Avsnitt
-
Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tillbaka till kontoren
Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån.
Spretig forskning
Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det?Djup klyfta
Att vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.
Framtiden är hybrid
Svenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörandet blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna.
Programledare och producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitet
Anders Jelmin, reporter, Ekot
Christian Levin, vd, Scania
Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen Scania
Camilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges Ingenjörer
Jonas Grafström, vice vd, Ratio
Johan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunal -
Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Räntan på väg att höjas
Även om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.
Svensk ekonomi på väg upp
De svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll.
Gör regeringen Riksbankens jobb?
Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna.
Programledare och producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar
Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri
Erik Thedéen, Riksbankschef
Albin Kainelainen, generaldirektör, Konjunkturinstitutet
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Ebba Busch, energiminister (KD)
Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker, Nordea
Tekniker:
Rasmus Allansson -
Saknas det avsnitt?
-
Hypen men också kritiken är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Världens största börsnotering
Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering.
Enorm hype – och kritik
Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik.
Hamnar hos småspararna.
Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar.
En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond.
Programledare och producent:
Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:
Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen
Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden.
John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMF
Anders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pension
Johan Hägglund, vd, Tioex
Johan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEB
Elon Musk, vd och grundare av Space X
Donald Trump, president, USA -
Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Klirr i kassan för Fotbollförbundet?
Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM.
Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor.
”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet.
Mest kommersiella hittills
Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten.
”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han.
Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten?
Ekonomisk betydelse
VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse.
”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner.
Vinnare och förlorare
Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan.
”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.
Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Noa Bachner, krönikör Expressen
Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator
Martin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet
Janne Svensson, VM-besökare
Graham Potter, förbundskapten -
En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana.
Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia.
”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon.
”Fördel med biobränsle”
För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre.
”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle”
Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon.
Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver?
”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan.
Utmaningar och haverier
Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas?
Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs.
”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman.
Programledare och producent:
Victor Jensen
Medverkande och röster i programmet är bland annat:
Pär Ivarsson, redaktör på Ekonomiekot
Jonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Anna Petre, vd Västflyg
Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia
Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv
Mattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget -
Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En ”gamechanger” för patienter
Den nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm.En miljard människor med obesitas globalt
Här i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin.Staten vs läkemedelsbolagen
Men nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige.
Juridisk strid
I februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark.
Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator
Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia AB
Per-Henrik Zingmark, enhetschef TLV
Daniel Brodén
Katarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHE
David Ricks, vd Eli Lilly -
Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Historiskt beslut
Efter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion.
Tuffa år för krogbranschen
Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar.
Konsumtion ska rädda ekonomin
Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera.Programledare:
Victor JensenProducent:
Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, Ekot
Magnus Åhl, enhetschef, Konjunkturinstitutet
Richard Tellström, måltidshistoriker
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, Movendi
Jonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita
Eva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.
Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, StockholmAnsvarig utgivare: Tove Svenonius
-
USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Börsrekord och vinstlyft
De senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri.AI driver på
Bakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin. Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll.Olika mått ger olika verkligheter
Vad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industri
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Stephen Moore, konservativ ekonom
Kevin Hassett, rådgivare Vita huset
Neil Irwin, ekonomikorrespondent Axios -
Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation en situation som ekonomer kallar för en mardröm med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Oljeprisrekord och fallande börser
Sjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.Dyrare mat
För lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.Bråttom med återgång till det normala
”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”
Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Helena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomi
Nicolai Tangen, vd Norska oljefonden
Robert Bergqvist, senior ekonom SEB
Christian Kopfer, råvaruanalytiker
Ulf Kristersson (M), statsminister
Peter Sagebrant, vd Alwex -
En ny AI-modell från Anthropic har hittat allvarliga säkerhetshål i alla stora operativsystem och webbläsare. Än har den inte släppts. Men snart kommer även hackare kunna använda den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Vi behöver all hjälp vi kan få”
Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller.
Bråttom att skydda systemen
”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han.Snabb utvecklingskurva
Många är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem.
Vita huset i krismöten med Fed och storbanker
Varningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen.Dags för stabsläge
Hittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson.
Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTH
Sven Carlsson, reporter Ekot
Klas Malmén, senior rådgivare Finansinspektionen
Cem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska Kraftnät
Frank Vang-Jensen, vd Nordea
Nicholas Carlini, forskare Anthropic
Pip White, områdeschef Anthropic -
Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Stegras utmaningar framöver
På en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments.
– Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas.
– De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han.
Höga klimatmål från EU
EU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål.
– Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson.
Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner.
– Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
”Förödande om det ändras”
Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast.
– Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om.
Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer.
– Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger.
Programledare
Victor JensenProducent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
John Hassler, professor nationalekonomi
Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historia
Magnus Henreksson, professor nationalekonomi
Oskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på Vattenfall
Leif Johansson, tillträdande ordförande för Stegra
Henrik Henriksson, vd för Stegra
Martin Lundstedt, vd för AB Volvo -
April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Nu måste vi ner!”
Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.Miljardutdelningar till ägarna
Det här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.Vinnare vs förlorare
Bland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.Tips för högre lön
Men för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.Programledare och producent
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Irene Wennemo, gd Medlingsinstitutet
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Anna Hagman, teamchef Unionen
Pär Boman, ordförande AB Volvo
Simon Petersson, avtalssekreterare IF Metall
Sven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt Näringsliv
Andreas Wallström, prognoschef Swedbank -
Bolånereglerna ändras så att fler ska kunna köpa en bostad. Men frågan är om det blir så. För nu stiger räntorna och priserna. Samtidigt ska det bli lättare att hyra ut sin bostad i andrahand. Vilka är vinnare och förlorare?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Ändrade bolåneregler
Kravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna.Bostadspriserna och räntorna stiger
Samtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad.Ändrade regler även för de som hyr ut i andra hand
Från 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa.
Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Claudia Wörmann, talesperson Bostadsrätterna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Björkander, vd Qasa
Moa Langemark, konsumentskyddsekonom Finansinspektionen
Pia Tverin, bolånechef Nordea
Erik Holmberg, analytiker Hemnet
Mikael Inglander, vd SBAB
Björn Löfgren, mäklare
Jenny Holgersson, mäklare
Kent Selin, mäklare
Stefano Pierrou, mäklare -
Börser, räntor och oljemarknader svänger i takt med utspel från USA:s president Donald Trump. Och på vadslagningssajter som Polymarket satsas det miljarder på vad Trump ska säga och göra härnäst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Misstankar om läckor
Politiska utspel, spel och betting, traditionell finansmarknad, krypto, krig och fred – numera hänger allt ihop. I veckan har handelsmönster på oljemarknaden och börserna väckt misstankar om läckor i Vita huset. För det ser ut som att vissa investerare passat på att göra stora affärer precis innan Trumps utspel. ”Tajmingen är synnerligen god”, säger Thomas Hertz, åklagare på EBM.Flera tidigare exempel
Och det är inte första gången det funnits misstankar om att personer i presidentens närhet berikat sig på information som borde hållas hemlig. I samband med den så kallade ”liberation day” och gripandet av Venezuelas president Maduro noterades liknande handelsmönster.”Förräderi” och insiderhandel
Ekonomiprisvinnaren Paul Krugman kallar det för landsförräderi. Andra går inte lika långt, men många pekar på mönster som påminner om olaglig insiderhandel. Vita huset tillbakavisar alla anklagelser och menar att de är grundlösa.Trump Jr är investerare och rådgivare i Polymarket
Men att Trumps familj och barn har starka kopplingar till kryptobolag och prediktionsbolag, som Polymarket och Kalshi, gör att kritiken vuxit ytterligare.Suddiga gränser mellan spel- och finansmarknad
I USA räknas prediktionsmarknaden som en del av finansmarknaden, här i Sverige anses den istället vara en form av spel och vadslagning. Men även om den faller utanför Finansinspektionens område, så är det en ”verksamhet som ger upphov till nya utmaningar”, säger Jimmy Kvarnström på Finansinspektionen.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Jimmy Kvarnström, verksamhetsområdeschef Finansinspektionen
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Maria Landeborn, senior strateg på Danske bank
Michael Selig, ordf CFTC
Shayne Coplan, grundare Polymarket
Fatih Birol, chef IEA
Donald Trump, president USA -
Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Bråk i EU
Elen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.
