Donetsk Podcasts
-
Det har de senaste dagarna varit intensiva strider i östra Ukraina, och mycket tyder på att gruvstaden Soledar i Donetsk kan falla till Ryssland. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti.
Hör också diskussion mellan fd vänsterledaren Gudrun Schyman och Gunnar Hökmark (M) om hur Ukraina borde göra för att få till en fredsuppgörelse.
Från P1 Morgon den 12 januari 2023.
Ansvarig utgivare P1 Morgon: Klas Wolf-Watz.
-
Hör några valda delar ur 2022 års program.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 var året då kriget åter kom till Europa. Roman Horbeck befann sig hos sin familj i närhet Kiev när Ryssland anföll Ukraina: "Den Roman som fanns före den 24:e februari har dött på något sätt."
Hör även om utmaningarna för den ortodoxa fältprästen Sergej Dmitrijev som befann sig vid fronten i Donetsk under krigets första månad.
Vi hör även icke-våldsförespråkaren Yurii Sheliatjenko i Kiev om en kamp i rejäl motvind och om Jonny i Valdemarsvik som precis i början av kriget ville hjälpa till med evakueringen genom att själv köra ner med en buss.
Hör även om ett påbörjat moskébygge i Skärholmen, en nyvald ärkebiskop och om frågan om samkönade par ska få gifta sig i svenska frikyrkor.
programledare: Åsa Furuhagen
producent: Anders Diamant
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Både svenska och danska regeringarna tror att ett medvetet sabotage ligger bakom gasläckorna i Östersjön. Enligt Magdalena Andersson är det inte läge att spekulera kring vem som i så fall skulle ligga bakom, men det hindrar inte andra från att spekulera kring vem som skulle kunna tjäna på att sabba Nord Stream 1 och 2.
Sen pratar vi om de så kallade folkomröstningarna i de ockuperade områdena i Ukraina. I Donetsk "röstade" 99 procent för att bli en del av Ryssland, men resultatet övertygar knappast EU, som planerar nya sanktioner mot Ryssland.
-
Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar.
Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget?
Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. -
Utrikeskrönikan 29 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skaven, fredag.
I en skog omgiven av tiotusentals blåbär görs fåfänga försök att koppla bort kriget en liten stund.
Etthundrafemtiosex, 156, dagar eller fem månader och fem dagar.
Så länge har den ryska invasionen av Ukraina pågått.
Vinterns iskyla har blivit en het sommar. En hel stad av Göteborgs storlek – Mariupol – har fullständigt lagts i ruiner. Och ockuperas nu av ryska styrkor. De som bor kvar lagar fortfarande sin mat utomhus över öppen eld.
Ockupanterna ägnar mer tid åt att rensa ut ukrainska böcker i skolorna och lova ryska pass än att bygga upp de hus de bombat sönder och samman.
Nya ruiner och döda varje dag. Exakt hur många, vet vi inte än.
I staden Toretsk, där mina vänner Olga och Vladimir bor, var det ett äldre par och en mormor som dödades när deras hem i ett lågt trevåningshus träffades och förvandlades till en ruinhög i torsdags.
Toretsk hette tidigare Dersjinsk och var under ett antal månader 2014 under kontroll av utbrytarna i Donetsk låtsasrepublik, tills staden befriades av ukrainska styrkor. Samma som hände med Slovjansk och Kramatorsk. Det vore det värsta, som kan hända oss, om det händer igen, sa Olga redan för sex år sedan.
Hon och Vladimir tyckte myndigheterna borde rensa ut bland dem, som fortsatte att stödja utbrytarna och ryssarna, de som Olga och Vladimir såg som en slags ryska agenter.
Nu visar undersökningar att sådana ryskstyrda agenter har funnits på flera håll och särskilt i ukrainska säkerhetstjänsten SBU. Därför kunde kärnkraftverket Tjernobyl med lätthet intas. Därför kunde städer som Melitopol och Cherson ockuperas tidigt när framförallt Mykolajev inte gick att besegra för ryska militären.
Det pågår rättsliga undersökningar, flera av de misstänkta ryska agenterna har redan lämnat landet, andra har sparkats i väntan på rättegång.
Olga och Vladimir ville, när deras stad befriats, att myndigheterna i Kiev rensade ut bland lokala politiska ledare och tjänstemän, som öppet samarbetat med Ryssland, som inte motsatt sig att staden under en tid togs över av ryskstödda styrkor. Borgmästaren, som samarbetade, byttes inte ut direkt sedan staden befriats. Hade Kiev gjort mer då för åtta år sedan hade kanske vi sluppit att räkna dagar och månader för det ryska kriget.
Men det var blåbär till makthavare, som satt i Kiev då och de förstod inte faran med svekfulla illojala medborgare.
Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent
[email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det skulle ha blivit en historisk vecka, men slutade i dödläge, där Sveriges och Finlands Nato-ansökningar blockeras av Turkiet. Turkiets president har ju med sitt motstånd satt käppar i hjulet för det som många trodde skulle bli en rak och snabb process för Sverige och Finland in i Nato.
Fågelintresset fortsätter öka
Men varför är frågan om kurdiska PKK så viktig för Turkiet?Intresset för fågelskådning har ökat stort sedan millennieskiftet. Tore Janson har skrivit en bok om fåglar i Stockholm.
Civilsamhället förhindrade upplopp i Husby
En orsak är pandemin, då många började gå ut i naturen. Fåglar finns överallt, följ med på en morgonpromenad mitt i storstan.Det har gått en vecka sen den danske högerpolitikern Rasmus Paludans senaste besök i Sverige - besök som på flera håll resulterat i upplopp och oro.
Men en plats, där utgången av Paludans koranbränning blev en annan, är Husby i nordvästra Stockholm - ett område som i vanliga fall har många utmaningar.
Här är hela innehållet i programmet:Historiska Nato-veckan slutar i dödläge efter Turkiets motstånd
Lönar sig råstyrka i politiska förhandlingar?
Fågelskådning allt mer populärt
Falkarna i Quatar
Krönika av Nina Wormbs
Panelen om veckans inrikespolitik
Husby en vecka efter koranbränningen
Satir med Public Service
Lokala ledare i Ukrainska Donetsk kämpar för sina städer
Energiexportens betydelse för Ryssland
Abba står på scen igen, nästan
Kåseri av Mark Levengood
Programledare Anna Oscarius
Producent Nina Benner
Tekniker Fabian Begnert -
En rysk bataljon, med nära 1 000 ryska soldater, ska ha slagits ut när den försökte korsa floden Donets, rapporterar flera medier. Hör Ekots utrikesreporter David Carlqvist om attacken.
– Ja, det rör sig om huvuddelen av en, kanske till och med två ryska bataljoner. Det rör sig om förstärkta bataljonsstridsgrupper som ska ha nedkämpats av ukrainskt artilleri när de ryska förbanden försökte genomföra en övergång av en flod i Donetsk, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.
De ryska trupperna hade lagt en pontonbro över vattendraget.
– Sen har man då, som man inte ska göra, klumpat ihop sig vid bron. Det blev en slags flaskhals där det stått en ganska stor ansamling av trupper, säger David Carlqvist.
På något sätt fick ukrainska styrkor reda på var de ryska bataljonerna befann sig.
– Sannolikt genom spaning med drönare. Och därefter har man då beskjutit ryssarna med kraftig artillerield, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.
Uppgifterna om händelsen kommer från Ukrainas militärmakt, men återges av flera medier.
– Satellitbilderna är ganska tydliga. Och även om siffrorna är lite oklara – det talades om uppemot tusen nedkämpade ryska soldater och mellan femtio, kanske upp till ett hundratal ryska stridsfordon som nedkämpats – så är det ganska klart att det här är ett stort nederlag för den för den ryska militären, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.
Enligt David Carlqvist visar händelsen på hur dåligt det går för de ryska trupperna i Ukraina.
– Det finns en hel del vattendrag i Donbasregionen. Bedriver man krigsföring där så måste man ta sig över de här vattendragen ganska ofta. Det kan vara komplicerat, det är inte så lätt. Men det är också en grundläggande militär förmåga som en kvalificerad krigsmakt borde ha, säger David Carlqvist.
Programledare: Alexander Zeilon Lund -
Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.
Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.
Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds Universitet
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Tim Kellerman
-
Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien ”Folkets tjänare” där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen ”Kiborgi” på engelska: ”Cyborgs: Heroes Never Die” som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman ”I det heliga Rysslands tjänst” förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?
Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:”Det vita gardet”av Michail Bulgakov
”Hadji Murat” av Lev Tolstoj
”Vid glömskans rand” av Sergej Lebedev
”Tiden Second hand” av Svetlana Aleksijevitj
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för Östeuropastudier
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Utrikeskrönikan 21 april 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm torsdag
Bloggaren Valerij Kulesjov hittades igår kväll död, skjuten flera gånger i huvudet och överkroppen. Kulesjov tillhörde det ukrainska motståndet i det ockuperade Cherson i södra Ukraina. Han var en aktivist, som precis som många andra i den ockuperade staden vägrade att erkänna den ryska ockupationsmakten.
Den ryska ockupationen är redan ett faktum i fler orter än Cherson, framförallt i sydöstra Ukraina. I städer som Energodar, Melitopol och Berdjansk råder rysk ockupation.
En ockupation som inneburit återuppresta Leninstatyer på torget i Genichensk, ukrainska flaggor utbytta mot ryska eller i vissa fall sovjetiska röda. Rubeln införd i städerna och kollaboratörer, som placerats som nya borgmästare eller rektorer i skolorna. Men där fortfarande invånare protesterar mot ockupanterna och viftar med blågula fanor, något som blivit allt farligare för dem.
