Kiev Podcasts

  • Avsnittet börjar med en halvtimmes nyhetssvep där vi pratar om Turkiets angrepp mot Rojava och protester i Kina, och fortsätter sedan med intervju med en distansinterjuv med Volodya Vagner som berättar om hur läget är i Kiev och vad människor där tänker och säger. Vill ni fördjupa er i protesterna i Kina, kan ni läsa […]

  • Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.

    I miljonstaden Kiev köade invånarna vid vattenpumparna i veckan, sen infrastrukturen tagit stor skada av Rysslands raketattacker i veckan. Nu har vintern kommit med nya utmaningar. Vår korrespondent Lubna El-Shanti rapporterar direkt från Kiev.Han skapar ett alternativt Fotbolls-VMFotbolls-VM i Qatar har nu pågått i en vecka. Men kritiken mot mästerskapet har lett till att många svenskar väljer att bojkotta matcherna. Men hur länge klarar egentligen fotbollsfansen att hålla borta sig från världens största idrottsturnering? Fotbollsentusiasten Tryggve Pederby i Uppsala erbjuder ett alternativ för VM-vägrarna: en livestream med gamla VM-matcher.Konsten att välja ledare för ett mittenpartiI helgen valdes formellt Liberalernas nya partiledare Johan Pehrson på en extrastämma i Stockholm. Samtidigt pågår processen med att välja ny partiledare för Centerpartiet. De tre kandidater som valberedningen föreslagit reser just nu runt om i landet för att presentera sig för centerrörelsen. Liberlerna och Centerpartiet är ju de riksdagspartier som har haft svårast med att bestämma sig för hur de ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Och de har valt olika strategier. Så vad är det för ledare som krävs i just dessa partier? Och har det blivit svårare att vara partiledare i mitten?Timme 1:Kiev svårt sargat efter veckans ryska anfall, vår korrespondent är på platsKritiken mot QuatarFotbollsfans ordnar alternativt VMRäntehöjningarna: vilka ekonomiska verktyg kan klara krisen?Krönika av Katarina BarrlingPanelen om veckans inrikespolitikTimme 2:Konsten att välja ledare för ett mittenpartiSatir med Public ServiceHöga tonarter utmaning i juletidHårdare tag mellan klimataktivister och rättssystemetHotellet i Mocambique drabbades av terrorattack - så gick det senKåseri av Emil JensenProgramledare Pia FredénProducenter Nina Benner och Cecilia TengmarkTekniker Joachim Persson

