Sveriges Radios Podcasts
-
Efter ett lugnt år kan kalabaliken i den italienska politiken vara tillbaka. Hör om de viktigaste nyckelspelarna i det italienska presidentvalet.
Medverkande: Susanne Palme Sveriges Radios EU-kommentator, Marie Nilsson Boij Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Bruno Tiozzo advokat och Italienkännare.Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Moskva, tisdag.I en intervjubok från år 2000, strax innan Vladimir Putin för första gången valdes till Rysslands president, beskriver han sin uppväxt i kommunalkan, gemensamhetslägenheten om 20 kvadrat på Baskovgränd i dåvarande Leningrad.Det var kallt och mörkt och usligt. Toaletten fanns inklämd i trapphuset. Och det var där, berättar Putin, i det trånga utrymmet i trappavsatsen, som han lärde sig förstå vad uttrycket "inträngd i ett hörn" betyder.En människa som känner sig trängd, inträngd, omgärdad intar gärna försvarsposition. Det har Vladimir Putin gjort sedan han blev president, för 22 år sedan, och alltmer intensivt.Det började med hotet från vad som sades vara tjetjenska terrorister och så inleddes kriget i delrepubliken Tjetjenien. Sedan var det hotet från de frispråkiga tv-kanalerna som kritiserade och häcklade makten hej vilt och därför togs de över av Kremllojala ägare. Därefter har det fortsatt på samma sätt med yttre och inre hot som måste avvärjas, tillintetgöras.Därför sitter Rysslands mest framträdande oppositionspolitiker Aleksej Navalnyj i fängelse. Därför har en organisation som Memorial som tar fram sanningen om människorättsbrott, historiska och nutida, likviderats och därför klassas en lång rad kritiskt rapporterande medier som utländska agenter.Och det är därför som rysk militär nu mobiliserar vid grannlandet Ukrainas gräns. Eftersom Vladimir Putin känner sig trängd, och sviken, av den västliga försvarsalliansen Nato, av det som i Ryssland brukar kallas för "det kollektiva väst" och av ett grannland, en forna Sovjetrepublik, Ukraina, som valt att vända sig västerut snarare än österut i sin strävan in i framtiden.Om hoten, som Vladimir Putin ser dem, verkligen finns där, eller inte, spelar ingen roll. För vi kan nog utgå från att han själv är och har blivit alltmer övertygad om att de är på riktigt.Frågan omvärlden nu måste hantera är hur mycket hänsyn den ska visa den ryske presidentens upplevda känsla av att vara inträngd i ett hörn. Ett svårt val eftersom bristande hänsyn i värsta fall kan leda till krig. Nu finns det de som tvivlar på att Vladimir Putin faktiskt är redo att gå i öppet krig med Ukraina. Av den anledningen att det är ett krig det finns en risk att förlora. Också på hemmaplan. En munsbit utan blodsspillan som i fallet med annekteringen av den ukrainska Krimhalvön hyllades av många ryssar. Ett riktigt krig där ryska soldater återvänder hem i likkistor riskerar att inte bli lika populärt. Och häri ligger också problemet i att leda ett land där makten inte byts ut genom demokratiska val. I ett sådant land innebär varje förändring bortom den egna kontrollen ett hot på liv och död. Utvägarna är begränsade och i slutändan finns alltid risken där för ett krig, eller, en revolution.Johanna Melén, Moskva johanna.melen@sverigesradio.se -
En av Sveriges mest kända kriminologer väcker debatt, trots att han avskyr konflikter. Föräldrarna överlevde förintelsen och sa till honom att akta sig för faror. Så varför strider Jerzy Sarnecki?
I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form intervjun.Programledare är Martin Wicklin.Producent: Hannah Engberg.Kontakt: sondagsintervjun@sr.seOm Jerzy Sarnecki74-årig professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet. Som 20-åring år 1969 flydde han det antisemitiska Polen tillsammans med sina judiska föräldrar och kom till Sverige. -
Försvarsmakten föder upp schäfrar, men i andra militära sammanhang har dalmatinern gjort entré. Vi frågar oss varför, och vilka personliga egenskaper som utmärker en bra hemvärnshund?