”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.
Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.
”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.
Effekttariffer stoppas
Regeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.
Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.
”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.
Programledare:
Victor Jensen
Medverkande och andra röster i programmet:
Olof Wijnbladh, reporter på Ekonomiekot
Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden
Peter Wigert, Svenska Kraftnät
Erik Böhlmark, Svenska Kraftnät
Pia Nurmi, Energimarknadsinspektionen
Daniel Waluszewski, Energimarknadsinspektionen
Ebba Busch, energiminister (KD)
Ulf Kristersson, statsminister (M) -
Världen har aldrig varit så oljeberoende som den är nu. Experter varnar för ett mardrömsscenario och en djup ekonomisk kris i hela världen om inte kriget tar slut snart och Hormuz-sundet öppnas för transporter igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nya attacker och utspel
Nu har det gått två veckor sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran, som omedelbart svarade med att avfyra missiler och drönare mot bland annat amerikanska baser och allierade i regionen. Och attackerna, från båda håll, fortsätter.”Ond spiral” och sämre arbetsmarknad
”Vad konsumenterna ser nu är stigande drivmedelspriser och oroliga finansmarknader, men det är bara början på vad vi kommer se ifall det blir en verklig skada på världsekonomin”, säger Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer.Rekordstor oljekonsumtion
Världen konsumerar drygt 100 miljoner fat per dag. En tjugondel passerar genom Hormuz-sundet. ”Man tror kanske att världen är mindre beroende av olja nu än för 30 år sedan, men tittar man på volymerna är världen mer beroende av olja än någonsin”, säger Christian Kopfer.Möten och krisåtgärder
Under veckan har topp- och krismötena avlöst varandra. Och i onsdags fattade det internationella energirådet IEA beslut om att lätta på oljereserverna för att hålla nere priserna. Rekordmycket, 400 miljoner fat, ska tas från lagren. ”Det är som en värktablett, det dämpar smärtan men löser inte problemet”, säger Bjarne Schieldrop på SEB.Så slår en ny oljekris mot Sverige
Tidigare oljekriser har i vissa fall lett till djupa ekonomiska kriser, med ransonering av bensinen och släckta gatulampor. Efter kriserna på 70-talet genomfördes också stora förändringar av energiförsörjningen i Sverige. ”Det är svårt att säga om det blir några stora förändringar efter den här krisen”, säger Knut Kainz Rognerud.Programledare och producent:
Hanna Malmodin
Medverkande och röster i programmet:
Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Erik Hånell, vd Stena Bulk
Donald Trump, president USA
Bjarne Schieldrop, chefsanalytiker SEB -
En vecka av krig i Mellanöstern har fått olja och gas att bli mycket dyrare. Kan det här leda till en ny energichock för Europa, precis som när Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Konsekvenserna av kriget i Mellanöstern är flera och världen håller andan kring vad det här kan få för effekter för ekonomin, till exempel.
”Väldigt många länder är väldigt beroende av olja och gas och om det blir en utdragen konflikt, och priset går upp, så innebär det stora risker för världsekonomin. Både vad gäller energipriser och flygtransporter och andra saker”, säger Ola Olsson, professor i nationalekonomi på Göteborgs Universitet.
Dyrare el och drivmedel
Här hemma i Sverige har dyrare olja och gas fått konkreta följder. Elpriset i södra Sverige har påverkats och även bensin och diesel har blivit dyrare att tanka.”Ökningen har varit större på diesel jämfört med bensin”, säger Jessica Alenius på branschorganisationen Drivkraft Sverige.
Risk för ny energikris
Nästan på dagen fyra år innan kriget i Mellanöstern inleddes, så inledde Ryssland den storskaliga invasionen av Ukraina, ett krig som pågår alltjämt.En händelse som påverkade Europa på många sätt, bland annat i form av en energikris.
