Avsnitt
-
Författaren Ia Genberg kommer på besök. Hon har skrivit boken "Detaljerna" som är en av vårens mest omtalade böcker. Det blir ett samtal om vänskap, kärlek och minnets detaljer.
Ia Genberg har gett ut en novellsamling och tre romaner. Den senaste heter Detaljerna och har beskrivits som Genbergs genombrott. Boken består av fyra porträtt som binds samman av en berättare och handlar bland annat om den sortens vänskap som under en tid betyder allt men som också tar slut.Det är intressant att skriva om eftersom det är så starka känslor och jag tror också att folk känner igen sig i det. Man kan också borra ner sig i det utan att det tar slut eller blir klyschigt, berättar Ia Genberg i Lundströms Bokradio.Programledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Nina Asarnoj (producent) -
Ryska presidenten Vladimir Putins presenter till franska presidenter visar hans personlighet. På världsfredscentret i Verdun i östra Frankrike ställs gåvorna ut. Ett reportage av Beatrice Janzon, utrikesreporter Ekot.
-
Saknas det avsnitt?
-
Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest. En P2 Dokumentär.
I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns lill-piga Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by, i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En P2 dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, Hugo Alfvén, kärleken och sveken, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin. -
Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet.
Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken.Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss.I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands.En P2 dokumentär från 2021 av Po Tidholm. -
Tv-kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin går i mål med tv-cirkeln om SVT-klassikern "Glappet" (1997) - och sedan blir det stor återförening med skådespelarna och upphovsmakarna!
P1 Kultur ser om Glappet på SVT Play om gymnasietjejerna Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Sedan blir det återförening med skådespelarna Katarina Cohen och Julia Dufvenius, manusförfattaren Christina Herrström och regissören Peter Schildt. Hur ser de på "Glappet" efter alla dessa år? AGNES JAKOBSSON HAR FÖRVANDLAT LARS NORÉNS OSPELADE PJÄS TILL SERIEROMANNågra månader innan dramatikern Lars Norén dog, påbörjade han och serieskaparen Agnes Jakobsson ett projekt om att göra drama i serieformat. Nu är boken här: "Olycka" heter den, och vi har träffat Agnes Jakobsson. ESSÄ: INTE ENS DE DÖDA KROPPARNA FÅR VILAUnder historien har synen på döden förändrats och de döda har blivit föremål för olika maktanspråk. Kristoffer Leandoer funderar över vad vi ska med döden till, om vi ändå inte får vara ifred.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström -
På 50-talet skildrades Elli Karin Pavvals liv som samisk flicka i de populära fotoböckerna om Elle Kari, som översattes till 20 språk. Nu ges böckerna ut på nytt och P1 Kultur följer i Elli Karins spår.
HISTORIEN SPÖKAR I TYSKA PAVILJONGEN PÅ VENEDIGBIENNALENVi följer med Mårten Arndtzén till årets Venedigbiennal och den tyska paviljongen, där konstnärer genom åren på olika sätt förhållit sig till landets mörka historia så också i år.EN CLOWN TALAR UT - MÖT MANNE AF KLINTBERGI år är det femtio år sedan Manne af Klintberg gjorde sin första föreställning som clown. Och 77 år gammal han har inga planer på att sluta. P1 Kultur träffar Clownen Manne.ESSÄ OM HABSBURGSKA RIKET I LITTERATURENI dagens essä från OBS reflekterar författaren Eva Ström över vilka spår det habsburgska riket har satt i litteraturen.Programledare: Morris Wikström Producent: Karin Arbsjö -
I Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. Thomas Siösteen berättar om en upplevelse vid Nordkoster i Västerhavet då han för första gången hörde den estniske tonsättarens Arvo Pärts Spiegel im Spiegel. "Den måste ha skapats av någon som befunnit sig i havets närhet", säger han till Kulturredaktionens Katarina Wikars.