Vilken personlighet behöver hemvärnshundar ha?Förra torsdagen sågs en dalmatiner patrullera med hemvärnet i Visby hamn, klädd i ärmlös svart hundjacka. Cecilia Ström, ordförande i Svenska dalmatinersällskapet, pratar om hundrasens eventuella farlighet och avskräckande effekt på Putin.Mimi Jordell, hundförare i Hemvärnet, har sin egen hund Wikid med sig när hon patrullerar. Wikid är en treårig australiensisk vallhund, och en av hemvärnets 700 privatägda patrullhundar. Vilken personlighet behöver hemvärnshundar ha, och vad ska man ha dem till?Peter Öhrling, funktionsförvaltare på Försvarsmaktens hundtjänstenhet, berättar om militärhundarnas funktion. Varför har försvarsmakten valt att föda upp just schäfrar?Ukrainakrisen är långtifrån över. Putin vapenskramlar, och det svenska försvaret ökar sin närvaro på Gotland. Hur spänt är läget just nu mellan Sverige och Ryssland, om man jämför bakåt? Dick Harrison, författare och professor i historia vid Lunds universitet, kommer och pratar rysskräck, relationerna mellan Sverige och Ryssland genom tiderna, och om när de var som sämst.Idag röstar Österrikes parlament om vaccinationskrav för alla över 18 år, och dryga böter kan bli konsekvensen för dem som bryter mot den nya lagen. I Sverige ser det si och så ut med dos tre på sina ställen. Borde vi införa böter för regioner som är för långsamma med att vaccinera sin befolkning?Valrörelsen börjar komma igång i Frankrike inför presidentvalet, och för första gången i Republikanernas historia har en kvinna valts till partiets presidentkandidat. Partiet har varit i djup kris, men på senare tid har det vänt och nya medlemmar strömmar till. Men hur stor chans har egentligen Valérie Pécresse att bli Frankrikes nästa president? Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, gör en analys.Dessutom lyssnarbrev om Tycho Brahes syster Sophie, och så spelar Louise musik från sina ungdomsår i ett blåsigt Limhamn, där alla coola personer hade bärbara kassettbandspelare med lurar.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman -
Mozarts äldre syster kan ha legat bakom flera av hans violinkonserter, enligt en teori. Var det så att hon efter broderns död smög in sina egna kompositioner bland hans efterlämnade notsamlingar?
Hur mycket av Mozarts musik skrevs av hans storasyster?Maria Anna Walburga Ignatia Mozart, kallad Nannerl, var hunsad av sin far, och trots sina uppenbara musikaliska talanger levde hon större delen av sitt liv en tillbakadragen tillvaro långt från rampljuset. Att hon komponerade vet vi eftersom det framgår av syskonens korrespondens. Inga av hennes kompositioner finns bevarade - officiellt. Men nu föreslår en pensionerad dirigent och professor, Martin Jarvis, att Nannerl kan vara den verklige upphovsmannen bakom flera av Mozarts violinkonserter. Hur vanligt är det att systrar och fruar ligger bakom kända kompositörers verk? Det diskuterar vi med musikkritikern Edit Söderström och konsertmästare Malin Broman.Hotet från RysslandIdag möts USAs utrikesminister och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, för att diskutera hotet från Ryssland. Samtidigt är Zelenskyj inblandad i en konflikt med den förre presidenten Petro Poroshenko, som står åtalad för landsförräderi. Varför väljer man att fokusera på interna konflikter i en tid när säkerhetsläget är så allvarligt, och Ukraina skulle behöva stå enat mot Ryssland? Fredrik Wadström, Ukrainakännare och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Moskva, gör en analys.Drönarna över kärnkraftverkenOch på tal om säkerhetsläget så ska vi också prata om drönarna över kärnkraftverken. Är de hjärnspöken eller ryska militärdrönare ute på spaningsuppdrag? Och vilken skada skulle de kunna göra i så fall? Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister som även varit chef för Svenska Kraftnät, berättar vad hann tror.Och så ska vi äntligen få höra en låt som många av våra lyssnare har önskat sig...Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman -
Det handlar om nya vallagen som ska stärka skyddet för väljarna. Våren 2023 är det dags för Sverige att leda arbetet i EU:s ministerråd. Vad utmärker ett lyckat ordförandeskap?
