Ryssland Podcasts
-
Miljardären Jeff Bezos har åkt till rymden, stora skogsbränder i USA, Kanada och Ryssland, första fängelsestraffet för stormningen av Kapitolium i USA har delats ut, och truten Måsart har hälsat på Ulla i 18 år.
-
Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.
För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.
Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.
I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.
Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.
Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Hör också om lärdomarna efter encrochatt-rättegångarna, läget i Afghanistan, vaccinskepsis i Ryssland, en sammanfattning av att vara migrationskorrespondent, om gäddans ryktbarhet. DEssutom en krönika av Katarina Barrling och ett kåseri av Emil Jensen.
Timme 1:- Skyfallens konsekvenser i Tyskland- EU:s nya tuffa klimatmål- Hur skapar man ett långsiktigt engagemang i klimatfrågan?- Om sol-emojin fått en ny betydelse under värmeböljan- I veckan kom domarna i encro-rättegången, vad har vi lärt oss?- Krönika av Katarina Barrling om misslyckanden- Panelen om ungdomsfängelser, EU:s klimatpaket och elsparkcyklarTimme 2:- Talibanerna tar över allt mer i Afghanistan- En hel del läkare i Ryssland är skeptiska mot vaccinet- Satir med Utkantssverige: om clownsamhället Rödnäsa- Alice Petrén sammanfattar jobbet som migrationskorrespondent- Om gäddans ryktbarhet och om vem som värnar denna fisk idag- Kåseri med Emil Jensen om vad som är rimligtProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Anders DiamantTekniker: Ludvig Larsson -
Komikern om Sibirien, relationen till sin mamma och om prestationsångest.
Kristina Keyyo Petrushina har videobloggat sen hon var tio år och utsetts till Sveriges roligaste Youtuber. Dansade under våren 2021 i Lets Dance och var 2020 panelmedlem i Bäst i test.Hon har turnerat med sin föreställning Ryssen kommer!, gjort tv-programmen Keyyo och Rheborg i Ryssland och 1/2 rum och kök samt skrivit den personliga kokboken Mitt livs buffé.I sitt Sommar pratar hon om hur det var att som åttaåring flytta från sin hemstad Omsk i Sibirien till Dalarna.- Jag gick i skolan i Omsk, hängde med kompisar, flirtade hejvilt med min granne och åt piroger med mormor. Men plötsligt en dag så förändrades allt.Om Kristina Keyyo Petrushina:Komiker, programledare, 24 år.Född i Omsk, Ryssland, bosatt i Stockholm.Debuterar som Sommarvärd.Producent: Fredrik Zander.Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play. -
Deltavarianten sprider sig snabbt i Ryssland. Dygn efter dygn rapporteras stigande siffror på antal döda med covid-19. Mellan 600 och 700 personer har avlidit per dag senaste tiden. Samtidigt som smittotalen skenar så arrangerade Ryssland flera EM-matcher i Sankt Petersburg med tusentals supportrar på läktarna.
Varför smittas och dör så många i Ryssland just nu? Hur går det med vaccineringen? Vad säger president Vladimir Putin och hur hanterar han vaccinskepsisen som finns?
Svaren får du i dagens Aftonbladet Daily.
Gäst: Wolfgang Hansson, Aftonbladets utrikespolitiske kommentator.
Programledare: Amanda Hemberg Lind.
-
Utrikeskrönikan 6 juli 2021.
