Kiev Podcasts

  • Övergrepp och våld mot civilbefolkningen såväl som mot kombattanter är ett väletablerat fenomen i militärhistorien. Övergrepp mot civilbefolkningen och mot krigsfångar finns dokumenterat så länge det finns nedtecknade historia om mänskligheten.


    Det finns egentligen inte något bra ord för att beskriva och sammanfatta det som inträffade under våren 2022 i Ukraina. Brutalitet, barbari, skoningslöshet, övergrepp, tortyr, eller bara ren ondska. Efter slaget om Kiev uppdagades det att civilbefolkningen i ett antal ockuperade mindre städer och byar norr hade utsatts för de mest vedervärdiga handlingar av ryska soldater. Frågan är varför?


    Vad är det som driver människor in i våldet, och vilken roll spelar krigets lagar i detta sammanhang? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistoriken Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt barbari och krigsbrott i krigets namn.


    I vår tidigaste källor och i de böcker som brukar kännetecknas som världens första historiska skildringar finns det vittnesmål som beskriver barbariska handlingar. Herodotos i sin Herodotos historia är en av de första att sätta ord på ”ociviliserat” beteende, men framförallt är det Thukydides i sin bok om det peloponneiska kriget, skriven under 400-talet före vår tideräkning där vi hittar kusliga likheter med dagens läge. Thukydides i sin tur ägnade utrymme åt att beskriva krigsbrott, plundringståg, och något som vi skulle kunna kalla för utomrättsliga avrättningar.


    I modern tid har samtalet om krigsbrott och övergrepp fått allt större utrymme i takt med en allmän demokratisering, och idag finns det krigslagar och domstolar som hanterar krigsbrott på internationell nivå. Samtidigt kan man fråga sig om den teknologiska nivån också driver fram ett allt mer brutalt krig? De antika grekerna hade stora svårigheter att inta städer och genomföra hämningslösa plundringar eftersom försvarsmedlen mot denna typ av aktiviteter var starkare än de erbjudna offensiva medlen. Idag däremot är både civilbefolkningen och städerna i sig öppna för beskjutning och belägring. Våldspotentialen växer med allt effektivare vapen och glappet mellan soldaten och civilbefolkningens förmåga att skydda sig är stor.


    Våld och övergrepp tycks också vara universellt i den mening att det verkar vara sociala kontexter som driver fram det. Inte minst verkar det lilla sociala sammanhanget, grupptryck, spela mycket stor roll för den enskilda soldatens våldspotential. Avsaknad av tydliga krigsmål, låg medelålder och logistiska problem, svårigheten att skaffa fram mat och underhålla soldater förvärrar ytterligare. Samtidigt tycks också faktorer på högre nivå påverka, såsom inställningen bland officerare och det politiska ledarskapet. Sammantaget skapas möjligheter för avhumanisering och våld. Är det till och med så att vem som helst skulle kunna bli förövare, bara sammanhanget var rätt?


    Lyssna också på Krigets lagar från medeltid till nutid


    Bild: Sydvietnamesiska kvinnor och barn i Mỹ Lai innan de dödades i massakern, 16 mars 1968. Enligt domstolsvittnesmål dödades de sekunder efter att bilden togs. Kvinnan till höger justerar sina blusknappar efter ett försök till sexuellt övergrepp som skedde före massakern. Wikipedia, Public Domain.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Gloria Gervitz var poet, född i Mexico City och hon skrev på samma dikt i 46 år, "Migrationer", mellan 1976-2022. Det som blev kvar, destillatet, var det hon och dikten tillsammans kommit fram till.

