Kalla kriget Podcasts

  • Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den första november 1903 tändes lanterninen i Tjärvens fyr för första gången. Fyren ligger på ett ensligt skär i yttersta havsbandet i Stockholms norra skärgård. Tjärven är angöringsfyr för Furusundsleden in mot Stockholm. Skäret är bara 200 meter långt och 100 meter brett och dess högsta punkt höjer sig endast sex meter över havsytan. Vid hårt väder sköljer havet över hela klippan och där finns varken träd eller buskar. Endast ett rikt fågelliv. Där går inte ens att förtöja med båt och landstigning är endast möjlig när vädret är lugnt.Att bygga en fyr på en så gudsförgäten plats var ett komplicerat företag och bygget föregicks av intensiva diskussioner. Efter ett antal grundstötningar och skeppsbrott i vattnen runt Tjärven och Söderarm beslutades dock att göra den lilla klippan till en fyrplats, då den tidigare angöringsfyren Söderarm befunnits otillräcklig och dessutom saknade mistlur.Det mest anmärkningsvärda med Tjärvens fyr är dock inte den svårtillgängliga placeringen, utan den ambitiösa gestaltningen. Arkitekten John Höjer valde nämligen att utforma fyren som en medeltida borg, med krenelerade bröstvärn, burspråk, torn och rundade fönster. Detta trots att byggnaden endast skulle beskådas av sjöfarare på avstånd, och av den stackars fyrpersonalen från Söderarm, som turades om att bemanna Tjärven i tvåveckorsperioder.Det fantasieggande sagoslottet som reste sig ur havet väckte diktaren Gunnar Ekelöfs intresse. I diktsamlingen Köp den blindes sång från 1938 finner man dikten Tjärven, där Ekelöf frågar:Vem flyttade slottet hitoch satte det på ett ödsligt skär?Vem tog det ur öknen, djinn eller ande,vem bor i de hundra gemaken, nymf eller fe?Vem flyger i fjäderhamn dit, vem stigerdit upp ur de svartblanka vatten?1956 renoverades Tjärvens fyr. Vid det laget hade de historiserande stilarna kommit ur modet till förmån för den strama funktionalismen. Dekorationerna skalades bort och fasaden kläddes med tidstypiska eternitplattor, vilket ansågs vara framtidens material. Mig veterligt har ingen diktare skaldat om den eternitklädda kuben, men skräckförfattaren John Ajvide Lindqvist har förlagt en berättelse om zombier till den lilla ön.Den medeltidsinspirerade sagoarkitekturen var av ett slag som idag med största sannolikhet skulle avfärdats som pastisch av dem som anses företräda den goda smaken, å andra sidan var den på många sätt typisk för sin samtid, som excellerade i arkitekturhistoriska referenser, om än kanske inte så ofta i fyrsammanhang.Byggandet kring det förra sekelskiftet präglades av en hämningslös entusiasm inför arkitekturhistorien. Stilar ur det förflutna blandades hej vilt, men skapade tillsammans en helhet som vunnit uppskattning av eftervärlden. Till Sveriges och Stockholms lycka sammanföll denna eklektiska tidsålder med Stockholms mest expansiva fas.Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem.Mellan åren 1880 och 1890 bebyggdes 2000 tomter i Stockholms innerstad. Nästan hela den nuvarande stenstaden tillkom under detta decennium. I dag tycks de flesta vara överens om att resultatet blev lyckat. De lägenheter som uppfördes under denna period är de mest attraktiva i dag.Stenstadens popularitet är resultatet av god stadsplanering i kombination med god arkitektur. Denna typ av stadsbyggande skulle dominera fram till slutet av tjugotalet, då det utmanades av, och sedermera konkurrerades ut av, ett annat sätt att planera och bygga: funktionalismen. Skillnaden mellan den traditionella arkitekturen, eller arkitektur i klassisk tradition som den också kallas, och funktionalismen, är mer än en fråga om stil. Det