Malmö Podcasts
-
Serietecknaren och författaren Lisa Wool-Rim Sjöblom gästar P1 Kultur för att berätta om sin nya reportagebok i serieformat, "Den uppgrävda jorden", som bygger på hundratals timmar intervjuer.
TUFFA VILLKOR FÖR MUSIKER I TV-STREAMINGBRANSCHENMaffiametoder, tvångsavtal och svartlistning är ord som återkommer i en granskning som P3 Nyheter har gjort av arbetsvillkoren och de ekonomiska villkoren för kompositörer som skriver musik för film och tv. P3 Nyheters reporter Irma Eneroth kommer till P1 Kultur för att berätta mer om granskningen, tillsammans med kompositören Jean-Paul Wall som arbetat i branschen i många år.KAN KONST OCH MÅLERI HJÄLPA BARN PÅ FLYKT?I ett nytt konstprojekt i Malmö får barn som flytt från krigets Ukraina gå på målerilektioner hos konstnären Marharyta Podlypska. Vår reporter Amanda Lindström har träffat barnen när de målar.VECKANS ORD: MEDLEMVarje vecka väljer en medarbetare här på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka är det Mikael Timm som väljer - eller blir kanske snarare vald. Veckans ord är medlem."SOM FAN LÄSER BIBELN" PREMIÄR FÖR NY PROGRAMSERIE I P1"Som fan läser Bibeln" heter en lite annorlunda bokcirkel, som programleds av Thella Jonsson och Lollo Collmar. Tillsammans med kända och okända gäster tar de i en serie program sig an det finaste, det fulaste, det som stör, skaver och inspirerar med den stora boken. Thella Jonsson besöker P1 Kultur för att berätta mer.ESSÄ: FOLKVILJAN OCH JURYRÄDDNINGENEn lagtext kan aldrig ta höjd för alla konflikter och situationer som kan uppstå. Så hur gör man då för att undvika ett samhälle som styrs av bokstavstro? I dagens OBS-essä berättar skribenten Vincent Flink Amble-Naess om den så kallade "juryräddningens" viktiga roll i den amerikanska historien.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof -
Konstnären Marharyta Podlypska i Malmö hörde att barnen till hennes ukrainska vänner som flytt kriget bara satt hemma hela dagarna.Då tog hon initiativ till att starta målerilektioner för de ukrainska flyktingbarnen.När jag ritar tänker jag inte på kriget, säger 11-åriga kursdeltagaren Margo Tsaryk.
-
Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericsson.
-
Malmös helvete. Bosses mjukglass. Helsingborgs ångest. Avgångskrav på Milos?! Lyxproblem i Djurgårn!
-
BK Häckens skyttekung Alexander Jeremejeff har nu gjort lika många mål som hela IFK Göteborg i årets allsvenska – åtta stycken. Allt inför Häckens dunderbatalj mot Malmö i helgen, allt om Öis tränarbyte och allt om knallskottsskandalen på Gamla Ullevi.
Men också:
• Robert Vilahamns lyckade bytescirkus.
• Lindome, 2022: köp biljetterna på plats.
• Råskinnet Brandt tillbaka.
• Guldtränare på 2000-taletoch mycket, mycket mer.....
-
Vad vore lyriken utan sin inneboende musik och vad vore musiken utan sin poetiska mångtydighet? Två närbesläktade konstformer som befinner sig i ständig dialog. Ibland tätt viskande intill, ibland på vidders avstånd från varandra. Örnen och Kråkan beger sig till musikstaden Malmö för att prata mer om hur man bäst förhåller sig till denna komplicerade släkthistoria. Finns det poesi som inte låter sig tonsättas och tvärtom – finns det toner som inte låter sig textsättas? Och hur ser den perfekta symbiosen mellan text och musik ut? I panelen: malmömusikerna Cecilia Nordlund och Petter Herbertsson.
-
Veckans morgonandakter tar avstamp i de fem världsreligionerna och har paradiset som tema. I dag med Nike Snijders som utgår i från sin judiska tro.
- Det här är paradiset på jorden, säger mannen med spaden. Här får jag gå och pyssla, här rår jag om skapelsen.Ur dagens morgonandaktTexterFörsta Mosebok: 1-4Psaltaren 4:7-9MusikKöln Concert Part II, Keith JarrettProducent Agneta Nordin, Lokatt Media för Sveriges Radio Malmö [email protected] -
Med utgångspunkt i Henrik Möllers nya roman Bödeln i Malmö tar sig Vante och Kalle denna vecka av den pestepidemi som drabbade Sverige mellan 1710 och 1713. Till Skåne kom den 1712 och Malmö var en av de värst drabbade städerna, där över hälften av invånarna smittades och dog. Inte så festligt kanske, men berättat av Vante och Kalle blir det om inte glatt så i alla fall underhållande.