1 januari 2023 är dags för Sverige att vara EU:s ordförandeland för tredje gången. Vad kommer att prioriteras? Vad avgör egentligen om ett land varit en framgångsrik ordförande och vilka har lyckats mindre bra? Och vad kan Sverige påverka? Sveriges Radios EU-kommentator Susanne Palme och Eva Sjögren, EU-chef i statsrådsberedningen hjälper Louise och Daniel att reda ut. Den första februari träder några ändringar i vallagen i kraft. Syfte är att stärka skyddet för väljarna vid röstmottagningen. Hur kommer förändringarna att märkas i svenska vallokaler den 11 september? Vi avslöjar alla nya detaljer.Louise funderar över drönarflygningarna över bl.a. svenska kärnkraftverk och andra skyddsobjekt. Hur viktigt är det egentligen att någon gång i framtiden få reda på vad som faktiskt hände? Är fantasin mer skrämmande än sanningen? Och kommer kärnkraftsdebatten att påverkas? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Olle Björkman -
Den svenska försvarsförmågan har höjts under de senaste åren, men hur länge kan Sveriges stå emot en invasion från Ryssland egentligen? Och hur står sig vår förmåga idag mot den vi hade under kalla kriget?
Med oss för att prata om Sveriges försvarsförmåga är Sveriges Radios försvarsreporter Mats Eriksson och Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Boris Johnson har fått utstå hård kritik för sin tondöva trädgårdsfest medan resten av Storbritannien var nedstängt. Hur hårt festar de egentligen på 10 Downing Street, den brittiska premiärministerns bostad och regeringskansli? Vi pratar med Mats Persson som arbetade nära den före detta premiärministern David Cameron. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist talar med tydligt dalmål. Gör det honom mer förtroendeingivande? Vi pratar med Gertrud Larsson, dramatiker och regissör för satiren Utkantssverige om hur dialekter påverkar vår syn på politiker.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Timme 1Smittvågen är här - så klarar Sverige omikronPutins storryska projektAllt fler tjejer gör lumpen Tänker man annorlunda med ett grishjärta i kroppen?Krönika av Göran RosenbergPanelen med Anna Dahlberg, Expressen, Olof Abrahamsson, NSD och Zina el-Dewany, AftonbladetTimme 2Storbritannien kokar efter festskandalen på Downing StreetFörsoningsarbetet i TornedalenMöte med samhällskritiske Yan Lianke, en av Kinas stora författareUtkantssverigeKulturpanelen om städning och kulturKåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Pandolfi och Nina BennerTekniker: Ludvig Widman -
Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.