var två helt skilda ideologiska paradigm som ställdes mot varandra.Arkitekturhistorien fram till funktionalismens genombrott är en historia av ständiga experiment. Lyckade grepp kopierades, misslyckade grepp förkastades. Därför är den traditionella arkitekturen paradoxalt nog ofta mer funktionell än den funktionalistiska, eftersom de senare förkastade den nedärvda kunskapen från föregångarna.Medan de funktionalistiska pionjärerna ville klippa banden till historien ville de traditionella arkitekterna stärka dem. Det gällde inte bara den specifika platsens historia, utan arkitekturhistorien i största allmänhet. Det finns en lekfullhet i stilvalen kring förra sekelskiftet som gav oväntade resultat. På Strandvägen i Stockholm samsas en rad historiska stilar i vad som likväl bildar en sammanhängande helhet. Ett talande exempel är Bünsowska huset, till vars utformning arkitekten Isak Gustaf Clason inspirerades av de renässansslott som han sett på resa i Loiredalen.Arkitekturen i klassisk tradition skiljer sig också från den modernistiska i synen på skönhet. De traditionella arkitekterna ville bygga vackert, och lutade sig därvid på den samlade erfarenheten ur arkitekturhistorien.Trots att skönhet är ett ämne som debatterats sedan antiken är det inte ovanligt att den samlade kunskapen på området avfärdas med relativiserande slagord som att skönheten ligger i betraktarens öga. Därför tenderar försvarare av klassisk arkitektur lämna de teoretiska resonemangen därhän och istället hänvisa till opinionsmätningar och attitydundersökningar som visar att människor alltjämt föredrar traditionell arkitektur.Men skönhet är inte en helt och hållet subjektiv fråga. Redan Pythagoras kunde till exempel på 500-talet före Kristus konstatera det gyllene snittets betydelse för vår upplevelse av harmoni. Den traditionella arkitekturen är en flera tusen år gammal experimentverkstad där denna typ av insikter empiriskt prövats. Opinionsmätningar bekräftar empirin.Modernisternas motstånd mot historiserande arkitektur springer ur Sigfried Giedions idé om stadens årsringar, att varje byggnad måste spegla sin tillkomsttid. De flesta skulle nog säga att de historiskt inspirerade byggnaderna på Strandvägen speglar sin tid i lika hög grad som de brutalistiska byggnaderna runt Brunkebergs torg.Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.Att verka i en tradition är inte att vilja vrida klockan tillbaka eller att vilja förvandla staden till ett museum. En tradition är en organisk process av ständigt framåtskridande. Den som kontrasterar det sena 1800-talets mångfald inom arkitekturen mot efterkrigstidens bedövande likriktning blir varse hur begränsad den blir som vill bryta med traditionen och klippa banden till historien.Sverige kring förra sekelskiftet var ett mycket fattigare land än Sverige idag. Att bygga hus var både dyrare och mer komplicerat. Ändå lades så mycket mer vikt vid byggnaders utformning och estetik än idag. Det sena 1800-talets industrilokaler, som Kvarnen Tre Kronor eller Münchenbryggeriet är idag uppskattade märkesbyggnader. Ingen möda sparades när nya byggnader skulle utformas. Inte ens om de låg på ett avlägset skär i Ålands hav.Historien tog inte slut, vare sig med modernismen eller det kalla kriget. Människors upplevelse och behov av skönhet försvann inte med industrialiseringen. Det som ansågs vackert för hundra år sedan anses fortfarande vackert.I dag befinner vi oss på ungefär lika långt avstånd från den historiserande sekelskiftesarkitekturen som från funktionalismens genombrott. Vi kan välja om vi vill vara en civilisation som reser riddarborgar ur havet, eller en som klär dem i eternit.Lars Anders Johansson

