Europa Podcasts
-
Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige.
Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.
Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.
Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.
Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.
Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.
Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.
I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media. Han har tidigare skrivit standardverket Stora döden.
Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Sverige har länge haft en ambivalent relation till EU. Vi var det progressiva föregångslandet, vi var den unika men också sårbara välfärdsmodellen som behövde skyddas från den konservativa kontinenten, och vi var landet som till slut behövde Europa för att hitta oss själva.
I det här avsnittet av Ideologipodden diskuteras hur idéen om Europa förändrats i svensk politisk debatt.
Gäst är Per Wirtén, frilansskribent och författare, aktuell med boken Mitt hemland: Ett utanförskapsområde (Albert Bonniers förlag). Programledare är Andreas Johansson Heinö.
-
Vi har fått lite nyheter om Swedish Drift Series som vi gärna vill dela med er. Dessutom pratar vi lite om de förare som vi sett i sociala medier kommer att köra i serien. Vi går igenom Russian Drift Series kalender för 2022. Kommer säkerhetsläget med krisen i Ukraina att påverka RDS möjligheter att ta över som toppserie i Europa?
Vill du stötta Motorsportmagasinet och Driftpodden? Gå in på motorsportmagasinet.se och följ länken till vår merch och köp en tröja eller två!
Medverkande: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban Strandberg
Redigering och slutmix: Robban Strandberg
Support till showen http://supporter.acast.com/driftpodden.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Anders Ericsson är tillbaka i podden för att prata om värme- och ånga-affärerna. Men nu i form av VD för ett betydligt större företag efter sammanslagningen Adven/Värmevärden. Nu finns marknadsnärvaro i Norden/Baltikum men även affärsplaner för Europa. Hur ser han och bolaget på utblicken för värmemarknaden och hur står sig tekniken mot de alltmer konkurrenskraftiga alternativen?
Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden
Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/ -
Trots att pandemin varit jobbig så har den lärt oss massor om att bygga resiliens och anpassa logistiken.
Det verkar dessutom som att det finns ett ännu större hot som kommer att innebära mer ihållande utmaningar för våra försörjningskedjor - nämligen klimatförändringar.
Efter en kort tids Netflixfördjupning och återhämtning har P.O. och Nina återvänt för att bevaka nya händelser på logistikhimlen..
Detta och mycket mer hör du i veckans avsnitt av Logistikpodden.Och vill du ha mer att sätta tänderna i så kan du läsa den nya Chalmers-rapport ‘Logistik i vårdbyggnader’ som Nina skrivit tillsammans med arkitekten Göran Lindahl.
Vi berättar också om vinnaren i vår tävling, där vi lottade ut Håkan Thörnströms nya bok ‘Thörnströms Kök 1997-2021’.Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev för att delta i framtida tävlingar och evenemang!
_______________________
Avsnittet presenteras i samarbete med Extenda Retail som skapar mjukvara för unika, personaliserade kundupplevelser och optimerar samtidigt de bakomliggande processerna på lagret och i butik.
I dagens intervju presenteras deras marknadsledande Warehouse Management System NYCE.LOGIC som adderar värde och möjliggör för både kort- och långsiktig vinst.
Extenda Retail har varit marknadsledande inom mjukvaruutveckling i över 40 år, och idag används lösningarna i över 35 länder. Sedan hösten 2018 stöds det nya varumärket Extenda Retail av STG Partners, ett amerikanskt investmentbolag med lång erfarenhet av framgångsrika investeringar i tech-bolag. Med sitt huvudkontor i Stockholm har Extenda Retail en stark närvaro i Norden med flera kontor i övriga Europa. Upptäck mer på hemsidan eller följ bolaget på LinkedIn.
Vill du veta mer? Kontakta NYCE.LOGICs Client Executive, Johannes Puonti, 073 365 67 36
Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com
Foto: Cheyenne Olander
-
En ny studie visar att svenskarna äter mest snabbmat i Europa kakor, chips, fryspizzor och halvfabrikat. Hur äter du? Och varför?
