Avsnitt

  • Tordenskjolds sista strid, då den legendomspunne norsk-danske sjöhjälten slutade sina dagar på ett dimhöljt fält utanför Hannover i norra Tyskland, är ett historiskt mysterium från det stora nordiska krigets era.


    Det var den 12 november 1720 som Peter Wessel Tordenskiold mötte döden i en ursinnig närstrid med blanka vapen mot den svenske officeren och krigsveteranen Jacob Axel Staël von Holstein.


    Enligt de inblandade parterna rörde det sig om en duell. Efter några osande förolämpningar och förbittrade replikskiften hade de bägge herrarna hamnat i slagsmål på en fest i Hannover. Detta var orsaken till att Staël von Holstein – som i handgemänget ådrog sig ett igenmurat öga – hade utmanat Tordenskiold för att återupprätta sin ära.


    Inte desto mindre blev det dramatiska och ganska snöpliga dödsfallet redan i samtiden föremål för spekulationer och mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia försöker historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson reda ut de besynnerliga omständigheterna kring Tordenskjolds sista strid. Där finns onekligen detaljer som tyder på en duell: skarpslipade värjor, alkoholrelaterade förolämpningar och hetlevrade män med en bakgrund i det militära. Å andra sidan går det inte att förneka existensen av andra, mer suspekta detaljer.


    Stämmer det att Tordenskjold kom oförberedd till duellen och fäktades med en dekorativ men oduglig dräktvärja, medan Staël von Holstein i stället var beväpnad med en militär huggvärja av karolinsk modell? Och kan de suggestiva kopplingarna till Karl XII:s död avfärdas som rena  tillfälligheter, liksom det faktum att Tordenskjolds sekundant – alltså hans assistent i den dödliga duellen – bar det föga förtroendeingivande namnet Münchhausen?


    Bild: Peter Tordenskold av Jacob Coning från 1720. Oslo museum, DigitaltMuseum, Public Domain.


    Litteraturtips:


    Dan H Andersen: Mandsmod og kongegunst. En biografi om Peter W Tordenskiold. Aschehoug, 2004.


    Sune Christian Pedersen: På liv og død. Duellens historie i Danmark. Gyldendal, 2003.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Allmänna säkerhetstjänsten var ett topphemligt statligt övervakningsorgan som opererade i Sverige under andra världskriget. I toppen av systemet fanns en säkerhetschef som rapporterade direkt till regeringen, samtidigt som säkerhetstjänsten hade daglig kontakt med Försvarsstaben och den militära underrättelsetjänsten.  


    Allmänna säkerhetstjänsten inrättades av regeringen 1938, efter ett förslag från Försvarsstaben. Uppdraget var i första hand att bekämpa spionage, men det handlade också om att motverka propagandaverksamhet,  sabotageaktioner mot kritisk infrastruktur och andra typer av hybrida hot mot rikets säkerhet.   


    För att kunna genomföra detta krävdes övervakning av ”post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik samt trafiken å järnvägar och väg-, sjö-, och luftförbindelser” – som det stod i säkerhetstjänstens instruktioner från Kungl. Maj: t.  I yttersta hemlighet byggdes det upp ett finmaskigt massövervakningssystem som under åren 1940–1945 granskade innehållet i miljontals telefonsamtal, telegram och postförsändelser i Sverige.


    I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om hemlig statlig övervakning i andra världskrigets Sverige. De talar om övervakningsmaskineriets olika avdelningar, exempelvis Avdelning P som i ”postkontroll”. Här jobbade bland andra den blivande barnboksförfattaren Astrid Lindgren. På dagarna tog hon hand om familjen och klurade på handlingen i Pippi Långstrump (1945), under nätterna granskade hon innehållet i den svenska utrikesposten.


    Marklund och Larsson kommer också in på Tage Erlanders roll som så kallad ”polisminister”, dessutom berörs uttrycket ”Nordens Casablanca” och de oproportionerligt många spioner och agenter som under andra världskrigets bistra år trängdes i det neutrala Stockholm.


    Bild: Blomförsäljning och skoputsning på Stureplan, sent 1930-tal. Bilden är tagen av Otto Ritter för Stockholm Turisttrafikförening räkning. Stockholms källan, Public Domain.


