USA Podcasts

  • Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer.

    Claes Aronsson, programledareBjörn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetBengt Lindroth, journalist och författareSusanne Palme, EU-kommentator

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer.....

    Det här är inte svårt att förstå...

    Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten.

    Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen.

    "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock.

    På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs.

    "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken.
    Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina.

    "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato."

    Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap.
    Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags.

    Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev.

    Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO.

    Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan.

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Idag tog Sverige ett historiskt beslut om att gå med i Nato. Många ledsna i USA efter skjutningar. Ukraina vann Eurovision och säljer nu statyetten. Och, vill du bli smartare? Börja gamea!

  • En extralång podd idag med flertalet gäster som förklarar vad ett Natomedlemskap innebär för Sverige. Malena Britz pratar om hur beslutet påverkar Sveriges och Finlands samarbete. Magnus Christiansson förklarar vad ett medlemskap innebär. Ginna Lindberg sammanfattar reaktionerna från USA. Lova Olsson snackar om hur inrikespolitiken påverkas lagom till valet. Hugo von Essen sammanfattar Rysslands tankar. Joakim Paasikivi pratar om hur militärstrategin påverkas. Och Göran Greider tycker till.

    Programledare: David Druid, Linnea Wikblad och Kodjo Akolor.

  • Utan tvekan måste Magnus och Peppe prata om Sveriges och Finlands stundande NATO-sökande och vad Putin kanske kan ka sig till då.

    Vi får också en släng av Kim K's metgalasnack. Sen det ständiga ämnet i podden Aborträtten i USA, som nu är satt under större press än någonsin.

    Det som inte skulle hända händer.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer..... Det här är inte svårt att förstå... Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten. Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen. "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock. På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs. "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken. Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina. "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato." Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap. Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags. Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev. Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO. Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Podden firar 300 avsnitt tillsammans med Stjärnbanerets Per Fjerdingby. Vi diskuterar bortglömda händelser som har format USA, från det första kriget mot terrorismen till en hemlig agentbyrå.

  • Hon har alltid längtat bort och vidare, uppåt och framåt. Men nu längtar världsartisten Lykke Li hem, till Sverige och fredagar med tacomys. Varför då?

    I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form intervjun.Programledare är Martin Wicklin.Producent: Ulrika Stenström.Kontakt: sondagsintervjun@sr.seOm Lykke LiLykke Li släppte sitt första album 2008, Youth Novels, i samarbete med producenten Björn Yttling, och åkte efter det på en lång, framgångsrik världsturné. Förutom debuten gav hon ut tre skivor till under 2010-talet. Nu är hon aktuell med det audiovisuella albumet EYEYE. Där har hon utvecklat sitt konstnärliga uttryck tillsammans med regissören Theo Lindqvist, vilket har resulterat i sju kortfilmer som är en del av projektet.Hon har också varit låtskrivare till andra artister, prisats med otaliga grammisar och fått P3 Guld-utmärkelse. Hennes musik har använts i ett stort antal filmer och TV-serier, både i Europa och USA. Dessutom har hon medverkat som skådespelare i bland annat Song to Song av Terrence Mallik. Lykke Li är född i Ystad, men delvis uppvuxen i Portugal och senare Stockholm. Hon är dotter till fotografen och Tant Strul-medlemmen Kärsti Stiege och musikern Johan Zilverzurfarn Zachrisson.

  • De tidigare fem sanktionspaket som införts från EU har inte lyckats få stopp på kriget. Nu är ett sjätte på gång. Länderna är inte överens, men den här gången väntas både oljan och Putins påstådda flickvän dras in. Hur slår det mot Ryssland?

    Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Andreas Johnson, analytiker FOI Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Sveriges Radio Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Sveriges Radio Fredrik Colliander, förvaltare Carnegie fonder Heidi Schauman, global forskningschef Danske bank Elin Akinci, energimarknadsanalytiker ELS Analysis Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen Joe Biden, president USA Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  • Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorium för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan.

    Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att väst gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.Påståendet att nazister styr UkrainaRysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformationProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman

  • Dagens avsnitt inleds med en djupdykning i Kendrick Lamars ”The Heart Part 5”, en briljant låt som förhoppningsvis ger en indikation på hur albumet (som har hunnit släppas när ni hör detta!) kommer att låta. Vi bryter ned budskapet, fascineras av videon och blir rörda av Nipsey Hussle-hyllningen.


