Avsnitt
-
I flera städer i Kina syns öppna gatuprotester mot den rådande covidpolitiken. Demonstranter hörs ropa på Xi Jinpings avgång. Hör om omfattningen, bakgrunden och vilka taktiker som används.
Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg -
Folket i Kina översköljs av partiets propaganda. Budskapen som pumpas ut ska få dem att avguda Xi Jinping. Personkulten odlas nu så intensivt att vissa börjar jämföra med Nordkorea.
Kommunistpartiets budskap dominerar fullständigt informationsflödet i dagens Kina. Oavsett om du bokar en taxi i mobilen, slår på TV:n, åker tunnelbana eller går in i en hiss propagandan möter dig överallt. Det är så mycket propaganda. Det är jättesvårt att värja sig, man blir exponerad för det överallt, säger Kinakorrespondent Björn Djurberg.På senare år har innehållet tagit en delvis ny riktning. Alltmer av propagandan går ut på att hylla Xi Jinping och bygga upp myter kring hans person.Påminner om personkulten i NordkoreaI påkostade videos och TV-produktioner förmedlas budskapet att Xi Jinping är en trygg ledare som förstår människor och bryr sig om minoriteter. Vidare upprepas att Xi Jinping står upp för Kina, hanterar svårigheter och navigerar i en allt mer osäker omvärld. I det närmaste religiösa myter om Xi odlas på ett sätt som för tankarna till Nordkorea. Kinesiska oppositionella säger att vi lever numera i Västkorea. Och med det menar man ju att personkulten påminner mer och mer om den runt familjen Kim, säger Kinakommentator Hanna Sahlberg.Medverkande: Erika Staffas Edström, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson -
Saknas det avsnitt?
-
Handelskrig, blockader och vapenskrammel. Kan Xi Jinpings och Joe Bidens möte på Bali kyla ner konflikten mellan stormakterna?
Relationerna mellan USA och Kina var sämre än på länge inför Xi Jinping och Joe Bidens möte, öga mot öga på G20-toppmötet på Bali i veckan. Indonesiens president Joko Widodo som står värd för G20-mötet varnade i en intervju med New York Times för att spänningarna mellan de båda stormakterna kan leda till öppen konflikt, till och med krig, om de inte hanteras.Till mångas lättnad ser det nu ut som att USA och Kina, i alla fall för stunden, valt att bejaka diplomatin och börjat samtala igen. Men hur ser egentligen konflikterna mellan dom ut, bakom toppmötets leenden? Axel Kronholm, ProgramledareHanna Sahlberg, KinakommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator -
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson -
Bokspecial. Censuren hårdnar och författare kan råka illa ut. Men det finns också knep för att runda partiets nypor. Vi besöker författarparet Gustafsson Chen och tar tempen på Kinas litteraturscen.
Vi lämnar poddstudion och åker hem till författaren Maiping Chen och sinologen och översättaren Anna Gustafsson Chen. På 1980-talet fanns en bubblande underjordisk litteraturscen i Peking. Hör Maiping Chen berätta om hur yttrandefriheten tryckts ner sedan dess och varför han inte kan återvända till Kina idag. Under Xi Jinpings tid vid makten har censuren och kontrollen hårdnat och det finns många aktuella exempel på hur detta går ut över författares möjligheter att verka i dagens Kina. Samtidigt finns strategier och knep som författare använder för att ändå förmedla en kritik mot makten.Därför går svenska barnböcker hem i KinaMaiping Chen har bland annat översatt Selma Lagerlöf till kinesiska. Hör om hur det kommer sig att svensk barnlitteratur, alltifrån Elsa Beskow till Sven Nordqvist, går hem hos den kinesiska medelklassen. Och varför är kinesiska deckare så dåliga? Avsnittet är även fullmatat med konkreta boktips. Så som Yu Hua's Att leva en bästsäljare som passar alla, enligt Anna Gustafsson Chen. Vidare Hao Yingfang's Peking den hopfällbara staden som är bra att börja med. Eller Lu Xun, som kan beskrivas som Kinas motsvarighet till Strindberg. Alla böcker som omnämns i avsnittet finns listade på Kinapodden i P1:s Instagram.Medverkande: Maiping Chen, författare och översättare. Anna Gustafsson Chen, sinolog och översättare. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge -
Kina jobbar systematiskt för att påverka och öka sitt inflytande i bland annat Sverige. Hör om spioner, påverkansoperationer och strategiska företagsinvesteringar.