    Litteraturtips:


    Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.


    Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.


    Lyssna också på Kodknäckarna som förkortade andra världskriget.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Karl XII är en av de mest fascinerande gestalterna i den svenska historien. Endast 15 år gammal blev han enväldig kung i stormakten Sverige och nästan hela sitt vuxna liv tillbringade han i fält tillsammans med sin armé.


    Hans namn är förknippat med det stora nordiska kriget och fältslag som Narva, Kliszów och Poltava och kungens död i en löpgrav i Norge en mörk novemberkväll 1718 tillhör en av historiens ännu olösta gåtor. Karl XII har för många blivit krigarkungen personifierad men hans liv rymde även andra, mindre uppmärksammade, sidor.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XII. Samtalet utmynnar i en utmaning som handlar om att berätta om någon mindre känd sida hos den i övrigt så välkände kungen. Hur såg han egentligen på kvinnor? Varför gifte han sig aldrig? Var det inte så att Karl XII genomförde genomgripande reformer av det svenska postväsendet och införde högertrafik redan långt innan svenskarna fick folkomrösta om den?


    Karl XII:s liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. För både sin samtid och eftervärld var och är han i mångt och mycket en gåta. Historikerna blir sannolikt aldrig färdiga med Karl XII.


    Bild omslag: Karl XII i Bender av Axel Sparre. (1715), Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain.


    Lyssna också på Ivan Mazepa, Karl XII och slaget vid Poltava.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet.  


    Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”.


    Hur kunde det gå så illa?


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde. De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”.


    Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage. Det var genom uppsnappade brev som han fick sitt banehugg – och banemannen var en hemlighetsfull postspion vid namn Christian Erlund, som rapporterade direkt till den danske envåldshärskaren Frederik IV.


    Lästips

    Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.


    Olle Larsson: Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd. Populär historia, 2021. 


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gustav Vasa var högadelsmannen som blev kung medan Kristian II var kungen som förlorade sin krona. Det var Stockholms blodbad i november 1520 som bidrog till ära och upphöjelse för den ene och vanära och avsättning för den andre.


    Den som har makten över minnet bestämmer hur historien ska skrivas och den makten ligger ofta i händerna på den som segrar. Det är därför Gustav Vasa för eftervärlden kommit att bli den gode landsfadern medan Kristian II fått epitetet tyrann i de svenska historieböckerna.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om just Gustav Vasa och Kristian II. Vilka var de egentligen? Hur såg deras liv ut innan deras vägar korsades i slutet av Kalmarunionens dramatiska tid? Hur kom det sig att deras liv utvecklade sig som de gjorde och ligger det någon sanning i påståendet att Kristian II kallas den gode i danska historieböcker?


    Kristian II var son till en kung och mycket talade för att han skulle efterträda sin far på tronen. Gustav Vasa var son till en högadelsman och det mest tydde på att han en dag skulle ta över som släktens huvudman och förvalta familjens gods. Men under de politiskt oroliga decennierna i början av 1500-talet tog historien en oväntad vändning. Fru Fortuna övergav den danske kungen och krokade i stället arm med den uppländske adelsmannen. Så inleddes en ny epok i den svenska historien.


    Läs vidare i boken Gustav Vasa av Olle Larsson.


    Bild: Montage av Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av Willem Boy. Samt Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Stockholms blodbad är den största massavrättningen i Nordens historia. I början av november 1520 firade Kristian II sin kröning i Stockholm med en magnifik fest. Gycklare uppträdde, tornerspel anordnades och gästerna åt och drack och roade sig kungligt.


    Men på den fjärde dagen ”begynte ett annat gästabud”, som Olaus Petri uttryckte det då han senare skrev om de händelser som utspelade sig i huvudstaden under dessa novemberdagar. Stadsportarna låstes, en improviserad rättegång iscensattes och därefter avrättades ett hundratal människor; biskopar, adelsmän, borgare, bönder och tjänstefolk. De flesta av dem hade en sak gemensamt – de hade varit på Sten Stures sida i kampen mot kungen.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de blodiga händelser som gått till historien som Stockholms blodbad. Hur såg den politiska bakgrunden till blodbadet ut? Vad var det som hände i Stockholm efter kröningsfesten och vem var det egentligen som bar ansvaret för avrättningarna?