  • I vårt mest rättshaveristiska avsnitt hittills gör vi vårt yttersta för att göra både pöbelhöger och bamsevänster rasande genom att konstatera att vi – Sverige – aldrig varit naiva. Notera gärna att detta konstaterande inte betyder att vi alltid gjort bra.


    Mattis raljerar okontrollerbart om Sveriges insatser för att krossa Ryssland under Krimkriget och berättar om när vi sålde krigsviktiga förnödenheter till både Nazityskland och Storbritannien – samtidigt! Per myser å sin sida över den svenska ”neutraliteten” under kalla kriget och beskriver vällustigt alltifrån amerikansk hjälp med svenska flygprojekt till ett ivrigt signalspanande på Sovjetunionen.


    Dessutom: svensk invasion av Åland, finsk invasion av Sverige, rena konspirationsteorier, DC-3:an, kallhamrade analyser, dagspolitik, svensk vapenproduktion, avtäckandet av signalspaningsjingeln och en oförmåga att bestämma sig för om Sverige är ett litet import- eller exportberoende land (det är det sistnämnda).


    Köp dina Krigshistoriepodden t-shirts på IkerSandegaard: https://www.ikersandegaard.com/collections/krigshistoriepodden


    Lyssna på Maria Linn på Spotify: https://open.spotify.com/artist/21RTHz8ZRdraUTzTIcA5HL?si=qCeNonnwRaCD3NyIPqU4QQ&dl_branch=1

    Stötta oss på Patreon!

    Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Kina blir allt mäktigare, både ekonomiskt och militärt. Kina har världens största flotta och gör anspråk på öar i Sydkinesiska havet. Det här får nu USA, Storbritannien och Australien att skapa en helt ny försvarspakt, där Australien får amerikansk militär toppteknologi. Det här börjar likna ett nytt kallt krig, förklarar Viktor Heikel i Nyhetspodden med Carin Göthelid.

  • Var Sverige på Sovjets sida under Kalla kriget? Tittar Du på Afrika kan Du lätt få det intrycket. Bengt G Nilsson har skrivit boken ”I tyst samförstånd” som handlar om Sveriges bistånd till Afrika.
    For more info: https://bit.ly/EnAfrosvenskTiger
    STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på:
    SWISH 0046768943737
    paypal.me/ARONFLAM
    DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK
    Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH
    Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

  • I veckans odpod: Dukat bord med våldsamma vattenland, Maggie på Manhattan, en tur till Taongiatollen och skärningspunkten mellan noir och kalla kriget. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

  • Utrikeskrönika 13 augusti 2021.

