Europa Podcasts
-
På bara några dagar kom lika mycket regn som det annars gör på flera månader på flera platser i västra Europa. Förödelsen är stor. Nu börjar ett hårt arbete med att städa upp och bygga upp allt igen.
Programledare: Jessica Lindbom Jämting Producent: Niklas JonssonMed ljud från: Sveriges Radio, The Guardian, BBC, AFP, PBSJuniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning på sex minuter i veckans viktigaste nyhet ett ämne som är extra intressant och spännande. - Mattias Martinson möter - Laila Dahl: Samtalsterapeut och par-och relationsterapeut som skriver, föreläser och sjunger. Hon driver Terapistudion i Huddinge sedan 15 år tillbaka – Kreativitet & Kommunikation i kombination. Som artist och låtskrivare sedan mitten på 80-talet, har Laila Dahl ett flertal album, Melodifestivalen, en Grammis samt många års turnerande i Sverige, Europa och USA i ryggen.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Konstnären tar oss med på en magisk resa genom kinakrogens historia.
Lap-See Lam rankas som en av Europas 30 mest lovande unga konstnärer av tidningen Forbes. 2021 mottog hon DN:s kulturpris.I sin konst uppmärksammar Lap-See Lam den svenska kinakrogens kulturhistoria som också är del av hennes familjs berättelse. Genom en sorts magisk realism och tekniker som 3D-scanning undersöker hon platsbegreppets relation till föreställningar om kulturell tillhörighet.I sitt program tar Lap-See Lam med lyssnarna genom en tidsportal på en resa från Kina slott, Drakbåten och Ostindiska kompaniet.- Här träffar jag historiska figurer och försöker lära mig hur tungan och hjärtat hör ihop.Om Lap-See Lam:Konstnär, 31 år.Född och bosatt i Stockholm.Debuterar som Sommarvärd.Producent: Axel Winqvist.Credits: Singing Chef röst: Ping-Kwan Lam Singing Chef översättning: Lap-Yan Lam, Yuk-Lin Lam & Ping-Kwan Lam Singing Chef, komposition och ljuddesign: Marlena Salonen och Linus Hillborg Delar av sommarpratet har inspirerats av konstverken Mothers Tongue (2018) gjord i samarbete med Wingyee Wu, Phantom Banquet (2019) och The Singing Chef (2020-). Tack till mormor, Hampus, Jesper och familjen Lam. Övriga källor: Äkta svensk kinamat, P1 Specialprogram, Yusie Rundkvist Chou Från Kina till Europa, Jan Wirgin Kina Slott på Drottningholm, Åke Setterwall, Sten G. Lindberg, Stig Fogelmarck, Bo Gyllensvärd Rosa Chous sparade urklipp från recensioner av Berns Kinesiska RestaurantVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play. -
I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet.
Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen.
Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.
-
På torsdag kliver Hammarby in i Europa Conference League-kval, i och med första matchen på Tele2 mot Maribor. Med anledning av det, och för att höra mer om allt som hänt i Hammarby sedan tränarbytet, bjöd vi in klubbens sportchef Jesper Jansson. Det blir ett snack om den nya, hårdare kravställningen på Årsta, om betydelsen av Europa, om försäljningar av stjärnspelarna, om Björn Paulsen och givetvis lassar vi även in en stort antal lyssnarfrågor.
För att lyssna på vår Daily Show, signa upp er på Patreon: https://www.patreon.com/studioallsvenskan
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå?
Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes AronssonProducent: Ulrika Bergqvist -
Enorma regnmängder som fallit över västra Europa har orsakat omfattande översvämningar som slukat hus, bilar och människor. Värst drabbat är Tyskland och Belgien.
Kan det här hända i Sverige? Hur beredda är vi på stora översvämningar? Går det ens att vara rustad för en katastrof av den här magnituden?
Gäst i dagens avsnitt är Lars Hedström, Försvarshögskolan, som jobbat inom räddningstjänsten och har erfarenhet från katastrofområden.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
-
Älskade Vendela Lundberg är tillbaka! Vi snackar om hur rapparen A36 ska följa upp dunderhiten Samma gamla vanliga, Salvatore Ganaccis dänga Step-Grandma som samplar Nanne Grönwalls klassiker Håll om mig och djupdyker i senaste tidens extrema väder med Naturskyddsföreningens klimatchef David Kihlberg. Vid Kanadas kust ska musslor ha näst intill kokats pga värmen och dessutom har översvämningar drabbat stora delar av Europa, främst Tyskland. Vad är det som pågår? Vi snackar den tragiska skjutningen i södra Stockholm, varför man inte ska ligga under OS i Tokyo och exakt hur farligt är socker? Fysioterapeuten Jacob Gudiol är på besök.
Programledare: Anis Don Demina, Ison Glasgow och Vendela Lundberg -
Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.
För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.
Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.
I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.
Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.
Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Vi snackar ner överkörningen mot Degerfors, men glömde helt ösa beröm över Birmancevic och Rieks målfirande.
Så dagens ros delas ut i text istället!
Sen ligger fokus på att prata upp HJK Helsingfors och det hålls ett tal till nationen.Markus hittar hem från Österlen och hinner vara med i snacket om matchen på onsdag. Han låter hälsa att Degerfors var bedrövliga. Slut på meddelande.
