Avsnitt

  • Beredskapsåren under andra världskriget omgärdas idag av ett särskilt skimmer. I Sverige associerar många beredskapsåren med inkallelser, mörkläggning och, inte minst, ransoneringar. När ett halvkilo kaffe skulle räcka i 15 veckor för en person kom kaffesurrogat att framställas med stor fantasirikedom.


    Under det andra världskriget hamnade Sverige onekligen i stormens öga. Landet drogs inte in i den väpnade konflikten men påverkades på många andra sätt av världsbranden. Redan under våren 1940 började olika varor att ransoneras och för svenskarna gällde det att försöka få fram produkter som kunde ersätta sådant som kaffe, tobak, kakao, kött och smör.


    Uppfinningsrikedomen var stor och i veckotidningarna fick husmödrarna råd om hur ransonerade produkter kunde drygas ut eller ersättas helt och tävlingar utlystes där vinnarna utsågs bland dem som skickat in de bästa tipsen eller de läckraste recepten.


    Även restaurangerna påverkades av de rådande tiderna, vilket gjorde att rätter som knappast skulle ha serverats före kriget plötsligt dök upp på menyerna. Bakom namn som skogsvilt och skogsfågel dolde sig råvaror som grävling och kråka. Den föredrog fisk kunde i stället beställa in en tallrik Knorrhane. I pressen fördes kampanjer mot hamstrare som i likhet med fru Hamsterlund satte sig själv framför samhällets bästa. Svenskarna klagade ofta och högljutt men de allra flesta ställde lojalt upp på de uppoffringar som krävdes.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sverige under beredskapsåren med ett särskilt fokus på maten och surrogaten. Hur smakar cikoriakaffe? Kan man dryga ut tobaken med äppelblad och salpeter? Går det att baka sockerkaka på måsägg och hur tillagar man egentligen en grävling? Lyssna så får ni veta mera!


    Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Adolf Eichmann trodde antagligen att han undkommit rättvisan när han steg av båten i Argentina. Under andra världskriget hade han varit en av de högst uppsatta nazisterna i Hitlers tredje rike med särskilt ansvar för deportationerna av Europas judar. Det var i denna egenskap som han förde pennan vid den ökända konferensen i Wannsee i januari 1942 då det beslut fattades som skulle leda fram till ”den slutgiltiga lösningen av judefrågan” – Förintelsen.


    Men i slutet av 1950-talet började marken brännas under hans fötter. Allt fler omständigheter tydde på att mannen som bodde på Garibaldivägen i Buenos Airen och kallade sig Ricardo Klement egentligen var någon helt annan.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om jakten på Adolf Eichmann. Vem var han egentligen? Hur lyckades den israeliska underrättelsetjänsten hitta honom? Är ondskan verkligen banal och kan vi lära oss något av historien?


    Berättelsen om Adolf Eichmann är en historia som slutar med att hämndens och rättvisans gudinna segrar till sist. I tider som dessa känns detta trösterikt på något sätt.


    Lyssna också på Kommendanten i Auschwitz som började prata och Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget.


    Bild: Adolf Eichmann under rättegången i Jerusalem 1961. Israel Government Press Office, Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Brännvinsdrickande har en speciell plats i vår kulturhistoria. När brännvinet introducerades i Sverige i slutet av medeltiden användes det främst i samband med kruttillverkning och som medicin men ganska snart lärde sig människor att inmundiga den destillerade vätskan.


    Det dröjde emellertid ända fram till 1600-talet innan drycken spred sig bland allmogen, men då gjorde den det med besked. Ganska snart började den folkliga brännvinskonsumtionen att uppfattas som ett problem av både kyrkan och staten och under flera hundra år gjorde de vad de kunde för att komma till rätta med de problem som superiet förde med sig. Det var emellertid en kamp som de förde förgäves.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om brännvinets historia i Sverige. Hur gick det till när svenskarna lärde sig dricka sprit? Vilka försök har gjorts för att förvandla svenskarna till ett nyktert folk och finns det verkligen speciella maträtter som kräver dessa drycker?