    Stockholms blodbad tillhör de historiska händelser som markerar slutet på en epok och början på en ny. I början av november 1520 slutade medeltiden i Norden och den tidigmoderna tiden tog sin början.


    Bild: Två scener från blodbadstavlan. Till vänster halshuggs de två biskoparna; till höger grävs kistan med Sten Sture den yngres kropp upp. Wikipedia, Public domain.


    Lyssna också på Kristian Tyranns vankelmod – Kristian II:s väg bort från makten.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • När arkeologen Howard Carter upptäckte farao Tutankhamons grav i Konungarnas dal utanför Luxor i november 1922 blev detta omedelbart en världsnyhet. Världen drabbades av en formlig Tutankhamonfeber, intresset för det forntida Egypten ökade lavinartat och egyptiska sfinxer och mumier började användas i annonser för produkter av skilda slag.


    När utgrävningarnas finansiär Lord Carnavon insjuknade av ett insektsbett och dog mindre än ett halvår efter gravöppnandet började tidningarna spekulera i vad det egentligen var som låg bakom hans död. Var den naturlig eller hade han drabbats av den förbannelse väntade den som öppnade faraos grav?


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om farao Tutankhamon, hans grav och den påstådda förbannelsen. Vem var egentligen Tutankhamon? Varför uppstod ryktena om en förbannelse och finns det någon sanning i de påståendena?


    Lord Carnavon var på plats då gravkammaren öppnades. Nyfiken frågande han Howard Carter, som just brutit gravens sigill, om han såg något. Carter svarade: ”Ja, jag ser underbara ting – underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld”. Detta blev upptakten de vetenskapliga undersökningarna och de vilda spekulationerna kring ett av 1900-talets mest spektakulära arkeologiska fynd.


    Omslag: Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Wikipedia, Public Domain.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Livläkarens besök är historien om tyske läkaren Johann Friedrich Struensee som i början av 1770-talet styrde Danmark i egenskap av livmedikus åt Kristian VII: landets enväldige men psykiskt bräcklige monark.


    Det var en kort men dramatisk historisk era. Struensee utfärdade över 600 lagar och införde bland mycket annat fullständig tryckfrihet, därutöver inledde han ett passionerat kärleksförhållande med Kristian VII:s gemål – den engelskfödda drottning Caroline Mathilde.


    Det finns mängder av romaner och andra fiktiva verk som behandlar detta pikanta, kungliga triangeldrama. Två nutida exempel är romanen Livläkarens besök av PO Enquist (1999) och den danska storfilmen A Royal Affair (2012), där rollen som Struensee intas av självaste Mads Mikkelsen.


    I dagens avsnitt av podden En oväntad historia gör historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund ett försök att ringa in den sanna historien bakom Struensees uppgång och fall. Hur lyckades han vinna kungens förtroende – och vad var det egentligen som plågade den danske envåldshärskaren? Hade Struensee en politisk agenda? Vilken roll spelade drottningen under hans tid vid makten – och varför mötte Struensee ett så grymt och blodigt öde?


    Bild: Struensee i fängelse från ett samtida flygblad av Johan Rudolph Thiele (1736-1815) - Det Kongelige Bibliotek. Wikipedia, Public Domain.


    Litteraturtips:

    Ulrik Langen: Struensee. Aarhus Universitetsforlag, 2018.

    Ulrik Langen: Den afmægtige. En biografi om Christian VII. Jyllands-Postens Forlag, 2008.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Kosackhetmanen Ivan Mazepa mötte i oktober 1708 Karl XII i det svenska fältlägret i Horky. Det stora nordiska kriget hade pågått i drygt åtta år och svenskarna hade just avbrutit marschen mot Moskva för att gå i vinterkvarter i Ukraina.


    Mazepa hade varit allierad med Peter den store men alltmer kommit att tröttna på tsarens ständiga krav på att få soldater skickade till sig. Hur länge skulle han kunna stå emot den ryske tsarens krav och var Ukrainas självständighet hotad? Kanske skulle ett närmande till den svenske kungen kunna vara en lösning på hans problem? Mötet i oktober 1708 utmynnade i en allians mellan de båda härskarna.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om en relativt förbisedd händelse under det stora nordiska kriget, nämligen alliansen mellan den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa och Karl XII.