Malmöiter - Mot Europa! -
Hör också om lärdomarna efter encrochatt-rättegångarna, läget i Afghanistan, vaccinskepsis i Ryssland, en sammanfattning av att vara migrationskorrespondent, om gäddans ryktbarhet. DEssutom en krönika av Katarina Barrling och ett kåseri av Emil Jensen.
Timme 1:- Skyfallens konsekvenser i Tyskland- EU:s nya tuffa klimatmål- Hur skapar man ett långsiktigt engagemang i klimatfrågan?- Om sol-emojin fått en ny betydelse under värmeböljan- I veckan kom domarna i encro-rättegången, vad har vi lärt oss?- Krönika av Katarina Barrling om misslyckanden- Panelen om ungdomsfängelser, EU:s klimatpaket och elsparkcyklarTimme 2:- Talibanerna tar över allt mer i Afghanistan- En hel del läkare i Ryssland är skeptiska mot vaccinet- Satir med Utkantssverige: om clownsamhället Rödnäsa- Alice Petrén sammanfattar jobbet som migrationskorrespondent- Om gäddans ryktbarhet och om vem som värnar denna fisk idag- Kåseri med Emil Jensen om vad som är rimligtProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantTekniker: Ludvig Larsson -
Det är sommar och miljoner människor runt om i Europa beger sig mot hav och stränder för att bada, fiska och sola. Men hur står det egentligen till med våra älskade hav? Vi pratar med Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF.
Utfiskning, värmeböljor, föroreningar – hur står det till med världens hav? Vågar man bada i Östersjön? Finns det någon fisk kvar i i Medelhavet? Häften av allt luft vi producerar kommer från havet som står för en större del av syreproduktionen än världens regnskogar. Trots detta är kunskapen liten om hur komplext det marina ekosystemet faktiskt är och de risker som finns när allt fler så kallade invasiva arter etablerar sig i våra nordiska vatten.
I Global Podd 73 – inspelat vid Medelhavet och Östersjön – gör vi en djupdykning i världshaven tillsammans med Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor på Världsnaturfonden WWF.
Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.
-
Svenska familjen förlorade allt efter naturkatastrofen i västra Europa. Radions utsända uppdaterar oss från de drabbade områdena. Internationella stjärnkocken Niklas Ekstedt är P4 Extra Gästen.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl. -
Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men för att förhindra koleraepidemier på 1800-talet fick vi kommunal renhållning med både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.
De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt – träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna.
Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.
I det nymixade tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats – från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.
Gustav Vasa utfärdade 1557 en vältalig förordning som stadgade:
“att ingen orenlighet måtte bliva hållen, antingen på gatorna, i rännstenarna eller vid hamnarna, och där några finnes, som icke vilja hålla rent för sina hus, och på de platser som dem bör att hålla rent, desamma skola bliva straffade till penningar och häkte … Skola ock alla rännstenar göras rena två resor om veckan, begynnandes överst i staden, och hålle sedan på ordenteligen efter varandra, till dess de lyckta nederst vid sjön. …..Vilken därvid ohörsam eller försummelig befinnes, den skall första och andra gången böte en mark, tredje resan tre marker ock sedan dubbelt upp var gång …
Det finns uppgifter om utländska diplomater som svimmat av stanken på Stockholms gator och 1641 förbjöds de sopnedkast som släppte ut både fast och flytande avfall direkt på gatan. Annars var det bödeln och hans assistenter som skulle ta hand om sopor.
På 1800-talet hämtades avfall av hjon från staden arbetsinrättningar, så kallade pudrettkärringar, som berusade kunde snubbla och spilla ut allting. I Aftonbladet, 1853, beklagade sig en skribent över det hela ”… att dessa ofta i förvägen mindre nyktra personer under utförande av sitt åliggande bliva ännu rusigare och att man således får se dem med sin tunna ragla framåt gatorna…”.
Ankomsten av kolera till Sverige 1834 förändrade synen på renhållning i landet och gjorde renhållning till en kommunal angelägenhet i Sverige.
År 1859 fick Stockholm ett kommunalt renhållningsverk för främst latrinens bortforslande och latrintunnorna började hämtas av män, s.k. budare. Anläggandet av avlopp för dagvatten inleddes i Stockholm 1868, men vattenklosetter fick först 1909 anslutas till avloppssystemen.
Återvinning har en lång historia i huvudstaden där man från 1895 lät grisar äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken var att grisarna skulle säljas som fläsk tillbaka till staden. Det som inte blev uppätet skulle avyttras som gödningsämnen. Tyvärr dog dock de flesta av svinen. Redan 1899 upphörde också verksamheten med grisarna i Stockholm.
I början av 1900-talet var en stor del av avfallet hästgödsel och bajs. 1907 skulle stockholmarna slänga soporna i två separata behållare. Dels organiskt avfall, eller gödselsopor som det hette, i en behållare, dels icke-organiskt, eller så kallade skräpsopor, i en annan behållare. Staden började att ta till vara på avfall genom att sälja det som gödsel till jordbruk runt om staden.
Men med konsumtionssamhällets framväxt blev avfallet allt mer likt dagens avfall av plast och...
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Många döda i översvämningarna i västra Europa, William och Alice älskar att vara i naturen och Juniornyheterna Special handlar om åska.
- Visa fler