Patreon: https://www.patreon.com/adupodd
Swish: 1230521088 (markera gåvan med A du! i meddelandefältet)
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Vad händer med med litteraturen om vi tillåter oss att se bortom kategorier som sant och falskt och istället låter oss fångas i fiktionen och dess logik? Det frågar sig Lars Hermansson.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna."Det vi betraktar med vämjelse när det uppträder i verkligheten gläder vi oss åt att betrakta på bild", skriver Aristoteles i sin Poetik. Något jag tror de flesta skriver under på. Vem vill läsa om rimliga och allmänt trevliga personer i en skönlitterär text, när man kan få läsa om orimliga och allmänt jobbiga. Men ibland tycks det som Aristoteles devis inte gäller. Efter att poeten Katarina Frostenson 2019 tvingats bort från Svenska Akademien i samband med att hennes make dömts för våldtäkt, skrev hon de skönlitterära böckerna K och F som har sin utgångspunkt i händelserna. Det är två rasande och samtidigt hudlösa skildringar av Frostensons tid efter det stora fallet. Hon har förlorat varje gnutta av den prestige hon en gång hade i en sådant överflöd. Hon gestaltar detta trauma litterärt, och allt en så gott som samstämd svensk kritikerkår ropar, är : det är inte sant. Det vill säga att hennes make, Jean Claude Arnault, skulle vara oskyldig och allting en konspiration orkestrerad av feministerna på Dagens Nyheter ett av de viktigaste forumen för debatten om vad som inträffat i Svenska Akademien. Nej, det är förstås inte sant. Men hur känns det att uppleva det som sant? Hur hanterar en människa ett tronfall som det Frostenson råkade ut för.När jag läste hennes böcker kände jag, mer än något annat tror jag, genans. Eftersom jag identifierade mig med berättaren som med vilken romanfigur som helst kände jag mig illa berörd, snarare än arg, när hon vägrar inse att maken nog måste ha begått åtminstone några av de övergrepp och våldtäkter som så många kvinnor vittnat om. Och när hon liknar sitt och makens öde med paret Dreyfus och andra hjältar i kulturhistorien känner jag skammens rodnad spridas över kinderna. Samtidigt blir jag rörd över det grandiosa i berättarens kärlek till den numera brutne maken som i F hasar omkring i fångkläder på en anstalt i västsverige. Hennes okuvlighet i förhållande till den offentlighet som dömt henne är imponerande. Hon är storslagen och pinsam på samma gång, en tragisk hjältinna. Boken skulle inte ha varit hälften så intressant om Frostenson pudlat och bett om att få komma tillbaka in i värmen.En annan författare som råkat ut för förminskande läsningar med sanningen som tillhygge är J T LeRoy. Fast i fallet LeRoy var det inte verklighetsbeskrivningen som befanns falsk, utan författarens identitet. LeRoy hyllades internationellt av såväl kritiker som läsare, för romanen Sarah och berättelsesamlingen Hjärtat är bedrägligast av allt i början 2000-talet. Bägge böckerna kan kallas autofiktiva, de bygger enligt författaren och marknadsföringsapparaten på självbiografiskt stoff, bearbetat till fiktion. Det handlar om sexuella övergrepp i barndomen, prostitution, droger, fosterhem, misshandel, en helvetisk uppväxt helt enkelt, som LeRoy lyckas göra angelägen litteratur av.Frågan är om vi skulle ha läst böckerna med samma inlevelse och empati om de varudeklarerats som ren fiktion, och författaren beskrivits som vit medelålders medelklass och hetero. Antagligen inte, för när det kommer fram att den förtjusande och fortfarande tonårige J T LeRoy som frotterar sig med kändisar som Madonna, Tom Waits och Courtney Love, inte har skrivit böckerna, utan att det är hans manager och allt i allo, Laura Albert, som är den verkliga författaren, ja då blir det förstås skandal. Det hjälper inte att Laura Albert bedyrar, och även lyckas bevisa, att det är hon, som alltså har skrivit böckerna, som har haft den där hemska barndomen. Varudeklarationen var falsk och såväl läsare som kritiker vänder sig bort från det gryende författarskapet som aldrig tog fart igen efter avslöjandet.Litteraturvetaren Kenneth Lindegren menar i sin bok "Litterära fabrikationer" att den sortens reaktioner är rimliga och ofrånkomliga, det går inte att bortse från den så kallade paratexten, och med den avser han inte bara förlagsformalia som baksidestext, genrebeteckning, kolofon etcetera, utan även författarintervjuer, pressutskick, marknadsföring, allt det där som ramar in boken och föreslår möjliga, oftast mer eller mindre biografiska, läsningar.Ju mer paratext desto mindre litteratur, skulle man kunna säga; ju mer boken som säljbar produkt lyfts fram, vid boksigneringar och i tevesoffor där pikanta detaljer från författarens liv ska