Sveriges Radios Podcasts
-
Kommer vildsvin bli en ny, självklar proteinkälla i det svenska köket? Och hur många vildsvin tål Sverige?
Marodör och vardagsmatRedan på stenåldern bökade vilda svin runt i de svenska skogarna. Över årtusendenas lopp har de avlats till tamgrisar, och så småningom utrotades den vilda stammen. Men vildsvinen har återvänt, och nu uppfattas de av många som ett stort problem, bland annat eftersom de orsakar skador på jordbruket.Elisabeth Nilsson, utredare på Viltskadekommissionen, tycker att det finns alldeles för många vildsvin i Sverige. Viltskadekommissionen vill att vi ska skjuta av 90 procent. Men hur sugna är svenskarna på att äta allt det köttet? Gustav Leonhardt, jägare och årets kock 2021, bjuder på korv och berättar varför han älskar vildsvin. Navalnyj byter fängelseOch så ska det handla om den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj. Han flyttades nyligen till ett fängelse, vars tidigare intagna har vittnat om tortyr och misshandel. Navalnyj kommer att avtjäna sitt nio år långa straff för påstått bedrägeri där. Vi frågar Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren vad som egentligen är känt om det här fängelset. Och om det finns något omvärlden kan göra för att påverka Navalnyjs situation.Koppla av på stubbenVi pratar också med Bosse Rosén, tidigare ambulanssjukvårdare, som numera tillbringar mycket tid i naturen, sittande på stubbar. Han menar att denna aktivitet är lösningen på många av människans svårigheter. Har han rätt, eller kan regelbunden tid i naturen bli ytterligare ett stressmoment för nutidsmänniskan?Dessutom: Boktips, vattenbrist och Brad Pitts mardrömmar.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman -
Rysk robotattack mot köpcenter i Ukraina och Sveriges Radios programdirektör svarar på frågor efter uppgifter i Dagens Nyheter om att utländska tekniker inte säkerhetsprövats.
-
Aborträtten i USA. Nato-toppmöte. Patienter ligger kvar trots platsbrist. SMS-livräddare. Medieutredningen. Kritik mot Sveriges Radios säkerhet. Norge och terrorhotet. Ryssar emigrerar till Armenien. Semesterstressen. Aborträtten.
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Stockholm, torsdag. Att ta avsked från Ryssland är omöjligt.I alla fall för en som följt landet, ständigt återvänt dit, nästan alltid med glädje, sedan ett avlägset 1990-tal.Nu ska jag i alla fall ta paus, i rollen som korrespondent, och funderar på några väl valda avskedsord.Det är, i rådande läge, inte enkelt. Så minns jag mitt senaste besök i Moskva, dagarna efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes, då jag fortfarande hade ett giltigt visum som nu inte längre förnyas. Solen sken över Rysslands huvudstad. Det kändes att våren var på väg. Jag promenerade den vanliga vägen. Förbi Eremitazjparken med sina små kafébodar, passerade en grupp pensionärer som övade stavgångsteknik, korsade boulevarden där Vladimir Vysotskij står staty, fortsatte Petrovkagatan ner, genade över Teatertorget och så vidare mot Röda torget. Vid utgången från varuhuset GUM noterade jag en särskild ström av människor, med blommor i händerna, rosor och röda nejlikor, på väg förbi Vasilijkatedralen och vidare ut på bron som leder bort från Kreml.Det var söndagen 27 februari. Poliser stod i gathörnen och för att komma ut på bron behövde alla först passera genom metallbågar, öppna sina väskor, allt gick mycket lugnt och stillsamt till.Där uppe på bron stannade strömmen till.Människor la ner sina blommor mot broräcket. Stod tysta en stund. Betraktade bilderna på Boris Nemtsov, oppositionspolitikern som sköts till döds just där, en sen februarikväll sju år tidigare.Vid ett av fotografierna hade någon skrivit för hand, på en bit kartong: Förlåt oss, du hade rätt. Rätt om Vladimir Putins imperiekomplex och vart det en dag kunde leda.Dagens Ryssland hade så väl behövt sin Boris Nemtsov. Bufflig, rättfram men alltid trogen sin övertygelse om att hans land en dag ska bli fritt, från det gamla, förlegade, auktoritära, korrumperade.Jag minns honom livs levande. Från en sensommarkväll i Moskva för drygt tio år sedan. Boris Nemtsov hade kommit för att fira en annan frihetskämpe, den då nyblivne 70-åringen, människorättsförsvararen Lev Ponomarjov. Jag hade frågat Nemtsov hur han orkade fortsätta i ständig motvind som då ändå bara var en västanfläkt mot den orkan som blåser nu.För det finns ju inget alternativ, svarade han.Jag vill i alla fall inte att mitt land ska förvandlas till ett Nordkorea. Jag kommer fortsätta kampen så länge som jag lever.Den gången hade han tre och ett halvt år kvar i livet.Människorna med blommor i händerna, i februarisolen uppe på bron bort från Kreml, några dagar efter att den ryska invasionen av Ukraina inletts, delade hans dröm om ett annat Ryssland. De är många i Ryssland som delar den drömmen.Ingenting varar för evigt. Inte heller det som kallas för Putins Ryssland.Johanna Melén [email protected] -
Hur kommer det sig att Ryssland har en exklav vid Östersjön som saknar landförbindelse med resten av staten? Och vad har gutefåren fått på halsen egentligen?