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Stockholm, onsdag. Då var det dags igen, packa väskan till Ukraina. Vid det här laget har jag lärt mig vad som är viktigt att ta med och vad jag kan hoppa över. Tidigare när jag reste iväg på längre reportageresor utomlands, innan kriget i Ukraina, har jag alltid slängt ner ett par nudelpaket, nötter, energibars och pulversoppor i packningen, utifall. . Men nu struntar jag i det. I stället åker ett par tuber smårgåskaviar ner i väskan, knäckebröd och svensk choklad För i Ukraina finns det mat, nästan alltid, nästan överallt. Ja, trots att det är krig.När chauffören Sasha plockar upp mig vid den polska gränsen frågar han mig om resan gått bra, sen kommer den, frågan om jag är hungrig. Nej svarar jag. Då tar han fram något invirat i servetter ur sin ryggsäck. Muffins, som hans fru Anja bakat. De är till dig, säger han. Jag tackar och äter. Ett par timmar senare kommer frågan igen, hungrig? Nej, inte än. Han sneglar på ryggsäcken, uppenbart besviken. När vi närmar oss Kiev får han ett samtal, Anja. Du måste åka förbi oss, säger Sasha och jag inser att det inte finns något utrymme för diskussioner. Vi går in i deras bostadshus i en förort till Kiev. Tar trapporna till tredje våningen utifall strömmen skulle gå, som det numera ofta gör efter Rysslands attacker mot elanläggningar. Bordet i det lilla köket står redan uppdukat. Bortj, rödbetssoppa, goluptsy, kåldolmar, pajer, stekt potatis, kyckling, plov, en risrätt och så syrade grönsaker, tomater, gurkor. Jag måste äta, smaka. Det bara är så. Vi pratar om kriget, om mat, om elavbrott, om relationer och så frågar Anja om det finns ett kylskåp på mitt hotellrum, om det finns en vattenkokare. Jag anar vart hon är på väg men det är meningslöst att säga emot. Hon har redan börjat packa, virar pajen i en servett, plockar ner burkar med saltade gurkor från en hylla, stoppar ner allt i en kasse.Tanken slår mig, att det är just det här som gör att ukrainare förmodligen aldrig kommer dö av svält. Dels för traditionen att konservera mat, allt från vitkål, till svamp, till lök men också för att det är kutym att dela med sig. Och det behöver inte vara något alldeles speciellt, det behöver inte vara köpt eller sterilt, eller fint förpackat, har du lagt in sill, gjort äppelmos, kokat sylt, är det helt rimligt att ta med sig det när du blir bortbjuden på middag hos vänner eller ge bort när någon besöker ditt hem. Till exempel så är det precis så flera av soppköken i Kiev fungerar, folk kommer dit med sina burkar, lådor, påsar med mat, lämnar det där och det fördelas sedan vidare till de som behöver. Tidigare kunde sådana situationer göra mig obekväm, jag skämdes över att jag som kommer från ett land i fred och överflöd blev bjuden på mat i ett hem i ett land i krig. Men nu försöker jag ta det med ro och blir inte lika handfallen. När jag går räcker Anja mig kassen, jag tackar och försöker låta så spontan jag bara kan. Juste jag glömde ju nästan, jag har med mig något till er. Jag tar fram påsen med kaviar, knäckebröd och choklad från Sverige. Hon skiner upp, åh vad roligt, det ska vi smaka på imorgon. Lubna El-Shanti, på väg till Kiev

  • I dagsläget är ryssarna på defensiven i Ukrainakriget, men de mänskliga lidandena når oss via sociala medier och tv. Med förfäran kan vi konstatera att kriget i Ukraina slår hårt mot civilbefolkningen. Brott mot krigets lagar och massmord på civila är ett faktum.


    Den svaga ryska insatsen går att förklara med den bristande logistiken. Ett modernt krig med pansarfordon kräver en ständig tillförsel av drivmedel och ammunition. De långa stillastående ryska fordonskolonnerna norr om Kiev tyder på ett sammanbrott i underhållet. Soldaterna behöver dessutom förnödenheter och möjlighet till vila.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden fångar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp sitt första avsnitt om kriget i Ukraina. Utgångspunkten är att försöka förstå vad som pågår trots den knapphändiga informationen och det sofistikerade propagandakrig som utkämpas mellan Ukraina och Ryssland. Tendensen är att kriget håller på att vända till ukrainarnas fördel, men är det verkligen så?


    Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett anfallskrig utan krigsförklaring mot sitt grannland Ukraina. Få vågade tro att ukrainarna skulle kunna stå emot. Mirakulöst hejdades de ryska anfallskolonnerna. Vi har nu i september upplevt hur ukrainarna dessutom återtagit en del av de områden ryssarna ockuperade de inledande veckorna av kriget. Kriget förefaller ha kostat ryssarna minst 15 000 i stupade.


    Inget av detta verkar ryssarna ha kunnat lösa tillfredsställande. En nyckelfaktor i krigets inledning var att Antonov-flygplatsen utanför Kiev aldrig riktigt kunde användas för införsel av underhåll och förstärkningar. Ryssarna tog visserligen flygplatsen så småningom, men efter hårda strider och den kom aldrig att fylla den funktion som ryssarna hade planerat.