    Många historieintresserade känner nog igen Mazepas namn men vem var han egentligen? Varför ingicks den svensk-ukrainska alliansen? Hur stort inflytande hade kosackhövdingen över den svenske kungens planer och vilken roll spelade egentligen kosackerna i det ödesdigra slaget vid Poltava den 28 juni 1709?


    Mer än 300 år efter sin död spelar Ivan Mazepa fortfarande en viktig roll i det ukrainska folkets historiemedvetande, där han fungerar som en symbol för Ukrainas frihetskamp och självständighet.


    Bild: Karl XII med Ivan Mazepa vid Dnieperfloden efter slaget vid Poltava. Av Gustaf Cerderström 1880. Public Domain, Wikipedia.


    Lyssna också på Den gåtfulle Karl XII:s största misstag.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Linnés Lapplandsresa är ett dramatiskt äventyr genom ett krigshärjat Sverige som just har lämnat stormaktstiden bakom sig. Odyssén tar sin början i maj 1732, då den unge naturforskaren rider norrut från Uppsala, utrustad med skrivdon, mikroskop, några naturvetenskapliga handböcker och mygghatt.


    Han återvänder till lärdomsstaden ett drygt halvår senare. Enligt egen utsago har han då beskådat jordens ”djupa inälvor”, tittat förbi vid ”världens ände” och prövat att genomleva såväl vinter som sommar under en samma dag.


    I resejournalen kan man också läsa att unge Linné därutöver fann själva helvetet på jorden i det inre Västerbotten, långt ute på en iskall, delvis översvämmad myr.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om den vetenskapliga expedition som Carl von Linné företog till de norrländska vildmarkerna i begynnelsen av den så kallade frihetstiden. De försöker utröna själva syftet med den strapatsrika resan och tittar närmare på några av de platser, personer och ”kuriösa saker” som Linné har odödliggjort genom sin mustiga resejournal. Det är en berättelse som har allt: infernaliska småkryp, bottenlösa hål och samiska furier med empati och vältalighet, men även åsnelika präster, genialiska kängor och en tam utter som vägrar äta levande fisk.


    Höjdpunkten är då Linné till sist får se fjällen – en ”ny värld”, där både jordmån, situation och örter känns främmande, vilket får den unge vetenskapsmannen att fråga sig om han har förflyttats till en annan världsdel.


    Litteraturtips

    Tomas Blom: Carl von Linné. Historiska Media, 2021.

    Carl von Linné: Lapplandsresan. Mimer Bokförlag, 2016.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Tidigt på morgonen den 5 september 1972 tog sig beväpnade terrorister in i OS-byn i München. Männen tillhörde den palestinska terrororganisationen Svarta september. 


    Beväpnade med k-pistar och handgranater tog de sig till den byggnad där deltagarna från Israel var förlagda. Målet med aktionen var att tvinga de israeliska och tyska myndigheterna att frige 234 fängslade palestinier samt två medlemmar av den västtyska terroristgruppen Röda Arméfraktionen, nämligen Ulrike Meinhof och Andreas Baader. Det som började som ett gisslandrama skulle komma att urarta i ett veritabelt blodbad.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de blodiga händelser som utspelade sig i samband med den olympiad som var tänkt att gå till historien som ”fredens och glädjens spel”. Vilka var Svarta september? Varför uppstod en militant radikal vänster i Västtyskland i slutet av 1960-talet och vilka kopplingar fanns det mellan de palestinska och de västtyska terroristerna?


    De israeliska myndigheterna vägrade gå med på kraven från Svarta september, medan tyskarna valde att förhandla. Dramat fick sin dramatiska upplösning på militärflygplatsen Fürstenfeldbruck utanför München, dit terroristerna och deras gisslan flugits i helikopter.


    Den tyska polisens försök att nedkämpa palestinierna misslyckades och samtliga i gisslan dog, liksom de flesta terroristerna. På premiärminister Golda Meirs order genomförde den israeliska underrättelsetjänsten ”Operation Guds hämnd” som i korthet gick ut på att likvidera samtliga medlemmar av Svarta september. I Västtyskland skapades en anti-terroriststyrka, GSG-9, som specialtränades för att kunna lösa situationer liknande den vid München – OS 1972. Något liknande skulle aldrig få hända igen.