    Det är en orolig dikt, som oavlåtligen rör sig mellan tiderna, mellan jag-hon-du, barndom och ålderdom, döda och levande. En galen flicka ser på mig inifrån jag är intaktI dikten finns lager på lager av ögonblick: flickan, modern, urmödrarna. En judisk farmor, flickan som kom från Kiev i det tidiga 1900-talet, reste över havet. Här finns en vacker bortvänd mor som spelar bridge och röker, en flicka som onanerar i eftermiddagarnas hetta när barnflickan sover, en mormor som tänder sabbatsljusen, dör av drömmar.Migrationer blev slutligen en flod utan punkter, orden irrar på sidorna, villrådiga frågor, språken blandas: engelska, jiddisch, spanska, judiska ritualer, grekisk mytologi. Dikten återkom i mitt sjunde decenniums vemod, mer levande närmare döden, skriver Glora Gervitz i efterordet, och sen när hon hade slutat skriva, i slutet av sitt sjunde decennium så dog hon men mellan hon var 44 och 78 år så bebodde Migrationerna henne. Jag levde för att befinna mig i dikten, att vänta på den, ta emot den när den kom, så skrev hon.I åratal har jag talat ett språk som inte är mitt är jag händelsevis redo att dö?I sju olika upplagor kom den ut på spanska, och den sista versionen av "Migrationer" kom ut på svenska i Hanna Nordenhöks översättning 2022. En Klassiker av Katarina Wikars om Glora Gervitz med Hanna Nordenhök.

  • Utrikeskrönikan 1 juni 2022.

    Kyiv, onsdag. Musiken sprakar från bilhögtalaren, mannen ser glad ut bakom ratten, sjunger med i den ukrainska folksången, (Ty zh mene pidmanula), du har ju lurat mig. Bilen går på tomgång. Han är i alla fall inte sist i den kilometerlånga bilkön till bensinstationen. Och det är kanske i sig värt att fira, att det finns en mack som funkar, trots bränslebristen, att han har en bil, att sommaren har kommit till Kiev trots kriget. För drygt en månad sedan, när vi var här sist vilade tunga moln över den ukrainska huvudstaden. Vårsnön förblev orörd på de tomma gatorna, kort efter att ryska styrkor hade lämnat. Och efter sig förstörda hus, skräck och sorg i närförorterna Irpin, Butja, Borodjanka.Kvar står utbrunna skal av det som för bara månader sedan var någons hem. Där folk firade födelsedagar, planerade bröllop, levde sina vardagsliv. Nu förstörda skal. Hur går man vidare? Går det ens, frågade vi och många andra då. Men människor är väl sådana, vi vänjer oss på något märkligt sätt, sa en kvinna till oss vid en tappkran i Mykolaiv, en frontstad med sönderbombade vattenledningar. För vad annars göra? Sörja? Nej, det orkar jag inte, sa hon innan hon gick sin väg. Nu är kastanjeträdens blad gröna, blommar här i Kiev. Utan skuld. Krig är sorg och förödelse men när den första chocken lagt sig också vardag. Unga skålar på en uteservering, par promenerar längs huvudgatan Khreschatyk, håller varandra i handen, skrattar. En dörr till ett konstgalleri står på vid gavel. Det är fullt i lokalen, människor svettas i trängseln, spiller bubbel från billiga plastglas. Vernissage med satiriska verk om kriget. Men en konstutställning, nu? Varför förvånad? Frågade utställningskuratorn. Ja, det är krig och det ukrainska folket lider men vi måste fortsätta försöka vara mänskliga, inte låta det tas ifrån oss, inte låta dem förvandla oss till tanklösa varelser som bara försöker överleva som om livet är ingenting värtÄven i de mörkaste stunderna måste så vara. Det är ens skyldighet att hålla glädjen levande, sa Hasse Alfredson på Tage Danielsons begravning, sin allra bästa väns. Det kan vara tungt, men man måste försöka. Om man ger upp och drunknar i sorgen, ökar man världens elände All den här sorgen tynger ner Jorden, sa han. Lubna El-Shanti och Johan-Mathias Sommarström, Kiev

  • Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor.

    Sedan krigets början ska ryska soldater ha budat hem åtminstone 58 ton varor från den ukrainska gränsen. Godset tros till stor del bestå av saker som trupperna plundrat från ukrainares hem och butiker. Inte ens nagellacket fick vara kvar på en skönhetssalong som ryssar ska ha ockuperat utanför Kiev.Sen pratar vi om den stora galapremiären för Abbas avatarkonsert Voyage, som gick av stapeln i London under torsdagen. Alla fyra Abba-medlemmar dök upp på röda mattan tillsammans, men vilka fler var där, och hur var själva showen?