”Vi har absolut inte sett samma paniksituation på marknaden nu. Marknaden verkar inte alls prisa in den här bristen på samma sätt som man gjorde under energikrisen. Men det här handlar väldigt mycket om att hålla koll på hur lång tid den här konflikten håller i sig. För på sikt kan det få liknande effekter, inte på samma drastiska sätt”, säger Elin Akinci, vd på konsultbolaget ELS Analysis.
Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Tekniker:
Andreas Ericsson
Medverkande:
Ola Olsson, professor nationalekonomi Göteborgs universitet
Elin Akinci, vd ELS Analysis
Jessica Alenius, vd Drivkraft Sverige
Magnus Thorstensson, Energiföretagen
Erik Hånell, vd Stena Bulk -
Oljan blir mycket dyrare, naturgaspriset rusar och börsen faller kraftigt när kriget i Mellanöstern eskalerar. De kortsiktiga effekterna på ekonomin är tydliga, men hur stora är riskerna för ekonomin i världen och i Sverige på längre sikt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det var i lördags som Israel och USA inledde attackerna mot Iran. Kriget intensifieras nu och är inne på den fjärde dagen. Kriget har redan fått ekonomiska effekter, till exempel stora fall på börser och högre oljepriser.
”Det är en allvarlig situation. Hur stora konsekvenserna blir för ekonomin beror väldigt mycket på hur långvarig den här konflikten blir och hur spridd den blir. Så det är väl det vi verkligen får hålla ögonen på nu”, säger banken SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Det är flera faktorer som kan innebära att priserna i Sverige kan stiga, till exempel att det blir dyrare att tanka bilen, att transporter blir dyrare när bensin och diesel kostar mer och att elen kan bli dyrare.
Situationen följs nu noga av Riksbankens chef Erik Thedéen.
”Det svåra är att försöka förstå vad det kan ha för långsiktiga effekter. Det skulle jag säga att det vet vi inte. Men man kan inte säga att man vet att effekterna är små, man kan heller inte säga att de effekterna är stora utan det är bara genuin osäkerhet”, säger han.
Programledare:
Victor Jensen
Producent:
Olof Wijnbladh
Medverkande och röster i programmet:
Jens Magnusson, chefsekonom på banken SEB
Erik Thedéen, Riksbankens chef
Elisabeth Svantesson, finansminister (M) -
Trots hårda sanktioner och frysta konton fortsätter många av oligarkerna att leva lyxliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I veckan var det fyra år sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Sedan dess har bland annat EU och USA infört hårda sanktioner och ryska tillgångar för hundratals miljarder har frysts. Det handlar om bankkonton, värdepapper, villor och båtar.
Fortsatt lyxliv
Men många av oligarkerna fortsätter att leva lyxliv. ”Många av dem har fört över tillgångar till sina fruar och sina barn”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Svårt att stoppa alla betalningar
Försök att kringgå internationella sanktioner är ”ett känt och återkommande problem globalt”, enligt Finansinspektionen.Miljonbetalning till Sverige
Här i Sverige misstänker SEB att ett konto använts för att kringgå sanktionerna. En av oljekoncernen Gazproms toppar, Olga Pavlova, har kunnat flytta tiotals miljoner till en släkting som bor i Sverige och har konto i banken.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Carl V Andersson, reporter Ekonomiekot och Ekot
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Maria Persson Löfgren, fd Rysslandskorrespondent
Halszka Onozsko, avdelningschef för penningtvättstillsyn Finansinspektionen
Joe Biden, fd president USA
Ursula von der Leyen, ordf EU-kommissionen
Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare
Grant Shapps, fd transportminister Storbritannien -
Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Falska fakturor
I november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.Blame game och anmälningar
Anmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.Bristande kontroller
”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.Handelsstoppad aktie
Sen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.Programledare och producent:
Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:
Sverre Linton, chefsjurist Aktiespararna
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Thomas Hertz, åklagare EBM
Jacob Laurin, tf vd Intellego
Gregory Batcheller, ordf Intellego
Thomas Olsson, advokat - Visa fler