-
Är det fortfarande "finare" att göra film än en tv-serie? Och vad är skillnaderna i hur man som regissör tänker och jobbar? Möt Lisa Langseth ("Kärlek och anarki") och Goran Kapetanovic ("Kalifat" och "Knutby").
ALICIA VIKANDER FICK EN SPECIALSKRIVEN HUVUDROLL I TV-SERIEN "IRMA VEP"I tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar den svenska Hollywoodstjärnan Alicia Vikander den kända skådespelaren Mira som kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord. Lisa bergström har intervjuat Alicia Vikander.TV-CIRKELN ÄR HÄR - VI TITTAR PÅ "GLAPPET"Vi ser om Glappet, den klassiska TV-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin."BLUE BAYOU" - EN FILM OM ATT BLI AVVISAD AV SITT EGET HEMLANDI filmen "Blue bayou" får vi följa Antonio som är adopterad från Korea och som upptäcker att han efter 30 år i USA inte har amerikanskt medborgarskap. Nu riskerar han att deporteras och skiljas från sin familj. Alicia Vikander spelar den kvinnliga huvudrollen i filmen. Justin Chon står för manus och regi, och han spelar också själv den manliga huvudrollen. Vår reporter Emma Engström har träffat honom. Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström -
Möt artisten och låtskrivaren Monica Törnell som i dag blev invald i Swedish music hall of fame. Vad tänker hon om genombrottet på 70-talet, de svåra åren i slutet av 80-talet och vad musiken betyder för henne i dag?
PREQUELS SVARET PÅ FANSENS DRÖMMAR ELLER BRANSCHENS KASSAKO?I dag är det premiär för filmen "Lightyear" som hänger ihop med filmen "Toy Story" från 1995. Det är säkert många som minns Andys rymdleksak Buzz Lightyear, nu har actionhjälten fått en egen film om vad som egentligen hände innan han blev en plastfigur i första filmen. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har kikat bakom kulisserna under inspelningen av "Lightyear" och han slogs av att likheterna med spelfilmen är så många, med kameramän, scenografer, kostymörer och till och med en hårdesigner. Hör intervjuer med skaparna av denna prequel, ett begrepp som vi sedan reder ut tillsammans med filmjournalisten Wanda Bendjeloull och filmexperten Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco. Vad händer när filmserier som exempelvis Star Wars hoppar tillbaka i tiden och gör filmer som utspelar sig före den allra första..? Hur påverkar det filmberättandet, varför har det blivit blivit så vanligt och vem är det som tjänar mest på det?KONSTNÄREN ANDERS SUNNA PÅ VENEDIGBIENNALENJust nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna och han deltar med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter - en historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk i Venedig.ESSÄ: WORLD OF WARCRAFT OCH DET MODERNA KRIGET Få datorspel har påverkat spelkulturen mer än World of Warcraft. Frågan är om spelets logik också påverkat samhället? Det funderar Vincent Flink Amble-Naess på i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Bergström Producent: Maria Götselius -
För första gången sedan före pandemin laddar artister och arrangörer för en fullmatad festivalsommar. Men räcker publiken till för alla evenemang?
I sommar blir konkurrensen om publiken tuffare än någonsin för arrangörer av livemusik. Svenska artister ska ut på turné, arenaspelningar ordnas i storstäderna och nya musikfestivaler etableras. Vi diskuterar den fullmatade musiksommaren med Joppe Pihlgren från Svensk live.Dessutom: Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet, har skrivit en bok om punkidealet bakom Hultsfredsfestivalen.MÖT HIPHOPVETERANEN OCH DEBUTANTEN CLEOEn av artisterna som ger sig ut på turné i sommar är Cleo som har varit en del av den svenska hiphopscenen ända sedan millennieskiftet, men först nu släpper sitt första fullängdsalbum.OLGA RAVN OM ARBETET MED MITT ARBETEVi möter den danska poeten och författaren Olga Ravn, vars bok "Mitt arbete", som nyligen kom ut på svenska, är en vilt genreöverskridande roman om föräldraskap, skapande och förlossningsdepression. En bok som gjort författaren närmast folkkär i hemlandet.ESSÄ: JASPERS OCH DEN KOLLEKTIVA SKULDENI dagens essä från OBS läser författaren och journalisten Ylva Herholz den tyske filosofen Karl Jaspers och funderar över om det finns något sådant som en kollektiv skuld.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Karin Arbsjö -
Den här veckan ser Cecilia Blomberg hur nya politiska strategier tagit plats istället för gamla traditioner av samförstånd och förhandling. Veckans ord är kohandel.