Belgiska forskare har gjort en kartläggning kring hur 22 länder i Europa konsumerar så kallad ultraprocessad mat. Det är produkter som gått igenom flera industriella processer och innehåller tillsatser och ingredienser man inte skulle hitta i ett vanligt kök. Svenskarna leder ligan hävdar de. Vi äter kakor, korv, chips och micromat. Karlavagnen onsdag undrar hur mycket du tänker runt maten? Är du noga med vad du stoppar i dig eller blir det vad du hinner greppa i farten? Eller känner för i stunden? Eller vad ungarna skriker efter? Dricker du bara vatten fram till lunch? Käkar du på samma klockslag varje dag? Har du piggnat till efter att du börjat med blåbärssmoothie, eller blir du glad av korv och äter det därför varje middag? Har du idéer kring hur och vad du ska äta för att må bra? Fastar du eller lagar allt från grunden eller knaprar bara nötter till kvällsmat? Väger du proteinpulver? Eller är det viktigast att det är smarrigt och njutbart? Eller att det går snabbt så man blir mätt och kan göra annat. Hur äter du? Och varför?Christian Olsson välkomnar dig in till Sveriges största samtalsrum mellan 21:40 och midnatt i P4. Ring 020 22 10 30 för att dela med dig, eller maila karlavagnen@sverigesradio.se.Ansvarig utgivare Sabina Schatzl. -
Rysslands ultimatum fortsätter att skapa spänningar i Europa och därför gästas vi av ingen mindre än Oscar Jonsson, som är säkerhetsexpert, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan. Vi fördjupar oss i Rysslands agenda och om Sverige verkligen är så neutrala som vi lärt oss i skolbänken. Kommer det bli något krig? Vad gör NATO och tycker Oscar att Sverige borde gå med? Som Linnea själv säger: "Oscar är den perfekta gästen som förklarar världsläget med PERFEKT P3-TONALITET!
Programledare: Linnea Wikblad, David Druid och Babs Drougge -
Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad.
Den norska terroristen Anders Behring Breivik vill bli villkorligt frigiven och inledde förhandlingarna med att göra en Hitlerhälsning. Rättegången väcker starka känslor i Norge, och idag fortsätter förhandlingarna, där försvaret kallat in en svensk nazist som vittne.Sen pratar vi om det allt mer spända säkerhetsläget i Europa. Nu har ryska förband skickats till Belarus för gemensamma militärövningar, vilket innebär en rysk närvaro även vid Ukrainas norra gräns. USA skärper tongångarna och varnar för att Ryssland kan attackera Ukraina "när som helst". -
Covid-situationen i Sverige och Europa är nu dramatisk. Det menar infektionsläkare Magnus Gisslén när han intervjuas i Läkartidningens podd. I podden ger han också sin syn på om dagens restriktioner är verksamma eller ej och sina tankar om covid-19 ska fortsätta att vara klassad som en samhällsfarlig sjukdom.
-
Idrott och politik hör inte ihop, brukar det heta när idrottens potentater inom världsorganisationer såsom Fifa och Internationella olympiska kommittén försvarar sina beslut att lägga mästerskap i auktoritära länder.
Men under de senaste åren har det kunnat konstateras att skandaltätheten och korruptionen inom idrotten lett till att en slående mängd av dessa gubbar numer tillhör en växande elefantkyrkogård. Något tycks vara på väg att hända i sportens världsordning, där "sportswashing" blivit en alltmer välanvänd glosa och så väl fans som atleter syns ta upp kampen mot de odemokratiska krafterna.
Men är det genomgående, eller lurar det något större i vassen när nu FBI tagit i med hårdhandskarna och OS återvänt till demokratier i de senaste avgörandena?
OS i Peking är det mest aktuella exemplet, och vad avser världens största evenemang, fotbolls VM, så står totalitära Qatar som värdland 2022. Har Mellanösterns regimer och de andra diktaturerna en gemensam plan som förklarar maktgreppet över idrotten, där striden om Europas fotbollsklubbar utkämpas mellan fans och medlemmar och de oljestinna statskassorna på Arabhalvön?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. -
Vi hinner knappt hämta andan så här några veckor in på året innan oroligheterna kring Ukraina eskalerar. Hur kommer detta påverka Svenskarnas ekonomi? Blir det en börskrasch om kriget kommer? Och vad har detta med Oscars sommarstuga att göra? I veckans avsnitt belyser vi oroligheterna som pågår i Europa och världen, samtidigt som vi har våra aningar om en eventuell split i Tesla? Kan det verkligen stämma? Välkommen in att lyssna!