Aktiviteter så som påverkansoperationer och spionage från Kinas sida har uppmärksammats allt oftare på senare år. Och på partikongressen nyligen betonade Xi Jinping "nationell säkerhet" mer än tidigare. En strategi för att skaffa sig inflytande i väst är företagsinvesteringar och investeringar i infrastruktur. Kinesiska Geelys köp av Volvo Cars är ett omdiskuterat exempel här i Sverige och inom EU diskuteras just nu kinesiska investeringar i hamnen i Hamburg. Därför blir minoriteter måltavla för spionageEn organisation inom det kinesiska kommunistpartiet som jobbar med dolda operationer är den så kallade Enhetsfronten. Hör om konkreta exempel på spionage som upptäckts i Sverige och om varför minoriteter utgör en måltavla. En målsättning med övervakningen syns vara att samla information som i senare led kan användas som en hållhake. En hållhake som vidare kan användas för att värva eller tysta personer som lever i exil.Medverkande: Tobias Andersson Åkerblom, journalist Göteborgs-Posten och författare till boken Draken. När Kinas pengar och spioner kom till Sverige. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tor Sigvardson -
Kinas nya ledarskap har presenterats. Xi Jinping med sex andra män, som alla är lojala med Xi. Hör om den nya högsta makten och om dramatiken när expresidenten eskorterades ut från kongressen.
Politbyråns ständiga utskott är det kinesiska kommunistpartiets högsta beslutande organ. Utskottet består av sju män som tillsammans utgör Kinas absoluta maktelit. På söndagen presenterades det nya toppskiktet i Peking. Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg var på plats, som en av väldigt få ackrediterade journalister från Norden. Som väntat sitter Xi Jinping kvar som landets högste ledare, men han stärker nu också sitt grepp om makten genom att omge sig av nära anhängare. Hör om vilka det handlar om, vilka namn som är särskilt intressanta och varför. Dramatik när Hu Jintao leddes ut inför världspressenHälsoskäl eller maktdemonstration? Spekulationerna är många efter att Kinas tidigare president, Hu Jintao, på lördagen plötsligt eskorterades ut ur Folkets stora sal. Till synes ovillig att lämna leddes expresidenten ut framför rullande tv-kameror. Journalisterna hade precis tagit plats på läktaren. Kinapodden analyserar och sammanfattar den tjugonde partikongressen som nu är avslutad. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jacob Gustavsson -
Xi Jinping vägrar ge upp makten. Istället väntas han stärka sin egen position under den pågående partikongressen i Kina. Hör om Xi:s maktambitioner och hur de kan kopplas till hans person.
Xi Jinping väntas bryta normen och sitta kvar vid makten efter tio år, kanske rentav på livstid. Men hur kan vi förstå Xi Jinpings maktambitioner? Xi:s familj förföljdes av kommunistpartiet under Mao och paradoxalt tycks detta banat väg för hans strävan idag, att upprätta full kontroll och stabilitet via partiet. Historiskt viktig så ser Xi på sig självI avsnittet berättar Lars Fredén, tidigare ambassadör i Kina, om de tillfällen då han själv träffat Xi Jinping. Xi beskrivs som en ledare med stor pondus och med en bild av sig själv som en historiskt viktig person. Nationalismen är viktig och det kinesiska kommunistpartiet verktyget med vilket Xi vill åstadkomma ett osårbart Kina. Hör om Xi:s självförtroende och om vilken omvärldskunskap han egentligen kan ha. Bryr sig Xi Jinping om att attityderna mot Kina i omvärlden försämrats under hans tid vid makten?Medverkande: Lars Fredén, fd ambassadör i Kina. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Hanna Melander -
Partikongressen i Peking har inletts. I sitt tal flaggade Xi Jinping för militär upprustning och riktade en hotfull varning mot Taiwan. Hör även om den ovanliga protesten som fick internet att koka.
Björn Djurberg är en av extremt få svenska journalister som var på plats under öppningsceremonin och som är ackrediterad till den pågående tjugonde partikongressen i Peking. Under söndagens invigningsceremoni satt Björn Djurberg på läktaren inne i Folkets stora sal. Hör om svettlukten, det enorma säkerhetspådraget och delegater som tar selfies. Vi analyserar också Xi Jinpings tal som innehöll ett antal markeringar mot omvärlden, så som när han talade om Taiwan och teknologisk självförsörjning. Samtidigt ägnades oväntat lite taltid åt den kinesiska covidpolitiken.Bilder på ovanlig protest mot Xi Jinping blev viralaInför kongressen är censuren och övervakningen än mer påtaglig än i vanliga fall. Trots detta genomfördes en ovanlig protest dagarna före invigningen där en stor banderoll med ett kritiskt budskap riktat mot Xi Jinping hängdes upp på en bro i Peking. Bilder spreds blixtsnabbt på nätet. Även på internet i Kina fick referenser till händelsen stor spridning i sociala medier.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joar Jonsson -
Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen.
Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.Xi Jinping väntas sitta kvar och sneglar mot MaoXi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.Medverkande:Björn Djurberg, Ekots KinakorrespondentHanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorNaila Saleem, Ekots SydasienkorrespondentProgramledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson -
Grodan kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år.
Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.Tillbaka från de döda på partikongressenMed sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.Avsnittet spelades in i september 2022.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark -
Kina pratar allt mer om Nato och tonen har skärpts. Kritiken tar ofta sikte på USA, men även Sveriges Nato-ansökan kommenteras. Hör om de officiella markeringarna och propagandan i kinesiska medier.
Nato-medlemskapet kommer allt närmare för Sverige och Finland, nu återstår bara två länder som ska godkänna ansökan. Samtidigt går kinesiska medier på högvarv om Nato. Där har man trappat upp sitt tonläge rejält och det har även förekommit kommentarer som direkt siktar in sig på det svenska medlemskapet. Det här visar en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet har till exempel sagt att "relevanta länder" bör iaktta försiktighet. Kinesisk satir utmålar USA som ett land i förfallI Kina utmålas Nato ständigt som USA:s förlängda arm och verktyg. Därmed kan Kinas Nato-kritik i mångt och mycket ses som ett uttryck för den spända relationen mellan Kina och USA. Hör om satirteckningarna i kinesiska medier som ständigt tar fasta på Nato och USA och där USA utmålas som ett land som slits isär av inre motsättningar. Hör också i avsnittet om hur journalistvisum används i spelet mellan stormakterna och om helgens plötsliga ryktesspridning i sociala medier om en kupp i Kina. Medverkande:Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator Ginna Lindberg, Ekots USA-kommentatorHillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om KinaProgramledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joar Jonsson -
När Vladimir Putin är pressad kliver Xi Jinping fram. Hör allt om maktspelet och härskarteknikerna på diktatormötet i Samarkand. Och hur Kina nu dominerar Ryssland på ett historiskt nytt sätt.
Det var Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin började. Och för Putins en av få utlandsresor som har gjorts sedan invasionen av Ukraina inleddes. Öga mot öga satt de nu i samma rum inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation och talade om stärkta band och en ny världsordning. Men mötet blev också en uppvisning i ryggdunk, maktspel och härskartekniker där Xi Jinping drog längsta strået. Kina utnyttjar nu på ett tydligt sätt att Putin är pressad och Xi Jinping flyttar fram sina positioner på den globala spelplanen. "Kinesiska sidan har övertaget"Putin uttryckte ett helhjärtat stöd för Kinas linje ifråga om Taiwan under mötet, men fick inte samma varma hand tillbaka. Från mötet rapporterades tvärtom att Xi Jinping uttryckte "frågor" och "oro" om Putins krig i Ukraina. Något som väcker frågor om var Vladimir Putin har Xi Jinping. Hör också om de centralasiatiska ländernas position, mittemellan Ryssland och Kina. Även där passar Kina på att stärka sin egen roll nu. Medverkande:Hanna Sahlberg, KinakommentatorJohanna Melén, utrikesreporterAxel Kronholm, programledare -
Kina har genomlidit en extrem värmebölja i sommar. Yangtzefloden har bitvis legat helt uttorkad, med akut energibrist som följd. Hör om Kinas sårbarhet inför klimatförändringarna och vad som görs åt det.
Det har varit den värsta torkan på över 60 år. Värmeböljan i Kina i sommar har orsakat skogsbränder, skadade skördar och lett till akut elbrist. Fabriker har fått stänga och äldre har fått söka svalka inne i luftkonditionerade mataffärer. I till exempel Shanghai släcktes belysningen ner längs the Bund, det så välkända promenadstråket längs vattnet.Vattenkraftens kapacitet väntas minskaAllra tydligast har extremvädret synts i Yangtze, världens tredje största flod, som sjönk till rekordlåga nivåer i augusti. Torkan har blivit en smärtsam påminnelse om de enorma energi- och klimatutmaningar som Kina står inför. Hör om hur Kina är beroende av floden som nu hotas. I Yangtzefloden finns bland annat De tre ravinernas damm, en av världens största vattenkraftsdammar, ett ur miljösynpunkt kontroversiellt bygge men som idag producerar en betydande del av den el som Kinas industri behöver. Hör också om Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin bröt ut och varför han väljer att träffa Vladimir Putin.Medverkande:Axel Kronholm, programledareHanna Sahlberg, KinakommentatorDeliang Chen, klimatforskare och professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet. -
I sista sekund kom den FN:s rapport om övergrepp mot uigurer i Xinjiang. Men kommer FN-rapporten att kunna förändra något? Kina gick till omedelbar motattack och avfärdar alltihop som lögn.