När jag hör ordet Kohandel tänker jag direkt på den där scenen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga när Emils pappa ropar in den galna kon Rölla på marknaden. Det är förstås Emil som förstår sig på och tämjer den galna kon. Ingen annan.Och egentligen så är det väl det som termen kohandel i grunden handlar om. Att lyssna in och förstå och vara lite smart. Att driva igenom sin vilja med hög röst och hot funkar dåligt med djur. Det är oftast en dålig strategi även människor emellan.Kohandel som har ett ursprung i det tyska ordet Kuhande, kreaturshandel, myntades för första gången i svensk politik 1933. Den då sittande socialdemokratiska minoritetsregeringen med Per Albin Hansson som statsminister gjorde upp med Bondeförbundets Axel Pehrsson-Bramstorp. Socialdemokraterna behövde stöd för sin politik att bekämpa arbetslösheten. Bondeförbundet ville få igenom högre smörpriser och mer pengar till lantbruket. Och de kom överens. Lite extra bra kanske för att de trots sina politiska meningsskiljaktigheter var vänner. Dessutom skåningar båda två. Det var inte en slump att Bramstorp sen skrev Per Albins biografi.Det är hur som helst händelsen 1933 som fött begreppet kohandel. En självklar benämning för svensk samförståndspolitik där man ger och tar i hopp om att alla inblandade parter till sist känner sig som vinnare. I svensk modern politik kommer den fackföreningstränade Stefan Löfwen gå till historien som den givne mästaren inom det här området. Inte principlös men extremt inriktad på funktionella lösningar och lugn. Han var en kohandlare av rang oavsett vad man tycker om hans politik.Men vart tog kohandeln vägen under den senaste veckans politiska turbulens? En scen där olika partiföreträdare högljutt fäktat på om sin egen förträfflighet. Det får mig faktiskt att snarare tänka på fenomenet djurhetsning än kohandel alltså kamphundar, tjurar eller varför inte tuppar? Finns det ens plats för nedtonad kohandel när politiska debatter allt oftare kallas dueller. Är det kamphundsraser som kommer att ge nya namn åt de roller som nu dominerar det politiska landskapet?Ibland behövs absolut skarpa linjer mellan de politiska partierna så att inte allt blir en grå åsikt i mitten. Men när anfallen kommer för ofta och handlar om frågor som inte alltid är tydliga så trubbas effekten av. Det är då kohandeln i kulissen kan erbjuda lösningar bortom personlig prestige och snabba poänger. Kanske lite tråkigare men mer hållbart och långsiktigt. -
Stort, Storslaget och väldigt... norskt! Vår konstkritiker Mårten Arndtzén är på plats inför öppnandet av Nordens största konstmuseum.