Berlin, tisdag. Så går nu fotbolls-EM in i semifinalrundan men på plan finns bara en tysk. Domaren som i kväll ska hålla ordning på mötet mellan Italien och Spanien. Så sakteliga har bedrövelsen lagt sig över att Tyskland har åkt ur turneringen, även om det var extra bittert att bli besegrad i über-klassikern av alla fotbolls-drabbningar, mot ärkerivalen England. Tränaren Jogi Löws omedelbara sorti från planen medan hans förtvivlade spelare vilset lullade runt - det var en smärtsam scen men möjligtvis också ett förlösande ögonblick, att döma av de oändliga analyser som levererats sedan dess. Äntligen fullbordades ett avsked som borde ha skett för länge sedan, lyder den samstämmiga slutsatsen från en brokig skara av fotbollsförståsigpåare. Han borde ha gått när han var på toppen, efter VM-guldet i Brasilien 2014. Då hade han blivit förevigad som enastående tysk fotbollshjälte. Och allra senast borde han ha tackat för sig efter fiaskot i Ryssland fyra år senare när Tyskland inte ens gick vidare från gruppspelet, en katastrof som innan dess var otänkbar. När passerar man bäst före datum - hur kan man avsluta en framgångsrik karriär på ett ärofyllt sätt utan att falla för frestelsen att stanna lite till - en turnering till, ett val till... Avskedets svåra konst sysselsätter Tyskland alldeles särskilt i dessa dagar - och jämförelserna är ofrånkomliga. Jogi Löw och förbundskansler Angela Merkel har suttit på sina maktpositioner nästa lika länge. 15 år för Löw, 16 för Merkel. Båda har under de åren präglat Tyskland och bilden av Tyskland i omvärlden. Också Merkels avgång borde ha skett för länge sedan, enligt många. Hon hade passerat toppen av sin popularitet och ville lämna sin post innan det förra valet 2017. Men så kom Barack Obama till Berlin och övertalade henne att stanna kvar - efter att Donald Trump just hade valts till USA:s president. Som korrespondent fick jag rapportera om en allt hårdare ansatt förbundskansler, en växande opinion som ropade efter förnyelse och partikamrater som visade allt öppnare att de ville bli av med Mutti Merkel. Med corona öppnades oväntat ett nytt kapitel. Merkels eftertänksamhet, metodiska analys och försiktighet sågs åter som en tillgång. Och nu kunde kontrasten knappast vara större, Jogi Löw som fick genomlida en sista plågsam presskonferens efter fotbollsförlusten medan Merkel tar emot hyllningar och hedersbetygelser under sin avskedsturné där en té-stund hos drottning Elizabeth och en visit i Vita huset bara är några av anhalterna.Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se -
Kalle Berg och Babs Drougge, men idag Carl-Johan Ulvenäs, på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor, Katherine Zimmerman och David Druid.
Tiden börja rinna ut för Stefan Löfven. Idag måste han meddela om han kommer kunna bilda regering. Kommer han lyckas? Vi snackar lite om vilka utmaningar han står inför.sen pratar vi om hackerattacken som stängde ner Coop under helgen. En hackergrupp med kopplingar till Ryssland kräver 70 miljoner dollar för att återställa datan. -
I vårt längsta och eventuellt bästa avsnitt hittills så uppfyller vi vårt andra strechgoal och går igenom hela första fakking världskriget i ett avsnitt. Ja, hela. Ja, du får en mindre ljudbok.
Mattis kastar sig ner i ett hav av förtvivlan (och raljans) medan Per gör sitt yttersta för att pigga upp stämningen en smula. Utifrån dessa premisser går vi igenom kriget år för år, slag för slag och klavertramp för klavertramp. Vi tar oss här an samtliga fronter, beskriver taktisk och teknisk utveckling, härjar på om krigets generaler, fäller tårar över dess skyttesoldater vilket för den sakens skull inte hindrar oss från att flamsa loss i tid och otid.
Dessutom: det yttersta beviset för att fransmän är fega, Conrad i parti och minut, verbal arkebusering av flera historiker av facket, Pers morfars smekmånad, kemiska stridsmedel, stridsvagnar, slag som kostade hundratusentals förluster utan nämnvärt resultat, rysk inkompetens, tysk in/kompetens, brittisk styv överläpp, italiensk fanatism och mycket mer!
Det här avsnittet kom till tack vare våra Patreons. Gillar du det vi gör och vill ha fler liknande avsnitt? Bli vår Patreon idag!
OBS! Eftersom det här avsnittet är över sex timmar långt så får du här lite timestamps om du vill lyssna på en särskild del av kriget:
05:22: krigsutbrottet 1914.
17:59: Conrad släpps lös.
54:05: första slaget vid Marne (”något av det sjukaste som har hänt”).
59:45: Rysslands invasion av Tyskland.
1:08:47: första slaget om Ypres.
1:11:41: 1915.
1:15:15: Karpaterkriget.
1:18:49: Gorlice-Tarnówoffensiven (#RysslandLOL).
1:28:49: franska offensiver 1915 (Mattis förstör begreppet Champagneoffensiv).
1:36:04: livet i skyttegravarna.
1:43:02: andra slaget vid Ypres och gaskriget.
1:55:18: Italien hoppar in i kriget (ordet ”praktarsel” används återkommande).
2:07:20: Conrad söker EVIG ÄRA!
2:11:41: 1916.
2:16:55: slaget om Verdun.
2:19:02: den sjukaste stridsberättelsen du någonsin hört.
2:32:13: slaget vid Naroch-sjöarna (en burlesk).
2:36:03: nya vapen/killmys.
3:00:57: sjökriget.
3:08:49: Italiens insatser 1916.
3:14:46: Brusilovoffensiven.
3:23:03: slaget vid Somme.
3:34:42: det gyckelspel som var det rumänska fälttåget.
3:43:46: hemmafronterna.
3:51:57: 1917.