Budgetdramatiken Regeringen fick efter många turer igenom sin budget idag, och vann kanske även pensionärernas gunst. Lova Olsson, politikreporter på Ekot, rapporterar direkt från riksdagen om stämningen på Helgeandsholmen efter den turbulenta budgetomröstningen.Krutdurken KaliningradTidigare hette Kaliningrad Königsberg och var Ostpreussens intellektuella centrum. Här utspelar sig operan Hoffmans äventyr, och här föddes den tyske filosofen Immanuel Kant. Men staden har med sitt strategiska läge också varit mål för såväl Karl X Gustavs, Hitlers och Stalins stormaktsambitioner. Vi frågar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, om vad som hände efter Sovjetunionens fall.Idag är det här området fortfarande en krutdurk. Konflikten med Ryssland trappas upp, sedan Litauen stoppar transporter på landsförbindelsen till Kaliningrads närmare en miljon invånare. Den ryska enklaven ligger bara 30 mil från Sverige, så det är dags att vi lär oss mer om staden. Thomas Lundén, professor emeritus och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola, berättar.Dessutom: Italienska Stones-fanatiker, Morgonpasset för boomers, och gutefårens nya virtuella gärdesgårdar.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.
Bogotá, onsdag.Jag vill att ni följer med mig till en plats i den colombianska huvudstaden, att ni blundar och försöker föreställa er den plats där jag för några veckor sen spelade in det ljud ni kan höra om ni lyssnar på denna krönika.Det är tidigt på morgonen, inne i den stora lokalen finns cirka 250 personer.De allra flesta sitter på väl uppradade stolar, många håller blekbruna lappar mellan fingrarna och stirrar in mot mindre tv-skärmar som skruvats fast på gröna pelare över hela lokalen.Jag andas in och lukten av sprit, handsprit, den som vi vant oss att använda de senaste pandemi-åren, når mig.Från den avlånga desken, med 35 luckor kommer uppropen: Maria Gonzalez Roberto Perez Ivan Garcia Jag vaknar till, det är ju mitt namn. Jag tittar lite förvirrat mot tv-skärmen närmast mig, så hör jag mitt namn igen, lucka nr 22. Jag skyndar mig dit.Nu ska vi se, du som blundade, vad är det för plats?Ja, det är en vårdcentral. Jag har aldrig sett en så stor och högljudd vårdcentral som den här i Bogota, och den är inte unik, det är så de ser ut här. Okej, jag kanske överdriver lite, de är alltså primärvård, men de är också specialistvård och labb.De får tusentals besökare varje dag, det är trängsel och köer. De flesta väljer tiderna mellan 6 och 8 på morgonen eller 18 till 21, för att inte få löneavdrag på jobbet.Det är noll personlig integritet, namnen ropas upp. Finns inga med skyddad identitet här i Colombia, tänker jag, och hur gör de som är hörselskadade?Hon som får hjälp vid lucka 21, grannluckan, är här för att undersöka en misstänkt tumör i nacken. Han vid lucka 23 har skadat armen i en olycka för två veckor sen.Vi patienter är så nära varandra att vi hör allt som den andra säger, namn, telefonnummer, e-mejladress, åkomma och yrke.När jag står där och försöker viska mina uppgifter så att inte alla ska få höra varför jag är här, så längtar jag hem till den svenska sjukvården.Här i Colombia är sjukkassorna privata och storleken på avgiften avgör hur mycket hjälp du kan få, ju mer du betalar, desto fler förmåner. Det får också en att längta hem.Själv är jag med i en billig sjukkassa, som de flesta colombianer. Ändå kostar mitt läkarbesök eller provtagning bara 10 kronor, översatt till svensk köpkraft handlar det om ungefär en femtiolapp. Billigt.Men den stora skillnaden är ändå tillgängligheten. Jag ringer på morgonen och får träffa läkare eller labbet redan på eftermiddag. En specialist tar en vecka.Där blandas hemlängtan med en undran när kommer vi att ha det så här i Sverige?Ivan Garcia, Bogotá [email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Från kohandel till januariavtal - om relationen mellan S och CI veckan meddelade Centerpartiet att partiet kommer stödja regeringens budget efter att partierna kommit överens om ett förslag för att höja pensionerna. Att Centerpartiet och Socialdemokraterna samarbetar i tider av kris har hänt flera gånger i historien. Vad är det som lade grunden för samarbetet mellan