Så förbereder sig svenska redaktioner för ett enormt svårbevakat OS i Peking.Cilla Benkö om Sveriges Radios oberoende i händelse av krig. Gastkramande spiondrama i Danmark. Landets journalister kallas till förhör. -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Washington, torsdag morgon.Här i USA är det inte bara ett nytt år nu utan precis som i Sverige, ett valår.Vi ser redan hur kampanjandet till kongressen och olika guvernörs,- borgmästarposter och andra lokala val runtom i landet pågår för fullt. I november avgörs det, men en ofrånkomlig del av hela valrörelsen är ett annat val det till Vita huset 2020. Donald Trumps envisa, falska påståenden om att hans rättmätiga seger stals av demokraterna är nödvändig för många republikanska kandidater att ställa sig bakom och lyfta fram. En majoritet av deras väljare tror på konspirationsteorin. Och många demokraters huvudbudskap är faran de menar att republikanerna utgör för den amerikanska demokratin i och med valstölds- anklagelserna och sättet en del av dem spelat ned stormningen av Kapitolium 6 januari i fjol.Så Donald Trumps närvaro är stark även detta valår, trots att han inte står på röstsedeln och det som står på spel är majoriteten i kongressen som republikanerna hoppas vinna med hjälp av Trump.Men 2022 är också ett avgörande år för ett par av de allra mest omstridda frågorna, som för många amerikaner är fundamentalt viktiga. Nämligen rätten till abort och rätten att bära vapen. I sommar kommer Högsta domstolen med besked om frågorna som kommer att få betydelse för miljontals människor.HD ska besluta om amerikaner i alla delstater ska ha rätt att beväpna sig också utanför sitt hem. I dag är det flera stater som bara tillåter det i särskilda fall, bland annat New York och Kalifornien.Och i ett av de mest emotsedda beskeden från HD på decennier, kan domstolen komma att riva upp prejudikatet i Roe versus Wade, ett nära 50 år gammalt beslut som garanterar alla kvinnors rätt till abort. Resultatet skulle då bli att abort troligen helt eller delvis snart kommer förbjudas i nära hälften av alla delstater i USA. En seger abortmotståndare kämpat för i ett halvt sekel, men ett potentiellt domslut abortförespråkare kallar för katastrofalt.Så USA:s 2022 alltså: ett år då aborträttens framtid avgörs, den grundlagsskyddade rätten att bära vapen kan utvidgas och det amerikanska folket ska välja sina representanter för första gången sedan det dramatiska, historiska och djupt splittrande presidentvalet 2020.Cecilia Khavar i Washington cecilia.khavar@sverigesradio.se -
Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.
EKMAN, ROHI, LARSSON OCH ÖSTERGREN ÄR NOMINERADE TILL SVERIGES RADIOS ROMANPRIS 2022Dagens stora nyhet är offentliggörandet av vilka fyra svenskspråkiga romaner som är nominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022. Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Kulturredaktionen i P1, kommer till studion och berättar mer om de fyra utvalda böckerna: "Löpa varg" av Kerstin Ekman, "Den dagen den sorgen" av Jesper Larsson, "Hölje" av Pooneh Rohi och "Två pistoler" av Klas Östergren. Vinnaren tillkännages under Litteraturveckan i P1, som i år infaller den 4-10 april. Den som avgör vem som vinner Sveriges Radios Romanpris 2022, är vår alldeles egen Lyssnarjury som i år består av bokcirklar från Blekinge och Skåne.BERGSLAGEN INIFRÅN DEL 2: GRUVMUSIK OCH TEATER I BERGETI en serie reportage den här veckan besöker P1 Kultur Bergslagen där gruvindustrin under många år var den huvudsakliga näringen. Nu finns gruvorna och byggnaderna som hörde till kvar som ett slags minnesmärken i många byar och samhällen. De synliga byggnaderna ovan jord, eller gruvlavarna som de också kallas, innehöll bland annat den hissanordning som transporterade upp järnmalmen ur gruvschakten.En del av de här övergivna gruvlavarna har nu tagits över av kulturarbetare och blivit lokala kulturcenter. I det här reportaget ska vi bland annat till Ställbergs gruva i