Kreml Podcasts
-
Det har exploderat på flygbaser djupt inne i Ryssland. Enligt Kreml så är det ukrainska drönare som ligger bakom allt, men än så länge är det obekräftat. Skulle det dock visa sig vara sant så innebär det en ny utveckling av kriget – och definitivt en prestigeförlust för Ryssland. Om det stämmer att Ukraina ligger bakom det här, vad kan deras nästa drag väntas vara? Hur kommer Ryssland att svara? Är det här början på en ny eskalering av kriget? När kommer vi att få veta vem som eventuellt ligger bakom explosionerna? Hur påverkar det här säkerhetsläget i Europa?
Gäst: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Överstelöjtnant Stanislaw Petrov satt framför en övervakningsskärm i de sovjetiska kärnvapenstyrkornas högkvarter utanför Moskva natten mellan den 25 och 26 september 1983. Plötsligt började en siren tjuta och en textremsa på skärmen meddelade att kärnvapen avfyrats från amerikanskt territorium.
Petrov visste vilka hans order var men trots detta tvekade han att trycka på den knapp som skulle sätta i gång den beslutskedja som skulle leda till en sovjetisk vedergällningsattack. Det var något som inte stämde. Hans tvekan räddade världen undan en katastrof.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det farliga 1983. Varför blev detta år så farligt? Vilka händelser var det som orsakade de starka spänningarna mellan supermakterna och vad var det egentligen som hände natten mellan den 25 och 26 september? Läs gärna mer i Olle Larssons bok Det dramatiska 1980-talet.
1983 var ett mycket farligt år, kanske ett av det farligaste under hela kalla kriget. Efter en mer än tjugo år lång avspänningsperiod tog det kalla kriget fart på nytt i slutet av 1970-talet. Det tidiga 1980-talet präglades av kapprustning och en hård retorik från de styrande i Moskva och Washington och den ömsesidiga misstron var monumental mellan Jurij Andropov i Kreml och Ronald Reagan i Vita huset. 1983 inträffade en rad händelser som mycket väl kunde ha kastat in världen i ett globalt kärnvapenkrig. Vid ett tillfälle var den nukleära mardrömmen bara en knapptryckning bort.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning
Bild: Ett svampmoln från det första sovjetiska testet av en luftsläppt atombomb från 1951. Wikipadia, Public domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Jacob Rudenstrand, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Kremls krigspropaganda och om Sverige bör återöppna sin ambassad i Kiev, Rasmus Paludans koranbränningar och påskens upplopp samt Elon Musks köp av sociala medieplattformen Twitter. Programledare: Erik Thyselius.
-
Bilderna på döda civila från Kievs förstad Butja får Kievborna att reagera med chock och bestörtning. Det rapporterar korrespondent Johan Mathias Sommarström på plats.
På måndagen börjar tunnelbanan i Kiev att rulla igen – men staden är öde så när på soldater och äldre som inte kunnat lämna Ukrainas huvudstad.
I helgen hävdade Ukraina att man återtagit kontrollen över hela huvudstadsregionen Kiev.
Bilder från staden Butja strax utanför Kiev visar dödade civila på gatorna och rapporter om flera massgravar efter att ryska trupper dragit sig tillbaka därifrån.
Kievborna har reagerat med chock och bestörtning, säger Ekots korrespondent Johan Mathias Sommarström.
– Man hade hört från människor som flytt från dessa områden att det pågick något hemskt, men man ville inte ta det till sig. Nu finns det svart på vitt, säger Johan Mathias Sommarström.
EU uppges diskutera nya sanktioner mot RysslandDet hörs starka reaktioner internationellt på bilderna från staden Butja.
Frankrikes president Emmanuel Macron vill se fler sanktioner mot Ryssland. Premiärministrarna i Spanien och kallar Rysslands agerande i staden för ett folkmord, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
EU uppges också diskutera ytterligare sanktioner mot Ryssland.
Ryssland förnekar att civila dödats i ButjaRyssland förnekar alla anklagelser om att civila dödats i staden Butja, enligt en talesperson för Kreml.