  • Efter tre månader av krig i Ukraina återvände keramikern Julia Makliuk till hemstaden Irpin. Hon lever i nuet och skapar sköra skulpturer som hedrar minnet av grannar och andra som dött i kriget.

    Julia Makliuk har slutat planera för framtiden och hon har slutat att tala ryska, för det får henne att skaka. Hon flydde Irpin två dagar efter att Ryssland invaderat Ukraina den 24 februari och stridsvagnarna närmade sig hemstaden, en av förorterna utanför Kiev.Hon och hennes man bodde hos bekanta i olika stugor fram tills slutet av april då militären tillät invånarna i Irpin att återvända hem.Nu drejar hon inte längre bruksföremål som vanligt, nu handlar allt om att uttrycka känslor. För känslorna är frusna, stumma, en blandning av terror och sorg, säger Julia Makliuk. Hon skulpterar byster som en hyllning till de människor som dog under invasionen i Irpin. Huvud och torso är gjorda i obränd lera och de är ihåliga. Hon har fyllt skulpturerna med jord och frön från plantor typiska för Ukraina, som till exempel solrosor, och placerar hon ut dem runt om i Irpin.-De kommer att vittra sönder allt eftersom, fröna kommer att börja gro och den här personen kommer att uppgå i omgivningen och bli en bädd för växter och blomma. Det är en symbol för förändring, säger Julia Makliuk, men också för hur vår sorg och chocken kommer att ändras över tid. Och det är ett sätt att hedra dem i vår stad som dödades, torterades, skadades, blev våldtagna och kidnappade av de ryska soldaterna.Reporter: Helene Alm Producent: Eskil Krogh Larssob

  • Utrikeskrönikan 23 maj 2022.

    Stockholm, måndag.Irinas balkong i ett typiskt sovjetiskt lägenhetskomplex i grått tegel. Sankt Petersburg den 9:e maj i år. Den omhuldade, ja älskade, Vladimir Vysotskij sjunger Soldater från Centrumgruppen så det dånar mellan husväggarna. Vysotskij skrev sången 1965, den handlar om invasionen av Ukraina av tyska nazisttrupper. På tyska stavas centrum med Z.Ukraina har förbjudit symbolerna Z och V, bokstäver i vårt alfabet, men i kyrilliskan ser det som ska låta som V ut som ett B och Z som en trea.I Ryssland betyder Z och V just nu en militäroperation för att avnazifiera och avmilitarisera Ukraina. Vita Z och V har inte bara synts på soldater och stridsfordon i kriget utan har framgångsrikt lanserats som symboler för stödet för den militära operationen - som kriget kallas i Ryssland - enligt lag.På otaliga bilder och videos syns allt från dagisbarn till ballerinor, som står uppställda i ett Z:a. Z har klistrats på bilar och husväggar, ofta i svart och orange. Men vad bokstäverna står för är något oklart - det kan vara Z som i Za Rossija alltså för Ryssland, eller underförstått för ryska segern - för makten - för presidenten.I fler länder än Ukraina är nu symbolerna förbjudna, särskilt Z, som om den dubbleras ser ut som en nazistisk svastika.Och det är här vi återvänder till Vysotskij - poeten och trubaduren, som var förbjuden under Sovjettiden - en rebell, som spelades ändå och som blev tillåten och älskad innan han dog av alkoholförgiftning blott 42 år gammal. 15 år senare restes den första statyn i Moskva. Det brukar sägas att näst efter Lenin är det Vysotskij som har flest statyer i framförallt Ryssland och Ukraina. Det finns eller vem vet fanns i Mariupol, i Charkiv, i Kiev, i Melitopol.Men åter till Irinas balkong, för innan sången tonats ut syntes en polis klättra upp på fasaden till balkongen, först knacka, sen banka på fönstret och så sparka på balkongdörren.Hon öppnade inte först för hon var övertygad om att det var den försupne grannen som bråkade med henne. Det var grannen som ringt polisen och som bär ansvaret för att Irina nu dömts till 50 000 rubel i böter för att ha förolämpat den ryska militären.För Vysotskijs sång - har fått nytt innehåll - historien upprepar sig, heter det i videos där sången blir en del i det som ses som ett nytt nazistiskt eller fascistiskt angrepp, men nu av ryska soldater.Och för det dömdes Irina, som bara hade sången på hög volym när den spelades på rysk radio.Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent [email protected]

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer.....