3:53:31: AMERIKAH FACK YEAH!
3:55:55: februarirevolutionen.
4:04:27: Chemin des Dames-offensiven.
4:11:24: den sista ryska storoffensiven.
4:14:59: slaget vid Passchendaele (”Jesus make it stop”).
4:26:46: Italiens insatser 1917 … och Italiens sammanbrott.
4:32:20: första världskrigets stormförband.
4:42:35: 1918.
4:43:17: korvsubstitut, fettfria dagar och österrikiska biljardbord.
4:51:43: freden i Brest-Litovsk.
5:05:03: den sista storoffensiven i tyska kejsardömets historia.
5:17:09: andra slaget vid Marne.
5:21:53: Meuse–Argonne offensiven (det blodigaste slaget i USA:s historia).
5:26:18: det sista slaget i Österrike-Ungerns historia.
5:30:21: vapenvilan träder i kraft.
5:31:49: konsekvenser (spoiler: det blev inga).
5:40:45: de stupade, de sårade de dödade.
5:54:02: sammanfattning av konsekvenser.
Stötta oss på Patreon!See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.
En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.
Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.
I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.
Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.
Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.
Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.
Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.
Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Den senaste veckan har varit den varmaste i Kanada – någonsin.
Tidigare värmerekord är helt utraderade och har blivit ersatta med osannolika temperaturen 49,6 grader, uppmätt i staden Lytton.
Även i västra USA slås värmerekord efter värmerekord och över tvåhundra dödsfall kopplade till hettan har registrerats i de båda länderna.
Samtidigt har Rysslands huvudstad Moskva drabbats av enorma skyfall, som bland annat slagit ut stadens tunnelbanesystem.
Varför drabbas delar av världen av ett sådant extremväder just nu?
Kan man koppla det till klimatförändringarna?
Och vad ska vi vänta oss härnäst?
Det talar vi om i Aftonbladet Daily.
Gäst: Staffan Lindberg, klimatreporter på Aftonbladet.
Programledare: Olivia Svenson.
-
Vad tycker vi om Katherines midsommardukning egentligen? Hur var Kodjos första midsommar som landlord? Och hur otippat är det inte att David har upplevt male bonding? En åskådare som bara ville hälsa till farmor och farfar orskade en masskrasch i Tour de France och musikern Peps Persson är död. Dessutom grottar vi i de mest spännande cyberattackerna i historien, vad det är Ryssland håller på med egentligen och vad den kinesiska staten håller på med med i våra datorer tillsammans med IT-säkerhetsexperten Marcus Murray.
Programledare: Katherine Zimmerman, David Druid och Kodjo Akolor -
Liberalerna säger nej till nytt januariavtal. Coronasmitta sprids bland svenska EM-supportrar i Ryssland. 30 år sedan Slovenien förklarade sig självständigt. Håller trenden i sig att äldre ej vill in på äldreboende i pandemins fotspår? Läget i midsommartrafiken? Hong Kong Apple Daily stängs. Tre politiska debattörer om veckan som gått och läget i politiken. Industrin på de mindre bruksorterna i Sverige. EU-toppmöte drar igång i Bryssel och Stefan Löfven lämnar regeringskrisens Sverige för att delta på mötet.
-
Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.
Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.
Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.
På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.
Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).
Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.
Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.
Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Starka krafter hotar nu drömmen om ett fritt, globalt internet. Stater, från Kina till USA, vill hävda sin makt. Kommer de lyckas?
Medverkande: Emily Taylor, internetexpert vid den brittiska tankesmedjan Chatham house, Patrik Fältström, internet-pionjär, Netnod, Ann-Marie Eklund Löwinder säkerhetschef på svenska internetstiftelsen och nyckelbärare, Milton Mueller, professor vid Georgia Institute of Technology , Irina Borogan och Andrei Soldatov, författare till boken The red webb, internetaktivister i staden Tver i Ryssland.Programledare: Robin OlinProducent: Ulrika Bergqvist och Katja MagnussonReportrar: Ekots teknikreporter Sven Carlsson, Kina-kommentator Hanna Sahlberg, Maria Georgieva i Moskva.Tekniker: Elin Hagman. -
Ryssland är inte Joe Bidens största problem just nu, inte heller pandemin eller den mexikanska migrationen till USA. Istället handlar det om Kina, USA:s främsta konkurrent i kampen om världsherraväldet.
Och med en sådan fiende gäller det att skapa allianser.
På en kvart får du veta hur USA och Ryssland ska kunna samarbeta – och varför Biden inte vill knuffa in Putin i Xi Jinpings famn.
Med SvD:s utrikesreporter Gunilla von Hall, baserad i Genève.
- Visa fler