-
Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.
I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa. Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem. Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Ayan Jamal.
"Kommer Ryssland bomba Sverige?" - det är en av många frågor som barn försöker reda ut på Tiktok. Rapporter om ryska fartyg på Östersjön och ökat försvar på Gotland får rysskräcken att sprida sig bland både barn och vuxna. Finns det fog för oron och hur ska man tolka det spända säkerhetsläget i Europa?Sedan pratar vi om att regeringen svängt i frågan kring vad som är plast och inte. Snusprillor anses inte längre innehålla plast, vilket innebär att miljonnotan för nedskräpning hamnar på kommunerna. Men prillorna innehåller visst plast, menar Miljöpartiet, som tycker att tillverkarna ska betala. -
B17 ”Flying Fortress” har en särskild plats i den amerikanska minneskulturen runt andra världskriget. När européer tänker på de främsta stridsplanen under andra världskriget tänker vi gärna på jaktplanen, Spitfire, Mitsubishi Zero eller Bf109 Messerschmitt. För amerikansk del däremot, så är det snarare de tunga bombplanen som blivit ikoniska.
B17 skulle i formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.
I detta avsnittet av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved B17 Flying Fortress och dess unika roll under andra världskriget.
Man kan fråga sig varför B17 blev så centrala? Vad var det med amerikansk flygstrategi och industri som gjorde just de tunga bombplanen så viktiga, och samtidigt så ikoniska för den amerikanska insatsen under andra världskriget.
För att förstå utvecklingen av B17 måste man se till erfarenheterna från första världskriget i Europa, för det var slutsatserna från detta krig och denna krigsscen som satte ramarna för mellankrigstidens amerikanska bombflygsstrategi. När man i USA var på väg att bygga upp ett flygvapen så tittade man mycket på den brittiska erfarenheten från krigen, men saknade samtidigt den direkta psykologiska erfarenheten av få civilbefolkningen bombad. I kombination med de geografiska förutsättningarna för USA, ansåg de amerikanska militärstrategerna därför att de tunga bombplan skulle vara den överlägset bästa strategin för deras inträde i luftkrigföringen.
Det man behövde var ett tungt plan som var snabbt och tillräckligt bepansrat för att kunna ta sig in i fiendens luftrum och släppa sin last på strategiska punkter. För att kompensera för avsaknaden av jaktplan skulle bombplanen beväpnas med maskingevär i alla riktningar för att kunna mota fiender i luften. Det var av denna orsak som Boeing B17 fick namnet ”Flying fortress”. I formation om tre och tre, i eskader på upp till 30 plan i stöten skulle B17 forma en ointaglig mur i luften, som med koncentrerad maskingevärseld skulle kunna mota bort vilka jaktplan som helst. Så var det i alla fall tänkt.
Verkligheten skulle möta de amerikanska piloterna i luften. Bristen på jaktplan innebar oerhörda förluster i Europa och nyttan med de amerikanska bombföretagen på tysk mark var tveksam. Trots det så överlevde planet sig själv kulturellt och har förblivit en ikon för den amerikanska demokratins kraftsamling under kriget.
Bild: Boeing B-17 Flygande fästningar 398th Bombardment Group på bombuppdrag till Neumünster i Tyskland den 13 april 1945.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Att Kina har stora intressen i andra länder är väl känt – mindre känt är vad som sker på Balkan. I Serbien och Montenegro är Kina på god väg att ta kontroll över jätteprojekt av vägar och hamnar. Vad betyder det för Sverige och EU när Kina bygger megaprojektet på Balkan? DN:s reporter Torbjörn Petersson har rest till Montenegro och Serbien – där svart och rött stoft från ett stålverk faller ned på marken.
Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media. - Visa fler
