Avsnitt

  • Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin?

    Mästerskap i dopning utan bestämd plats

    Än så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de som vill arrangera mästerskapet hävdar att det finns många myter kring dopning.

    Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm.

    Programmet sändes första gången 15 februari.

    Programledare
    Annika Östman
    [email protected]

    Producent
    Camilla Widebeck
    [email protected]


  • När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.

    De lär sig prioritera bland skottskadade

    Hit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.

    Det händer när kulan träffar kroppen

    En av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.

    Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

    Programmet sändes första gången 25 april i år.

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.

    Hundratals utbildade i traumavård

    Tidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.

    Bloggade om traumavården

    Stefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com

    ”Kunde föra förvånansvärt mycket”

    - Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.

    Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.

    Programmet sändes första gången 18 april i år.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.

    Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.

    Psykiatriambulans skapar ökad trygghet

    I Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.

    Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.

    Programmet sändes första gången 28 mars i år.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hydrocefalus, eller det som på läkarspråk heter idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), är den allra vanligaste formen av hydrocefalus. Den innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.

    Omgivningen ser annorlunda gång

    Ofta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.

    Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.

    Många oupptäckta med hydrocefalus

    En ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.

    Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.

    Programmet sändes första gången 14 mars i år.

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]

  • Rockikonen Iggy Pop, 77, har levt ett hårdare liv än de flesta. Idag är han ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil. Intervjun vann Guldörat 2022 som Årets intervju.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Samtidigt som Iggy Pop, eller James Osterberg som han egentligen heter, gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund.

    Iggy Pop älskar att simma

    Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.

    Programmet sändes första gången i juni 2022.

    Lena Nordlund
    [email protected]

  • Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.

    Tio år äldre än genomsnittet

    Genomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.

    Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.

    Långt liv även i Sverige

    I Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.

    Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.

    – Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.

    Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.

    Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.

    Reporter Sara Heyman
    [email protected]

    Programledare Annika Östman
    [email protected]

     

  • I havsdjupen eller med hjälp av tusenårig kunskap kring medicinalväxter hittar forskare strukturer i naturen som kan leda till nya läkemedel. Men det är en bitvis krånglig väg framåt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Av de läkemedel som vi använder idag har 2/3 sitt ursprung i naturen. Idegranen är ett tydligt exempel på hur kartläggning av egenskaper hos växter har kunnat leda fram till ett effektivt läkemedel som taxol och numera paclitaxel. Det används bla i behandling av bröstcancer, äggstockscancer och lungcancer.   

    Traditionell medicin ger viktig kunskap 

    På Sri Lanka har forskare tillsammans med docent Sunithi Gunasekera i farmakognosi vid Uppsala universitet kartlagt 50 medicinalväxter och hittat att många av dem har antibakteriella egenskaper. En av ärtväxterna tycks också kunna ha egenskaper som kan användas mot gramnegativa bakterier. Det skulle vara ett välbehövligt tillskott i kampen mot bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Men insikten om växtens substanser är bara första steget i ett arbete med att kanske hitta vägar fram till ett nytt antibiotikum.   

    “Som att bestiga månen"

    Ett annat sätt att försöka hitta kemiska föreningar som skulle kunna leda till nya läkemedel är att undersöka havsdjupen. Paco Cardenas är docent i farmakognosi vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Han går ner på 400 meters djup i en liten ubåt för att kartlägga det han upplever är som att bestiga månen. Där nere upptäcker han svampdjur som har tusentals olika kemiska föreningar.  

    Långsnöret svårt att använda mot kackerlackor

    Ett tredje sätt att hitta effektiva medel i naturen är att leta bland allt som är giftigt. Slemmasken med namnet långsnöret kan bli över 50 meter lång och är otroligt giftig. Det kan lätt ta död på kackerlackor som kan sprida sjukdomar. Men professor Ulf Göransson i farmakognosi har med sina kollegor visat att dilemmat är att i naturen vill man inte sprida gifter hur som helst, utan de behöver skickas in väldigt målmedvetet. Att behöva använda en spruta för att ta död på varje kackerlacka blev därför inte ett effektivt bekämpningsmedel.

    Medverkande Docent Paco Cardena, docent Sunithi Gunasekera, professor i farmakognosi Ulf Göransson och professor i farmakognosi Anders Backlund, alla vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.  

    Programmet sändes första gången 25 maj 2022

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association samt Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.

    Särskilda rum i New York för självmordsbenägna

    I New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.

    Programmet sändes första gången 4 april i år

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]

  • Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier.

    Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt

    Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.

    Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress.

    Utplåna skillnader i ohälsa till 2050

    En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?

    Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete,  Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. 

    Reporter: Cecilia Ohlén
    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]



  • Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal.

    Samtal om rörelse och vila

    Det innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal.

     Vill nå de som behöver det mest

    Men distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.

    -Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. 

    Anpassade samtal på jobbet

    Andra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet.

     – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer  och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på  inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

     Tips för alla typer av behov

    I programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.

    Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och  filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.

    Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]



  • Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige.

    Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården.

    Så lockas hudcellerna till läkning

    Vid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått.

    Förband som ska kunna sitta kvar

    I bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna.

    Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår.

    Programmet sändes första gången 18 maj 2023.

    Reporter Ylva Carlqvist Warnborg

    Producent Annika Östman
    [email protected]

  • Många inom vården har länge gått på knäna. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. 

    Intensivt och kort återhämtning på vårdcentral

    Från Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.

    Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och specialistsjuksköterskan Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  

    Programmet sändes första gången 26 augusti 2022.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör et av världens största.

    De lär sig prioritera bland skottskadade

    Hit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.

    Det händer när kulan träffar kroppen

    En av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.

    Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]

  • Chris Hani Baragwanath Academic Hospitali i Johannesburg opererar skottskadade dygnet runt. Följ med till Sydafrikanska jättesjukhuset dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.

    Hundratals utbildade i traumavård

    Tidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.

    Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com

    - Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.

    Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.

    Intimrakning och hårborttagningskrämer

    Karin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta.

    Medverkande:
    Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig.
    Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria.
    Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.
    Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.
    Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm.

    Programmet sändes första gången 2 november 2023

    Reporter: Cecilia Ohlèn
    Producent: Annika Östman
    Ljudmix: Elvira Björnfot

  • Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association och Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.

    Särskilda rum i New York för självmordsbenägna

    I New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]

  • Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.

    Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.

    Psykiatriambulans skapar ökad trygghet

    I Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.

    Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.

    Programledare och producent: Annika Östman
    [email protected]

  • Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Just nu pågår forskning i Sverige där ett par hundra patienter får aktiv läkemedelsbehandling. Pillret är egentligen enbart godkänt för akut sjukdom med covid, men nu testas det alltså också mot långtidscovid.

     De som fått hjärtklappning så fort de reser sig upp efter att det har haft mild covid19 - där finns nu olika teorier om vad det är som påverkar hjärtat.

    Hör om vilka behandlingar som är på gång.

    Programledare Annika Östman
    Producent Lars Broström
    [email protected]

  • Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Hydrocefalus innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.

    Omgivningen ser annorlunda gång

    Ofta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.

    Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.

    Många oupptäckta med hydrocefalus

    En ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.

    Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.

    Programledare och producent Annika Östman
    [email protected]