    Det här är inte svårt att förstå...

    Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten.

    Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen.

    "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock.

    På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs.

    "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken.
    Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina.

    "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato."

    Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap.
    Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags.

    Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev.

    Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO.

    Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan.

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Svensk vapenexportindustri har medverkat i krig överallt i världen. Samma som tillverkar vapen kontrollerar telekominfrastrukturen och kraftförsörjningen globalt till stor delar. En globalistfamilj sitter på dessa nyckelpositioner i det globala nätverket i en rad geostrategiska bolagsstrukturer..... Det här är inte svårt att förstå... Nato har utlovat ett öppet militärt stöd till Ukraina, eftersom Finland och Sverige formellt tillkännagav sitt försök att gå med i militäralliansen och Ryssland varnade att "militariseringen" av Ukraina kommer att hota den globala säkerheten. Natos medlemmar är fast beslutna att ge Ukraina militärt bistånd så länge det behöver för att slå tillbaka Rysslands militära kampanj, sa Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock vid ett Nato-möte i Berlin på söndagen. "Vi är överens om att vi inte får och kommer inte att släppa våra nationella ansträngningar, särskilt när det gäller militärt stöd, så länge som Ukraina behöver detta stöd för sitt lands självförsvar", sa Baerbock. På en presskonferens efter mötet sa USA:s utrikesminister Antony Blinken också att Nato-länderna kommer att fortsätta med militärt bistånd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland så länge det behövs. "Varje medlem i alliansen vill få det här kriget till ett slut så snart som möjligt. Vi är tydligt fast beslutna att behålla vårt säkerhetsstöd till Ukraina, att fortsätta våra sanktioner, exportkontroll och diplomatiska påtryckningar på Ryssland så länge det är nödvändigt." sa Blinken. Andersson sa att militär alliansfrihet hade tjänat Sverige väl tidigare men att det var osannolikt att göra det i framtiden mot bakgrund av Rysslands attack mot Ukraina. "Det bästa för Sveriges och svenska folkets säkerhet är att gå med i Nato", sa hon. "Vi anser att Sverige behöver de formella säkerhetsgarantier som följer med medlemskapet i Nato." Finlands försök att gå med i Nato måste också diskuteras i parlamentet, en process som sannolikt kommer att gå smidigt framåt med tanke på den allmänna stämningen i landet och det faktum att både premiärministern och presidenten har talat för medlemskap. Ryssland kommer att stärka sin militära närvaro vid gränsen till Finland om Helsingfors går vidare med sin önskan att gå med i Nato, sade Viktor Bondarev, ordförande för förbundsrådets kommitté för försvar och säkerhet, i söndags. Vi kommer att stärka gränsen, öka närvaron av de ryska trupperna vid gränsen om offensiva, slående vapen från Nato sätts in i Finland, i vår omedelbara närhet", sa Bondarev. Moskva har länge uttryckt klagomål till väst om Natos expansion österut. Nyckeln till dess lista över säkerhetskrav från väst innan invasionen av Ukraina var en garanti för att Kiev aldrig skulle bli en del av NATO. Tänk om Trumpne Trump aktualiseras och Svensson önskat oss in i Nato... * Jurisdiktion * Sverige * Valfusk * Kärnan. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Utrikeskrönikan 12 maj 2022.