    Sen ger vi en uppdatering på något vi pratade om för ett par veckor sen: Black Lives Matter Global Network Foundations fifflande med pengar. Nu har en av organisationens före detta ledare tvingats medge något hon tidigare förnekade. Smh.


    I slutet får vi spontanbesök av Kathryn LeRoux för en till diskussion om abortstriden i USA. Kathryn delar med sig av sina egna erfarenheter av evangelister i Colorado, vi lyfter andra rättigheter som Högsta domstolen kan försöka riva upp och frågar oss om vi har en liknande utveckling att vänta hemma i Sverige. 

    Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer!

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Finland bör gå med i Nato, det säger nu presidenten och statsministern med en mun.
    Men det är stora saker på gång inom försvarsalliansen också. Hela Natos strategi skall skrivas om på toppmötet i Madrid i sommar. Den gamla strategin är från 2010 och den är hjälplöst föråldrad.

    Framtidens Nato kommer att koncentrera sig på grunduppdraget att försvara det egna territoriet och fienden är helt klart Ryssland.

    Finland och Sverige kan få en viktig roll i militäralliansen. Men det är fortfarande USA som bestämmer.

    Mike Winnerstig, expert på säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige gästar Nyhetspodden med Jonna Nupponen.

    Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.

    Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: nyhetspodden@yle.fi


  • Caroline ringer in på en knackig lina från tjugoförsta våningen på ett hotell i New York. Liv minns Kristian Lundbergs liv och författarskap. Och det fattiga Malmö. I USA har det varit mors dag.