    En annan faktor är den ryska ledningens brister och de ryska soldaternas bristande stridsmoral. Inga krig kan vinnas med dålig ledning, initiativlöshet och dåligt motiverade soldater. Putins försök att genom delmobilisering tillföra armén nya soldater kan mycket väl baktända. Protesterna kan öka och missnöjet växa hos en befolkning som hittills likgiltigt har accepterat regimens propaganda även om man sannolikt inte tror på det som basuneras ut av de ryska regimkontrollerade medierna.


    Kärnvapenhoten från ryska sida kastar sin skugga över konflikten. Kan Putin verkligen vara så galen att han sätter in taktiska kärnvapen? Och hur reagerar västvärlden på det om det blir verklighet? Mycket står skrivet i framtiden.


    Bild: Ryska vapen som förstördes i det andra slaget vid Sviatohirsk den 1 oktober 2022, Ukrainas inrikesministerium, Wiki Media Commons.


    Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Jag vill leva så heter det hjälpprojekt som Ukraina upprättat för de ryska soldater som vill överlämna sig som krigsfångar i Ukraina. Hör reportage av Ukrainakorrespondenten Lubna El-Shanti.

    I dagarna meddelade Ryssland att man slutfört den mobilisering av 300 000 ryska reservister som inleddes i september. En mobilisering som har stött på motstånd i Ryssland, en del av de inkallade har vägrat komma eller flytt landet.I Ukraina har det nyligen upprättats en telefonlinje för ryska soldater och inkallade som inte vill strida.Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti träffade en av de ukrainska samtalsoperatörerna Ksenja och även fått ta del av ett samtal, som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen. Vi har ännu inte blivit mobiliserade men vi sitter här och väntar, allt tyder på att det kommer att hända väldigt snart Och jag vill därför få alla detaljer, när, var och hur jag ska ringa och vilka uppgifter behöver ni av mig? Ett av de samtal som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen, från ryska reservsoldater och officerare som inte vill skickas till fronten. Mannens röst är förvrängd för att han inte ska kunna identifieras. Just det här är ett medvetet, målinriktat samtal från en militär som vet exakt vad han gör. Några av dem undersöker möjligheten att slippa och ringer därför till oss, berättar hon. Tonen i det inspelade samtalet som Sveriges Radio får ta del av är formellt. Ksenja ställer inga personliga eller detaljerade frågor, uppmanar bara mannen på andra sidan att läsa informationen i deras telegramkanal och sedan fylla i ett formulär. Nej, jag frågar inte hur han mår eller hur han känner. Jag bryr mig inte. Men det finns fall som är av mer känslig karaktär, några som gråter, vill hem eller åtminstone bort från fronten, berättar hon. Ksenja heter egentligen något annat men av säkerhets skäl uppger vi inte hennes riktiga namn. Hon svarar på samtal för det ukrainska statliga projektet Hotjy Zhjyt Jag vill leva, som riktar sig till ryssar och deras familjer. Ett projekt som startades i mitten av september, bara ett par dagar innan Rysslands president Vladimir Putin utlyste den så kallade delvisa mobiliseringen, 300 000 reservsoldater och officerare skulle tvångsinkallas för tjänstgöring för att sen skickas till kriget i Ukraina. I början marknadsfördes projektet på olika sätt, sms skickades till ryska soldaters telefoner i Ukraina. Och Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har vid olika tillfällen riktat sig till ryska styrkor i sina uttalanden. Det är bättre att överlämna sig som fånge i Ukraina än att dödas av våra vapen, sa han på ryska i ett uttalande, kort efter mobiliseringsbeskedet i Moskva i slutet av september. Men nu behövs ingen marknadsföring, de flesta som behöver känner nog till oss, menar Ksenja. På sin kanal i kommunikationsappen Telegram uppmanar projektet Jag vill leva ryska män att höra av sig.De lovar att krigsfångar behandlas värdigt i linje med Genevekonventionen. Och att alla fångar registreras som tillfångatagna i strid. I Ryssland är straffbart att frivilligt lägga ner sina vapen och bli krigsfånge. Vi får samtal från släktingar, fruar, barn, de som ännu inte fått någon inkallelseorder, de som redan är mobiliserade och de som strider vid fronten. Vi får också samtal från ukrainare i ockuperade områden som riskerar att bli tvångsinkallade i Ryssland. Under den första månaden kom det in över 3000 samtal, säger en av talespersonerna för projektet. I rysk statskontrollerad media påstår man att det inte är sant, att ryska soldater inte alls är benägna att ge upp, och att de samtal och videoklipp som offentliggjorts i Ukraina av ryska soldater som frivilligt vill lämna striderna är fejkade. Ett tecken på att vårt projekt ändå fungerar är att ryssarna hela tiden försöker blocka vår sajt men hittills har de inte lyckats, säger Ksenja.Vilka råd ger ni de som ringer? Det beror på. Om de har kallats in så uppmuntrar vi dem att hitta vägar att dra sig ur, muta tjänstemän, skylla på religion, fly utomlands, vad som helst. Men svårare är det för de som redan är vid fronten. Då försöker vi förklara att det inte finns något trollspö som enkelt kommer att rädda dem ur den här situationen. Att de måste börja med att lämna uppgifter som sen kontrolleras och om det finns möjlighet kan de få överlämna sig som krigsfångar någonstans vid frontlinjen. Det är ingen enkel process. Frontlinjen är mer än 1000 kilometer lång och de ryska soldaterna måste invänta rätt tidpunkt för att överlämningen ska ske säkert. Hur många det rör sig om är hemligt men Ksenja och andra talespersoner på projektet återkommer ofta till att allt fler hör av sig, något som Sveriges Radio inte kan bekräfta. Vad är det första de säger när de ringer? Hjälp mig, hjälp.Lubna El-Shanti, Kiev [email protected]