    Paris torsdag, Hur kan han vara så pigg jämt?Landets president, alltså. Dagen efter första omgången i presidentvalet till exempel, när jag efter några intensiva veckor och nattarbete, äntligen lyckades skaka liv i mig själv runt lunch och slog på teven var han redan ute och tog selfies med väljare.Han är alltid steget före.Jag försöker trösta mig med att han nog inte bor ovanför en dåligt hörande pensionär som tittar på TV till ett på nätterna, och inte heller bor under en ung man som har högljutt sex ofta precis efter att damen under äntligen har somnat.Men ändå.Ta till exempel den där ovanliga, men ändå i hans värld helt typiska veckan i februari.På måndagen hade han maratonmöte med Putin i Moskva.På tisdagen överläggningar med Zelenskyj i Kiev, och Scholtz i Berlin.På onsdagen, vanliga möten med franska regeringen.På torsdagen presenterade han en stor kärnkraftssatsning i ena delen av landet.På fredagen var han värd för en stor konferens om havsmiljöproblemen i den andra delen, och sedan på kvällen- middag med Portugals President i Paris.Efter en så intensiv vecka, med så astunga ämnen skulle man ju kunna tänka sig att han vid presskonferenserna dök upp med ringar under ögonen och stakade sig lite på orden.Men icke. Aldrig.Det händer att svetten pärlar sig i pannan på honom, och några gånger har han visat irritation,Men trött?Aldrig.Inte det minsta.Det är kanske det att han aldrig levt med små barn. Han har inte alla dessa sömnupphackade nätter på CV:t alltså.Man kan ju se på andra världsledare, som tillträder runt fyrtio, som han gjorde.När de lämnar fem år senare har de blivit tunnhåriga, gråskäggiga eller fått några centimeter bredare midjemått.Men inte Macron.Han spelar av allt att döma nog i och för sig inte på bortaplan på nätterna, som ju vissa tidigare franska presidenter gjort.Dubbelliv kan ju naturligtvis vara lite krävande.Och det är klart att han sparar en himla massa energi på att aldrig behöva tvätta kalsongerna själv,Och inte behöver han ta fram faktaunderlag eller boka resor eller så heller.Men ändå.Alla dessa möten och framträdanden...Han läser knappt ens innantill.Och gör liksom aldrig sådant som letar efter läsglasögonen, på en presskonferens inför miljoner tittare, för att sen upptäcka att han visst hade de på sig, som premiärminister Jean Castex till exempel.Kan det vara den 24 år äldre frun Brigitte Macron som är hemligheten?Hon verkar vara den perfekta partnern för någon som nog inte har jättemycket tid för tvåsamhet, lugn och stöttande.Jag ger mig tusan på att hon inte ens snarkar.Men det är klart, att vara alltför energisk, till och med otålig och impulsiv, som har sagts om Macron har ju sina nackdelar för en politiker.Man kan ha svårt att orka med långsamma reformarbeten, kanske sprider lite oro hos kollegor för att ta icke förankrade beslut, och råka säga åt en arbetslös framför TV-kamerorna att det minsann bara är att gå över gatan om man vill ha ett jobb.Jag vet inte hur det är med dig, men jag behöver stillhet och tid för eftertanke för att fungera.Jag undrar om Emmanuel Macron också behöver det eller om han är en sådan där stålman som det sägs att han tycker om att uppfattas som.Marie Nilsson Boij, Paris [email protected]

  • Roland Utbult (KD) tar ställning mot slapp konst, Kristofer tar ställning mot pinsamma politiska ställningstaganden från musiker, dessutom Depp/Heard-rättegången och Kendrick Lamars nya låt.

    Kristdemokraternas rockstjärna/kulturpolitiska talesperson Roland Utbult besöker studion och pratar om porrfilter, public service och sin egen musikkarriär."Har inte Ukrainarna lidit nog?" frågar sig Kristofer efter nyheten om att U2 spelat på en tunnelbanestation i Kiev. Han listar också fem andra pinsamma ögonblick genom historien när politiken krockat med musiken.I avsnittet avhandlas också den tragiska nyheten att ytterligare en av Nick Caves söner dött, det senaste om dödsskjutningen av Einár, Kendrick Lamars nya låt, och hysterin över Depp/Heard-rättegången i sociala medier.

