Avsnitt

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    Går det att få THX i dag? Finns det paralleller i nutid till kontroverserna kring THX.


    Bild: Vidarklinikens sjukhus i Ytterjärna, oktober 2012, Wikipedia.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Preparatet THX kan ha injicerats i upp till 150 000 människor under perioden 1952 till 1989 utan att nytta någonsin bevisades i vetenskapliga experiment. Människor som lämnats utan hopp av en bristfällig cancervård vallfärdade till veterinären Elis Sandberg (1910-89) i Aneby för att få THX som framställdes av kalvbräss.


    Den karismatiska och empatiske Elis Sandberg blev en följetong i kvällspress och veckopress under årtionden. Slutet för THX kom först efter att det godkänts som naturläkemedel 1987 och kontroverserna upphörde.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maria Josephson, idéhistoriker vid Karolinska institutet, som är aktuell med boken Lex THX – Historien om Sveriges största medicinska konflikt och den märkvärdiga veterinär som skapade den.


    Om vi förflyttar oss till 1950-talet så var sjukvården underdimensionerad och behandlingsformerna mot cancer begränsade. Dessutom saknade många läkare kunskap för att hantera människors oro. Många cancerpatienter skickades bara hem för att dö utan smärtlindring. Detta samtidigt som cancerdiagnoserna ökade samhället.


    Det var denna lucka som Elis Sandberg fyllde med sitt preparat THX, som han var helt övertygad om kunde bota cancer och en rad andra sjukdomar. Många läkare var intresserade av THX när de inte hade någon fungerade behandling att ta till för dödssjuka patienter. Samtidigt medverkade aldrig Elias Sandberg fullt ut för att få sitt preparat vetenskapligt bekräftat.


    Bild: Veterinär Elis Sandberg 1 januari 1966. Wikipedia, Public Domain.


    Musik Classical Crossover, MoodMode, Storyblocks Audio.


    Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.


    Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.


    Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.


    Foto: Samuel Svensson


    Bild: Akvarell av Carl Jakob Mörk, Creative Commons.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    En frågesportspodd för alla quizfantaster där historiekunskaper - om allt från antika samhällen till 1900-talsrevolutioner - sätts på prov. Lyssna när Urban Lindstedt från Historia Nu och Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden utmanar varandra.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.


    De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.


    I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är den tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hittar du här och andra delen hittar du här.


    Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet på presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.


    Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.


    Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.


    Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.


    Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio. 


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.


    I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet – Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.


    Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen.


    Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner – en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.


    Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.


    Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.


    Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.


    Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    De flesta befälhavarna i det amerikanska inbördeskriget hade en liknande bakgrund. De var samma generation, hade studerat tillsammans vid militärakademin Westpoint och de hade slagits tillsammans i mexikanska kriget 1846-48.


    Professor Martin Hårdstedt vill framförallt lyfta fram två befälhavare för Sydstaterna Stonewall Jackson och general Robert E Lee.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lees vilja att få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.


    Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.


    Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.


    Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och Vicksburg i ett belägringskrig.


    Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december 1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.


    Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.


    Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. 


    Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.


    Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.


    I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.


    De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.


    En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.


    Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.


    De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.


    Musik. Min soldat med Ulla Billquist


    Bild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.


    Bild: Axel Silfversparre var en adelsman som efter det att han slagits på fyllan hemma i Sverige blivit degraderad i det militära vid Svea Livgarde. När inbördeskriget utbröt i 1860 hade Axel Silfversparre nyligen kommit till USA. Han var stark motståndare till slaveriet och kände att han ville göra en insats för presidenten Abraham Lincoln.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.


    Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.


    I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.


    I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.


    Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.


    Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.


    Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog runt 600 000 människor till följd av kriget.


    Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons.


    Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.


    Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika – utan snarare krigarföljen på några tusen män. Även om det finns exempel på regelrätta folkförflyttningar som när visigoterna flydde undan hunnerna över Donau år 376.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet som är aktuell med boken Folkvandringstid och boken Karl den store som startar i folkvandringstiden.


    Folkvandringstiden är en mytisk tid där senare ideologisk historieskrivning fick många länder att hävda att alla folkvandringar härstammade från deras kärnområden. Under stormaktstiden hävdade historiker att de germanska goternas urhem låg i nuvarande Sverige. Det fanns definitivt starka band mellan folk i nuvarande Sverige och Europa under folkvandringstiden, men de första spåren av goterna har inte hittats i Sverige.


    De flesta barbarer ville fortsätta att vara en del av det romerska imperiet som lokala ståthållare. De vördade den romerska kulturen och på de flesta ställen anammade erövrarna det lokala språket och kulturen. På de brittiska öarna däremot blev erövrarnas språk med tiden fornengelska


    Samtidigt bidrog de germanska folkvandringarna till det Västromerska imperiets fall. Och när det romerska imperiet föll sönder förändrades samhällena i grunden. Från ett imperium med avancerad centraliserad administration och skatteuppbörd till lokala agrarsamhällen styrda av lokala kungar och herremän.