det forna Bondeförbundet och Socialdemokraterna för snart 90 år sedan? Följ med professorn i historia, Torbjörn Nilsson på en tur i riksdagen. hör den tidigare förste vice ordföranden i Centerpartiet, Helena Nilsson Lannegren om partiets inre konvulsioner och så ska den tidigare socialdemokratiske finansministern Erik Åsbrink berätta hur han egentligen tyckte att det var att förhandla med Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.Ser vi en begynnande lågkonjunktur?Det har inte undgått någon. Det pratas om runt fikaborden. Om priserna som fortsätter att rusa. Å om inflationen som enligt SCB var över 7 procent i maj det högsta sedan 1991.Det är de stigande livsmedelspriserna och priset på drivmedel och el som främst drivit på inflationstakten men risken finns nu att den tilltagande inflationen bromsar den ekonomiska tillväxten.Nationalekonom Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans på KTH analyserar om det är en begynnande lågkonjunktur vi ser nu.Här är hela innehållet i programmet:Timme ettKan klimatfrågan få de unga till de franska valurnorna?Samtal om parlamentsvalet i Frankrike med Tomas LindblomCenterpartiet och socialdemokraterna - off again, on again...Ukrainakriget - vem har övertaget just nu?Barn i Ukraina hanterar kriget genom att leka med egna checkpointsKrönika av Ulrika KnutsonPanelen om veckans inrikespolitikTimme tvåTBC ökar i Sydafrika i pandemins spårSatir från UtkantssverigeVad skulle DU byta ut på midsommarbordet?Inflationen högst sedan 1991Queer as folk - amerikansk version med avstamp i OrlandoKåseri av Mark LevengoodProgramledare Pekka KenttäläProducent Katarina von ArndtTekniker Adam Alvin -
Mediepodden avslöjar i veckans avsnitt att många medarbetare lämnat Sveriges Radios Ekot det senaste året - och många av dem är yngre. Källor till podden pratar om ett svagt ledarskap, en dålig arbetsmiljö och till och med vuxenmobbning. Ekots chef Klas Wolf-Watz kommenterar strömhoppet till oss. Mitt under sändningen får vi veta att Joakim Lamotte ska sluta som journalist - men varför betraktar så få i etablissemanget honom som "journalist"? Dessutom om nya siffror om Spotifys poddar och så bakom kulisserna på Sommar i P1, som i år har adlat Emanuel Karlsten till sommarpratare. Med Emanuel "Sommarpratare" Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på Patreon.com/Mediepodden
-
Möt artisten och låtskrivaren Monica Törnell som i dag blev invald i Swedish music hall of fame. Vad tänker hon om genombrottet på 70-talet, de svåra åren i slutet av 80-talet och vad musiken betyder för henne i dag?
PREQUELS SVARET PÅ FANSENS DRÖMMAR ELLER BRANSCHENS KASSAKO?I dag är det premiär för filmen "Lightyear" som hänger ihop med filmen "Toy Story" från 1995. Det är säkert många som minns Andys rymdleksak Buzz Lightyear, nu har actionhjälten fått en egen film om vad som egentligen hände innan han blev en plastfigur i första filmen. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har kikat bakom kulisserna under inspelningen av "Lightyear" och han slogs av att likheterna med spelfilmen är så många, med kameramän, scenografer, kostymörer och till och med en hårdesigner. Hör intervjuer med skaparna av denna prequel, ett begrepp som vi sedan reder ut tillsammans med filmjournalisten Wanda Bendjeloull och filmexperten Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco. Vad händer när filmserier som exempelvis Star Wars hoppar tillbaka i tiden och gör filmer som utspelar sig före den allra första..? Hur påverkar det filmberättandet, varför har det blivit blivit så vanligt och vem är det som tjänar mest på det?KONSTNÄREN ANDERS SUNNA PÅ VENEDIGBIENNALENJust nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna och han deltar med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter - en historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk i Venedig.ESSÄ: WORLD OF WARCRAFT OCH DET MODERNA KRIGET Få datorspel har påverkat spelkulturen mer än World of Warcraft. Frågan är om spelets logik också påverkat samhället? Det funderar Vincent Flink Amble-Naess på i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Bergström Producent: Maria Götselius -
Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare.
Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller. -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Partilöse Amineh Kakabaveh stod i fokus när hon i början av veckan fällde avgörandet i misstroendeomröstningen mot Justitieministern Morgon Johansson. Att en enda partilös riksdagsledamot skulle få så här mycket makt i Sveriges Riksdag är en unik händelse. Så hur bra är systemet med partilösa ledamöter för vår demokrati?Hon planterar blommor vid fronten i CharkivFortfarande sker dagligen attacker i Ukrainska Charkiv. Våra korrespondenter besökte frontområdena, där en liten skara människor försöker få vardagen att fungera så vanligt som möjligt igen- mellan de ryska luftattackerna. Inte långt från ett granathål skapar Antonina Petrovna en rabatt med pioner och sommarblommor. Vi behöver lära oss leva igen, för man vet inte hur länge det här kommer att pågå, säger hon.Rekordmånga festivaler efter pandeminPandemin satte ju stopp för de flesta stora evenemangen, som musikfestivaler, när många restriktioner infördes för att begränsa smittspridningen. Men nu är musikfestivalerna tillbaka med kraft, och utbudet är större än någonsin tidigare, enligt branschorganisationen Svensk Live.Men hur kommer publiken att möta det stora utbudet, och hur ser musikfestivalernas framtid ut efter pandemin? Här är hela innehållet i programmet - Timme ett:Snudd på regeringskris i veckan - hur blir inrikespolitiken fram till valet?De politiska vildarnas inflytande större än nånsin tidigareReportage från fronten i CharkivFestivalsommaren i Sverige efter pandeminkrönika av Katarina BarrlingPanelen om veckans inrikespolitikTimme två: Oro i Taiwan för att Kina tar efter Rysslands strategi och invaderarParlamentsval i FrankrikePublic Service vårkrönika, det bästa av vårens satirKåseri av Emil JensenProgramledare Jesper Lindau Producent Ulrika Fjällborg Tekniker Ludvig Widman -
USA utvecklade massförstörelsevapnet atombomben under slutet av andra världskriget. Hör historien om den verkliga hjärnan bakom Manhattanprojektet, hur kraftfulla moderna kärnvapen är och vad den fruktade domedagsklockan står på i dag.
Enorma mängder energi frigörs när atomer klyvs eller slås ihop och som använt som vapen kan de generera en obeskrivlig förödelse. Hör om atomvapnets historia och hur de fungerar i dag.Medverkande: Ulrika Björkstén, civilingenjör i teknisk fysik, doktor i fysikalisk kemi och Sveriges Radios vetenskapskommentator samt David Carlqvist, utrikesreporter på EkotReporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin Karlsson -
Efter några stillsamma år ger sig rockikonen tillika Polarprisvinnaren Iggy Pop ut på en större turné med närmare 40 konserter under fyra månader. Jag ska köra på tills kroppen inte håller längre, säger Iggy Pop i en exklusiv intervju med Sveriges Radios Lena Nordlund.
-
I november 2021 slår Säpo till mot en gård i Falköping kommun där en 25-årig föredetta NMR-medlem bor. I mannens hus hittas flera hemmagjorda vapen och vad som beskrivs som en bombfabrik. Polisen hittar också textfiler där mannen hyllar högerextrem terrorism och refererar till terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik.
Tingsrätten har nu fällt avgörandet i målet mot mannen som åtalats för bland annat förberedelse till grov allmänfarlig ödeläggelse.
Vi har också lyssnat på Sveriges Radios P1 Dokumentär om det nationalistiska rockbandet Ultima Thule. I den välberättade dokumentärserien skildras hur punkarna från Nyköping attraheras av den nationella rörelsen och börjar spela det bandet själva beskriver som vikingarock.
Bandmedlemmarna berättar om de tidiga åren, kommenterar skeenden i bandets karriär – men bitvis verkar de drabbas av akut minnesförlust.
Kan det verkligen vara så att bandet inte minns någonting från deras unga vit makt-år? Och hur ser bandets relation till den högerextrema miljön ut idag?Det här pratar vi om i veckans Studio Expo.
Programledare: Anna Fröjd
Medverkande: Jonathan Leman och Erik Glaad
Ansvarig utgivare: Daniel Poohl
Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!
Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. -
Han är finansmannen som tycker kapitalägare bär ansvar för samhällsutvecklingen. Robert Weil har tack vare sin omvärldsanalys alltid legat steget före, men nu är han rädd för framtiden. Varför?
I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form intervjun.Programledare är Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: [email protected] Robert WeilHan är född 1948 och barn till föräldrar som flydde till Sverige under andra världskriget. Inspirerad av sin farfar, som en gång var chef på Deutsche bank i München, började han analysera svenska företag på börsen redan i tonåren och startade 1969 investmentbolaget Weil Invest, senare Proventus. Det var börsnoterat 1982-95 innan Robert Weil köpte ut bolaget. Proventus nuvarande affärsrörelse, som bland annat arbetar aktivt med donationer och kulturstöd, har till exempel investerat i Magasin 3, Judiska teatern, stiftelsen Culture without borders, Berättarministeriets skrivarverkstäder och Accelerator - där konst, vetenskap och samhällsfrågor möts - på Stockholms universitet. - Visa fler
