Avsnitt

  • Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige.


    Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.


    Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.


    Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.


    Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.


    Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.


    Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.


    I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media. Han har tidigare skrivit standardverket Stora döden.


    Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Sverige efter andra världskriget framställs ofta som ett framgångsland präglad av samförstånd. Men det existerade dissonans i folkhemmet – åren mellan 1948 till 1987 upplevde centrala Stockholm, Göteborg och Malmö upprepade ungdomsupplopp med tusentals deltagare.


    Världskriget var över och ingen behövde oroa sig för arbetslöshet. Politiker och andra auktoriteter förvånades av ungdomsupploppen – mycket för att upploppen inte formulerade några politiska krav. Trots detta resulterade kravallerna i storsatsningar på ungdomsgårdar och ungdomsfestivaler.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andrés Brink Pinto, historiker vid Lunds universitet som tillsammans med Martin Ericsson skrivit boken Den bråkiga staden.


    Efter andra världskriget har flera svenska städer upplevt stora ungdomskravaller som uppkommit tillsynes utan att några politiska krav. I huvudstaden handlade det om oroligheter med tusentals deltagare som kunder pågå i flera dagar och slås ner med stor brutalitet i av polisen.


    Mellan åren 1940 till 1950 växte Stockholm från 590 000 till 744 000 invånare. Huvudstaden var en segregerad stad där det tättbefolkade Södermalm var en utpräglad arbetarklasstadsdel präglad av trångboddhet. Samtidigt växte distinkta ungdomskulturer fram ofta utifrån populärkulturen.


    Stockholm tvingades se fem stora ungdomsupplopp mellan åren 1948 och 1987. Det första upploppet påsken 1948 på Södermalm omfattade så mycket som 10 000 personer. Kravaller återkom somrarna 1951 och 1954 i Berzelii park, Nyårskravallerna år 1956, Hötorgskravallerna år 1965, och upploppen i Kungsträdgården år 1987.


    Vuxenvärldens auktoriteter hade svårt att förstå händelserna, inte minst eftersom deltagarna inte ställde några tydliga krav. Massans psykologi och dålig uppfostrans togs upp som förklaringar. Och ledarskribenter och forskare funderade över varför välfärdsstatens ungdomar, som fick rösta och som slapp arbetslöshet och svält, kunde vara ute på gatorna och slåss med polisen till synes utan något tydligt mål. Politikerna tillsatte utredningar, och Stockholms stad experimenterade fram fritidspolitiska satsningar för att förebygga kravaller. Ironiskt nog fick de ”opolitiska” ungdomsupploppen stora politiska konsekvenser.


    Bild: Ungdomar springer på Skånegatan under de s.k. påskkravallerna på Södermalm. Svenska Dagbladet Bildnummer: SvD 38694 Stadsmuseet i Stockholm


    Musik: Comedy Background Quirky Jazz med Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallar. Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals döda.

     

    I Vietnam försökte kolonialmakten Frankrike återupprätta sin roll som stormakt efter förnedringen med den tyska ockupationen under andra världskriget. Efter att Frankrike hade besegrats av en gerillaarmé delades landet vid 17 breddgraden med en kommunistisk regim i Nord och en USA-stödd regim i Syd utan något egentligt folkligt stöd.

     

    Efter att ett val som skulle avgöra ett förenat Vietnams framtid 1956 ställdes in startade ett kommunistiskt gerillakrig i Sydvietnam som stödde av Nordvietnam som med tiden fick en omfattande vapenhjälp från Kina och Sovjetunionen.

     

    Sju år efter det kommunistiska maktövertagandet i Kina lanserade USA år 1956 dominoteorin. Den innebar att ett kommunistiskt maktövertagande i Vietnam ovillkorligen skulle leda till att kommunisterna tog makten i grannländerna.

     

    För att förhindra att hela regionen blev kommunistiskt stödde USA den djupt korrupta regimen i Sydvietnam. Först med ekonomiskt och militärt bistånd för att i mitten på 60-talet trappas hjälpen upp till 100 000-talas amerikanska soldater i landet.

     

    Kostnaderna för kriget blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade, den sydvietnamesiska armén mer än 250 000 i döda och 780 000 i sårade. Förlusterna för FNL och Nordvietnam är uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder.