"I HAVE A REALLY BIG EGO CONNECTED TO MY BALLS..."Ett färskt citat från popikonen och Polarpristagaren Iggy Pop, från en hotellsoffa i Oslo. Just nu är han ute på en Europaturné, och vår reporter Lena Nordlund fick en exklusiv intervju med Iggy Pop."TEATERN SKA INTE VARA EN ÅTERVINNINGSSTATION"Det säger dramatikern Gertrud Larsson, som tidigare i veckan skrev en debattartikel om bristen på nyskriven svensk dramatik på svenska teatrar. Vår reporter Tove Lindell träffade henne och teaterchefen Kitte Wagner på Scenkonstbiennalen i Västerås för att lufta frågan.ANSELM KIEFERS "BOK MED VINGAR" - ETT MÄSTERVERKHör Mikael Timms essä om den tyske konstnären Anselm Kiefers berömda skulptur Bok med vingar. Den är en publikmagnet som lockat museibesökare, fotograferats otaliga gånger och inspirerat till emojis.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström -
Vad är själen för något, egentligen? Hur kan stor kultur ibland göra den nästan påtaglig? Ett personligt reportage av P1 Kulturs Mattias Berg om själens kulturhistoria.
Det handlar mest om de stora linjerna: hur begreppet har använts i kultur och filosofi genom sekel och millennier.Men också om min egen kulturhistoria. Hur operan plötsligt vällde över mig, som tioåring, och hur jag jagat genom Rom efter Caravaggios magiska målningar.Det handlar om själen i kvantfysik och mystisk persisk poesi.Och om "Det sublima", själens komplexa syskon. Uttrycket för upplevelser som inte riktigt går att beskriva, men ändå är så obeskrivligt starka att de kan bli rent skrämmande. -
Följ med vår reporter Nina Asarnoj till åkrarna och ängarna i kulturreservatet Stensjö by, och hör författarna Göran Greider och Andreas Johansson Heinö om landskapets möjlighet att bli en valfråga.
KONSTNÄREN ANSELM KIEFER PÅ ARTIPELAG - EN MÖRK MEN HOPPFULL UTSTÄLLNINGStorslagen. Anspråksfull. Men ändå öppen gentemot besökaren... så beskriver vår konstkritiker Mårten Arndtzén Anselm Kiefers utställning "Essence-Existence" på Artipelag utanför Stockholm.BIOLOGINS SEGER ÖVER SJÄLEN KYLER NED LITTERATURENHur påverkas litteraturen av att vi ser på oss själva som biologiska varelser snarare än själsliga? Och var finns "känslan av det eviga, det oändliga, obegränsade"? Det som Freud kallade "den oceaniska känslan." Idéhistorikern Isabelle Ståhl går på jakt efter förtrollningen. -
Hör berättelsen om hur ett konstverk av den afro-amerikanske konstnären Robert S. Duncanson gav upphov till en infekterad strid mellan svenska hovet och det nya norska Nationalmuseet.
Kulturredaktionens Mattias Berg berättar hela historien om hur den storslagna landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 köptes in till slottet i Oslo, dåvarande Kristiania, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen. För det norska Nationalmuseet är det mycket viktigt att få tillbaka målningen men det svenska hovet vägrar. Om ett amerikanskt konstnärskap som nu blivit allt mer uppmärksammat, och ett konstbråk som lär oss något om både den amerikanska och den svensk-norska historien.Hör ett uppdaterat reportage om taveltvisten via länken nedanNY INSPELNING AV ÅTERUPPTÄCKT TONSÄTTAREDora Pejaevi var en kroatisk senromantisk tonsättare och en av de musikhistoriska kvinnor som hamnat i skymundan men på senare tid uppvärderats.Nu har hennes enda symfoni och hennes pianokonsert kommit i en inspelning med den finländske dirigenten Sakari Oramo som länge var chef för Kungliga filharmonikerna. Hör kulturredaktionens Sara Norling i ett samtal om inspelningen och tonsättaren.TÄNK OM GOGOL HADE SKRIVIT PÅ UKRAINSKAFörfattaren Torbjörn Elensky reflekterar i dagens essä från OBS över relationen mellan det ryska riket och den ukrainska kulturen, och vad litteraturen och språket spelar för roll när nationer strävar efter självständighet i förhållande till gamla kolonialmakter.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö -
Varje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ordet: Växtkraft.
