Avsnitt

  • Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.

    Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.

    I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.

    Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.

    Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.

    Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.

    Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.

    Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf Hitlers maktambitioner.

    Storbritanniens ovilja att gå i krig, Frankrikes interna problem och det fascistiska Italiens sidbyte från Västmakterna till Nazityskland gjorde det möjligt för Tredje riket att ansluta Österrike och lägga Tjeckoslovakien under sig utan någon att skjuta ett skott. Men med anfallet mot Polen gick Hitlertyskland ett steg för långt.

    I avsnitt 137 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fem i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

     

    Den brittiska premiärministern Neville Chamberlains tal om ”fred i vår tid” efter att Storbritannien och Frankrike sålt ut den lilla demokratin Tjeckoslovakien till det aggressiva Tredje riket blev upptakten till det förödande Andra världskriget.

    Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetstid vilket lämnade utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

     

    Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

    raspolitiken (avsnitt 132) som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillefreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

     

    När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

     

    Bild:Münchenöverenskommelsen: Neville Chamberlain, Édouard Daladier, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Galeazzo Ciano. Bakom dem syns bland andra Joachim von Ribbentrop och Ernst von Weizsäcker. Bundesarchiv, Bild 183-R69173 / CC-BY-SA 3.0

     

    Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

     

    Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.

    När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.

    I avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.

    I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ”medborgare Louis Capet”, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.

    Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.

    Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.

    Bild: Stormningen av Bastillien 1792, okänd konstnär, Wikipedia.

    Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.

    Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.

    I avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. 

    Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.

    Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.

    Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.

    Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.

    Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.

    Under det senaste århundrandet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n – ofta ensam

    Vår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.

    I avsnitt 134 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.

    Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.

    Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domain

     

    Musik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.

    Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.

    I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.

    Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.

    Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.

    Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.

    Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och kommunistiska bolsjeviker.

     

    Under åren 1933 till 1939 ökade den nazistiska regimen hela tiden trycket på judarna. Med Nürnberglagarna som infördes år 1935 klassificerades alla som hade mer än två judiska mor- eller farföräldrar som jude - oavsett vilken religion de praktiserade. En politik som egentligen inte var särskilt populär hos gemene man.

     

    I avsnitt 132 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fyra i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

    Med tiden fråntogs judarna alla medborgliga rättigheter och tvingades betala stora skadestånd till staten efter att en polsk jude dödat en lägre tysk ambassadtjänsteman i Paris. En stor andel av de tyska judarna valde att emigrera.

    Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetsetik, vilket lämnade stort utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

     

    Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

    raspolitiken som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillesfreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

     

    När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

     

    Nazisternas rashygien skiljde sig inledningsvis inte särskilt mycket från andra auktoritära och demokratiska samhällen. Tvångsmedlen har hårdare, men även länder som USA, Sverige och Norge hade omfattande tvångssteriliseringar av invånare som föll utanför den samhälleliga normen. Nazisterna tvångssteriliserade också rasblandade som de sk Rheinlandbastard. Också romer förföljdes efter rasmässig klassificering.

     

    Förföljelse och lagföring av homosexuella var i det närmaste norm i övriga Europa, men det skedde med större våldsmakt i Nazityskland med internering och tvångskastrering av homosexuella.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • På mindre än ett århundrande blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.

    Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.

    I avsnitt 131 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.

    Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.

    De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.

    I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.

    Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.

    Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande – antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.

    Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.

    I avnitt 130 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar – I blickfånget från Vasatiden till idag.

    Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.

    Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Unionskungen Kristian II (1481-1559) var en hårdhänt furste som ärvde de blodiga striderna kring Kalmarunionen tillsammans med kungakronan. Han utmanade både den svenska och den danska högadeln samt kyrkan. Kombinationen av övervåld och vankelmod gjorde att förlora makten i både Sverige, Danmark och Norge och slutade sitt liv i mångårig arrest.

    Kristian II hade ambitioner att styra om handeln från Hansan till några nordiska städer med Köpenhamn som navet. Han var en misslyckad härförare och som maktspelare spelade han ett högt spel och förlorade. När det verkligen gällde blev han dessutom vankelmodig.

    I avsnitt 129 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare. Han har skrivit boken Furste av Norden – Kristian Tyrann.

    Kristian II:s försök att en gång för alla kväsa den svenska oppositionen mot hans kungamakt slutade med Stockholms blodbad och att ett hundratal svenska högfrälsemän och borgare som stött Sten Sture dy avrättades för kätteri. Att han dessutom lät avrätta två biskopar i strid mot den kyrkliga rätten blev en draksådd som han senare tvingades betala för. Efter att Kristian II lät dränka abboten och ett antal munkar i Nydala kloster 1521 fick han tillnamnet Tyrann. Ett namn Gustav Vasa utnyttjade i sin propgaganda.

    Kristian II fostrades tidigt för att bli kung och redan som 21-åring blev han ståthållare i Norge. Det var också i Norge han träffade den vackra nederländskan Dyvike som var hans officiella älskarinna under många år. Efter Dyvikes mystiska död år 1517 blev Kristian ännu hårdare och våldsammare än tidigare.

    Sina viktigaste rådgivare hämtade han utanför högadeln, bland dem Dyvekes mor Sigbrit Villomsdotter och borgmästaren i Malmö Hans Mikkelsen.

    Adelns växande motstånd mot Kristian II gjorde det möjligt för farbrodern Fredrik I att avsätta Kristian II. Under exilen blev Kristian II en tid lutheran, men för att få ekonomiskt stöd av svågern till ett försök att återta sina riken genom en flottexpedition måste han återgå till katolicismen.

