Moskva Podcasts

  • Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

    Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. Podden är en repris från 19 februari 2021.Medverkande Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledare Lena Nordlund

  • Katedralen, rättegången, domen. Ett reportage av Fredrik Wadström om Maria Aljochina från den ryska konstnärsgruppen Pussy Riot.

    Den 18 mars 2018 är det presidentval i Ryssland. Det föregående valet för sex år sedan åtföljdes av en hel del dramatik med gatuprotester i ryska storstäder och aktivister som kritiserade det politiska systemet.Mitt i den politiska turbulensen greps tre unga kvinnor i den feministiska konstnärsgruppen Pussy Riot för en regimkritisk protestaktion i en katedral i Moskva. Rättegången och fängelsedomarna mot de unga kvinnorna uppfattades av många som en varningssignal från staten till den ryska proteströrelsen.Det här är det första av två program där P1 Kultur möter en av de två medlemmarna av Pussy Riot som dömdes till fängelse. Masja, eller Maria Aljochina som hon heter, var 24 år när hon fick sin fängelsedom 2012.Hon frigavs för fyra år sedan och är fortfarande politisk aktivist som står på scenen i olika teaterprojekt och driver en organisation för fångars rättigheter. Nyligen kom också hennes internationellt uppmärksammade debutbok "Riot Days" som handlar om Pussy Riots aktioner och tiden i fängelse.Sveriges Radios Fredrik Wadström har intervjuat Maria Aljochina vid olika tillfällen i Moskva och London. Dessutom medverkar författaren Masha Gessen och journalisten Zoja Svetova.

  • Redan på femtiotalet stod det klart att Ulla-Britt skulle in i frisöryrket och efter en liten omväg i en dansorkester kan hon idag titulera sig sjufaldig vinnare i frisör-SM samt mamma till några av branschens bästa frisörer. I årets sista sommarprat tar Ulla-Britt med dig till en tid då hårfönen absolut inte var ett självklart inslag på salongen men vi tar stannar även till i Japan, Moskva och sjuttiotalets New York - Välkomna!

    Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

  • Vid belägringen av Leningrad höll den sovjetiska armén och leningradborna ut i nästan 900 dagar mellan 1941-44. Nazityskland betraktade Leningrad som ett snabbt överkomligt hinder för den offensiven österut, men Leningrad blev istället symboliska för sitt motstånd.


    Ledd av den tyske befälhavaren von Leeb, skulle armégrupp Nord belägra och svälta ut Leningrad i början av offensiven, hösten 1941. Någon stormning var det inte tal om. Trots att Leningrad var ett industriellt nav för Sovjetunionen ansåg Hitler att staden skulle förstöras och dess befolkning svältas ut.


    I detta avsnitt pratar professorn i historia Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om belägringen av Leningrad.


    Grundad under namnet S:t Petersburg av Peter den Store blev staden det ryska tsardömets europeiska fönster. För staterna och kungadömena runt Östersjön blev grundandet av staden en avgörande faktor för den geopolitiska balansen i området under 1700- och 1800-talet. Under 1900-talet omformade Sovjetunionen staden till ett industriellt nav. Hitlers önskan om att utradera staden och befolkningen ska ses ur sådant ljus, som ett försök att tränga tillbaka den ryska maktsfären permanent från Östersjön. Området skulle ockuperas och försörja ett Stortyskland, och någon industrialiserad metropol vid Östersjöns östra kust skulle inte tillåtas.


    Den tyske befälhavaren, von Leeb, var dock alltför effektiv i sitt arbete, och den tyska ledningens föreställningar om hur enkelt den sovjetiska befolkningen skulle knäckas formade beslut som skulle leda till att operationen misslyckades. Sent i september 1941 var inringningen av staden ett faktum, och man trodde att staden inom kort skulle falla. Delar av von Leebs armégrupp förflyttades till offensiven mot Moskva, och således tappade von Leeb sitt offensiva momentum kring staden. Kvar fanns en styrka som bara lyckades hålla tillbaka Sovjetiska motoffensiver, men som aldrig klarade av att i grunden knäcka försvaret.


    Leningradbornas motstånd har därtill blivit legendariskt, om än befläckat av den sociala misär och kannibalism som rådde. Exakt hur många civila som strök med är omtvistat men någonstans mellan 650 000 upp till en miljon människor är rimligt. Helt inneslutna var man inte, och under åren som gick lyckades det politiska styret i Leningrad evakuera runt 1,3 miljoner från staden på vintrarna via sjön Ladoga.