    Berlin fredag.Den 13 augusti, en helt normal dag.Det har varit en alldeles normal dag, upprepade presentatören i de östtyska TV-nyheterna Aktuelle Kamera, som för att övertyga sig själv om det fullständigt normala den 13 augusti 1961, den dag då Tysklands delning och det kalla kriget slutgiltigt cementerades med murar och taggtråd.60 år har gått sedan "operation ros" sattes i verket. Strax efter midnatt den 13 augusti var flera tusen militärer, poliser och byggarbetare på väg för att spärra av alla förbindelser mellan Öst- och Västberlin. Gator murades igen, tåg- och tunnelbanetrafik mellan stadshälfterna avbröts.Det var en solig söndagsmorgon när Berlin-borna vaknade upp till en helt ny verklighet. Gränsen fanns där sedan tidigare, som resultatet av segrarmakternas uppdelning av Tyskland och huvudstaden efter andra världskriget. Men det hade gått att passera, med tillstånd, från öst till väst.I Berlin fanns många så kallade gränsgångare, som bodde på den östra sidan och studerade eller arbetade i väst. Men många lämnade också den socialistiska diktaturen DDR för gott. Det var en svidande propagandaförlust och påfrestande dränering av yrkesutbildade som behövdes under efterkrigsårens återuppbyggnadsarbete.Under juli månad -61 nåddes nytt rekord när 30.000 östtyskar flydde västerut. Sovjetunionen hade under längre tid pressat DDR-regimen att få slut på massflykten. Och när rykten började surra om att något var på gång, gick dåvarande DDR-ledaren Walter Ulbricht ut och dementerade med de bevingade orden: "Ingen har för avsikt att bygga en mur".Två månader senare var bygget i full gång, 160 km runt Västberlin och en så gott som ogenomtränglig gränsanläggning utmed hela den nära 1.400 km långa gränsen mellan Öst- och Västtyskland.Under de följande 28 åren förstärktes och utvecklades muren och gränszonen kontinuerligt med den ena anordningen brutalare än den andra, minfält, spikmattor, hundar, förutom gränsvakterna med order att skjuta. Men det hindrade inte människor från att fortsätta fly. Minst 140 sköts ihjäl när de försökte ta sig över Berlinmuren.Den siste var 20-årige Chris Gueffroy, som dödades i februari 1989, det år då muren till slut rämnade under trycket av en ny våg av DDR-flyktingar västerut.Det har gått fler år efter att muren revs än den tid som muren delade Berlin, Tyskland och världen i öst och väst. Vid de få spår som är kvar, finns nu både glättiga turistattraktioner och besinnande minnesplatser.Lika orubblig som muren var under tre decennierna, lika overkligt är det idag för många att den alls har funnits. Men den här årsdagen flödar berättelserna, dramatiska, sorgliga och våldsamma om följderna av den 13 augusti 1961 som var allt annat än normala.Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se

  • Hjalmar Ekström levde mellan 1885 och 1962, och levde därmed genom revolutioner, två världskrig samt början av det kalla kriget och rymdkapplöpningen, men det var till det inre livet som han var kallad. Som skomakare levde han ett enkelt liv i verkstadskällaren i Helsingborg, där han övade sig att försjunka i sitt hjärta, i stillhet och meditation.

    I tre avsnitt talar jag, Carl Stattin tillsammans med teologen Maja Karin Lindahl om boken Hjälplöshetens Evangelium, av Hjalmar Ekström. I detta avsnitt börjar vi närma oss Hjalmar Ekström genom den som han var lärjunge till, vandrarprästen David Petander som en dag hade tagit av sig sina skor, sålt allt han ägde, och lämnat sin prästtjänst i Sveriges inland, för att bege sig ut i bygderna och ett liv helt i Guds rike. Vi kommer också in på den mystika vänkrets som Hjalmar kom att tillhöra, den så kallade Flodbergskretsen, med bland andra Karl Flodberg och Linnea Hofgren.

    Maja berättar också om de personer som de senaste decennierna gjort att Hjalmar Ekström idag är långt mer mer läst än någonsin, för att sedan teckna en biografisk bild av Hjalmars liv, och på så sätt besvara frågan om varför Hjalmar Ekström valde att skriva anonymt.

    Extramaterial från vårt instagramkonto:

    Mer från boken:
    https://www.instagram.com/p/CQldnAzjUs-/?utm_source=ig_web_button_share_sheet

    Shownotes / Ordförklaringar / hänvisningar
    https://www.hjartatsbon.se/index.php/den-fordolda-varlden/

  • När konvojen rullar upp för ett krön hörs ljudet från maskingevär inifrån djungeln. De svenska biståndsarbetarna kastar sig ur sina bilar medan kulorna viner. Tre av dem kommer inte hem den kvällen.