    Andra viktiga konsekvenser av folkvandringstiden var etablerandet av engelskan som språk på de brittiska öarna som senare blev världsspråket nummer ett. Också kristendomens utbredning gynnades av sammanbrottet av den Västromerska administrationen.


    Musik: Heavy Battle Horns av Denis Kotenko, Storyblocks Audio


    Bild. Destruction av Thomas Cole från 1836, Wiki Media, Public Domain.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    Guldmyntfoten gav stadga åt valutorna från 1800-talets mitt fram till första världskrigets utbrott. Och senare i en utvecklad form efter andra världskriget med det så kalla Bretton Woodssystemet där dollarn knöts till guldvärdet och andra valutor knöts till dollarn.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick begränsad effekt på hela samhället. Medan finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 i USA kom att påverka hela världsekonomin.


    Hyperinflation bryter sönder samhällen, när besparingar blir värdelösa och människorna tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken i Tyskland 1923 och 1924. Ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers resa till makten.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman brothers.


    Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll för finansbubblorna med gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen. För en lekman blir den mänskliga girigheten samt inkompetens tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.


    Den finansiella kapitalismen uppstod utifrån den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Och bankrusningar när alla insättarna samtidigt vill ta ut sina pengar känner vi till redan på 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.


    Cocharelli - British Library, Cocharelli, Cuttings from a latin prosa treatise on the Seven Vices Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna. Föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public Domain


    Musik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.


    Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.


    I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.


    Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.


    Han efterlämnade tre litterära verk: Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.


    Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftermålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)


    Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van Uther


    Musik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.


    Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar – när han naturligtvis är Pers styvfar.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    Direkt efter andra världskriget började nazister att förminska omfattningen av förintelsen och lägga ansvaret på underhuggare istället för på det nazistiska ledarskapet. Med tiden hade förintelsen inte ens ägt rum.


    Boken Operation Eichmann av Erik Åsard innehåller också en kritisk genomgång av några av vår tids ledande Förintelseförnekare. I ett debattklimat präglat av konspirationsteorier, lögner och sakfel argumenterar Erik Åsard för vikten av att bedriva källkritik, att bemöta faktaförvrängare och att stå upp för det rationella tänkandet.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Adolf Eichmann (1906-62) var organisatören bakom utrotningen av Europas judar under andra världskriget. Efter att Tredje riket besegrats dröjde det innan världen förstod vilken viktig roll byråkraten Adolf Eichmann spelat i förintelsen. Vilket gav Eichmann en möjlighet att fly till Argentina.


    Den färglöse byråkraten var också den roll Adolf Eichmann ville spela när han kidnappades 1960 av den israeliska säkerhetstjänsten Mossad och i den långa rättegången i Israel. Men historien visar snarare en glödande antisemit än en kugge som bara löd order, som i Ungern fortsatte att organisera massmord när hans överordnade Heinrich Himmler bett honom sluta.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Engelska institutionen vid Uppsala universitet. Han är aktuell med boken Operation Eichmann.


    Adolf Eichmann som föddes 1906 hade en obetydlig karriär bakom sig innan han blev medlem i NSDP och SS 1932. Inom SS blev han med tiden ansvarig för judiska frågor, reste till Palestina och lärde sig hebreiska och jiddish. Adolf Eichmann blev byråkraten som planerade folkmordet på judarna och han deltog också i Wansee-konferensen i januari 1942 där judarnas slutliga öde bestämdes.


    Inom SS fick han aldrig en högre grad än Obersturmbannführer, motsvarande överstelöjtnant i Sverige, och kunde därför efter kriget sopa igen spåren efter sig och fly till Argentina.


    Men den 11 maj 1960 kom historien ifatt honom när en israelisk kommandogrupp från Mossad kidnappade Eichmann i Argentina utanför Buenos Aires. Kidnappningen blev en världssensation och följdes av en lika uppmärksammad rättegång i Jerusalem, som avslöjade vidden av de brott som Eichmann hade gjort sig skyldig till som Förintelsens organisatör.


    Bild: Adolf Eichmann som Obersturmbannführer i SS-uniform (ca. 1942) och “urvalet” av ungerska judar vid Auschwitz II-Birkenau i det tyskockuperade Polen i maj 1944. Direkt till gaskamrarna eller till arbete i lägret. Bilden är från Auschwitz albumet. Wikipedia. Public Domain.


    Lyssna också på Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.


    Musik: Glimpse Into A Dark Mind av Humans Win, Storyblocks Audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.


    Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.


    En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé.


    Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.


    Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.


    Musik: Lute piece, Soundblock Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet


    Högadelns kvinnor kunde ha en viktigt informell makt under 1500-talet, där de upprätthöll kontakter och samlade in information. Men den informella makten kunde under extrema förhållande resultera i konspirerande till uppror och försvar av borgar och slott när maken hade dött.


    I detta bonusmaterial samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.


    Bild: 1700-talsmålning som avbildar Kristina Gyllenstierna på altarskulpturen i Västerås domkyrka. Public Domain, Konstnär okänd, Nationalmuseet.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.


    I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.


    Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.


    Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.


    Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.


    Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.


    Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom.


    Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.


    Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.


    Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Läs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.