     

    Majoriteten av amerikanerna stödde president JB Lyndons upptrappning i Vietnam, men med tiden växte protesterna mot kriget till en massrörelse. När sedan USA i början av 1970-talet började vietnamisera kriget var det slutet för regimen i Sydvietnam. I april 1975 hade Nordvietnamesiska trupper och FNL taget i över hela landet.

     

    I reprisen av det nymixade avsnitt 46 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit boken Vietnamkrigen.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.


    Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.


    För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.


    Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.


    Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.


    Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.


    Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • De flesta vet idag att vikingar inte hade horn på hjälmarna, men det övriga paketet av myter från det sena 1800-talets nationalromantik lever fortfarande kvar. För den borgliga 1800-talsmänniskan blev vikingen en våldsam storvuxen man som plundrade omvärlden och kvinnorna tänktes helt bort ur bilden.


    I denna nyfixade repris av avsnitt 45 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Ted Hesselbom som är författare, konstnär och chef för Sigtuna Museum samt Anna Lihammer, författare och arkeolog som vid sidan om ett antal deckare har hon bland annat skrivit boken Vikingatidens härskare.


    Synen på vikingarna har förändrats under århundradena sedan de försvann. Från skam för vårt hedniska ursprung under medeltiden, till myter som skulle hjälpa oss att bygga stormakten under 1600-talet för att glömmas bort under det rationella 1700-talet. Under 1800-talet fick vikingen bli bärare av den tidens romantiska nationalism och den bilden har fastnat fram till idag.


    Vår syn på vikingarna är i hög grad präglad av det sena 1800-talets hornprydda våldsamma hjälte. Här fanns inte någon plats för mäktiga kvinnor, eller strävsamma bönder och driftiga handelsmän. Myten om vikingen skapades i en tid när Sverige var ett fattigt bakvatten som nyligen förlorat sin östra rikshalva till arvfienden Ryssland.


    Det hela har ju inte blivit bättre av att nazisterna knöt an till vikingarna och exempelvis illustrerade värvningsaffischer för Waffen-SS med vikingaskepp och döpte sin division för utländska frivilliga till SS-Panzer-Division Wiking. En mer sentida variant är den så kalla vikingarocken vars främsta företrädare var den nationalistiska rockgruppen Ultima Thule som gärna sjöng om vikingar.Vikingen själv skulle inte ens kalla sig viking. Det gjorde ytterst få under perioden år 700 till år 1100 som vi idag kallar vikingatiden. Möjligtvis kunde vikingarnas plundringsresor benämnas att fara i viking.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • En hel världs förhoppningar om en bättre framtid grusades när John F Kennedy mördades i Dallas i den 22 november år 1963. Mordet försäkrade honom en plats i historien som ikonisk amerikansk president.


    JFK:s mörka sidor av sexmissbruk, maffiakontakter och misslyckanden som Grisbukten kom i bakgrunden – istället lyftes ungdomligheten och charmen fram. Många hade satt sitt hopp om en bättre framtid till Kennedy.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bengt Liljegren som skrivit ett stort antal populära historiska biografier. Han är aktuell med biografin John F Kennedy inför publik på biblioteket i Bjärred.


    Med sin filmstjärnekarisma och sin modeikon till hustru, Jackie, spred Kennedy glamour och förväntningar som ingen president före honom. Även efter sin död har han fortsatt att idealiseras av omvärlden. Detta trots att en rad vittnesmål om Kennedys sexmissbruk och kontakter med den organiserade brottsligheten som hans roll i att dra in USA i Vietnamkriget.


    När John F. Kennedy framstod som sinnebilden för ungdomlig vitalitet led han av allvarliga hälsoproblem som noga hemlighölls. Presidentämbetet nådde han genom att framhäva sin integritet – ändå lät han sig styras av sin maktlystne och skrupelfrie far. Under Kubakrisen 1962 räddade han världen från ett fullskaligt kärnvapenkrig genom sitt mod och sin intellektuella skärpa, samtidigt som han inte drog sig för att äventyra nationens säkerhet med ständiga otrohetsaffärer.


    Bild: John F Kennedy tittar på astronauten Shepard på teve tillsammans med sin fru Jacqueline Kennedy och vicepresident Lyndon B Johnson.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.


    När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.


    I reprisen av det nymixade avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill.


    Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.


    Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.


    Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig. Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Kyrkan under stormaktstiden var långt ifrån den upphöjda sakrala plats för predikan, bön och kontemplation som vi kanske föreställer oss. Kyrkoledning upplevde ofta ordningsproblem med bångstyriga bönder som till och med under biskopsbesök kunde smita ut på kyrkbacken för en sup eller för att skvallra med grannar och vänner.

     

    Reformationen var mångt och mycket genomförd på stormaktstiden, men allmogen vägrade att låta sig disciplineras av kyrkoledningen. Bullriga bybor, unga pojkar och spyende damer störde kyrkofriden, samtidigt som grisar och hundar bökade upp ben på kyrkogården medan festen och lekarna aldrig ville ta slut på kyrkbacken. Prästerna var så rotade i församlingen att de inte var beredda att genomföra kyrkoledningens krav på ordning i strid med sina församlingsbor.

     

    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet som skrivit boken Bondetro och kyrkoro – Religiös mentalitet i stormaktstiden Sverige.

     

    Med reformationen blev själva predikan på svenska av guds ord central, men under långa gudstjänster smet ofta allmogen ut för att skvallra eller ta en sup. Det hände också att det uppstod högljudda konflikter i kyrkan om vem som skulle ha den bästa platsen i kyrkbänkarna. Unga pojkar kunde ofta kasta saker på församlingen, det var också vanligt att berusade spydde och både bönder och präster tog gärna med sina hundar till gudstjänsterna.

     

    Prästerna och kyrkoledningen försökte disciplinera oregerliga bönder med böter och skamstraff, men församlingen gick sällan med på vad som helst. Prästerna var också en integrerad del av församlingen med samma ursprung och livsstil som allmogen. De visste att de inte fullt ut kunde genomdriva kyrkoledningens ideal.


    Lyssna också på: Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

     

    Musik: J. S. Bach - Prelude in e minor BWV 855 med Audio Waves - Eliche Remblon.

     

    Bild: Kermesse av Marten van Cleve, c. 1591-1600, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Sovjetunionen var ett av de största imperium världen skådat och det försvann nästintill utan våld i december 1991. Ingen hade förutspått kollapsen och alla förvånades av hur snabbt och relativt fredligt väldet upplöstes.


    Redan i början av 1960-talet hade tillväxten upphört inom Sovjet. Tecknen på stagnation och letargi hade funnits länge i det Sovjetiska samhället, men efter Stalins död 1953 hade åtminstone den värsta terrorn mot den egna befolkningen upphört.


    I detta nyfixade repris av podcasten Historia Nu #25 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Sovjetunionens skendöd.


    Efter att en rad åldrande sovjetledare på kort tid avlöst varandra som generalsekreterare tog den oväntat unge Michail Gorbatjov över makten i mars 1985. Han var kommunist, men efter erfarenheterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl var han övertygad om att systemet måste ändras uppifrån. Men Gorbatjov ville reformera kommunismen, inte avskaffa den.


    Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 tillsammans med den amerikanska presidenten Ronald Reagans stjärnornas krig hade satt ett starkt tryck på det genommilitariserade Sovjetunionen.

    Gorbatjov bytte åsiktsförtryck mot glasnost, öppenhet, och då försvann själva kittet som höll samman imperiet. Glasnost öppnade för en explosiv samhällsdebatt, där de stalinistiska och även leninistiska rötter granskades, kritiserades och förkastades. Kejsaren var naken.


    Samtidigt skulle en kommandoekonomi baserad på tung industri förändras genom ekonomisk omstrukturering, perestrojka. Men resultatet blev livsmedelsbrist och inflation. Dessutom gjorde Gorbatjovs kampanjer mot det pandemiska alkoholmissbruket honom impopulär.


    Idag lever vi i värld där ett allt aggressivare Ryssland försöker återupprätta det landet förlorade vid kollapsen 1991. Och vi undrar fortfarande vad som hände för snart trettio år sedan.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Kungar har länge varit en central del av både historieforskningen och populärhistoria. Men vilka kungar är svenska folket mest intresserade av? Historia Nu har analyserat vilka kungar som är de mest eftersökta i Google.