    Det säga att det bara är svenskar och finnar som sjunger för att få dricka. Sant eller inte så finns det en tradition i Sverige med så kallade snapsvisor. När började denna och har programledarna några egna favoriter?


    Lyssna också på Sveriges bryggeriers historia – utan konkurrensen mot Prippsmonopolet.


    Bild: Kräftor Kräva Dessa Drycker!, nej-sidans mest kända valaffisch i samband med Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922 är gjord av Albert Engström. Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Krypteringsmaskinen Enigma hade en ond tvilling känd som ”Tunny” (tonfisk) bland brittiska kodknäckare, men den officiella tyska beteckningen var egentligen Lorenz SZ40. Lorenz SZ40 var en extremt avancerad kodmaskin som användes för att skydda kommunikationen mellan Adolf Hitler och hans generaler.


    Till skillnad från den långt mer välkända Enigman – som i allt väsentligt var ett var barn av första världskriget – var Tunny hypermodern, snabb och lätt att använda. Den hade tio kodhjul i stället för Enigmans tre till fyra, och kunde överföra informationen direkt till mottogaren i form av krypterad teleprinterkod.  


    Lorenz SZ40 är den bortglömda historien från Bletchley Park – den topphemliga spioncentral utanför London där excentriska ”professorstyper” som Alan Turing kämpade mot de tyska kodmaskinerna under andra världskriget.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det teknologiska ödesdrama som utspelade sig under andra världskriget mellan tyskarnas Tunny och den brittiska Colossus. Det sistnämnda var en monstruös apparat på fem och ett halvt ton, skapad med ett enda syfte – att knäcka Tunny.


    I våra dagar har Colussus fått en status som världens första fungerande dator. Länge utgjorde den dock en djupt förborgad statshemlighet, vilket är en av förklaringarna till att den dramatiska historien om Enigmans onda tvilling – och hur britterna till sist lyckades bryta sig in i toppnazisternas kommunikationssystem – ännu är relativt okänd.

    Bild: Krypteringsmaskinen Lorenz SZ42 med skalet borttaget. Bletchley Park museum, Wikipedia, Some Rights Reserved.

    Litteraturtips:

    Andreas Marklund: Bletchley Park – Kodernas krig. Historiska Media, 2021.

    Jack Copeland: Turing – Pioneer of the Information Age. Oxford University Press, 2014.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Att Gustav Vasa hade dåliga tänder och plågades svårt av tandvärk är inget att förundras över. Kanske ångrade han flera gånger under sitt liv att han varit så begiven på marsipan, bröstsocker och nejlikekonfekt.


    Under tidigmodern tid var socker en dyrbar exklusivitet som bara de absolut rikaste och mäktigaste hade råd att unna sig. Det är därför föga förvånade att flera europeiska regenter delade den svenske kungens öde. Varken Elisabet I av England eller Ludvig XIV av Frankrike kunde stoltsera med bländvita leenden utan saknade de flesta av sina tänder redan i relativt unga år. Det är alltså inte så konstigt att ingen av dem ler på de porträtt som målades av dem.


    Sockret har en intressant kulturhistoria och produkten har under århundradenas lopp genomfört en omvänd klassresa. Från att ha varit en njutbar lyxvara för de rikaste och även använts som medicin blev den under 1900-talet tillgänglig för alla och en var samtidigt som den kom att betraktas som en hälsofara. Hur blev det så?

    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om tändernas, sockrets och tandvårdens historia. Kan man tänka sig att den ihållande tandvärken hos dåtidens härskare fick politiska konsekvenser? Varför blev publiken så chockerad i samband med en konstutställning i Paris 1787 och när upptäcktes sambandet mellan sockerintag och karies?


    Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad och Gustav Vasas känsla för propaganda.

    Bild: Gustav Vasa, okänd konstnär, Bysta porträttet, Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Universalgeniet Olof Rudbeck skrev i Atlantica på 1600-talet att Sverige var alla folks urhem. Det fanns en vilja att legitimerade svenskarna sin nyvunna stormaktsställning genom att hänvisa till sitt påstått gotiska förflutna.