  • Vår vardag är beroende av satelliter, det handlar om kommunikation, övervakning och militärer. Men vad händer om satelliterna vi är så beroende av slutar fungera?

    "Vi har rätt dålig koll på var vi byggt in beroende av satelliter"Rymden kan kännas avlägsen och långt bort från vår krisberedskap här på jorden men satelliternas roll i vår vardag är viktigare än vad vi kanske tror. Det handlar om navigering för flyg, båtar och bilar men också om tidsstämplingar för finanssektorn och militären som mer och mer blir beroende av informationen som satelliterna kan ge.Kristoffer Hultgren arbetar på MSB med rymdsäkerhet och pratar med Erik om hur vi kan förbereda oss på utslagna satelliter, rymdkrig och om vikten av att ha kvar den där bilkartan eller sjökortet.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärna Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: U.S. Space Force: Origins CNN Gräns Ekot - Ny rysk militärkonvoj på väg mot Kiev Ekot -Allt fler satelliter ökar krockrisken Pathé News Esrange

  • Vår vardag är beroende av satelliter, det handlar om kommunikation, övervakning och militärer. Men vad händer om satelliterna vi är så beroende av slutar fungera? "Vi har rätt dålig koll på var vi byggt in beroende av satelliter"Rymden kan kännas avlägsen och långt bort från vår krisberedskap här på jorden men satelliternas roll i vår vardag är viktigare än vad vi kanske tror. Det handlar om navigering för flyg, båtar och bilar men också om tidsstämplingar för finanssektorn och militären som mer och mer blir beroende av informationen som satelliterna kan ge.Kristoffer Hultgren arbetar på MSB med rymdsäkerhet och pratar med Erik om hur vi kan förbereda oss på utslagna satelliter, rymdkrig och om vikten av att ha kvar den där bilkartan eller sjökortet.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärna Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: U.S. Space Force: Origins  CNN  Gräns  Ekot - Ny rysk militärkonvoj på väg mot Kiev Ekot -Allt fler satelliter ökar krockrisken Pathé News Esrange 

  • I ett unikt samarbete mellan Teater Dakh från Kiev, kulturfestivalen Gogolfest och Det Norske Teatret i Oslo genomfördes en sju timmars nattföreställning om den ryska invasionen av Ukraina.