Ryssland menar att det är osanna uppgifter och har begärt att FN:s säkerhetsråd kallas in för att avslöja det Ryssland kallar för en “ukrainsk provokation” i Butja.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström på plats i Kiev.
Programledare: Alexander Zeilon Lundh
Producent: Pia Sjögren
-
Tvärtemot förväntningarna om att Vladimir Putin bluffade om att samla in rubel i utbyte mot rysk energiexport, bekräftade ett dekret undertecknat av den ryske presidenten för ett ögonblick att så inte var fallet. Enligt Bloomberg sa Putin att han hade undertecknat ett dekret som kräver betalning i rubel för rysk gasförsörjning, vilket enligt tidigare rapporter ska börja den 1 april. Enligt dekretet, medan Ryssland kommer att fortsätta att leverera gas till fastställda volymer och priser, kommer det att kräva att köpare av gas öppnar konton i ryska banker, och varnade för att Moskva kan stoppa gaskontrakt om köpare inte betalar i rubel; dessutom kan nya förfaranden i EUR eller USD blockeras. Putin pressade det som många såg som en bluff till kanten och sade att aktiva kontrakt kommer att stoppas om kraven inte uppfylls, och förklarade att åtgärden är avsedd att öka avvecklingen i nationella valutor. https://www.msn.com/.../gryningsr%C3%A4der.../ar-AAVHi2W... Putins dekret följer en tidigare rapport i rysk press om att Gazprom undersökte alternativen för att stoppa gasleveranserna till Europa mitt i RUB-betalningsproblem. Det följer också kommentarer från Kreml som föreslog att det skulle undersöka idén från lagstiftare att be andra nationer att betala för ett bredare utbud av Rysslands export i rubel. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Veckorna efter överfallet på Ukraina under våren 2022 stod faktum klart för alla inblandade: Den rådande världshegemonin hade förändrats permanent i och med att Ryssland gjort verklighet av hotelserna om "militärtekniska åtgärder" för att göra anspråk på en maktsfär i Europa, utanför landets egna gränser.
Till undsättning kom gräddan av världens demokratier och satte sig till motvärn och den statskapitalistiska diktaturkolossens ekonomi puttades raskt mot ruinens brant. I ett slag stod det också klart att Kreml under rådande finansiella sanktionsregim tids nog skulle tvingas mot förhandlingsbordet.
Men skulle kvävningen av Ryssland vara tillräckligt snabb för att fasorna i Ukraina skulle upphöra innan landets försvarsförmågor imploderade, och längs vägen på bekostnad av ytterligare tusentals oskyldiga civila? Och Kina, som lurade i kulissen, vad tänkte dom om västerlandets stryptag på Moskva?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. -
Historien vänder i Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett krig utkämpats i denna omfattning i Europa. En suverän demokratisk stat anfalls av två auktoritära stater. Putin motiverar anfall i Goebbelsliknande uttalanden och spelar upp scener för världspressen värdiga sovjetdiktatorn Stalin. Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt.
Efter en vecka förefaller det som skulle bli en snabb ”specialoperation” att ha kört fast inför ukrainarnas beslutsamhet och västmakternas enighet. Men krig innebär som alltid stora lidanden för civilbefolkningen som befinner sig fångade mellan de stridande inte minst i de större ukrainska städerna.
I detta specialavsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå ett krig som händer just in denna stund. Ukraina har en lång historia som går tillbaka till vikingatiden. Den har kantats av mycket lidande inte minst under sovjettiden. Då dog miljoner människor i svält skapad av regimen för att tvinga ukrainarna att acceptera kollektivisering och sovjetstyre. Under andra världskriget fortsatte lidandena under Nazitysklands ockupation.
Dagens konflikt handlar om Krim och gränsregionerna i Donbassregionen där många rysktalande bor. Putin regimen menar att Ukraina utgör ett hot mot Ryssland. Egentligen handlar det mer om andra saker. Regimen i Kreml förfaller ha behov av att styra ryssarnas uppmärksamhet mot utrikespolitiken för skyla över det faktum att en majoritet av ryssarna faktiskt inte fått den levnadsstandard som de borde ha fått med tanken på Rysslands resurser. Kanske är också så att Ryssland nu återigen följer sin historiska puls och försöker expandera – eller hur ska vi uppfatta det vi nu upplever i Ukraina?
Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt. Frågan är vad kommer här näst. Är kriget i Ukraina slutet på Putinregimen eller kommer nya framstötar mot Baltikum, Finland och Sverige? Den ryska björnen är trängd in i hörnet. Men det är inte väst som tvingat honom dit. Det har han gjort själv. Ryssland hade kunnat välja demokratin och ekonomiskt samarbete och utbyte med sina grannländer. Ett sådant val hade sannolikt gett ett större inflytande över randstaterna i Östeuropa än att hot och som nu krig.
Krigföringen förfaller efter en vecka har kört fast för ryssarna. Trots deras överlägsenhet har de inte krossat den ukrainska krigsmakten. Krigföringen bygger på framstötar med yrkesförband av bataljons storlek uppbackande av värnpliktiga och miliser. Under det korta kriget har vi sett hur nya av folkrätten icke tillåtna vapen har kommit till användning.
Putin verkade inte ha räknat med sammanhållning inom EU och NATO. Krigföringen möts av omvärlden med förfäran och tuffa sanktioner. Historiska beslut från till och med neutrala stater som Sverige och Finland om att sända vapen till ett krigsområde kommer samtidigt som Tyskland meddelar att se rustar upp. I Sverige och Finland talas de högt om ett NATO-medlemskap. Var ska det sluta?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur ser missnöjet mot Putin ut i Ryssland och vad krävs för att han självmant ska kliva åt sidan? Vi reder även ut vem medlaren mellan Ryssland och Ukraina är. Satt han ens med under förhandlingarna? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Kattis Ahlström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kattis Ahlström vikarierar för Thomas Nordegren idag som är ledig.
Magdalena Anderssons tal till nationenVi reflekterar över Magdalena Anderssons tal till nationen igår kväll. Påverkade det känslan av trygghet? Många känner oro över det säkerhetspolitiska läget men hur ska man hantera känslorna? Vi gästas av Camilla Lif som är präst i Svenska Kyrkan. Vad säger hon till människor som uttrycker oro och rädsla nu?
Finns det möjligheter för en så kallad palatskupp i Kreml?I takt med krigets utveckling växer det ryska folkets missnöje mot Putin. Är Putins dagar som ledare räknade? Finns det möjligheter för en så kallad palatskupp? Vi pratar med Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters rysslandskorrespondent. Vi reder också ut vad begreppet "palatskupp" faktiskt innebär och när det tidigare i historien har förekommit tillsammans med Daniel Hermansson från Historiepodden.
Vem är den rysk-israeliska miljardären Roman Abramovitj?I måndags inleddes förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland i den belarusiska staden Gomel. En av medlarna mellan länderna är den rysk-israeliska miljardären Roman Abramovitj. Vem är han egentligen? Hur ser hans kopplingar till Putin ut och befann han sig verkligen på mötet i Belarus i måndags? Vi frågar fotbollsjournalisten Olof Lundh som kommer till studion.
Programledare: Kattis Ahlström
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
-
Hallå hallå! Det är märkliga tider just nu, och det verkar som Europa är nära att drabbas av den största konflikten sedan andra världskriget. Det är väldigt skrämmande att tänka på. Jag har dessutom vänner från den regionen, och jag kände att jag ville spela in ett avsnitt om det här ämnet.
--------------------
Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!
På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som redan förstår den här podden och annat enkelt material relativt väl, och vill avancera till nästa nivå i svenska.
Följ mig på instagram: swedish.linguist
--------------------
If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!
On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who already understand this podcast quite well, and want to advance to the next level in Swedish.
Follow me on instagram: swedish.linguist
-------------------
Första delen av transkriptet: (finns också på min hemsida)
Okej, så, ja, jag vill prata lite om den här situationen som är just nu i Ukraina. Och det är så att jag har två vänner som bor här hos mig just nu. Och det är ett par, och den ena är från Belarus och den andra är från Ukraina.