    På 800-talet kom ruserna från det svenska Roslagen till Kiev och grundade Ryssland. Allt enligt den ursprungsmyt som Vladimir Putin använder sig av för att underbygga sitt påstående om att Ryssland och Ukraina egentligen är samma stat.


    Historien är inte bara berättelser om det förflutna. Den kan också användas som ett vapen i konflikter av olika slag. Kanske kan Putin lära sig något av Olof Rudbeck?

    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om hur historien har använts för att legitimera och rättfärdiga politiska handlingar. Samtalet rör sig från kung Arthur och riddarna kring det runda bordet, via myten om det svenska Atlantis som goternas urhem till de uppländska vikingarnas påstådda grundande av den första ryska statsbildningen.


    Vad innebar göticismen och när och hur uppstod den? Finns det någon sanning i berättelsen om vikingahövdingen Rurik och hur väl står sig de historiska myterna då de konfronteras med verkligheten?


    Lyssna också på Dannebrogen vs Gamle Erik och Ukraina – Självständighet med förhinder i Rysslands skugga

    Bild: Titelblad till atlasbandet av Atlantica. Gravyr som avbildar författaren utförd av Dionysius Padt-Brugge, Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Ada Lovelace var något så osannolikt som en kvinnlig datorprogrammerare i 1800-talets Storbritannien. Hela hennes liv var osannolikt, egentligen: dramatiskt och flärdfullt som en roman av Jane Austen, men fladdrande kort som en fjärils.


    Då Ada Lovelace gick ur tiden 1852, blott 36 år fyllda, hade hon inte bara hunnit föda och uppfostra tre barn. Genom några tabeller och beräkningar som hon publicerade 1843 – och som många i dag räknar som världens första datorprogram – lyckades hon därutöver göra ett avtryck i världshistorien.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den viktorianska datorpionjären Ada Lovelace. Till och med hennes upphov var dramatiskt och osannolikt. Hennes föräldrar var baronessan Annabella Milbanke och den skandalomsusade poeten Lord Byron – ”mad, bad and dangerous to know” enligt en av sina många älskarinnor. Äktenskapet kraschade i skam och bitterhet då Ada Lovelace var cirka en månad gammal. 


    Det som ändrade allt var då Ada Lovelace hamnade på samma fest som den excentriske uppfinnaren Charles Babbage: ett misantropiskt snille, som i början av 1800-talet hade börjat skissa på en extremt avancerad, ångdriven räknemaskin. Detta blev början på ett banbrytande samarbete med storslagna visioner om universella problemlösningsmaskiner som inte enbart skulle användas till beräkningar, utan också till att producera konst, musik och litteratur. 


    Ada Lovelace glömdes bort efter sin alltför tidiga död, men hon påbörjade en långsam, succesiv comeback i mitten av 1900-talet då moderna datorpionjärer som Alan Turing började hänvisa till hennes skriverier. I dag har hon blivit en kultfigur inom populärkulturen, inte minst bland unga med förkärlek för teknologi och färgstarka individer med en punkig attityd.


    Lyssna också på Kodknäckarna som förkortade andra världskriget.

     

    Lästips: 

    Stephen Wolfram: ”Untangling the Tale of Ada Lovelace”, Wired 2015. 

    Christopher Hollings: Ada Lovelace: The Making of a Computer Scientist. Bodleian Library, 2018.

     


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Statyer och monument väcker känslor. I närtid har kampen om makten över minnet i det offentliga rummet lett till kravaller och upprörda diskussioner på många olika håll. För några år sedan ledde nedtagandet av en staty föreställande sydstatsgeneralen Robert E. Lee till våldsamma protester i staden Charlottesville i delstaten Virginia i USA och Sverige höjdes röster som förespråkade att statyer föreställande 1700-talsbotanikern Carl von Linné skulle plockas bort eftersom denne kunde kopplas till rasbiologins framväxt under 1800-talet. Olika tider fyller det förgångnas monument med olika innehåll och betydelser.