     

    Och vid sidan om topplistan hittar vi orättvist bortglömda kungar. Och vi diskuterar vem som är Sveriges bästa kung och naturligtvis Sveriges sämsta kung. Och vilka kungar i regentlängden har egentligen inte funnits.

     

    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare som är aktuell med boken Karl IX – Kampen om kronan.

     

    Populäraste kungarna på Google

    Gustav VasaDrottning KristinaKarl XIICarl XVI GustafGustav II AdolfGustav IIIKarl XIAdolf FredrikErik XIVGustaf VI AdolfKarl XVUlrika EleonoraMagnus LadulåsOscar IDrottning MargaretaKarl IXKarl XIV JohanMagnus ErikssonGustav VJohan III

    Källa: SEM Rush, 210609

      

    Musik: Kungssången med Johan Forsell, public domain.


    Bild: Färglitografi, inramat kistebrev, "Sveriges regenter från Gustav Wasa till närvarande tid". Från Gustaf Vasa till Oskar I. Tryckt hos P. A. Huldberg Stockholm 1844-57. Från Hönebäck i Björkviks socken.

     

    Kistebrev var enklare tryck med religiöst, historiskt eller skämtsamt allegoriskt innehåll. De var avsedda för insidan av locket på allmogens kistor och kunde även sättas upp som tavlor på väggen. Namnet kistebrev är en senare beteckning för dessa enklare grafiska blad.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Människan lärde sig tidigt att utnyttja gifter för att överleva och döda andra. Redan för 13 000 år sedan använde människor på Zanzibar gift på pilarna för att döda byten. Naturliga gifter används också för att bedöva och fånga fiskar i floder.

    Gifter har följt människorna under historien. Osynliga och doftlösa ämnen som kolmonoxid har dödat många. Arsenik är närmast fått en mytisk ställning i historien av giftmord. Cyanid har använts för avlusning, självmord och massmord.


    I en nymixad repris av avsnitt 41 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olle Matsson som är professor i Kemi vid Uppsala universitet. Han är aktuellt med boken Allt är gift. Om dödliga ämnen och dess roll i historien.


    Men ett dödligt gift kan också användas som medicin. På 1500-talet noterade naturvetaren Paracelsus att vad som är giftigt kan fungera som medicin om bara doseringen är rätt. Och arsenik har visat sig vara ett fungerande medel mot exempelvis syfilis.

    Redan under antiken har gifter använts både som kemisk krigsföring och avrättningsmedel. Världshistoriens mest kända avrättning skedde med gift när filosofen Sokrates tvingades dricka en blandning av odört, opium och vin eftersom han anklagats för att förleda ungdomen.

    Förintelsen, det värsta massmordet i världshistorien, skedde främst med cyanid under varumärket Zyklon B som tagits fram för att avliva insekter. Även insektsmedel med cyanid dödade poeten Dag Andersson år 1920 när avlusningen av hotellrummet han bodde på inte utförts på korrekt sätt.

    I

    Share this

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.


    Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.


    Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?


    I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".


    I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.


    Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.


    Lyssna också på Birger Furugård – Deje-Hitler


    Bild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.


    Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Den första demokratin uppstod när grekiska krigare grundade nya kolonier och valde rösträtt framför en oförutsägbar våldsmakt. De första medborgarstaterna växte fram omkring 700 f Kr i den grekisktalande världen runt Medelhavet och Svarta havet.

    De härskande beväpnade klasserna tog avstånd från en historia av maffialiknande klanbråk och hederstänkandet. I stället för ett ständigt pågående inbördeskrig valde man att rösta om vilka som skulle vinna. Det skapades medborgarstater med rösträtt, yttrandefrihet och likhet inför lagen för manliga fria medborgare i stark kontrast till den tidigare Homeriska världen där den starkaste rätt regerade. Medborgarstaterna överlevde ända till det makedonska imperiets expansion 300 f Kr.


    I en nymixad repris av avsnitt 40 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Lappalainen som är Sveriges främsta maffiaexpert med en rad böcker som Maffia, Camorra och Ndrangheta. Han är aktuell med boken Världens första medborgare.


    I den homeriska världen före medborgarstaterna var alla ständigt beväpnande och det fanns knappast något fredligt utbyte. Våldsmakt gav dig tillgång till egendom och rättigheter. I Homeros beskyddar gudarna hjältarna och hjältarna beskyddar vanligt folk – men du kan inte välja bort beskyddet. I boken Världens första medborgare drar maffiaforskaren Tomas Lappalainen paralleller mellan beskyddet från homeriska hjältar, maffian och den svenska staten.