    Bild: En medlem av terrorgruppen Svarta September visar sig på balkongen där terroristerna höll israeliska idrottsmän som gisslan under OS i München 1972.


    Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Herrperukens historia sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden, men guldåldern för denna kontroversiella modeaccessoar var de cirka 150 åren mellan 1600-talets mitt och den franska revolutionen.


    En första blomstringsfas kan emellertid skönjas redan i början av 1600-talet, då den franske kungen Ludvig XIII började att använda konstgjort hår för att skyla sin glesnande hjässa. Men det var först under Ludvig XIV som herrperuken bet sig fast och blev en oundgänglig statussymbol för män med ambitioner, inte bara inom den franska aristokratin, utan i snart sagt hela Europa – inklusive det karolinska Sverige.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den långhåriga herrperukens uppgång och fall. De försöker utreda hur trenden började och sköt fart, och följer perukmodet till det bittra slutet. Dödsstöten var den franska revolutionen, då herrperuken förvandlades till en förhatlig symbol för aristokratisk lyx och dekadens under den gamla regimens tid. 


    Det var Ludvig XIV:s ungdomliga hårprakt som var förebilden för de så kallade ”allongeperukerna”: väldiga hårmanar, svallande som lejonmanar, vilka dominerade herrmodet inom den europeiska samhällseliten under Frankrikes ”grand siècle”. Efter solkungens död 1715 blev perukerna mindre och vitpudrade, med en karakteristisk hårfläta kallad stångpiska i nacken.


    Litteraturtips:


    Andreas Marklund: Ludvig XIV. En biografi. Historiska Media, 2022.


    Claire Barrett: Shaved Heads and Syphilis. A Brief History of Wigs. Historynet, 2020.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Överstelöjtnant Stanislaw Petrov satt framför en övervakningsskärm i de sovjetiska kärnvapenstyrkornas högkvarter utanför Moskva natten mellan den 25 och 26 september 1983. Plötsligt började en siren tjuta och en textremsa på skärmen meddelade att kärnvapen avfyrats från amerikanskt territorium.


    Petrov visste vilka hans order var men trots detta tvekade han att trycka på den knapp som skulle sätta i gång den beslutskedja som skulle leda till en sovjetisk vedergällningsattack. Det var något som inte stämde. Hans tvekan räddade världen undan en katastrof.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det farliga 1983. Varför blev detta år så farligt? Vilka händelser var det som orsakade de starka spänningarna mellan supermakterna och vad var det egentligen som hände natten mellan den 25 och 26 september? Läs gärna mer i Olle Larssons bok Det dramatiska 1980-talet.


    1983 var ett mycket farligt år, kanske ett av det farligaste under hela kalla kriget. Efter en mer än tjugo år lång avspänningsperiod tog det kalla kriget fart på nytt i slutet av 1970-talet. Det tidiga 1980-talet präglades av kapprustning och en hård retorik från de styrande i Moskva och Washington och den ömsesidiga misstron var monumental mellan Jurij Andropov i Kreml och Ronald Reagan i Vita huset. 1983 inträffade en rad händelser som mycket väl kunde ha kastat in världen i ett globalt kärnvapenkrig. Vid ett tillfälle var den nukleära mardrömmen bara en knapptryckning bort.


    Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning


    Bild: Ett svampmoln från det första sovjetiska testet av en luftsläppt atombomb från 1951. Wikipadia, Public domain.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ponnyexpressen hade förmodligen de snabbaste ryttarna i vilda västern. De unga och dödsföraktande kurirerna som red med posten för den legendariska ponnyexpressen skulle vara magra, seniga och oförskräckta, villiga att ”riskera livet varje dag”. Helst ville kurirfirman anställa ”orphans” – föräldralösa ynglingar – på grund av de många farorna på vägen.  