    Vid flera tillfällen under natten på Det Norske Teatret gick ett flyglarm och publik och artister skickades ned till teaterns källarplan.Skådespelaren Gjertrud Jynge, som deltog under natten, säger att alla norrmän kan relatera till berättelser om krig efter nazisternas ockupation under andra världskriget.Ett reportage av Fredrik WadströmMedverkande:Vlad Troitskyj, konstnärlig ledare Teater DakhAnders Hasmo, daramturg Det Norske TeatretGjertrud Jynge, skådespelareErik Ulfsby, regissör och chef på Det Norske TeatretSolomiia Melnyk, Dakh DaughtersNatalka Bidka, Dakh Daughters

  • Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till.

    Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria StillbergLjudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.

  • Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.

    När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

  • Minst fyra personer har dött i Kiev i attacker utförda av ryska kamikazedrönare. Hör överstelöjtnant Joakim Paasikivi om vad vi vet.

    Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.Programledare: Mikael KulleSändes i P1-morgon 18 oktober

  • Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor.

    Ryssland har återigen attackerat civila mål i Kiev och andra ukrainska städer. Det senaste dygnet har beskrivits som en repris av krigets första dagar, men det finns en del skillnader menar experter.Sen pratar vi om att Jan Emanuel, formerly known as Johansson, nu bara heter Jan Emanuel. Varför trivs han inte med sitt efternamn, och är det ens lagligt att bara ha förnamn i Sverige?


  • För första gången på flera månader faller bomber över ukrainska städer däribland huvudstaden Kiev. Enligt Putin är attackerna ett svar på explosionen på Kertjbron mellan Krim och ryska fastlandet. På en kvart får du veta vad eskaleringen i kriget innebär och vad den kan få för konsekvenser. Med Jesper Sundén, utrikesreporter på Svenska Dagbladet.

  • En video av det fladdrande kvinnohåret över Azadi Tower i Teheran har fått stor spridning på sociala medier. Vi pratar om hår, konst, politik och förföljelse med Iranfödda konstnären Mandana Moghaddam.

    SIR ISAAC JULIEN ÄR I STOCKHOLM FÖR ATT LYFTA ANDRA KONSTNÄREREn av konstvärldens superstjärnor, Isaac Julien, är i Stockholm för att inviga en utställning med konstnärer från världens alla hörn med afrikanska rötter. "Rock my soul" heter den och visas i en lägenhet som tillhör Eva Livijn-Olin. Vi har träffat Isaac Julien."VI SKA INTE VARA LEDSNA - VI KÄMPAR FÖR FRIHET OCH GLÄDJE"Det säger Daniel, en ung ukrainsk kille i Kiev som engagerat sig i frivilligorganisationen "Repair together". Det är en rörelse som vuxit fram bland ungdomar i Kiev som tidigare lade krutet på ravefester, nu jobbar de till technomusik med att reparera hus som förstörts i det pågående kriget. Frilansjournalisten Lennart Gustavsson hängde med "Repair together" under en röj- och ravehelg i Kiev - missa inte hans reportage.ÖDEHUSET EN BERÄTTELSE OM NÄR DET INTE BLEV SOM DET VAR TÄNKTEtt ödehus i landskapet kan vara såväl en viskning om en annan tid, ett monument över en ambition som gick snett, eller en poetisk metafor för tomhet, saknad och frånvaro. Hör författaren Henric Nilsson essä till rucklets ära.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Ulph Nyström

  • Organisationen "Repair Together" i Ukraina använder musik, främst techno, för att samla ungdomar till återuppbyggnadsarbete.

    Många känner redan varandra från klubbkulturen i Kiev men nu på helgerna har man ravepartyn där fokus ligger på arbete snarare än dans, för att röja upp hus som förstörts i kriget och om möjligt även bygga upp dem.Ett reportage av frilansreportern Lennart Berggren.