    Södra Italien hade under århundrandena styrts utifrån av greker, romare, araber, spanjorer och fransmän. I Kalabrien i södra Italien upprättade greker kolonier på 700-talet före Kristus. Efter romarna följde araber, spanjorer, fransmän och slutligen Norditalien. Här kom staten att representeras av utländska kolonisatörer.

    Maffians starka ställning i södra Italien går att se som en rest från en tid före medborgarstatens framväxt i den grekisktalande världen. Då konkurrerade olika starka män och grupperingar om att beskydda och beskatta människorna.


    Själva begreppet maffia i dagens betydelse uppstod egentligen först vid Italiens enande 1861 när de lokala maktstrukturerna parat med ett starkt avståndstagande mot makter utifrån började konkurrera den nya enhetsstaten. I Södra Italien kan fortfarande staten eller norra Italien kan fortfarande ses som förtryckare.

    Ndrangetha från Kalabrien, Italiens skospets, är den mäktigaste maffian i södra Italien med kontaktnät över hela världen. Ndrangethans beskyddarverksamhet har sitt ursprung i den forntida antika världen innan några stadsstater hade uppstått i den grekiska övärlden.

    Ndranghetan lever med en förvriden hederskultur med rötter inom den grekiska forntiden som dopats av miljardvinster som kommer ifrån att de kontrollera den europiska kokainhandeln. En svag antydan om kränkning kan utlösa en mordvåg.


    Maffians beskyddarverksamhet är en direkt utmaning mot statens våldsmonopol. Att det dessutom handlar om ett stort antal maffiafamiljer som sinsemellan kämpar om makt och inflytande gör maffians styre mycket våldsamt.


    Den enda gången den italienska staten framgångsrikt har bekämpat maffian var under Mussolinis fascistregim då rättsstaten sattes ur spel. Maffian har också varit tillbakapressade under de så kallade Maxi-rättegångarna i början av 1980-talet.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger.

     

    Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin.

     

    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.


    Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.


    Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.


    Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domain

    Musik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio

     


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Kartritandet har genomgått flera utvecklingssteg. Tidigt användes kartor religiöst och rituellt, men med tiden tog den praktiska betydelsen över som att registrera äganderätt och hjälpa handelsfolk och militärer att hitta rätt.

    De första kartorna är omtvistade. Världens första kända karta, enligt professor Rappenglück, är en stjärnkarta över Orion som hittades Alb-Donau-Kries i Tyskland inristad i en mamuttand som är mellan 32 500 år till 38 000 år gammal. Men det kan ju också vara några slumpmässigt inristade punkter.


    I nymixade avsnitt 39 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Thomas Reinertsen Berg har skrivit boken Kartornas historia i världen – och Norden.


    Kartor på funna trolltrummor går att tolka som att kartor tidigt har använts i rituella sammanhang. Den första kända världskartan är av lera och 2600 år gammal med Babylon i världens mitt. Senare sattes Jerusalem i centrum av den kristna världen.


    Många av principerna för moderna kartor utformades redan år 150 e Kr av greken Klaudios Ptolemaios i ”Geografike hyphegesis” som redogör för kartprojektioner och omfattar tabeller över orters lägen. Mycket av kartritandet byggde på att prata med handelsmän och läsa om platser i äldre skrifter. Det är också under Ptolemaios levnad som Norden omnämns för första gången i kartsammanhang som öar i nord där den största heter Scatinavia.

    Katrograferna har alltid tagit sig friheter att rita in kontinenter som egentligen ingen känner till och det var inte konstigt att rita in paradiset på jorden. Änglar och sjöodjur var länge standard i kartritandet.


    Tryckerikonsten på 1500-talet gav kartorna ett stort genomslag genom att göra dem tillgängliga för bredare kretsar. De som inte hade råd med en atlas i tolv band som kunde kosta en årslön hade alltid råd med ett kartblad.


    På 1600-talet förbättrades kartorna ordentligt när stater började utnyttja lantmäteriteknik som trianguliering för att mäta avstånd. Nästa stora utvecklingssteg kom först under andra världskriget när man började utnyttja flygfotografering när fiendens ställningar skulle kartläggas.