    Redan i de första högkulturerna restes statyer över härskare och gudar men det moderna statyresandets gyllene tid brukar förläggas till 1800-talets andra hälft. Kungar och fältherrar i brons och sten uppfördes på många håll i Europa för att fungera som förebilder och enande symboler för folket. Då duglighet började att värderas högre än börd fick de sällskap i offentligheten av uppfinnare och poeter. En särskild typ av minnesmärken är krigsmonumenten. Från att ha hyllat fältherrarna har de alltmer kommit att skildra krigets fasor och de vanliga soldaternas lidanden. Även statyer och monument har sin historia.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om historien i form av monument och statyer. Vad har programledarna för favoritmonument? Bör historiska minnesmärken tas bort för att passa in i samtiden? Kan man verkligen kräva att vår tids värderingar ska gälla också de personer som fått statyer resta över sig för flera hundra år sedan?


    Lyssna också på Vapenlasten som avslöjade slaveriet i kung Leopold II:s Kongo.


    Bild: Det sovjetiska krigsminnesmärket Treptower Park i Berlin är ett krigsminnesmärke och militärkyrkogård. Den byggdes efter design av den sovjetiske arkitekten Yakov Belopolsky för att fira 7 000 av de 80 000 Röda arméns soldater som stupade i slaget vid Berlin i april–maj 1945. Wikipedia.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Stenbocks kurir är berättelsen om en av de mest dramatiska fartprestationerna i Sveriges historia. Det var den 28 februari 1710, sent på eftermiddagen, som den mytomspunna kuriren skickades från Helsingborg till Stockholm med bud om att Magnus Stenbocks karolinska armé hade besegrat en dansk invasionshär i Skåne. Den 3 mars var han framme i huvudstaden och kunde framföra sitt meddelande till den svenska statsledningen, representerad av Karl XII:s farmor – änkedrottning Hedvig Eleonora.   


    Enligt sin reseräkning till den statliga räntekammaren hade kuriren då lyckats tillryggalägga strax under 60 mil på cirka tre dygn.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendariska ritt genom dag och natt i ett Sverige tyngt av krig och motgångar. De tar utgångspunkt i 1800-talets nationalromantiska mytbildning, inte minst Carl Snoilskys ”Stenbocks kurir” som beskriver hur ”den vilde jägarn” blixtrar genom vintermörkret med fladdrande ryttarkappa – likt en spökryttare från helvetet.


    Larsson och Marklund samtalar om den historiska bakgrunden och reflekterar över innehållet i det brådskande meddelandet. Varför var Stenbocks seger vid Helsingborg så viktig för den vacklande svenska stormakten? De tittar också närmare på kuriren – den senare hovrättspresidenten Henrik Hammarberg – och försöker att identifiera själva rutten som han följde genom landet. Dessutom konstaterar de att världshistorien kryllar av liknande exempel på hjältemodiga kurirer som har utfört mer eller mindre desperata fartprestationer för att överföra livsviktiga meddelanden.   


    Lyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtid.


    Litteraturtips

    Olle Larsson: Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget 1700–1721. Historiska Media, 2009.

    Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Heta linjen mellan Washington och Moskva upprättades i augusti 1963 som ett sätt att hantera kalla krigets kärnvapenhot. Diskussionerna om en direktlänk mellan supermakternas ledare hade inletts redan i mitten av 1950-talet, som en del av tövädret mellan öst och väst under uppstädningen efter Josef Stalins död. Men det var Kubakrisen 1962 – då USA och Sovjetunionen var nära att ryka ihop i ett fullskaligt kärnvapenkrig – som gjorde att idéerna om en högteknologisk direktförbindelse slutligen blev till verklighet.


    Egentligen hette den aldrig heta linjen, utan ”The Washington-Moscow Emergency Communications Link” – eller bara ”MOLINK”. Dessutom var det inte en röd telefon, utan ett avancerat kommunikationssystem där den huvudsakliga teknologin var en teleprinter: ett slags automatiserad telegraf, även känd under namnet fjärrskrivare, som skickade krypterade textmeddelanden genom ett intrikat kabelnätverk som bland annat passerade Sverige.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendomspunna kommunikationslänk, som under stora delar av det kalla kriget fungerade som hela världens livlina. Hur var heta linjen uppbyggd och hur ofta kom den till praktisk användning – löste den några egentliga kriser?