Och dom planerade att..ah, dom har varit här i Spanien och spenderat lite tid, för båda jobbar online, och dom har varit här i Valencia och bott hos mig i typ två månader. Och dom planerade då att åka tillbaka till Ukraina. Dom skulle egentligen ha åkt tillbaka till Ukraina för en vecka sen.
Men dom har liksom..dom har ändrat sin biljett, ändrat sitt flyg, ett par gånger redan på grund av läget just nu, på grund av situationen just nu. Och nu..och den situationen har ju bara blivit värre och värre, och nu igår så deklarerade ju Putin att Ryssland erkänner dom här två republikerna, som är egentligen delar av Ukraina, men, ah, dom är kontrollerade av separatister.
Så Putin har alltså erkänt dom som självständiga stater. Det betyder att Ryssland tycker att..officiellt att dom är liksom sina egna länder. Och dom har skickat militär till dom här områdena. Och ja, det är liksom första steget i en invasion kan man säga. Så läget är inte så bra.
Och jag tänkte också prata om..ah men vad är det som händer, och varför. Så, Ryssland har byggt upp militär, och skickat trupper, till områden nära Ukrainas gränser dom senaste månaderna. Och det är såklart ett stort hot mot Ukraina.
Så, ah.. Man kan säga att Ryssland hotar Ukraina med militär. Putin säger att man inte planerar att invadera. Men man kan såklart inte tro så mycket på vad Putin säger. Det är ganska tydligt att det är ett stort hot mot Ukraina.
Och, ja, så, Kreml.. Okej, jag vill gärna separera Ryssland från Putin och Kreml, för att, jag menar, det är inte så många ryssar, tror jag, som vill invadera Ukraina. Men det är stor skillnad på det ryska folket och Putin och Kreml. Så jag vill gärna skilja på det, separera det.
...för hela transkriptet med övningsfrågor och översättningar, klicka här!
-
FÖRETAGSLEDARE, VD 3M, 64 år. Född i Malmö, bosatt i Minneapolis, USA. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Företagsledaren Inge Thulin om resan från Fagerstagatan 1 i Malmö till Ovala rummet i Vita Huset via Kreml.
Inge Thulin berättar om uppväxten i Malmö där pappan var portvakt och mamman städerska på fabriken där de också bodde. Om de viktiga och lärorika åren i pojklagen i fotboll och ishockey. Om hur karriären som säljare går mot allt större och internationella uppdrag i bland annat Japan och Ryssland, och hur han till slut 2012 blir utnämnd till koncernchef, VD och styrelseordförande för ett av världens största företag, 3M.
Trots att jag är känd över nästan hela världen för det jag gör inom affärslivet, så var jag mycket okänd i Sverige fram till den 16 augusti 2017.
Inge Thulin har hela världen som arbetsfält och lever efter mottot ”hållbarhet, inkludering och mångfald”. Han bor sedan 20 år i USA och var rådgivare i handelsfrågor åt president Obama och senare även åt Trump. I augusti 2017 lämnade han dock det prestigefyllda uppdraget efter Trumps beslut att lämna Paris-avtalet och våldsamheterna i Charlottsville.
Man får inte bli förblindad av ära och prestige när ens egna personliga värderingar står på spel.
Om Inge ThulinHar kallats USA:s mäktigaste svensk som vd för företaget 3M, ett konglomerat med över 91 000 anställda och ett börsvärde på över 1 000 miljarder kronor. Mest känt för Scotch tejp och Post-it-lappar, men säljer 50 000 olika produkter över hela världen och ligger i framkant när det gäller tekniska lösningar och innovationer.
Har arbetat i företaget i fyrtio år och tidigare ansvarat för verksamheten i Ryssland, Asien, Europa och Mellanöstern. Lämnar i sommar vd-posten och blir arbetande styrelseordförande.
Skapade rubriker genom att hoppa av Donald Trumps näringslivsråd, för att stå upp för mångfald och inkludering. Var tidigare rådgivare åt president Barack Obama.
Håller på Malmö FF i fotboll, spelade själv där som pojklagspelare.
Producent: Kerstin Brunnberg