  • Abort är en enormt infekterad politisk fråga - men det har inte alltid varit så. Här är berättelsen om hur abortdebatten kom att dela USA i två läger.

    USA före och efter Roe V. Wade1973 slog Högsta domstolen fast att kvinnor har grundlagsskyddad rätt till abort. Den politiska debatten var tämligen sval men inom kort skulle detta komma att förändras radikalt. Vad var det som hände?Jill Biden reste till UkrainaUSA:s presidenthustru Jill Biden överraskade medierna med ett besök i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad var syftet med resan och hur kommer det sig att hennes man USA:s president inte var med?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joar Jonsson

  • Utrikeskrönikan 9 maj 2022

    Pretoria måndag. Åter på hemmaplan i Sydafrika, men mitt sinne och mina tankar är fortfarande till stor del kvar i Ukraina och alla de möten, berättelser och öden vi fick ta del av där. Jag har fått frågan några gånger vad gjorde starkast intryck på dig? Och det är svårt att säga. Men kanske var det en scen som jag minns särskilt väl. Vi följde en grupp ukrainska minröjare nån timmes bilfärd norr i Kiev. Jag minns skogsgläntan där vid sidan av grusvägen. Polistejpen var svept runt träden och markerade kanske ett femtio gånger femtio meter stort område. Vårsolen lyste över maskrosorna. En soldatstövel stod i vägkanten. Bitar av plåt och skräp. Det var först efter en stund jag såg det första skelettet, sen ett till precis bredvid. Jag har sett döda förut, eller snarare dödade människor förut. I Centralafrikanska republiken i en källare, i Burundi en bränd kropp på gatan.Just här handlade det om en av så många platser där ryska stridsfordon skjutits i bitar under de intensiva striderna som svepte fram här för drygt en månad sedan. Och det är alltid en sorg att se, men samtidigt en känsla av overklighet. Man skyddar sig själv genom att ta bilder, kameran eller mobilen blir ett filter mot verkligheten. Efter ett tag när man vant sig vid alla sönderskjutna hus, bilar och rostbruna brända rester av stridsvagnar och lastbilar, så kändes det som det här är en kuliss. En filminspelning. Men det var nåt med de där skeletten som grep tag i mig. De ukrainska minröjarna iklädda västar och hjälmar fnyste lite åt dessa rester av ryska soldater och började sakta undersöka om de fanns minor kvar innanför tejpen. Men vilka var de där helt oigenkännliga resterna? Kanske, mycket troligen, handlar det om unga 20-åriga värnpliktiga från Irkutsk eller Volgograd som hade hela livet framför sig, och inte hade en aning om att deras förband var på väg emot. Två kroppar som det nästan inte finns nåt kvar av, och två mödrar någonstans i Ryssland som undrar var deras söner är, sömnlösa av oro och ovisshet.Idag är det dagen för den stora segerparaden i Moskva. Den ryska krigsmaskinen har gjort allt den kunnat för att blidka president Vladimir Putin och försöka visa upp nåt som kan påminna om en militär framgång i Ukraina. Kanske blir det symbolen för det ukrainska motståndet, hamnstaden Mariupol som kommer förklaras som en rysk seger denna symboltyngda dag. Det råder ingen tvekan om att kriget kostat tusentals ukrainare livet, varav många civila. Men det har kostat Ryssland också. Och när militärparaden drar igång på Röda torget idag med kolonner av skinande, blänkande vapensystem som ska visa på rysk militär överdådig styrka, ja då ska jag åter minnas de där två skeletten i den ukrainska skogsbacken.Richard Myrenberg, Pretoria

  • Kriget i Ukraina är långt ifrån det första rymdkriget – men aldrig förr har informationen haft så stor betydelse.

    Användningen av bilder från satelliter har exploderat – och i Sverige finns en av nyckelaktörerna.

    Vår reporter Johan Kristensson gästar podden. Han har granskat hur de här satellitsystem fungerar och hur den tekniska utvecklingen gjort att upplösningen numer är så bra ett en pixel motsvarar några få decimeter på jordytan.