    Gunnar Sjöberg, Kent Andersson och Göran Larsson försöker ta skydd, men blir tillfångatagna.Det är i september 1987 som gerillagruppen Unita genomför kidnappningen i skogen utanför Angolas huvudstad Luanda. Sverige samarbetar med regeringspartiet MPLA i Angola, som även stöttas av kommunistiska Kuba och Sovjetunionen.Angola har hamnat mitt i det Kalla kriget, och gerillan, som får hjälp av USA och apartheidregimens Sydafrika, försöker få omvärldens uppmärksamhet genom att kidnappa missionärer och biståndsarbetare.I Sverige startar ett intensivt arbete med att få fångarna fria. Statsminister Ingvar Carlsson möter president Ronald Reagan i Vita huset och vädjar om hjälp. Samtidigt påbörjar gerillasoldaterna och de tre svenskarna en lång vandring genom djungeln. Men en av dem behöver bäras fram på bår.Medverkande:Gunnar Sjöberg: En av de tre kidnappade biståndsarbetarna.Vailett Sandbolm: Kidnappade Gunnar Sjöbergs syster.Isabel Lobos: Kidnappade Gunnar Sjöbergs fd fru.Joakim Fröderberg: Elektriker som jobbade i Angola som biståndsarbetare.Lena Hjelm-Wallén: Dåvarande socialdemokratisk biståndsminister.Sten Rylander: Dåvarande ambassadör i Angola.Anders Bjurner: Dåvarande chef för svenska utrikesdepartementets Afrika- och Mellanösternsektion.Annie Marie Sundbom: Diplomat och socialdemokratisk politiker.Av: Markus Alfredsson.Producent: Ida Lundqvist.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.År: 2021.

  • Unga tjejer blir ovetande utsatta för tvångsdopning. Snart är de östtyska damerna oslagbara i simtävlingarna. Men den hemliga, statligt beordrade dopningen medför att tjejernas kroppar förändras.

    Elvaåriga östtyska simmaren Catherine Menschner befinner sig mitt i den politiska kampen som pågår mellan öst- och västvärlden under kalla kriget, indragen i det största medicinska experimentet i idrottshistorien. Men det har hon själv ingen aning om.Cathrines simtränare tvingar henne och hennes lagkompisar att svälja tabletter varje träning och de måste göra det så att han ser. Det är vitaminer, svarar han om någon undrar vad de innehåller. I själva verket är det en form av anabola steroider.Snart dominerar de östtyska damerna i simtävlingarna, de vinner guld efter guld och de fastnar aldrig i dopingkontrollerna. Men deras mörka röster, kraftiga muskler och förändrade utseenden vittnar om att något är fel. Vissa av tjejernas kroppar kollapsar, vissa tvingas sluta simma och vissa börjar må psykiskt dåligt. Kommer de ansvariga att ställas till svars?I Skräckdopningen i Östtyskland får du höra vad som egentligen pågick innanför de östtyska simhallarnas dörrar.Medverkande:Catherine Menschner, som blev en del av dopningsprogrammet i Östtyskland under sin tid på simelitskolan i Dresden.Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms Universitet. Har forskat om den östtyska utlandspropagandan och skrivit boken Den beväpnade freden.Agneta Eriksson, svensk landslagsimmare 1979-1988.Lars-Eric Uneståhl, psykolog och mental tränare, bland annat för den svenska OS-truppen 1976.Arne Ljungqvist, dopningsjägare sedan 1973, bland mycket annat varit ordförande för internationella friidrottsförbundets medicinska kommitté och vice ordförande i Wada (World anti doping Agency).Steven Ungerleider, psykolog och författare till boken "Fausts gold" - Inside the east german doping machine. Har intervjuat chefsläkaren för den östtyska idrotten.Catherine Menschners röst på svenska är gjord av Kerstin Gandler. Även Dag Malmqvist och Erik Glaad har gjort röster i avsnittet.En dokumentär av: Martin Hedberg.Producent: Jon Jordås.År: 2020.

  • Sveriges överbefälhavare sedan fem år och ansvarig för landets säkerhet. Om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och om icke dömande ledarskap.

