Avsnitt

  • Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.

    Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.

    I avsnitt 149 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570

    Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundranden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. 

    De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.

    Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.

    Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten. Och När landsknektarna förändrade krigets villkor.

    Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.

    Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.

    Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

    I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.

    I avsnitt 148 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.

    På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.

    I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.

    Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.

    Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.

    Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock Audio

    Foto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.

    En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.

    Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället – till och med farligare än digerdöden.

    I avsnitt 147 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången – Anspråk, flyktighet, föreställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.

    Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.

    Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.

    Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.

    Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.

    Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.

    De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid.

     I avsnitt 146 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.

    Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.

    Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.

    Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.

    Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.

    Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.

    Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.

    Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.

    Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.

    De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.

    I avsnitt 145 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte – Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.

    650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.

    Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.

    Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.

    Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.

    När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.

    Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.

    Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.

    Bild:Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910.  Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.

    Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.

    I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.

    Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.

    Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.

    Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.

    Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.

    Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.

    Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.

    Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.

    Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.

    I avsnitt 143 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.

    Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ”frivilliga”, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.

    Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida – allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan – merparten kommunister eller anarkister.

    Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.

    Musik: Los cuatros generalses, public domain

     

    Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.

    Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.

    I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.

    Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.

    Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.

    Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.

    Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.

    Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public Domain

    Bild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,” Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227

    Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons.

     

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Nattfrieri var en folklig sed där unga män sov över hos unga kvinnor i uthus och härben utan att vara gifta. Det var inte frågan om sex utan ett sätt att bilda par utanför de vuxnas zon. Nattfrieriet kom att leva kvar till modern till trots att lagstiftningen kring sex och osedlighet skärptes under stormaktidens kyrkliga ortodoxi

    Under den katolska tiden i Sverige var sex före äktenskapet okej efter förlovning och i bondesamhället levde en viss acceptans kvar för föräktenskapligt sex även efter reformationen.

    Men Statsmakten och kyrkan var allvarligt oroade för allmogens osedliga leverne. År 1608 blev det dödsstraff för dubbelt hor – utomäktenskapligt sex där bägge parter var gifta – och höga bötesstraff för ogifta som hade sex. Om man studerar rättsfall från stormaktstiden finns det gott om exempel där dödstraff utdöms för dubbelt hor – även om många blev benådade från det hårdaste straffet. I denna ortodoxins tid skulle ungdomar hitta en partner och testa sin sexualitet.

    I avsnitt 141 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia som fördjupat sig i många rättsfall från 1600-talet. Hon är också

    aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

    Efter att strängare lagstiftning infördes år 1563 skärptes straffen dramatiskt för brott som rörde utomäktenskaplig sexualitet år 1608. Dubbelt hor, som betydde samlag mellan parter som redan var gifta med andra, skulle nu straffas med döden. När det kom till lönskaläge, som var termen för samlag mellan ogifta, dömdes den skyldige till böter eller kroppsstraff men även att stå skrift, det vill äga sitta på skampallen under gudstjänsten.

    Annika Sandén varit med i några av poddens populäraste avsnitt som avsnitt 24 om bödlar på 1600-talet och avsnitt 60 om brott och straff i Östergötland på 1600-talet.

    .

    Bild: Nattfrieri. Man och kvinna sover i säng 1912 i Mangskogs i Värmland.

    Fotogran: Nils Keyland via Nordiska museet i ett samarbetsprojekt med Wikimedia Sverige.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer.

    Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

    Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.

    I avsnitt 140 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012. (Om du inte lyssnat på första avsnittet 139 Mao Zedongs väg till makten i Kina hittar du det här)

    MZo Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

    Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

    Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

    Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

     

    Bild: Mao inledde Kulturrevolutionen 1966 för att sprida revolutionen till hela samhället och återta makten från andra ledande kommunister.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

    Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

    I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012.

    Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

    Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

    Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

     

    Bild: Mao håller tal 1939, RationalWiki, Public domain

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.

    Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.

    I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.

    Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.

    Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.

    Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.

    Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.

    Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf Hitlers maktambitioner.

    Storbritanniens ovilja att gå i krig, Frankrikes interna problem och det fascistiska Italiens sidbyte från Västmakterna till Nazityskland gjorde det möjligt för Tredje riket att ansluta Österrike och lägga Tjeckoslovakien under sig utan någon att skjuta ett skott. Men med anfallet mot Polen gick Hitlertyskland ett steg för långt.

    I avsnitt 137 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fem i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

     

    Den brittiska premiärministern Neville Chamberlains tal om ”fred i vår tid” efter att Storbritannien och Frankrike sålt ut den lilla demokratin Tjeckoslovakien till det aggressiva Tredje riket blev upptakten till det förödande Andra världskriget.

    Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetstid vilket lämnade utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

     

    Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

    raspolitiken (avsnitt 132) som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillefreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

     

    När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

     

    Bild:Münchenöverenskommelsen: Neville Chamberlain, Édouard Daladier, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Galeazzo Ciano. Bakom dem syns bland andra Joachim von Ribbentrop och Ernst von Weizsäcker. Bundesarchiv, Bild 183-R69173 / CC-BY-SA 3.0

     

    Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

     

    Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.

    När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.

    I avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.

    I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ”medborgare Louis Capet”, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.

    Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.

    Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.

    Bild: Stormningen av Bastillien 1792, okänd konstnär, Wikipedia.

    Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.

    Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.

    I avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. 

    Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.

    Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.

    Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.

    Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.

    Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.

    Under det senaste århundrandet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n – ofta ensam

    Vår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.

    I avsnitt 134 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.

    Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.

    Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domain

     

    Musik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.

    Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.

    I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.

    Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.

    Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.

    Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.

    Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och kommunistiska bolsjeviker.

     

    Under åren 1933 till 1939 ökade den nazistiska regimen hela tiden trycket på judarna. Med Nürnberglagarna som infördes år 1935 klassificerades alla som hade mer än två judiska mor- eller farföräldrar som jude - oavsett vilken religion de praktiserade. En politik som egentligen inte var särskilt populär hos gemene man.

     

    I avsnitt 132 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fyra i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

    Med tiden fråntogs judarna alla medborgliga rättigheter och tvingades betala stora skadestånd till staten efter att en polsk jude dödat en lägre tysk ambassadtjänsteman i Paris. En stor andel av de tyska judarna valde att emigrera.

    Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetsetik, vilket lämnade stort utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

     

    Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

    raspolitiken som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillesfreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

     

    När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

     

    Nazisternas rashygien skiljde sig inledningsvis inte särskilt mycket från andra auktoritära och demokratiska samhällen. Tvångsmedlen har hårdare, men även länder som USA, Sverige och Norge hade omfattande tvångssteriliseringar av invånare som föll utanför den samhälleliga normen. Nazisterna tvångssteriliserade också rasblandade som de sk Rheinlandbastard. Också romer förföljdes efter rasmässig klassificering.

     

    Förföljelse och lagföring av homosexuella var i det närmaste norm i övriga Europa, men det skedde med större våldsmakt i Nazityskland med internering och tvångskastrering av homosexuella.

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • På mindre än ett århundrande blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.

    Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.

    I avsnitt 131 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.

    Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.

    De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.

    I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.

    Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.

    Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande – antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.

    Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.

    I avnitt 130 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar – I blickfånget från Vasatiden till idag.

    Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.

    Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.