    Det går att se en pizza från rymden men än så länge inte vilken pizza det är.

    Vilka är Johans spontana reflektioner efter att du har gjort det här reportaget?

    Vilken betydelse har informationen från satelliter har i den pågående ryska invasion av Ukraina.

    När fick satellitbilder på allvar en stor inverkan för de som är inblandade i en väpnad konflikt eller krig?

    Vad har skett med tekniken sedan dess?

    Vilka användningsområden förutom krig gynnas av den här utvecklingen?

    Efter att ryska styrkor lämnat området hittades åtskilliga döda kroppar längs gatorna. Ryssland slog ifrån sig och menade att det rörde sig om en ”ukrainsk provokation”. Men några dagar senare kunde New York Times publicera bilder från satellitföretaget Maxar Technologies, som visade att det låg kroppar på gatorna i Butja även under den ryska ockupationen. Bilderna på uppbyggnaden av den ryska fordonskolonnen till Kiev kom också från Maxar.

    Vad är Maxar som bland annat har 100 ingenjörer i Linköping för något företag?

    Hur fungerar dessa satelliter i praktiken?

    Funkar det i mörker?

    Att samla in och lagra bilder innebär mycket data. Hur hanterar de här aktörerna datalagring och hur länge sparas tagna bilder?

    Vilka andra aktörer finns det på marknaden?

    Hur många satelliter finns det som används för det här syftet i dag? Och hur ser planerna ut på att skjuta upp fler i omloppsbanor runt jorden?

    När man ser satellitbilder i sociala medier och på tidningssajter så finns det en inbyggd trovärdighet i bilderna. Men hur kan man vara säker på att de inte är manipulerade?

    Hur utvecklas tekniken framåt?

    Vilka är möjligheterna om fem till tio år?


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Kriget i Ukraina är långt ifrån det första rymdkriget – men aldrig förr har informationen haft så stor betydelse.

    Användningen av bilder från satelliter har exploderat – och i Sverige finns en av nyckelaktörerna.

    Vår reporter Johan Kristensson gästar podden. Han har granskat hur de här satellitsystem fungerar och hur den tekniska utvecklingen gjort att upplösningen numer är så bra ett en pixel motsvarar några få decimeter på jordytan.

    Det går att se en pizza från rymden men än så länge inte vilken pizza det är.

    Vilka är Johans spontana reflektioner efter att du har gjort det här reportaget?

    Vilken betydelse har informationen från satelliter har i den pågående ryska invasion av Ukraina.

    När fick satellitbilder på allvar en stor inverkan för de som är inblandade i en väpnad konflikt eller krig?

    Vad har skett med tekniken sedan dess?

    Vilka användningsområden förutom krig gynnas av den här utvecklingen?

    Efter att ryska styrkor lämnat området hittades åtskilliga döda kroppar längs gatorna. Ryssland slog ifrån sig och menade att det rörde sig om en ”ukrainsk provokation”. Men några dagar senare kunde New York Times publicera bilder från satellitföretaget Maxar Technologies, som visade att det låg kroppar på gatorna i Butja även under den ryska ockupationen. Bilderna på uppbyggnaden av den ryska fordonskolonnen till Kiev kom också från Maxar.

    Vad är Maxar som bland annat har 100 ingenjörer i Linköping för något företag?

    Hur fungerar dessa satelliter i praktiken?

    Funkar det i mörker?

    Att samla in och lagra bilder innebär mycket data. Hur hanterar de här aktörerna datalagring och hur länge sparas tagna bilder?

    Vilka andra aktörer finns det på marknaden?

    Hur många satelliter finns det som används för det här syftet i dag? Och hur ser planerna ut på att skjuta upp fler i omloppsbanor runt jorden?

    När man ser satellitbilder i sociala medier och på tidningssajter så finns det en inbyggd trovärdighet i bilderna. Men hur kan man vara säker på att de inte är manipulerade?

    Hur utvecklas tekniken framåt?

    Vilka är möjligheterna om fem till tio år?


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.