    Ponnyexpressen var en transkontinental postförbindelse som band ihop USA:s öst- och västkust. Den sträckte sig över 300 mil, från Saint Joseph i Missouri – där det fanns telegrafförbindelse med Washington och städerna på den tätbefolkade östkusten – till Sacramento i Kalifornien. Från Sacramento gick posten vidare med hjulångare till San Francisco, som var ruttens västliga slutdestination.   


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om ponnyexpressens lika dramatiska som flyktiga historia. Hur var systemet uppbyggt och vad var hemligheten bakom de högsta hastigheterna? Varför gick ponnyexpressen i graven efter bara 18 månader – och varför har denna parentes i postväsendets historia blivit en så viktig del av amerikansk populärkultur och mentalitet?


    Då ponnyexpressen upprättades 1860 var den det snabbaste sättet att få fram nyheter och andra brådskande meddelanden från ena änden av USA till den andra. Det tog ungefär tio veckor om man använde sig av diligens eller ångbåt. Med ponnyexpressens ryttare – som red i sporrsträck över de väldiga vidderna – reducerades leveranstiden till tio dagar. Hastighetsrekordet var en högprioriterad leverans som kurirerna lyckades få fram på exakt 7 dagar och 17 timmar. Innehållet var ingenting mindre än Abraham Lincolns invigningstal som USA:s sextonde president.


    Litteraturtips:


    Nancy Pope: “The Story of the Pony Express”. Enroute/ Smithsonian National Postal Museum, 1992.


    Olle Bergman: Vilda västern. Myt och verklighet. Historiska Media, 2021.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den 20 juli 1944 flög översten Claus Schenk von Stauffenberg från Berlin till Rastenburg i Ostpreussen för att mörda Adolf Hitler. Planen var att spränga Führern och hans närmaste män luften i samband med ett möte i Hitlers högkvarter Varglyan.


    De sammansvurna ville visa de allierade att inte alla stödde nazistregimen. För att Tyskland skulle kunna räddas var det nödvändigt att Hitler och nazismen försvann. En plan, Operations Valkyria, skulle sättas i verket och därefter skulle en ny tysk regering skapas som skulle inleda fredssamtal med de allierade. Attentatet misslyckades emellertid, Hitler överlevde och nazisterna kunde fortsätta styra Tyskland ännu en tid.


    I dagens samtal av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om överste Stauffenberg och 20 juli-kuppen. Hur starkt var motståndet mot Hitler och nazismen i Tyskland? Varför misslyckades 20 juli-kuppen och vad skulle ha hänt om operation Valkyria lyckats?


    Det var mycket små marginaler som gjorde att kuppförsöket misslyckades. Om Stauffenberg apterat två bomber i stället för en och om sammanträdet den dagen ägt rum i en bunker och inte i en träbyggnad hade Hitler sannolikt dött. Detsamma gäller om portföljen med bomben placerats på en annan plats under bordet. Det fanns med andra ord goda förutsättningar för att 20 julikuppen skulle ha kunnat lyckats och historien tagit en annan vändning.


    Bild: Stauffenberg syns till vänster om Hitler vid ett besök i Varglyan. Wikipedia, Public Domain.

    Lyssna också på Tredje rikets uppkomst.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • IPA eller India Pale Ale är en bitter men relativt ljus ölsort som på senare år har tagit världen med storm. Det är ett öl med pondus och en unik profil, till råga på allt välsignat med en fyllig historia som på intressant vis flyter ihop med de inledande faserna av britternas koloniala expansion i Asien.


    Prototypen till det numera världskända ölet togs fram under andra halvan av 1700-talet av en bryggare i London vid namn George Hodgson. Det var ett osedvanligt välhumlat och smakrikt öl, framställt för Ostindiska kompaniets utsända i Indien, som suktade efter varor från hemmafronten – inte minst brittisk öl, i stora mängder, som skeppades över världshaven ombord på så kallade Ostindienfarare.  


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det koloniala ölets fascinerande historia. De konstaterar att IPA började som en improviserad lösning på ett transportmässigt problem, men att det förädlades och uppnådde fulländning genom den ganska osannolika kombinationen av mänsklig girighet, mineralrikt vatten och skuggan av Napoleon Bonaparte.