Ljusnarsbergs kommun som för tio år sen köptes av ett gäng unga konstnärer och musiker som kallar sig The Non-Existent Center. Katarina Wikars och Anna Karin Ivarsson åkte till Norberg i Västmanland, och till den stora Mimerlaven som reser sig mitt i samhället.OBS-ESSÄ: LINDA SKUGGE ÄR LIKA BRA PÅ ATT MISSLYCKAS SOM DROTTNING KRISTINAMan är alltid nybörjare i konsten att leva. Så lyder nummer 758 av drottning Kristinas maximer. Kristina är en av våra mest fascinerande regenter, men bilden av henne blir inte komplett om man inte ser till hennes många motgångar. Det menar författaren Linda Skugge som i den här essän reflekterar över de många misslyckandena i både drottning Kristinas och sitt eget liv.DEN AFRIKANSKA FILOSOFEN KWASI WIREDO DÖDI helgen dog en av vår tids största Afrikanska filosofer - Kwasi Wiredu från Ghana. Han blev 90 år gammal och har bland annat undervisat vid University of South Florida i Tampa. Det skriver franska Le Monde. Kwasi Wiredu var en av de viktigaste postkoloniala tänkarna och var specialist på logik, epistemologi dvs läran om kunskap och analytisk filosofi. Bland annat diskuterade han språkets roll i början av de afrikanska ländernas frigörelse från kolonialismen. Filosofiprofessorn Kwame Anthony Appiah på New York University skrev på Twitter häromdagen att om man inte känner till Wiredu - så BÖR man göra det. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj -
Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Timme 1:Oroligheter i Kazachstan Reportage från Mariupol i Ukraina Forskare om kärnkraftens framtid Vem var Lucille Ball och Desi Arnaz? Krönika av Ulrika Knutsson Panelen med Göran Greider, Margareta Barabash och Andreas GustavssonTimme 2:Kalix repar sig efter hackerattacken Coronaviruset sprids fort nu - anledning till oro eller början på slutet? Utkantssverige om plant-friskolereformen Museiebesök med fotografen Karin Alfredsson Ortodox jul i en egyptisk sopstad Kåseri med Helena von ZweigkbergProgramledare: Jesper Lindau Producent: Lena Bejerot, Magnus Westberg, Luise Steinberger Tekniker: Brady Juvier -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
London, fredag.Det här är ett slags kärleksbrev till en tunnelbana.För det är ju något speciellt med Londons tunnelbana, världens äldsta. Tillochmed själva kartan över alla linjer har vunnit designpriser, nere i de slingriga gångarna tog britterna skydd från bombräderna under andra världskriget, gatumusikanters toner ekar och studsar mot kakelplattorna i olika färger.Många av er som lyssnar har säkert suttit på något av tågen och kanske irriterats över hur mobiltäckningen är nästan obefintlig nere i tunnlarna. Då har ni säkert också hört någon ropa ut Mind the Gap ett så vanligt utrop att det nästan blivit synonymt med den brittiska huvudstaden, med tryck på muggar, tröjor och affischer.Men för en kvinna har det där utropet betytt så mycket mer. Margaret McCollum träffade sin man i början av nittiotalet när hon var på semester i Marocko. Reseledaren som fångade hennes hjärta hette Oswald Laurence.Han hade tidigare arbetat som skådespelare, men lämnat den karriären bakom sig. Och den roll som fick honom att höras av flest människor det var nog ändå när han fick spela in säkerhetsutrop till Londons tunnelbanestationer. Längs den norra linjen genom London hördes Oswalds stämma, klar och tydlig, i många år.Oswald dog 2007 och efter det brukade Margaret gå ner i tunnelbanan för att få lyssna på sin make. Om hon skulle resa genom London försökte hon att åka på just hans linje. Och på de dagar då hon verkligen saknade sin Oswald, då satt hon på en bänk på perrongen och lyssnade på honom medan tågen kom och gick.Men en dag, i november 2012, så möttes hon istället av en annan röst på tunnelbaneperrongen. Bestört frågade hon personalen på stationen var den välkända stämman tagit vägen och fick förklarat för sig att utropssystemet digitaliserats och alla röster bytts ut. För alla andra var rösten bara en i mängden, men