skänka autenticitet åt texten, desto mindre utrymme för läsarens egna tolkningar och erfarenheter. Men om man mixtrar med den omkringliggande paratexten i annat syfte än att sälja fler böcker, ja då kan det ruckas lite på den där hierarkin mellan verklighet och text som är så förhärskande i vår tids litterära offentlighet.En som ägnat sig åt det är den danske författaren och performancekonstnären Claus Beck Nielsen, eller Madame Nielsen som hon numera kallar sig, som ofta uppträtt under olika alias och utmanat det faktiskas gränser genom att iscensätta händelseförlopp ute i verkligheten som hon sedan dokumenterat och återgestaltat på olika sätt, bland annat i romanform. Här är det återgestaltningen romanen, pjäsen, scenframträdandet som i bästa fall framstår som sann, i kraft av sin form, sin inre trovärdighet, inte den bakomliggande verkligheten, för den har ju upphovspersonen varit inne och mixtrat med.Fast mixtrar vi inte hela tiden? Förställer oss, ljuger, iscensätter, sopar undan spår. Föreställningen om en solid verklighet och en sann eller falsk återgivning av den, bygger på en idé om verkligheten som i grunden vetbar och oberoende av våra föreställningar om och mixtranden med den. Men så är det ju inte. Det råder en ständig trafik mellan våra föreställningar om och beskrivningar av verkligheten, och verkligheten själv. Det som har hänt har hänt, visst, men vad var det som hände? När började det hända, när slutade det? Vad är en händelse? Det är nog få som vid närmare eftertanke tror att något sådant som en korrekt verklighetsbeskrivning existerar, annat än när det gäller triviala fakta av typen "Det regnade i Malmö igår" eller "Björn Borg var en svensk tennisspelare som vann Wimbledon fem gånger".Konst och litteratur måste få befinna sig i det stora ovetbara fältet mellan mät och vägbara fakta och medvetna lögner i syfte att föra människor bakom ljuset. Det är i den potentialiteten, snarare än fakticiteten, vi kan experimentera med ideologier, identiteter, guds och verklighetsuppfattningar. Det är i det svävande tillståndet mellan förhastade slutsatser om gott och ont, sant och falskt, vackert och fult, som vi är fria att vara, inte bara de vill vara, utan också de vi inte vill vara, för att prova hur det känns. Ett samhälle utan en sådan frizon kommer i längden bara att bestå av antingen-eller människor, åsiktsmaskiner och normlydig valboskap.Lars Hermansson, författare -
Vissa Malmöbor har det bättre än någonsin. Andra måste klara sig på några tusenlappar i månaden. Inkomstskillnaderna i Malmö har tredubblats sedan 90-talet. Vad beror det på?
-
Ring P1 från Malmö med programledare Sofie Ericsson, där det dominerande ämnet för sädningen är Nato-frågan.
-
Tiden räcker till för den som använder den, är ett citat om brukar tillskrivas Leonardo da Vinci.
Om Per Bergström:Per Bergström grundade för 20 år sedan bokförlaget Rámus med målet att ge ut en titel. Två decennier senare driver han fortfarande förlaget som ger ut översatt kvalitetslitteratur. Född 1979 i Skövde men har levt mer än halva sitt liv i Malmö där han också är verksam som producent för Författarscenen på Stadsbiblioteket. Har arrangerat poesiuppläsningar från Sätaröd till Stilla havet och har en förkärlek för lyrik, östeuropeisk mat och ett blåvitt fotbollslag.Producent Dmitri Plax [email protected] -
Gnagets eventuella megahybris. Malmös oroande trend. Leo Bengtsson om att ”smyga med”. En ödmjuk Ponne. Säsongsavgörande 90 min för Djurgårn. DERBYDAGS!
-
Som du säkert förstår har John och Pernilla olika tankar om vad växthuset ska användas till. Det diskuteras samtidigt som du får viktiga tips på hur du ska undvika både skadedjur och för mycket sol.
Pernilla har ett 18 kvadratmeter stort växthus på sin villatomt i södra Malmö. Dagen innan Johns besök har hon snabbt sått några växter, vilket snabbt avslöjas: -Oh har du skuldsått, säger John och ler. John ser gärna växthuset som den ultimata platsen för att driva upp växter. Pernilla vill helst sitta och njuta i favoritsoffan med en kopp te och blicka ut över trädgården.Pernilla Månsson Colt och John TaylorPernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet Trädgårdstider. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för Ring så spelar vi i P4 samt SVT-programmet Husdrömmar Sicilien och vid Nobelfirandet.Lyssnarnas frågor besvarasI varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått. Skicka in din fråga till [email protected]: Kim OhlssonTekniker: Niklas Skagerlind -
Caroline ringer in på en knackig lina från tjugoförsta våningen på ett hotell i New York. Liv minns Kristian Lundbergs liv och författarskap. Och det fattiga Malmö. I USA har det varit mors dag.
- Visa fler