    De berör också de mörkare och tvivelaktiga sidorna av britternas närvaro i Indien, vilka också är en del av IPA-ölets historia. Även om det i dag är både trendigt och raffinerat – och kan återfinnas en masse på Systembolaget likaväl som ICA – så ingår det i ett historiskt sammanhang som för många människor är långt mer bittert än själva smaken på ölet.   


    Bild: Bow Brewery 1827, Public Domain.


    Lyssna också på Sveriges bryggeriers historia och Det brittiska imperiets uppgång och fall.

     

    Litteraturtips:

    William Bostwick: The Brewer’s Tale: A History of the World According to Beer. W. W. Norton & Company, 2014.

    Martyn Cornell: “Hodgson's Brewery, Bow and the Birth of IPA.” Brewery History: The Journal of Brewery History Society Online, 2003.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.


    Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?


    Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?


    Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.


    Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.


    Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.


    Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dreyfusaffären tog sin början i september 1894 då den franska underrättelsetjänsten lyckades komma över ett komprometterande brev till den tyska militärattachén i Paris. Det alarmerande fyndet – som bökades fram ur en papperskorg på den tyska ambassaden – blev startskottet till ett dramatiskt spiondrama som fick Frankrike att skaka i sina grundvalar.


    Spåren ansågs peka mot Alfred Dreyfus: en fransk artillerikapten med goda vitsord och lysande framtidsutsikter. Efter en summarisk rättegång skickades han till den bistra Djävulsön, där han gömdes undan i ett specialkonstruerat enmansfängelse.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om hur det gick till då några hopknycklade pappersrester från en tysk papperskorg utvecklades till ett av världshistoriens grövsta justitiemord – och till en politisk skandal, som än i våra dagar kastar skuggor över det franska samhället. Fokus vilar på det tekniska bevismaterialet och underrättelsetjänstens jakt på den tyska spionen. Varför trodde man först att det var Alfred Dreyfus – och vem var egentligen den verklige spionen?


    Dreyfus-affären – eller L’Affaire Dreyfus som det heter på originalspråk – var ingalunda världshistoriens första ”affär”, men den har beskrivits som historiens första moderna affär, inte minst på grund av den väldigt aktiva roll som spelades av moderna massmedier. Och här talar vi naturligtvis om den moderna dags-, kvälls- och veckopressen – vilken växte fram i slutet av 1800-talet och till skillnad från äldre tidningar verkligen riktade sig till massorna, och såg det kommersiella värdet i politiska affärer, societetsskandaler och andra dramatiska historier som avslöjade systemets svagheter och elitens galenskaper.


    På den tyska ambassaden i Paris arbetar en medelålders städtant vid namn Marié Bastian, som i vissa, ytterst begränsade kretsar också är känd under kodnamnet Agent Auguste. Hon arbetar nämligen för den franska militära underrättelsetjänsten och hennes inte alldeles ofarliga uppdrag består i att tömma papperskorgarna på den tyska ambassaden – och därpå leverera innehållet till sin kontaktperson vid underrättelsetjänsten. Det gjorde hon en gång i månaden, i form av en säck fylld med mer eller mindre sönderrivna pappersark.


    Och i september 1894 lämnade hon in de hopskrynklande pappersbitar som satte i gång hela Dreyfusaffären – ett brevutkast som var rivet i sex delar och hade grävts fram ur den tyske militärattachén Maximilian von Schwartzkoppens papperskorg. Då man pusslade ihop brevet såg man att det var ett slags förteckning över hemligstämplade dokument – från den franska krigsmakten – som någon enkelt erbjöd sig att sälja till den tyske militärattachén. Det stod, på franska, att ”jag erbjuder mig härmed att översända monsieur några intressanta underrättelser”, därpå listades det bland annat upp ”en beskrivning av den hydrauliska rekyldämparen på 120 mm-kanonen”, en eldgivningsmanual för fältartilleriet och franska invasionsplaner gällande öriket Madagaskar utanför Afrikas östkust.


    Lyssna också på Stig Wennerström: Storspionen som uppfann sig själv.


    Bild: Degraderingen av Alfred Dreyfus av Henri Meyer, Gallica Digital Library, Public Domain, Wikipedia.