  • Mikael Timm återvänder till författaren John Steinbecks skildring av livet längs vägarna i början av 1960-talet, och funderar på om ett land som USA kanske måste beskrivas genom sina stereotyper.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur förstå USA?Ja, så enkelt skulle omvärldens funderingar om det land som fortfarande dominerar världshandeln och världspolitiken kunna sammanfattas. Landet tycks svårbegripligt också för åtskilliga av dess egna invånare. I vart fall finns en lång tradition av litterära självbetraktelser från Thoreaus berättelser om sin vandring till Cape God, via 20-talsförfattaren Sinclair Lewis berättelser om småstäder och Nelson Ahlgrens skildringar av efterkrigstidens utslagna till Tom Wolfes neddykningar i 80-talet.Vid sidan av dessa framstår John Steinbeck, född 1902, död revoltåret 1968, som en lättviktare. Steinbeck fick visserligen Nobelpriset 1962, men då låg verken som gjort honom berömd sedan länge bakom honom. Vredens druvor och Möss och människor kom på 30talet, Det stora kalaset på 40-talet. Senare romaner som Buss på Villovägar, var charmiga och sålde bra men både han själv och kritikerna tvivlade på deras hållbarhet. När 60-talet närmade sig och ett nytt litterärt klimat drog in var han dessutom sjuk och visste att döden kunde komma snabbt.Ändå eller enligt en av hans söner, kanske just därför drog Steinbeck igång sitt sista stora litterära projekt 1960. Han köpte en lastbil, lät bygga ett litet hus som placerades på flaket. Därmed ägde han en av de första husbilarna som han döpte till Rocinante, efter Don Quijotes häst.Planen var att åka 1500-hundra mil runt hela USA, från kust till kust. Bilen var del av det litterära projektet, han den framgångsrike författaren ville likt överklassluffarna i någon 30-talskomedi gästspela hos folket utan att bli igenkänd. Hans reseskildring är iscensatt och skriven som en komedi. Bakgrunden var mörkare. Projektet föddes ur ångest. Steinbeck hade inom sig samma motsättningar som det land han levde i.Han var samhällskritisk och drömmande, längtade efter att ingå i ett kollektiv, men flydde från nästan varje litterärt sammanhang han hamnade i. Han visste att han inte var sin generations störste stilist, men också att han var den bäste betraktaren. Problemet var att han inte längre visste hur USA såg ut. För att åter bli relevant som författare måste Steinbeck lära känna det nya Amerika this monster land, som han skriver. Iväg alltså i Rocinante med pudeln Charley som sällskap."Resor med Charley", som boken kom att heta, berättar om hur Steinbeck kör runt med sin bil, talar med folk, betraktar landskap och städer. Punkt. Upplägget var ambitiöst, strukturen enkel, stilen naiv.Resultatet är förförisk feel good-litteratur. Steinbeck är motsatsen till en undersökande reporter. Han ställer inga tuffa frågor och avslöjar i förstone inte mer än att landet består av kufar. Han tassar genom samtiden som präglas av kalla kriget och medborgarrättsrörelsen. Hur är det möjligt? Hade denne Nobelpristagare verkligen inget intressant att säga? Ville han driva med det Kerouacs beatroman "On the road"? Var han rentav lite gaggig?Nej, naiviteten är en litterär kamouflagemetod. Steinbeck visste vad han gjorde. Och han visste hur det litterära reportaget fungerar. Redan 1947 hade han rest med fotografen Robert Capa till Sovjetunionen, Till skillnad från så många andra lät sig Steinbeck inte luras, A Russian Journal, har en fräschör och nyfikenhet som lockar än idag. Men nu gällde det att beskriva USA för amerikaner. Det vart svårare.Steinbeck hade arbetat som krigskorrespondent, han hade varit mitt i striderna, sett död och lidande. Han hade kunnat skriva om sin tids konflikter. Så varför valde han att kuska runt i en lyxig husbil och skriva om kufarna han mötteSvar: författaren segrade över journalisten. Som läsare sitter man på passagersätet medan författaren kör Rocinante från en stereotyp till nästa: den enkle bonden, den filosoferande bensinmacksföreståndaren, den unge mannen som längtar bort. Ingen journalist hade valt att intervjua dessa bifigurer.Samtalen och beskrivningarna bryts av notiser om vad hunden Charley gör samt funderingar om litteratur och att åldras som författare, om föregångaren Sinclair Lewis, om hur man bäst sköter tvätten i en husbil och om varför en del människor är så negativa.Kritiker och förläggare hade sagt att tiden behövde andra berättelser. Ändå odlar han denna stilistiska naivitet och röriga upplägg.Det var ett medvetet val. Steinbeck hade inte bara skrivit journalistik, han var också en professionell manusförfattare i Hollywood, med filmer som Hitchcocks Livbåt och Kazans Via Zapata som höjdpunkter. Nu skapar han en ny huvudroll: den godhjärtade, äldre, stillsamme och aningen töntige helylle-amerikanen. Mannen som är vänlig, lyssnar till vad folk säger och tänker tyst. Berättar-jaget är motsatsen till alla självsäkra människor som har en åsikt om allt. Det gjorde boken nästintill exotisk att läsa och den förvånar ännu.Så är förstås Steinbeck perfekt i huvudrollen. Om sig själv skriver han jag är född vilsegången. Nja, snarare var född listig. Steinbeck antyder att han inte antecknar vad folk säger, att det tar tid att skriva en bok men han döljer bokens konstruktion. Istället bygger han kapitel för kapitel ett mytiskt USA. De människor Steinbeck skildrar i Resor med Charley är, hur oansenliga de än förefaller, större än sig själva. På samma sätt som Charley är den ultimata hunden - en sammanfattning av alla Hollywoods jyckar, är Steinbeck den ultimate luffaren och varje person han träffar är en sammanfattning av andra, från den trevlige bonden, över den Shakespearebitne skådespelaren till den otrevlige rasisten. En skrivande arketyp möter andra arketyper.Likt Homeros skissar Steinbeck dem han möter. Han verkar alltid träffa människor vid en lägereld som kastar långa skuggor in i ett mytiskt förflutet. Steinbeck insåg att i ett land befolkat av västernhjältar och vilsna halvgudar är sanningen litterär snarare än journalistisk. Läsaren kan notera diverse litterära blinkningar till Don Quijote och Shakespeare.Stora berättare men knappast sanningsvittnen. Steinbeck polemiserar mot de läsare som väntar sig klarhet när han skriver att verkligheten är för mångskiftande för journalistik.Själv har jag svårt att bli upprörd över diverse studier om hur Steinbeck ljög om sin resa. Han var helt enkelt en skicklig författare som mot slutet av sitt liv beslöt sig för att ta en mytologisk landsväg den som leder till dikten.Boken blev en stor framgång och fortsätter att fascinera i ett annat USA n det Steinbeck färdades igenom. Det finns en politisk dimension i Resor med Charley som blixtrar till i ett av bokens sista kapitel från Louisiana. Plötsligt, när Rocinante rullat in i brutal rasism, tar berättaren ställning. Sedan försvinner han likt Odysseus in i sin hukande förklädnad. En listig man som vänligt men obönhörligt lirkade upp fanatikernas fördomar.1967, året innan han avled, kom Steinbeck med "America and the Americans", en reportagebok om samma land han skrev om i "Resor med Charley" men aggressivare, mer dömande. Den boken är närmast bortglömd, "Resor med Charley" lever däremot vidare. Pudeln Charley hade nog talat om för husse att dikten är mer långlivad än verkligheten i ett land som alltid haft lättare att hantera sin framtid än sitt förflutna.Mikael Timm