Det här är ljudet av darrande asplöv. Människorna och träden lever tätt tillsammans, till och med i staden. Den åttonde mars i år startade instagramkontot @mariupolnow. Kontot fungerar lite som Google Earth, den som tittar hamnar direkt i gatunivå, i ögonhöjd med de förstörda gatumiljöerna. Invånarna i Mariupol filmar staden från sina bilar. De trasiga husen, de svartbrända träden, bråten och de sneda lyktstolparna. Varje dag nya bilder, nya filmer, nästan allt är trasigt. I mars gick det inte riktigt att se vilka träd som hade klarat sig, de svarta stammarna, grenarna som sträckte sig mot himlen, var alla träden döda? Många av gatorna i Mariupol är trädkantade, de höga bostadshusen är omgivna av buskar och rabatter. Det syns att den som planerat staden har varit noga med växtligheten, att träden och häckarna skapar trivsamma rumsligheter. Nu ser alléerna ut som om blixten slagit ner, men inte bara i ett träd. Mer som en skogsbrand mitt i staden. De kraftiga stammarna är splittrade, ibland hänger grenarna på trekvart. Jag undrar vad träden tänker, vad har människorna nu hittat på? Boken Trädens hemliga liv kom från några år sedan och lärde oss att träden kommunicerar med varandra och varnar för fara. Vad säger de om brinnande klot från himlen? Finns det trädspråk för sånt? Det är ofta vi människor som utgör hotet. Först klimatet och nu kriget. Ibland delar vi öde. Något mer människofientligt än de bombade husen i Mariupol finns inte. Jag ser bilderna och de korta filmerna på mariupolnow varje dag. Ibland är bilden av en förstörd lägenhet med betongpulvrig soffa kombinerad med en kort text, en dödsruna över den person som bodde där och förlorade livet. Det går att trycka på översättning. Nästa dag kommer nya bilder, nya svartnade träd och brinnande buskar. Redan tidigt i kriget talade Ukraina om återuppbyggnaden. Ja, ville jag säga, nu lagar vi alltihop och städar. Det är obegripligt mycket att städa. Men det är något med tiden och träden och människornas cykler som inte stämmer. Träden har en helt annan tidslinje. Det kan ta tio-femton år innan ett äppelträd ger frukt. Trettio, fyrtio år innan lindarna och kastanjerna växt sig lika höga som husen. Nu i skiftet mellan maj och juni kan man ändå se att några av träden har överlevt, en gren på ett i övrigt svartbränt träd grönskar. Några röda tulpaner slår ut bredvid ett höghus i smulor. En blommande syrenbuske intill en förvriden och förstörd lekplats. Vi måste tro på växtkraften. -
Serietidningen Fantomen hade stora försäljningsframgångar under 1970-talet. Men bakom superhjälten i blå trikå dolde sig en vandrande vålnad med starka vänstersympatier.
Hör serieforskaren Robert Aman, aktuell med boken "När Fantomen blev svensk - vänsterns världsbild i trikå", och serieskaparen Magnus Knutsson som skrev många av Fantomens äventyr på 70-talet.KRIGETS BILDER - HRAIR SARKISSIAN OCH PAUL HANSENHur fångar man ett krig i bilder? Hur hanterar man som bildskapare att närma sig platser och människor som är djupt traumatiserade? Möt två fotografer som valt helt olika förhållningssätt och arbetsmetod - konstnären Hrair Sarkissian, aktuell med utställningen "The other side of silence" på Bonniers Konsthall, och Paul Hansen, bildjournalist på Dagens Nyheter.JAMES JOYCE "ULYSSEUS" - VIND, VATTEN OCH MUSIKEtt av världslitteraturens mest centrala verk - varför ska vi läsa den idag? P1 Kulturs kritiker Mikael Timm guidar dig in i romanen om en alldeles speciell, vanlig och magisk dag; den 16 juni 1904. En text som försöker fånga livets flod, fylld av stark musikalitet och en svalkande aftonbris.Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström -
P1 Kultur minns författaren Agneta Klingspor tillsammans med förläggaren och författaren Carl Michael Edenborg, litteraturprofessorn Maria Jönsson och DN:s kulturchef Björn Wiman.