    Det är hål i vingen- Det är många gånger som jag flugit ut över internationellt vatten, bort mot baltiska kusten och det som i dag är den ryska enklaven Kaliningrad, ensam i mitt flygplan. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i sitt Sommar. Han minns nattliga flygningar under kalla kriget när han var spaningspilot i en Viggen.- Hade det hänt något där, ovanför Östersjöns mörka, kalla vatten hade räddningen varit långt borta.Micael Bydén är Sveriges tolfte överbefälhavare och han sänder direkt från Radiohuset. Han minns när en flygtekniker ringde och sa Du måste komma, det är ett hål i vingen på flygplanet.- Jag kände med fingrarna. Kanterna var vassa. Lukta, sa teknikern. Barrträd, doft av terpentin.Micael Bydén säger att han och hans kollegor lärde sig mycket av hans misstag.- Vi flög nog alla lägre än vad som var nödvändigt, och tillåtet. Det hade kunnat gå illa den gången. För mig personligen och flygplanet. Det hade också kunnat drabba tredje person.Micael Bydén berättar att kring sekelskiftet - när neddragningarna i Försvarsmakten var som störst - funderade han på att lämna myndigheten. Han pratar också om sin uppväxt i Gnarp, om Karriären och familjen och om sin syn på ledarskap. - Min bestämda uppfattning är att alla vill göra ett bra jobb - alla vill lyckas. Med den insikten vet jag att en arbetsmiljö som präglas av en icke-dömande kultur vinner i alla lägen.Några månader innan Metoo briserade 2017 fick han ett mejl från en ung kvinna som berättade om nedvärderande kommentarer och sexuella anspelningar.- Det gör mig besviken och arg när jag då och då hör talas om fortsatta övertramp. Men, jag har inte gett upp och kommer aldrig att ge mig.När han sjöng med Fältartisterna under Prideparaden fanns det de som på fullt allvar tyckte att han skulle avgå för att han var alldeles för politiskt korrekt.- Kring de här frågorna tycker jag inte det är fel att vara PK. Tvärtom.Om Micael BydénÖverbefälhavare, 56 år. Född i Gnarp, bosatt i Södertälje. Debuterar som Sommarvärd.Fyrstjärnig general som varit flygvapenchef, flygattaché i Washington och regional stabschef för Isaf-styrkan i Afghanistan, bland mycket annat.Utbildad stridspilot med 1500 flygtimmar i bland annat Viggen. Flög en gång så lågt att hans Viggen-plan fick ett hål i ena vingen.Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har fått en rad utmärkelser, både svenska och internationella. Är höjdrädd. Tycker själv att han aldrig varit bäst på något, mer än möjligen att stryka skjortor.Mitt program kommer handla om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, när jag kände att världen kom till Gnarp och varför ett icke dömande och lärande ledarskap gör att en organisation når som längst.Producent: Amanda Glans

  • Underrättelseprofessorn Wilhelm Agrell, med rätt att forska (om freds- och konfliktforskning) guidar oss igenom spionagets historia, från bibeln till kalla kriget.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • 25 gånger har vi varit en hårsmån från kärnvapenkrig. Varje gång till följd av missförstånd eller tekniska haverier. Hur länge kan turen hålla i sig? En resa från Hiroshima 1945 till New York 2017.

