Avsnitt
-
Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.
I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa. Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem. Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.
Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överstepå Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar. Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare. Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
Saknas det avsnitt?
-
Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.
I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten. Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus. Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell. -
Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.
Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder. Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Avtal skulle påverka SverigeEtt sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i. Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg. -
Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.
Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på. Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt. Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?
Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland i november 2021 spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Men inte bara stormakter vill hävda sig här.
Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library -
Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.
Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta. -
Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.
Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen. Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här. Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post. -
USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen.
Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt.USA:s avlyssning av SverigeHistorien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände.Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden.Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation.Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24Medverkande:Lisbeth Quass, journalist på Danmarks RadioKnut Kainz Rognerud, journalist på SVTDavid Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitutBjörn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska InstitutetJan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i FörsvarsmaktenEtt program av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producentAnsvarig utgivare: Nils Eklund -
Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet.
Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar.I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna.Kartlade försvarets hemligheterInformationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt.- Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan.Medverkande: Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänstenEtt program av:Programledare: Bo Torbjörn EkReporter: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonAnsvarig Utgivare: Nils Eklund -
Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
En man som greps för spioneri tidigare i veckan har nu häktats, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.Nekar till brottMannen, som nekar till brott, har själv uppgett att han arbetat inom Säpo och Försvarsmakten och är idag verksam som chef på en statlig myndighet.Fler fall kan väntaEtt antal brott mot rikets säkerhet har fått rubriker på sistone, och åklagaren Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål tror att ett försämrat säkerhetsläge kan göra så att det blir fler fall i framtiden.Medverkande:Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål.John Granlund, reporter som bevakar säkerhetsfrågor på Aftonbladet.Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Av:Programledare: Bo Torbjörn EkReporter: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare: Nils Eklund -
När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet.
I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur.En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis.K4 i ArvidsjaurI det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter.Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank.Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen.Medverkande:Morgan Gustafsson, stabschef på K4.Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör.Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Av:Programledare: Bo Torbjörn EkReporter: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonAnsvarig utgivare: Nils Eklund -
När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen.
I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan.Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats.Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan.Evakueringen av KabulGräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag.Medverkande: Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj"Martin", pilot på TP84/HerculesPär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitutAv: Programledare: Bo Torbjörn EkReporter: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonAnsvarig utgivare: Nils Eklund -
Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?
I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss?Medverkande:Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten.Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån"Programledare: Bo Torbjörn EkResearcher och reporter:Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson -
Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.