100 DAGAR KVAR TILL VALET VILKET ROLL SPELAR KULTUREN? I en tid när identitetspolitik och kulturkrig färgar politiken hur har kulturpolitikens roll förändrats? Och vilka är kulturfrågorna som kan bli skarpa valfrågor? Samtal med Björn Wiman, kulturchef Dagens nyheter och Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet. VECKANS ORD: VÄXTKRAFTVarje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ordet: Växtkraft.ESSÄ: VILL MÄNNEN VERKLIGEN HA MANIC PIXIE DREAM GIRLS?En av populärkulturens återkommande kvinnogestalter är Manix Pixie Dream Girls på samma gång rebellisk och hjälplös. Linda Skugge funderar på en kvinnoroll hon själv aldrig levt upp till. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson -
Professorn i designhistoria, Sara Kristoffersson, blev centrum i den rasande debatten om lokalen "Vita havet" på Konstfack i Stockholm. Hon var stark motståndare till den grupp studenter som menade att namnet bar på rasistiska konnotationer. I dag gästar hon P1 Kulturs studio med ny bok om skeendet.
Dessutom intervjuar vår reporter Konstfacks rektor, Maria Lantz, om hur hon ser på debatten om Vita Havet med något års perspektiv.TREDJE SÄSONGEN AV FERRANTES NEAPELKVARTETT SOM TV-SERIEBara några dagar efter att Ryssland invaderade Ukraina, i slutet av februari, hade tredje säsongen av tv-serien "My Brilliant Friend" premiär på HBO Max. Det är filmatiseringen av Elena Ferrantes så kallade "Neapelkvartett", som görs med en säsong per bok i sviten. Nu fångar vi upp hela denna näst sista säsong tillsammans med Kulturredaktionens Ferrante-älskare Lina Kalmteg och Mattias Berg.POVEL RAMEL FYLLER 100I dag skulle en av landets mest berömda underhållare, artisten Povel Ramel, ha fyllt 100, vilket firas med ett specialprogram med tillbakablickar, musik och samtal kring denne musiker, revymakare och ordvrängare. Det finns även en dokumentär om hans liv att lyssna på i efterhand - och efter sommaren kommer Kulturredaktionens serie "AproPovel" att repriseras. Vi har den seriens skapare, Karsten Thurfjell, i studion.ESSÄ OM BLÄCKFISKENS LIV OCH LEVERNEMed sina många armar och sin decentraliserade kropp är bläckfisken det närmaste en utomjording vi kan komma. Men just därför erbjuder mötet med bläckfisken oss en möjlighet att öva upp vår medkänsla inför det främmande, menar författaren och översättaren Kristoffer Leandoer.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mattias Berg -
Nu kommer essäisten Joan Didions sista samling "Låt mig berätta vad jag menar" på Svenska 12 texter skrivna 1968-2000. Didion har ofta hyllats för sin iakttagelseförmåga och att ständigt ha fingrarna på tidens puls. Hur är det att läsa Didion idag?
Samtal med kulturredaktionens Lina Kalmteg.FOTOGRAFEN JULIA PEIRONE: "DET ÄR I MISSLYCKANDET VI BLOTTAR OSS"Felsminkade små Marilyn med peruken på sned. Vackert belysta men ack så döda rosor med konfetti. Old Lolitas som har alla åldrar i sig samtidigt. Möt konstnären Julia Peirone, aktuell med en utställning på Liljevalchs i Stockholm.ESSÄ: ÄR DET FÖR SENT FÖR SENKAPITALISMEN?För att beskriva vår tids ekonomiska system talar många om senkapitalismen. I dagens essä funderar författaren Katarina Bjärvall på vad som gör dagens kapitalism till den sena kapitalismen, och på vad som väntar härnäst.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson - Visa fler