    Och varifrån stammar egentligen den seglivade idén om en ilsket röd telefon?


    Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning


    Litteraturtips:

    Sanne Aagaard Jensen: ”Red, white, and hot telephones: on hotlines and international diplomacy.” Science Nordic, 2018.

    Per Högselius, Arne Kaijser & Erik van der Vleuten: Europe’s Infrastructure Transition. Economy, War, Nature. Palgrave Macmillan, 2016.


    Lyssna också på


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den belgiske kungen Leopold II hävdade att hans intressen i Afrika var rent humanitära och att hans mål var att sätta stopp för den förhatliga slavhandeln i det som kom att bli fristaten Kongo. Sanningen skulle emellertid visa sig vara en helt annan.


    Sedan engelsmannen Edmund de Morell upptäckt att de fartyg som anlänt till Antwerpens hamn fullastade med elfenben och gummi återvände till Afrika med ammunition och vapen ombord förstod han att allt inte stod rätt till i fristaten Kongo.


    I detta avsnitt av en oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de små detaljerna som gjordes att missförhållandena i kung Leopolds Kongo avslöjades. Vilka var imperialismens drivkrafter? Vilka uttryck tog den sig i Kongo och finns det en svensk koppling till avslöjandet av missförhållandena?


    Under 1800-talets sista decennier tog imperialismen fart på allvar och de europeiska stormakterna delade upp världen mellan sig. En av dem som deltog i kampen om områden i Afrika var den belgiske kungen Leopold II. Med hjälp av den världsberömde journalisten Henry Morton Stanley skaffade han sig kontroll över ett område i Kongobäckenet som ingen tidigare gjort anspråk på och efter Berlinkonferensen 1884 - 85 erkändes den så kallade Kongofristaten som hans personliga egendom.

    Redan några år före Edmund de Morell upptäckt i hamnen i Antwerpen hade missionärer uppmärksammat den grymma exploateringen av lokalbefolkningen som belgarna under kung Leopold ledning ägnade sig åt.


    Kommissioner tillsattes som avslöjade att det som skedde i Kongo inte kunde beskrivas som något annat än slavarbete och massmord. Till sist blev trycket mot kung Leopold så hårt att han valde att lämna ifrån sig sin koloni till den belgiska staten. Därmed hade Belgiska Kongo bildats 1908.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Skotten i Sarajevo den 28 juni 1914 blev upptakten till första världskriget, en av världshistoriens största katastrofer. Men vad var det egentligen som hände den där dagen, då ärkehertigparet Franz Ferdinand och Sophie sköts ihjäl i Bosnien-Hercegovinas huvudstad av en klen tonåring vid namn Gavrilo Princip?


    En del av förklaringen ligger i själva datumet. Just precis den 28 juni var förmodligen världens sämsta dag för en åktur i öppen sportbil genom Sarajevo, i alla fall om man hette Franz Ferdinand och var tronarvinge till den habsburgska dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den 28 juni är nämligen en av de viktigaste högtiderna i Serbien, ett land som 1914 låg i luven med habsburgarna om Bosnien-Hercegovinas nationella status.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Franz Ferdinands och Sophies sista resa. De reflekterar över det mytomspunna slaget på Trastfältet, den 28 juni 1389, som utkämpades mellan serbiska och osmanska styrkor – och i efterhand har blivit till ett definierande ögonblick i serbisk historieskrivning och identitetsutveckling. Dessutom försöker de att ringa in den unge, lungsiktige och på många sätt ganska osannolike mördaren Gavrilo Princip.


    Litteraturtips

    Andreas Marklund: Skotten i Sarajevo. Upptakten till första världskriget. Historiska Media, 2020.

    Christopher Clark: The Sleepwalkers. How Europe Went to War in 1914. Allen Lane/Penguin Press, 2014.

    Bild Omslag: Mordet illustrerat av Achille Beltrame i den italienska tidningen Domenica del Corriere 12 juli 1914. Wikipedia, Public Domain.