    MAD-doktrinen, Mutually Assured Destruction, löftet om en garanterad ömsesidig förstörelse, själva fundamentet i terrorbalansen, är det som sägs ha upprätthållit freden efter andra världskriget. Men alla är inte lika övertygade. En chans på treSå stor bedömer fysikprofessor Max Tegmark risken att dö i ett kärnvapenkrig. Som fysiker vet jag att tur inte är någon långsiktig strategi. Tegmark har lett ett upprop i forskarvärlden till stöd för ett förbud mot kärnvapen.Sleepwalking into a nuclear war William Perry var försvarsminister under Bill Clinton och har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 60-talet. Risken för att det blir katastrof i dag, bedömer han som större än under kalla kriget. Perry jämför med 1914, då länderna som drogs in i världskrig inte förstod vad som höll på att hända. De gick som i sömnen. Idag är det som att vi går i sömnen mot ett kärnvapenkrig, säger William Perry. Atomvinter Fysiker har visat att ett kärnvapenkrig idag skulle kunna utlösa så kallad nukleär vinter, ett tillstånd där solens strålar inte kan tränga igenom de stoftpartiklar som bildas. Följden blir en period av drastiskt kallare klimat och massvält.Klimatkollapsen ökar kärnvapenhotetDet förändrade klimatet leder till extremväder, översvämningar och andra naturkatastrofer; samt till ökat ekonomiskt och socialt tryck. Detta spär på redan existerande konflikter mellan kärnvapenstater. Indien och Pakistan är två sådana oroshärdar.Pandoras ask1939 skickade Einstein ett brev till USA:s president, och varnade för att nazisterna kunde utveckla en atombomb. Det ledde till Manhattan-projektet och tillverkningen av den första atombomben.Einstein har kommit att symbolisera det mänskliga intellektets högsta höjder. I slutet av sitt liv vädjade han att inte låta mänsklig dumhet förstöra allt vi har skapat.Av Per ShapiroProducent Håkan EngströmSlutmix Fredrik Nilsson

  • Besättningen på Greenpeace-fartyget Rainbow Warrior ska snart ut och protestera mot provsprängningar av kärnvapen i Stilla Havet. De märker inte när två agenter placerar ut bomber på fartygets skrov.

    Det är sommar år 1985. Kalla kriget pågår fortfarande och spänningarna mellan öst och väst är starka. Miljöorganisationen Greenpeace förbereder en protestaktion mot Frankrikes kärnvapentest i Mururoa-atollen. Frankrike ser kärnvapenutvecklingen som nödvändig och mycket viktig av säkerhets- och statusskäl. När de hör talas om miljöorganisationens protestplaner fattas ett beslut om att aktionen måste stoppas. Den franska underrättelsetjänsten kopplas in.De tidsinställda bomberna som placeras ut på Rainbow Warrior ska inte bara utlösa en explosion som dödar en av besättningsmedlemmarna, utan också en storpolitisk skandal. En dokumentär av Linda Jensen Kidane Producent Anna Åkerlund Produktionsår 2017

  • Han räknas som en av nutidens största genier, men var riktigt usel på livet utanför schackbrädet. Schackvärldsmästaren Bobby Fischer skrev in sig i världshistorien när han mitt under Kalla Kriget besegrade ryssen Spasskij i det som kallats för århundradets match i Reykjavik 1972.

    Hela världen bevittnade Amerikas seger över Sovjetunionen och för första gången kunde USA visa att de hade förmågan att producera intellektuell kraft som kunde mäta sig med Sovjet.I dokumentären ”Bondeoffret” följer vi med Ulrika Hjalmarson Neideman till Island för att följa i Bobby Fischers sista fotspår. Vi möter den person som kanske stod schackgeniet närmast, hans isländske livvakt Sami Pålsson. Han stod vid Fischers sida under de två mest omtumlande skeendena i livet och fick uppleva ett stycke världshistoria. Det är en berättelse om det missförstådda geniet som gjorde sig ovän med en hel värld, som gång på gång hamnade mitt i världspolitikens hetta. I nödens stund tvingades han återvända till platsen för sitt livs största triumf, för att sedan sluta sitt liv i exil. Men det är också en historia om en ojämlik vänskap som sträcker sig över 35 år. Om kungen och bonden och hur de kom att spela en så avgörande roll i varandras liv. Om producenten Ulrika Hjalmarson Neideman är journalist och mångårig radiomakare. Programleder till vardags Kropp & själ i P1. Intresset för Bobby Fischer väcktes i samband med hans tillfälliga comeback 1992. ”Först blev jag fascinerad, sen förbannad och till sist mest sorgsen. Han var både ett lysande geni och en så besvärlig person att bara en liten ö mitt i Atlanten ville ta emot honom till slut.” Bondeoffret är hennes första dokumentär.