    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Under ett rutinmässigt spaningsuppdrag över Östersjön den 13 juni 1952 försvinner en av flygvapnets DC-3:or. Tre dagar senare skjuts ett svenskt obeväpnat sjöräddningsplan ner av sovjetiskt jaktflyg – Catalinaffären är ett faktum.


    Under det kalla kriget bedrev Sverige en omfattande signalspaning, ofta i samarbete med flera Natoländer, mot Sovjetunionen. Något som Sovjetunionen var beredd att göra allt för att stätta stopp för.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit böckerna Sprickor i Järnridån – Svensk underrättelsetjänst 1944-1992 och Catalinaaffären.


    Efter andra världskriget var det svårt att få underrättelsematerial från Sovjetunionen med hjälp av spioner på plats. Därför blev signalspaning en viktig metod för att samla in information om Sovjets militära försvar. Svenska signalspaningsplan kom att flyga nära sovjetiskt luftrum för att samla information.


    Det insamlade materialet kom också att användas i samarbetet med andra västmakters underrättelsetjänster. Detta gick direkt emot Sveriges officiella hållning att vi var neutrala.


    Sovjetunionen var beredd att gå långt för att sätta stopp för signalspaningen från flygplan. De hade redan skjutit ner amerikanska signalspaningsplan när de senare sköt ner den svenska DC-3:an över internationellt vatten.


    Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner


    Bild: Den nedskjutna Catalinan strax efter nödlandningen. Bilden tagen från Münsterlands däck, Wikimedia, Public Domain.


    Musik: Queaky Clean av Jon Presstone, Soundblock Audio


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som dagens ortsnamn avslöjar.

    Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust.


    I det nymixade 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Bland annat boken Englands historia i två band, samt Vikingarnas historia, som ingår i serien Världens dramatiska historia.


    Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev:

    “Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race … The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.”

    Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.


    Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.

    År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.



    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Erik av Pommern – från hertig till unionskung och sjörövare


    Erik av Pommern (1382-1469) var konung över Sverige, Norge och Danmark. Han föddes i Pommern och kom att styra över Europas största land i mer än 40 år, men han utmanövrerades och blev sjörövarkung på Gotland innan han återvände till Pommern.


    Född i Pommern adopterades Erik av unionsdrottningen Margareta som barn. Han kröntes till kung som 15-åring men hade ingen egentlig makt före Margaretas död 1412. Då hade han fått gå i lära hos den främsta av Nordens regenter.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Herman Lindqvist som är aktuell med boken Erik – Nordens härskare och sjörövarkung.


    Erik föddes som Bogislav och var son till hertig Vratislav VII av Pommern-Stolp och hans hustru Maria av Mecklenburg, drottning Margaretas systerdotter. Eftersom Margareta inte hade några egna söner hade hon utsett Erik till sin efterträdare.


    Erik införde centralstyrning i sitt vidsträckta rike genom att tillsätta egna danska och tyska fogdar i de olika slottslänen i Sverige och Norge som var direkt underställda honom. Erik utmanade både Hansans och Tyska ordens maktställning i Östersjön.


    Eriks drog in Kalmarunionen i konflikter som påverkade handeln på Östersjön negativt. Hansan, som hade ett fullständigt handelsmonopol, försatte Kalmarunionen i blockad. De lokala stormännen i Sverige och Norge var också mycket missnöjda med att de blivit förbigångna av Eriks danska och tyska fogdar.


    Detta var en av orsakerna till Engelbrektsupproret 1434. Hansans handelsblockad lamslog järnexporten från Bergslagen och de tyskättade bergsmännens skrån ville därför ha goda förbindelser med sina tyska fränder i Hansan vilket ytterligare undergrävde Eriks ställning i Sverige.


    Erik av Pommern är ett tydligt exempel på att det är vinnarna som skriver historien. Trots att han redan som barn adopterades av drottning Margareta och regerade över Kalmarunionen i mer än 40 år är han relativt bortglömd i svensk historia. Nationalistiska historiker på 1800-talet såg honom som en utböling och glömde bort hans kamp mot Hansan. Idag vårdas hans minne främst i födelsestaden Darłowo i Polen där delar av Pommern hamnat efter historiens alla lappkast.