    Bild artikel: Sarajevorättegången med mördaren Gavrillo Princip i mitten av främsta raden. Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • James Bond är sannolikt världens mest kände, fiktive agent. Han var från början en litterär figur men dök upp på den vita duken i början av 1960-talet, då produktionsbolaget EON Productions under ledning av Albert R Broccoli och Harry Salzman köpte filmrättigheterna till Ian Flemmings böcker.


    Framgångarna lät inte vänta på sig. Bondfilmerna blev oerhört populära, inte minst under 1970- och 80-talen, och nådde en stor publik. Undersökningar har gjorts som visar att omkring en fjärdedel av världens befolkning sett minst en Bondfilm. James Bond var en produkt av det kalla kriget och filmerna utspelades med denna konflikt som fond.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalat historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om James Bond och det kalla kriget. På vilka sätt är Bondfilmerna en tidsspegel och vilken bild av kalla kriget ger dessa filmer? Lyssna för att för veta mer om agent 007:s äventyr under det kalla kriget.


    I bakgrunden fanns hela tiden den ömsesidiga misstron mellan öst och väst och hotet om ett globalt kärnvapenkrig. Bondfilmerna är i mångt och mycket en tidsspegel eftersom de påfallande ofta följer det kalla krigets konjunkturer. Under avspänningens 1970-tal samarbetar James Bond och den sovjetiska agenten Anya Amazova medan han i början av 1980-talet, när det kalla kriget tagit fart på nytt, kämpar mot den onde, sovjetiske generalen Orlov som vill starta krig mellan Nato och Warszawapakten.  Utvecklingen från detente till nytt kallt krig blir på så sätt tydligt i Bondfilmerna från dessa decennier.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Dannebrogen, den danska flaggan, fyllde jämnt häromåret, närmare bestämt 800 år. Detta firades med pompa och ståt i vårt sydliga grannland. Ett stridsflygplan målat i nationalflaggans färger dånade exempelvis över land och rike, vilket förmodligen fick många danskar att lyfta blicken mot himlen.


    Faktum är att det var som gåva från himlen som den rödvita korsfararfanan första gången visade sig för danskarna. Det var den 15 juni 1219, då den danske korsfararkungen Valdemar Segersäll befann sig i Estland för att kristna esterna.


    I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Dannebrogens långa och mångfacetterade historia, samtidigt som de håller ett vaket öga på den svenska flaggan och går igenom några möjliga namnförslag.


    Intressant nog finns en liknande legend om den svenska flaggan. Vår egen flagga lär nämligen ha visat sig som ett brinnande kors på himlen då kung Erik den helige var på korståg i Finland. Inte desto mindre är det den danska flaggan som anses vara världens äldsta, åtminstone den äldsta nationalflaggan i världen som ännu är i bruk. Men varifrån kommer egentligen dessa legender och föreställningar? När blev korsfararflaggor och kungaflaggor till nationella symboler som också representerar folk och nationella värderingar? Och hur kommer det sig egentligen att den danska flaggan har ett eget namn, Dannebrogen, medan vår blågula motsvarighet är bokstavligt talat anonym?  


    Litteraturtips

    Andreas Marklund: ”Under the Danish Cross. Flagging Danishness in the Years Around World War II”. Scandinavian Journal of History, 2013.

    Inge Adriansen: Nationale symboler i Det Danske Rige 1830–2000. Bd I: Fra fyrstestat til nationalstater. Museum Tusculanums Forlag, 2003.

    Magnus Bergsten: ”Flagga för kung och fosterland”. Populär Historia, 2017.


    Bild: Slaget vid Lindanäs 1209 målad av Christian August Lorentzen 1809, Statens museum for kunst, Wikipedia, public domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den 17 februari lanseras den nya historiepodden En oväntad historia med historikerna och författarna Olle Larsson och Andreas Marklund. Två kunniga disputerade historiker från Norrland och Småland med skön humor. Vi utgår från detaljer och mindre händelser för att berätta den stora historien, alltid med glimten i ögat. Podden som produceras av förlaget Historiska Media ska komma ut varje vecka. Producent är historiepoddaren Urban Lindstedt.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.