inte för Margaret.Efter att Margaret berättat om sin kärlek till Oswald så väcktes något hos personalen. Kanske saknade de själva en röst de inte hört på länge. De letade i arkiven och lyckades ta fram en cd-skiva till Margaret som hon fick hem, med Oswalds Mind The Gap-utrop på. Men alla, även cheferna i tunnelbanan, hade berörts så av Margarets och Oswalds kärlekshistoria att de bestämde sig för att göra mer.De såg till att på en station, på en plattform, byta det digitala, centralstyrda utropet mot det gamla.Så, om du någon gång befinner dig i London på tunnelbanestationen Embankment, som ligger på floden Thames norra sida. Gå då ner genom den grönvita, kakelbeklädda gången, till norra linjens perrong 3 för tågen som är på väg norrut. För där kan du, precis som Margaret, fortfarande höra Oswald när han tryggt och lugnt ropar ut till alla resenärer som passerar att komma ihåg avståndet mellan vagn och plattform.Stephanie Zakrisson, London stephanie.zakrisson@sverigesradio.se -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Stockholm, onsdag.När det är nytt år är det också dags att sammanfatta det förra. En återkommande tradition är ju listorna över förra årets vanligaste namn på de nyfödda. Enligt en vän inom kvällstidningsvärlden är det en mycket uppskattad och väl klickad historia.När jag och min flickvän skulle välja namn på vårt barn gjorde vi som många andra och kollade lite namnlistor för inspiration. Här fanns ett villkor, det skulle vara ett namn som också fungerar i Grekland, eftersom vi är där mycket.Under namnletandet gjorde vi en upptäckt. De grekiska namnen är ganska få. Jag hade aldrig tänkt på det, men det visade sig att över en tredjedel av de grekiska männen delar på de fem vanligaste namnen.Nästan var tionde manlig grek heter det vanligaste Giorgos. Det vanligaste namnet på kvinnor, Maria bärs av nästan lika många. Orsaken till det är antagligen den utbredda traditionen att helt enkelt ge far eller morförälderns namn till den nyfödde. På så sätt återvinns namnen i generation efter generation.Och därför finns det, till skillnad från i Sverige, heller inte något direkt intresse för de årliga listorna över de vanligaste namnen på nyfödda grekbebisarna. De publiceras knappt av medierna. Barnen heter ju oftast Giorgos och Maria, eller Giannis och Eleni som sina mor- och farföräldrar och det är ju inte särskilt spännande det.Men visst är fantasilösheten också rätt befriande. Stressen när man väljer namn blir mindre och det är ju ändå otroligt mycket man ska välja åt sig och sina barn i livet. Jag har vänner här i Sverige som flera månader in i det nya barnets liv fortfarande inte valt namn, tyngda av pressen att hitta det perfekt unika men inte för konstiga och välklingande namnet.Traditionen att föra mor och farföräldrarnas namn vidare tycks relativt utbredd även bland andra länder på Balkan även om det - enligt en diskussion på nätforumet Reddit börjar luckras upp. Allt fler blir liksom i Sverige influerade av exempelvis populärkultur och kanske tänker att de vill ha ett namn som funkar på fler platser i världen - en internationalisering helt enkelt.Snabbast tycks utvecklingen gå i Albanien. För några år sen visade landets statistikmyndighet att inget av de 20 vanligaste namnen på nyfödda hade albanska rötter. I stället valdes namn som Amelia och Noel med en mer allmänt internationell klang.Ibland är det politik som influerar. Fråga bara det inte försumbara antal kosovoalbanska män födda runt millennieskiftet med det experimentella förnamnet Tonibler: döpta efter Storbritanniens dåvarande premiärminister Tony Blair fast hopdraget till ett enda förnamn. En hyllning till britten och hans roll när Nato intervenerade och fick stopp på Kosovokriget.De kosovanska toniblairarna fick till och med besök av den brittiska politikern 2010. Se där ett namn som funkar bra i mer än ett land.Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondentfilip.kotsambouikidis@sverigesradio.se - Visa fler