FN:s rapport om övergrepp och människorättsbrott mot minoriteter i Xinjiang har föregåtts av ett omfattande spel. Kina har försökt stoppa rapporten och trycket på FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har varit enormt. Så hur skarpa formuleringar blev det i slutändan? Och vilken tyngd kan rapporten få? Kinapoddens gäster har läst och analyserar.Kina kontrar med motrapport och samlar allieradeFN tar upp tvångsarbete, tvångssteriliseringar, interneringsläger och övervakning i Xinjiang. Kina kan ha begått brott mot mänskligheten, enligt rapporten. Det kinesiska kommunistpartiet kallar FN-rapporten för "desinformation" och "lögn" och kontrar med en egen omfattande motrapport. Och i FN samlar Kina sina allierade för att få stöd. Kommer Kina att lyckas sopa undan den graverande kritiken? Vilka formella vägar finns för att nu agera mot Kina? Hör också om hur stadens Kashgar och levnadsvillkoren för uigurer i Xinjiang förändrats över tid.Medverkande:Axel Kronholm, programledareHanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorFredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitetMaja Åberg, sakkunnig på internationella organisationer på Amnesty -
På pappret har ön inte en chans mot sin starka granne. Men i verkligheten finns flera faktorer som talar till Taiwans fördel. Hör höstens första avsnitt om hur Taiwan kan försvara sig om det blir krig med Kina.
Taiwans president Tsai Ing-wen har efter sommarens kinesiska militärövningar sagt att Taiwans militära styrkor har ökat sin beredskap, att man noga följer de militära aktiviteterna i sitt närområde och att man har nära kontakt med sina allierade. Alldeles nyligen kom också besked om en rekordstor ökning av försvarsbudgeten i Taiwan. Svårt för Kina landstiga på TaiwanTaiwans militära styrka och vapenarsenal är dock inte närheten av Kinas. Sett till storlek och vapenmängd skulle ön inte ha en chans i händelse av väpnad konflikt med Kina. Men ändå finns det flera faktorer som faktiskt talar för Taiwan i händelse av en invasion. Taiwans bergiga terräng medför till exempel att en amfibisk landstigning skulle bli en oerhört komplicerad operation. En annan faktor är försvarsviljan, där kriget i Ukraina visat att även ett militärt svagare land kan överraska i fråga om motståndskraft. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator och Per Olsson, försvarsekonom vid FOI.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson -
Sommarrepris. Om den kinesiska militärens upprustning och Taiwans strategiska betydelse.
Jämfört med USA lägger Kina fortfarande relativt lite i absoluta tal på sin försvarsmakt, men under de senaste åren så har Kina rustat upp sina styrkor och övat mycket. Idag menar flera bedömare att Kina har en högteknologisk och väldrillad militär inte minst när det gäller flygvapnet. Så hur stark är den kinesiska militären idag, jämfört med till exempel USA:s?I detta avsnitt av Kinapodden pratar vi även om det spända läget i den indopacifiska regionen. Varför är Taiwan så viktigt för Kina och hur långt kan Peking vara beredda att gå för att ena Taiwan med Fastlandskina? Finns det fler områden där konflikter kan blossa upp? Avsnittet sändes första gången 8/12-21.Medverkande: Björn Djurberg och David CarlqvistProgramledare: Hélène BennoProducent: Björn Barr -
Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst.
Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Programledare: HELENE BENNO. -
Den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosi besöker Taiwan. Det har upprört Kinas ledare Xi Jinping och det redan tidigare spända läget mellan USA-Taiwan-Kina har nu skärpts ytterligare.
Ett extrainsatt avsnitt av Kinapodden med anledning av att Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, har varit på besök i Taiwan och bland annat träffat presidenten Tsai Ing-wen. Kina har flaggat för "motåtgärder" med anledning av besöket och relationerna mellan de tre länderna ansträngs ytterligare på grund av besöket. Hur påverkas läget mellan å ena sidan Kina och USA och å andra sidan Kina och Taiwan av det här? Och vad kan det här betyda för relationerna mellan länderna framöver? Veckans gäster är Johan Englund, Säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Kina på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent.Programledare: Helene BennoProducent: Emilia AroTekniker: Stian Fagerberg -
Sommarrepris: Hur funkar kinesisk socialtjänst? Kan man få tag på en bibel i Kina? Och hur mycket kramas kineser?
Kinapoddens lyssnare har skickat in mängder av frågor och i det här avsnittet svarar Pekingkorrespondent Björn Djurberg och Kinakommentator Hanna Sahlberg bland annat på vad kineser kallar varandra i vredesmod eller för att utrycka kärlek.Programledare: Helene BennoProducent: Björn BarrTekniker: Josef ReynoldAvsnittet sändes första gången 29/12 2021. - Visa fler