  • Efter uppsägningar under pandemin har det visat sig svårt för arbetsgivare att få arbetskraft tillbaka. I USA kallas det The Great Resignation. Vart tog alla vägen?

    Det här är en tydlig trend i USA där rekordmånga jobb är lediga just nu: över 10 miljoner. Men utvecklingen syns också globalt.

    Uttrycket “The great resignation” myntades av professor Anthony Klot på Texas A&M University i USA. Han förutsade att många skulle lämna sina jobb när pandemin var över och vi återgick till en ny sorts normalitet.

    Varför har det blivit så här? Orsakerna är flera, bland annat:

    Många har stannat på sina jobb av trygghetsskäl under pandemin för att sedan säga upp sig. Det ger en ketchupeffekt. Pensionsavgångar, inklusive många fler än tidigare som går i pension i yngre åldrar. Här har den starka börsutveckling bidragit till att ge människor möjligheten. Vissa skär ner på arbetstiden. Några för att de helt enkelt vill jobba mindre. Andra för att de måste. I många länder har nedstängningar och skolbarn hemma gjort att kvinnor har slutat arbeta. Flykten från låglönejobb. Det är särskilt svårt för företag att hitta arbetskraft till serviceyrken inom besöksnäring, handel, lagerjobb och sjukvård. Yrken där kvinnor är i majoritet.

    Som så ofta är det de redan resursstarka som har klarar sig bäst genom pandemin om vi tittar på ekonomi och jobb. Fler kvinnor än män har lämnat sina jobb och kvinnornas andel av arbetsmarknaden i USA är nu nere på samma nivå som 1988.

    Men nu verkar makten ha skifta något till förmån för arbetstagarna på grund av de rekordmånga lediga jobben. Vissa företag har tvingats höja lönerna och locka med förmåner som utbildningsstöd för att fylla sina lediga platser.

    Flest uppsägningar inom teknik och vård
    En djupanalys av HR-företaget Visier med data som omfattar över 9 miljoner anställda på 4000 globala bolag visade två trender:

    Uppsägningarna var flest bland anställda mitt i karriären med en 20-procentig ökning 2020-2021. Uppsägningarna var flest inom teknik och vård.

    Att uppsägningarna är flest mitt i karriären kan ha att göra med att det är erfarna yrkespersoner som känner sig efterfrågade på arbetsmarknaden och som tycker det är dags att röra på sig nu efter pandemin. Teknik och vård är verksamheter som har upplevt stort efterfrågetryck under pandemin och det gör att stress, press, höga krav och utmattning kan vara en del av svaret på “varför”.

    Tid och plats spelar roll
    Dimensionerna plats och tid spelar roll för hur vi jobbar. Digitaliseringen gör att fler och fler tjänster kan levereras "on demand" utan att säljare och köpare möts. Den sortens branscher har gått bättre under pandemin medan högst platsberoende verksamheter som besöksnäringen, restauranger och underhållning har drabbats hårt.

    Det är också fler som vill jobba med sånt som är oberoende av tid och plats, som techutveckling, än av jobb inom den platsberoende handeln.

    Här hemma i Sverige är vi inte i någon "great resignation" ännu. Däremot är behovet av arbetskraft stora i vissa branscher.Vi ska också komma ihåg att det fortfarande finns många yrken som kommer att vara efterfrågade länge än och som faktiskt är platsberoende. Yrken som elektriker, VVS-montör, snickare och svetsare har en god arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingens prognos. Det saknas också lärare, sjuksköterskor och barnmorskor: i allra högsta grad platsberoende yrken.

    Läs mer här om fenomenet The great resignation.

    Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en som visar vad det är som får svenskar att byta jobb.