    Ur ett historiskt perspektiv fortsätter stadens öde att ställa frågor. Belägringar har genomförts förut, men var det verkligen rimligt att tänka sig att en stad av denna storlek skulle kunna kuvas? Och hur ska man se på befolkningens roll, kontra den Sovjetiska arméns försvar? Än i vår samtid är historieskrivningen fortfarande konfliktfylld, och likt många andra historiska slag har Leningrad blivit en projektionsyta för nya tolkningar för varje generation, och för nya syften och maktanspråk.


    Lyssna också på Barbarossa år 1941 – Hitlers fälttåg österut.


    Bild: Två sovjetiska soldater, en beväpnad med ett DP-kulspruta, i skyttegravarna på Leningradfronten den 1 september 1941. Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Kodjo Akolor och Torbjörn Averås Skorup.

    Vi pratar om frågetecknen som uppstått kring "vetedealen", efter den ryska attacken mot hamnen i Odessa i helgen knappt ett dygn efter att spannmålsavtalet signerades. Nu reser Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov runt till flera afrikanska länder och säger bland annat att hungersnöden inte har något med Moskva att göra.Sedan snackar vi om att Påven trotsat sina dåliga knän och åkt till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för att över 150 000 barn tvångsplacerades på katolska internatskolor där många utsattes för övergrepp.

  • Torbjörn är tillbaka från semestern där han träffade på sina norska, rika båtgrannar á la Exit. Armand Duplantis tog världsrekord - igen, någon som missat? Vad är droppsnopp? På tal om underliv, gör Dr Pussyman comeback med sina knipövningar. P3 Nyheters Lisa Nord snackar hungerkrisen som inte är Moskvas fel, enligt Ryssland och påven åker till Kanada för att be om ursäkt. Dagens gäst är Sanna Nielsen, aktuell med sin sista Allsång på Skansen!

    Programledare: Kodjo Akolor och Torbjörn Averås Skorup.

  • Den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner riskerar tio års fängelse efter att ha gripits med cannabisolja på en flygplats i Moskva i februari. Nu har hon blivit en bricka i spelet mellan Ryssland och USA. Hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren.

    Det har blivit över 150 dagar i ryskt häkte för den amerikanska basketstjärnan Brittney Griner, som greps på en flygplats i Moskva i februari, efter att tullpersonalen hittat cannabisolja i hennes väska.Hon har frihetsberövats i en tid då relationen mellan hemlandet USA och Ryssland är sämre än den varit på decennier. Mycket på grund av den ryska invasionen av Ukraina. Hon är lite av en krigets gisslan, säger Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Om Brittney GrinerÅlder: 31 årYrke: Brittney Griner är en av världens bästa basketspelare. På cv:t har hon två OS-guld med USA:s landslag. I amerikanska ligan WNBA spelar hon i Phoenix Mercury. I ryska ligan WPBL spelar hon i UMMC Jekaterinburg.Med ljud från: Reuters, Nordegren & Epstein i P1, Good Morning America/ABC, WNBA/YouTube och Inside The Wubble/YouTube.Medverkande: Maria Persson LöfgrenReportrar: Annie Mellbert, Katja Johansson och Pablo Dalence.Programledare: Anna OscariusProducent: Susanna HållbusTekniker: Martin Seipel och Maria Bergström

  • Det börjar bli trångt om saligheten..

    Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna.

    Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig.

    I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”.

    20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från.

    Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet.
    Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå.
    Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök.

    I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region.

    Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd.

    Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta.
    USA:s besök är viktigt men inte heligt.

    Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma.

    Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd.

    Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”.

    Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel.
    Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet.

    Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA.
    Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat.

    Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden:
    – Read the polls, Jack.

    Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp.

    Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare.
    På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna.

    Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes.

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Det börjar bli trångt om saligheten.. Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna. Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig. I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”. 20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från. Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet. Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå. Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök. I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region. Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd. Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta. USA:s besök är viktigt men inte heligt. Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma. Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd. Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”. Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel. Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet. Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA. Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat. Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden: – Read the polls, Jack. Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp. Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare. På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna. Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.

    I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på EkotProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mernoosh

  • Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.


    Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.


    I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.


    Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.


    Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar. 


    Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.


    I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.


    Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.


    Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.


    Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Stockholm, torsdag. Att ta avsked från Ryssland är omöjligt.I alla fall för en som följt landet, ständigt återvänt dit, nästan alltid med glädje, sedan ett avlägset 1990-tal.Nu ska jag i alla fall ta paus, i rollen som korrespondent, och funderar på några väl valda avskedsord.Det är, i rådande läge, inte enkelt. Så minns jag mitt senaste besök i Moskva, dagarna efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes, då jag fortfarande hade ett giltigt visum som nu inte längre förnyas. Solen sken över Rysslands huvudstad. Det kändes att våren var på väg. Jag promenerade den vanliga vägen. Förbi Eremitazjparken med sina små kafébodar, passerade en grupp pensionärer som övade stavgångsteknik, korsade boulevarden där Vladimir Vysotskij står staty, fortsatte Petrovkagatan ner, genade över Teatertorget och så vidare mot Röda torget. Vid utgången från varuhuset GUM noterade jag en särskild ström av människor, med blommor i händerna, rosor och röda nejlikor, på väg förbi Vasilijkatedralen och vidare ut på bron som leder bort från Kreml.Det var söndagen 27 februari. Poliser stod i gathörnen och för att komma ut på bron behövde alla först passera genom metallbågar, öppna sina väskor, allt gick mycket lugnt och stillsamt till.Där uppe på bron stannade strömmen till.Människor la ner sina blommor mot broräcket. Stod tysta en stund. Betraktade bilderna på Boris Nemtsov, oppositionspolitikern som sköts till döds just där, en sen februarikväll sju år tidigare.Vid ett av fotografierna hade någon skrivit för hand, på en bit kartong: Förlåt oss, du hade rätt. Rätt om Vladimir Putins imperiekomplex och vart det en dag kunde leda.Dagens Ryssland hade så väl behövt sin Boris Nemtsov. Bufflig, rättfram men alltid trogen sin övertygelse om att hans land en dag ska bli fritt, från det gamla, förlegade, auktoritära, korrumperade.Jag minns honom livs levande. Från en sensommarkväll i Moskva för drygt tio år sedan. Boris Nemtsov hade kommit för att fira en annan frihetskämpe, den då nyblivne 70-åringen, människorättsförsvararen Lev Ponomarjov. Jag hade frågat Nemtsov hur han orkade fortsätta i ständig motvind som då ändå bara var en västanfläkt mot den orkan som blåser nu.För det finns ju inget alternativ, svarade han.Jag vill i alla fall inte att mitt land ska förvandlas till ett Nordkorea. Jag kommer fortsätta kampen så länge som jag lever.Den gången hade han tre och ett halvt år kvar i livet.Människorna med blommor i händerna, i februarisolen uppe på bron bort från Kreml, några dagar efter att den ryska invasionen av Ukraina inletts, delade hans dröm om ett annat Ryssland. De är många i Ryssland som delar den drömmen.Ingenting varar för evigt. Inte heller det som kallas för Putins Ryssland.Johanna Melén [email protected]


  • De blir färre och svagare - de kritiska rösterna inifrån Ryssland. Och stränga censurlagar stryper oberoende journalistik. Hur ser vardagen ut i Moskva fyra månader efter invasionen av Ukraina? På en kvart får du veta hur Moskvaborna navigerar i sin nya verklighet. Med Rysslandskorrespondenten Maria Georgieva.

  • Ryska federationens invasion av Ukraina föregicks av en lång rad händelser som signalerade att landet förberedde sig för att försöka erövra territorium som man anser sig ha historiskt rätt till. Det är förstås lätt att vara efterklok nu, men även efter krigsutbrottet tycker jag att många analyser av Rysslands agerande vittnar om att vi på många sätt saknar en grundläggande förståelse för den ryska logiken, hur man tänker och i vilket ljus man betraktar sig själv och omvärlden.


    Veronika Bard tillhör inte den skaran. Som Sveriges ambassadör i Moskva under åren 2012-2015 har hon en nykter syn på den ryska björnen och dess självbild. I avsnittet pratar vi om vilken ideologi som präglar makten, om varför den ryska revolutionen aldrig var någon revolution i västeuropeisk mening och vilka konsekvenser det fått och varför Michail Gorbatjov faktiskt inte var den reformator som Europa ville se honom som. Och förstås: hur det är att träffa Vladimir Putin.


    Bokrekommendationer:

    Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin - Martin Kragh. 

    Mannen utan ansikte - Masha Gessen. 

    Putin's Kleptocracy: Who Owns Russia? - Karen Dawisha. 

    Ryssland och Europa - Per-Arne Bodin


    Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden

    "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Ja, du läste rätt, enligt David Druid flygs Putins avföring i väskor till Moskva! Linnea Wikblad vet exakt vad mammor ääääälskar och Torbjörn Averås Skorup avskyr Harpsundsekan! Vi pratar med rockjournalisten Markus Larsson om mello, festivalsommaren, sågningar och såklart: Keith Richards. Babs Drougge från P3 Nyheter rapporterar om att inga broar går till Sievjerodonetsk och Team Crazy vs. Team Normal. Johar Bendjelloul tittar förbi innan semester och förklarar pensionskäbblet.

    Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Torbjörn Averås Skorup