    Kristian II landsteg i Norge 1531 och fick inledningsvis vid ett ganska brett stöd. Försöket slutade ändå illa, mycket på grund av hans vankelmodiga agerande. Under förspeglingar om förhandlingar och löfte om fri lejd lockades han år 1532 till Danmark där han fängslades. Kristian II tillbringade återstoden av sitt liv i fångenskap, 1533–49 på Sønderborg, de tio sista åren på Kalundborg.

    Bild: Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.

    Musik: The Gathering av Will Van De Crommert, Soundblock Audio.

     

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.

    Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.

    I avsnitt 128 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.

    Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.

    Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.

    Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.

    Bild: “Die fünf Landsknechte“ av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530

    Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra.

     

    Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium. 

     

    I avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet.

     

    Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block – kalla kriget var ett faktum.

     

    Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden.

     

    Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981.

     

    Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.

    Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.

    Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.

    I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.

    I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.

    Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.

    Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?

    Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.

    Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.

    Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.

    I avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.

    Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.

    Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.

    Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.

    Foto: Sören Håkanlind

    Musik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921

     

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.

    Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.

    I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.

    Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.

    Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.

    Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.

    Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.

    Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.

    Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.

     I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. 

    Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov

     

    Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den 25 mars år 1809 invaderar ryska trupper Övre Norrland för att sätta press på Sverige att ge upp Finland. Först i november samma år lämnade de sista ryska soldaterna Sverige var på ockupationen av svenskt territorium upphörde.

    Under ockupationen får civilbefolkning utstå tvångsrekvirering av mat, foder och boskap. Dessutom följer dödliga sjukdomar i både den svenska och de utländska truppernas spår. Men ockupationen blev trots allt relativt mild.

    I avsnitt 123 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den kända journalisten K-G Bergström som är aktuell med boken Nöd och död – Den ryska ockupationen i norr 1809. Han är själv född i en by utanför Kalix, som låg i ockupationsområdet.

     

    Ryssland hade anfallit Finland, som varit en del av Sverige sedan medeltiden, utan krigsförklaring i den 21 februari 1808 och erövrat hela Finland. Enligt stilleståndsavtalet som slöts i november samma år tvingades Sverige dra sig tillbaka bakom Kemi älv.

    Hela Sveriges framtid låg vågskålen år 1809 när kung Gustav IV Adolf den 13 mars avsattes i en statskupp och den ryska armén sade upp den vapenvila som rådde i kriget mot Sverige. Ryska trupper invaderade svenskt fastland och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix.

    Detta blev starten för den ryska ockupationen i Övre Norrbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många.

    Bild: Slaget vid Ratan

    Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domain

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.

    Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.

    Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.

    I avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

    Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.

    Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

     

    Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.

    Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.

    I avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.

    Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.

    Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.

    Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio.

     

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler reguljära mexikanska trupper fick ändå betydelse för Texas självständighet.

    Kom ihåg Alamo blev slagordet när den texianska rebellarmén besegrade den mexikanska armén i kampen om ett självständigt Texas. Och Alamo har blivit ett begrepp inom populärkulturen fram till våra dagar.

    I avsnitt 120 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och författare till boken Militära misstag och förläggare på Historiska Media. 

    I belägringen av Alamo den 23 februari till den 6 mars 1836 stod 180 texianska rebeller mot 2400 reguljära mexikanska trupper mot varandra. Rebellernas försvar av missionsstationen Alamo utanför staden San Antonio i dåvarande Mexiko mot reguljära mexikanska trupper genomfördes mot texianernas överbefälhavare Sam Hustons uttalade vilja. Men nederlaget vid Alamo blev en nationell samlingspunkt som underlättade rekrytering till utbrytararmén i Texas.

    När Mexiko blev självständigt från Spanien år 1821 och försökte få kontroll över sitt territorium kom det glest befolkade Texas i fokus. Hit hade amerikanska nybyggare lockats med skattebefrielse. När de generösa reglerna senare stramades upp kom mexikanska regeringen i konflikt med nybyggarna. Bland annat förbjöd Mexiko slaveriet år 1829, med undantag för inflyttade amerikanska slavägare. När undantaget försvann formerades en provisorisk regering i Texas som krävde självständighet. En utbrytararmé skapades under general Sam Hustons ledning.

    Texas överbefälhavare Sam Huston saknade fullständig kontroll över sin rebellarmé. Och när befälhavaren James Bowie skickades till Alamo för att kommendera trupper och transportera material till rebellarméns högkvarter i Gonzales struntade han i sina order och började förbereda sina fåtal män att hålla Alamo mot den antågande mexikanska armén.

    Alamo stormades efter tretton dagars belägring av de mexikanska reguljära trupperna och alla försvarare dödades, men striden fick en oanad betydelse då det meningslösa hjältemodet fick hundratals att ansluta sig till rebellarmén som till slut besegrade de mexikanska trupperna.

    Republiken Texas erkändes av Mexiko 1836 och anslöts 1845 till USA. Alamo har blivit föremål för en omfattande romantiserad mytbildning i USA med den stupade Davy Crockett som samlande symbol.

    Bild: Alamos fall av Robert Jenkins Onderdonk –  Wiki Media

    Musik:Wild west guitars full av Dorian Kelly, Storyblocks Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.

    Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.

    I avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-Iborra

    När Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.

    Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.

    Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.

    Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.

    Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:

    Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534

    Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.