    Litteraturtips:

    Andreas Marklund: Dreyfusaffären. Historiens största rättsskandal. Lund: Historiska Media, 2022.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sveriges kristnande är en av de mest omvälvande händelser som ägt rum i den svenska historien. Generationer av svenskar har fått lära sig att det var den tyske benediktinmunken Ansgar som förde kristendomen till landet i samband med sitt första besök i staden Birka på Björkö i Mälaren år 829/830. Men när börjande egentligen kristnandet av Sverige och hur fick man befolkningen att byta religion?


    I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om hur det gick till när Sverige kristnandes. Modern forskning har visat att kristnandeprocessen inleddes betydligt tidigare än vad man tidigare trott och att handel och krig var betydligt viktigare än mission för svenskarnas första möten med den nya religionen.


    Runstenar berättar om människor som besökt fjärran länder och helgonlegender beskriver hur fromma missionärer offrade sina liv när de försökte sprida det kristna budskapet i hedniska trakter. I Frans G Bengtssons roman Röde Orm finns en skildring av hur folket i Göinge fångade präster som de sedan förde över gränsen till Småland där de sålde dem i utbyte mot oxar och bäverskinn. Men hur var det egentligen? Ska mötet mellan de olika religionerna beskrivas i termer av konfrontation eller samexistens och varför har arkeologer påträffat brända ben under golvet i koret på Frösö kyrka?


    Ansgar har fått epitetet Nordens apostel. Han var munk, missionär och biskop och hade en koppling till Hamburg-Bremenstiftet. Norden låg under detta stift. Hans liv har skildrats av hans lärjunge och efterträdare Rimbert i legenden Vita Ansgari. År 829/830 kom han till staden Birka på Björkö i Mälaren tillsammans med munken Wittmar och här grundade de en församling. Han stannade i Birka några år och förkunnade det kristna budskapet. Bland åhörarna fanns sveakungen Björn men Ansgars missionsframgångar var sannolikt ganska blygsamma.


    Efter att ha återvänt till Hamburg utsågs han till ärkebiskop några år senare. Han återvände till Birka i början av 850-talet och då fanns inte längre den församling som han skapat två decennier tidigare utan den fick återupprättas. Ansgars mission nådde inte särskilt många människor och var inte heller speciellt framgångsrik.


    Anledningen till att han blivit den som kommit att förknippas med kristnandet av Sverige är att han är den första missionär som vi känner till namnet på, vilket i sin tur berodde på att tyskarna var duktiga på att dokumentera sin verksamhet i Norden. Det kan således ha funnits andra men dessa har i så fall inte lämnat några spår efter sig.


    Lyssna också på De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige.


    Läs mer om Sveriges kristnade hos tidskriften Signum.


    Bild: Ansgar förkunnar kristendomen. Andra förslaget till väggmålning i Nationalmuseums övre trapphall av Gustaf Cederström, Digitalmuseum; Nationalmuseet, Public Domain.

     

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Mannen med järnmasken är ett världshistoriens många olösta mysterier. Han avled 1703 på Bastiljen i Paris och övervakades personligen av fästningens kommendant. Dessutom hade han ett namn som inte fick yppas – och en mask som egentligen var av svart sammet. Men vem var han egentligen?


    Det var den franska skribenten och upplysningsfilosofen Voltaire som grävde fram historien om mannen med järnmasken. Ungefär femton år efter den stackars fångens död var Voltaire nämligen inburad på samma ställe, på grund av sina regeringskritiska skriverier. Han hörde från de andra intagna om denna mystiska specialfånge, som alltid var maskerad och behandlades med vördnad av fångvaktarna på Bastiljen.


    I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om mannen med järnmasken. De går igenom det existerande källmaterialet och betar av några av dramats identifierbara huvudpersoner. Dessutom presenteras några av de viktigaste teorierna om mannen med järnmaskens identitet. Många anser att fången bör ha haft ett nära släktskap till den franska kungafamiljen, men är detta rimligt och hur lyder argumenten?


    Lyssna också på Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.


    Bild: Ett anonymt tryck från Frankriken 1789, Wikipedia, public domain.


    Litteraturtips:

    Paul Sonnino: The Search for the Man in the Iron Mask: A Historical Detective Story. Rowman & Littlefield, 2016.

    Carlos Blanco Fernández: “Who was the real man in the iron mask?” National Geographic, 2017.

     


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.