    Bild: Erik av Pommern 1382-1459, hertig av Pommern konung av Danmark Norge och Sverige - Nationalmuseum public domain.


    Musik: Medieval World Video Game med Marius, Soudblock Audio


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • De blodiga striderna på Gallipoli i Turkiet blev en symbol för militär inkompetens och brist på medkänsla med soldaterna hos den högsta ledningen under första världskriget. Här offrades 346 000 soldater under några månader för att uppnå ingenting.

    Marinminister Winston Churchill, den framtida brittiska premiärministern, hade varit drivande i den illa förberedda operationen vars syfte var att erövra Konstantinopel och säkra sjövägen till Ryssland. Fiaskot bidrog till att Churchill senare tvingades att dra sig tillbaka från politiken under några år.


    Gallipoli är en bergig halvö mellan Dardanellerna och Sarosbukten på den europiska sidan av Turkiet där några av första världskrigets mest blodiga strider utkämpades av franska, brittiska, australienska samt nyazeeländska trupper mot turkiska trupper förstärkta med tyskt material och tyska rådgivare.

    En misslyckad sjöaktion av en fransk-brittisk flotta tvingade fram en illa planerad landstigning med infanteri den 25 april 1915 som gick fel redan från början. Anfallsstyrkorna bestod i huvudsak av australiska och nyzeeländska soldater vid sidan av brittiska och franska soldater.


    Ett oväntat hårt motstånd av turkiska styrkor som hade hjälp av stridsvana tyska soldater och rådgivare satte stopp för anfallen, men också felaktiga kartor och bristande samband, bäddade för fiaskot. Förlusterna blev stora på bägge sidorna, men de drabbade främst anfallande trupper.


    Slaget pågick under åtta månader innan de brittisk-franska trupperna tvingades att dra sig tillbaka. Ententens förluster var över 46 000 döda och närmare 219 000 sårade soldater. På den osmanska sidan räknades närmare 300 000 döda.


    I ett nymixat avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit det moderna standardverket Första världskriget (2014) och är reseguide på resor till Gallipoli.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Vendeltiden (år 550-800 e kr) inleddes med en klimatkatastrof i mörker i de isländska sagorna känd som fimbulvintern. Samtidigt lades grunden för det mesta vi förknippar med vikingatiden: som långväga handelsrutter österut, segelskepp, tidiga städer som Birka, samt en storskalig exploatering av norra Skandinaviens resurser.


    Varken vendeltiden eller vikingatiden var kaos. Istället träder ett organiserat samhälle fram där storskalig jakt organiserades, tjära tillverkades i nästan industriell skala och långväga handelsförbindelser etablerades över väldiga områden.


    I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson om vendeltiden. Hon är aktuell med boken Vikingatidens vagga.


    Vikingarna som plundrade Europa skilde sig inte särskilt mycket från folken de hemsökte.

    Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön delade samma kultur sedan århundraden. Den största skillnaden var att vendeltidens och vikingatidens nordbor var hedningar, medan germanerna på kontinenten och Britannien var kristna. Språkligt förstod de varandra.


    Redan före vikingatiden bedrev nordborna egen handel som gjorde det möjligt med ett liv i lyx för eliten. Skandinaverna byggde allt bättre båtar och kom med tiden att börja utnyttja segel när resorna blev allt längre för att sälja pälsar och tjära.


    Vikingatiden inleds med anfallet på klostret Lindisfarne år 793 i Britannien. Men vikingarnas härjningståg är, enligt Vikingatidens vagga, troligen resultatet av en allt starkare kungamakt i Norden än kaos. De nordiska kungarna och hövdingarna kunde kontrollera handeln och gjorde det svårare för att plundra den lokala handeln i Norden. Därför vändes blickarna ut mot Britannien och kontinenten för rikedom.


    Lyssna också på Gamla Uppsalas hemligheter avkodade och Vikingarnas episka världsresor.


    Bild: Rekonstruktion av en hjälm från Vendel. Här syns motiven på blecken. Lägg även märke till den rovfågel med röda ögon som täcker fronten av hjälmen. Ögonbrynen är fågelns vingar. Foto: Matt Bunker


    Musik: Voyage To America av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.