Avsnitt
-
Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst.
Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ”det sista kriget”, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.
Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:
War and punishment - Mikhail Zygar
Overreach - Owen Matthews
Putins krets - Catherine Belton
-
Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat.
Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.
Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.
– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.
Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.
Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.
ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.
Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.
Iran – ett av tre stora hotIran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.
Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.
– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst.
Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.
Medverkande:
Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på rikseneheten för säkerhetsmål
Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet
Carolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must
Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säkerhetspolisen
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Jimmy Halvarsson
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från Sveriges Radio, TV4, NBC News
-
När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör.
Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.
– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.
– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang.
Svenska satellitsatsningenDagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.
– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.
Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.
– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.
Medverkande:
Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.
Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.
Effie Karabuda, tech-reporter på P3.
Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Bjarne Johansson
Ljud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ
-
Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA.
En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.
Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.
– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.
Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.
– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.
Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.
– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.
Medverkande:
Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.
Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet.
Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Ljud från Sveriges Radio.
-
Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet.
Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.
– Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).
Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.
Kan vara ett säkerhetshotUnder hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.
– Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.
Medverkande:
Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Sofia Ledberg, universitetslektor på Försvarshögskolan
Gustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina
Lars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkter
Petra Berggren, reporter på P4 Västernorrland
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun
-
Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot.
– Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.
I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.
Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.
Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.
– Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han.
Medverkande:
Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Ljuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.
-
Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge.
Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.
– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.
Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.
– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.
Finns flera aktörer som utnyttjar situationenAtt det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.
– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.
En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.
Medverkande:
Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.
Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.
Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.
Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet
-
För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument.
När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.
I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.
– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Återstår problemNatos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.
– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.
Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.
– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Medverkande:
Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.
Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.
Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg
Producent: Jimmy Halvarsson
Tekniker: Kalle Andersson
Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar
-
När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led.
Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.
– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimos huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.
Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.
– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.
Kommer Prigozjin avrättas?Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.
– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.
Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.
Medverkande:
Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan
Hanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i Belgien
Per Enerud, Rysslandskännare, journalist och författare
Programledare: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson
Producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews
-
När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets.
Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.
– Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.
Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.
Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
– Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.
Turkiet på tvärenNatos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.
– Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.
Medverkande:
Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på Försvagshögskolan
Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council
Proglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson
Ljud från Sveriges Radio
-
Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen.
Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.
Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.
När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.
Minor ska stoppa motoffensivRyssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.
– Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.
I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.
Medverkande:
Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Per Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2
Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnät
Marina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till Gotland
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn Ek
Tekniker: Bjarne Johansson
Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube
-
Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar.
I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.
Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.
Vem sprängde Nord Stream?Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.
Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.
Medverkande:
Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål
Hans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på Försvarshögskolan
Kirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.
Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinen
Ljud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters
-
Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar.
Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.
Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.
Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.
– Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.
Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.
Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.
Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.
– Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.
Medverkande:
Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan
Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Pernilla Kommes
Ljud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News
-
I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.
Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.
– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod.
Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.
För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.
FBI pekar ut ryska FSBI Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros.
Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.
Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.
FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna.
Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.
Medverkande:
Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare Truesec
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Patrik Fältström, säkerhetsskyddschef på Netnod
Ola Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRA
Roger Wilson, USA-korrespondent
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire
-
Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer.
Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning.
Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.
Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.
Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.
– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.
Putins styrkor har lärt av sina misstagEfter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.
Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.
Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.
Medverkande:
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan
Maria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Johan, frivillig i Ukraina
David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författare
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok
-
Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin.
Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.
– Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.
Så ser Ryssland på nya lägetDen nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.
– Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.
Medverkande:
Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23
Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.
-
Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.
Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.
– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.
En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.
– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.
Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.
Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.
Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.
– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Medverkande:
Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America
-
En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina.
Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira – en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.
– Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvarDokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.
– Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.
Medverkande:
Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet
David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio och CNN.
-
Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland.
Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.
Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.
Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.
Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering – och mycket står på spel.
Svenska Jas Gripen till Ukraina?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.
När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.
Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.
Medverkande:
Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchef
Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube
-
Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker.
Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.
I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.
– Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Tiktok slår ifrån sig anklagelserTiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.
Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.
– Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.
Medverkande:
Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must.
Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.
Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes
Tekniker: Glate Öhman
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok
- Visa fler