I statliga ryska Ria Novosti visas en video från en “lektion” i en skola i Mariupol, i en del av staden som kontrolleras av ryska styrkor. Några män står framför en elev och berättar om hur de nu befriats från nazismen. Männen kommer från Ryssland. Ukrainska lärare som går med på att arbeta på skolorna ska först “filtreras” i särskilda läger på Krim, påstås det.
Somliga ukrainare har valt att samarbeta med ockupationsmakten. En elektriker har utsetts till rektor på ett gymnasium i Energodar, en man som enligt uppgift var väldigt förtjust i det ryska. Hans första åtgärd, att riva ned en tavla till minne av en elev i skolan, som dött i strider i östra Ukraina för några år sedan.
I maj planerar ockupationsmakten att genomföra folkomröstningar och skapa låtsasrepubliker som Chersons folkrepublik, i linje med det som Ryssland redan gjorde för åtta år sen på Krim och sen i Luhansk och Donetsk.
Det blir fejkade folkomröstningar i strid med alla regler, precis som de som skedde för åtta år sen.
För Ryssland gäller det att presentera framgångar i Ukraina lagom till Segerdagen den 9 maj. En segerdag som fyllts med ny betydelse under Vladimir Putin. Allt mer militariserad med nya vapen, som presenteras i paraderna på Röda torget. Ett firande av en sovjetisk seger i det stora Fosterländska kriget - alltså andra världskriget.
Hur förvånade och upprörda skulle de inte ha blivit, de som faktiskt var en del av den segern, de sovjetiska soldaterna. En seger med ofattbart lidande och 20 miljoner döda soldater - Stalins kanonmat. Att de sovjetiska soldaterna, med rötter i Ryssland, skulle invadera sina sovjetiska kamrater ukrainarna. Det hade de nog aldrig kunna föreställa sig.
För så länge veteranerna fanns kvar var deras tydligaste budskap till eftervärlden - aldrig mera krig.
Maria Persson Löfgren
[email protected] -
Om soldaterna och deras fältpräster i krigets Ukraina, vilken roll kan andlighet och religion ha vid fronten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kriget i Ukraina skördar fortfarande offer, både civila och soldater dödas och skadas.
Hör om vad fältpräster och en fältimam kan göra för skillnad för de militära styrkorna.röster i programmet:
Sergej Dmitrijev, ukrainsk ortodox fältpräst verksam i Donetsk
Yevhen Glushcenko, fältimam från Charkiv
Andriy Zelinskyy, koordinator för fältpräster i den ukrainsk katolska kyrkan
Jonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Jan Grimell, präst och reservofficer som forskat om militär själavård
Maria Persson Löfgren, SR:s rysslandskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen
producent: Anders Diamant
reporter: Paloma Vangpreecha -
Ett slut på kriget i Ukraina ser inte ut att vara nära. Hör Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om förhandlingarna.
Det har snart gått fyra veckor sedan Rysslands invasion av Ukraina, och kriget har drivit 10 miljoner människor på flykt inom och utanför landet. Samtidigt har det hållits förhandlingar mellan länderna. Hittills har det varit på utrikesministernivå man träffats.
En avgörande orsak till varför det i nuläget är svårt att komma upp på nästan nivå, dvs att få de båda presidenterna Putin och Zelenskyj att träffas för samtal, är enligt Carolina Vendil Pallin på FOI att Putin inte ser den ukrainske presidenten som annat än ett verktyg för väst och USA.– Putin ser inte den politiska ledningen som legitim över huvud taget, säger Carolina Vendil Pallin.
Vladimir Putins krav på Ukraina för att dra tillbaka sina trupper är tydliga: erkänn utbrytarregionerna, lägg ner era vapen och håll er utanför allianser.
– För Ryssland är ju de här folkrepublikerna, Donetsk och Luhansk, bara varit verktyg. Målet är att kontrollera hela Ukraina, både politiskt och militärt. -
Invasionen blev kort sagt mer aggressiv än vad vi väntat. Den kanske vanligaste prognosen var att angreppet enbart skulle röra Luhansk och Donetsk, men avsikten verkar snarare handla om en fullskalig annektion av Ukraina.
Vid krisens inledande svarade västvärlden med kraftiga ekonomiska sanktioner. Är dessa effektiva gentemot Putin?
Vad är ett rimligt scenario för hur kriget kommer att sluta?
Och slutligen, är det slutet för Rysslands oligarker?
Läsvärt:
A new age of economic conflict | The Economist
Can sanctions stop Putin? | The Economist
Nicholas Mulder, who studies sanctions, declares a watershed moment in global economic history | The Economist
Xi Jinping's China Isn't Siding With Putin Over Ukraine (businessinsider.com)
KÖP ANDRA KAMMAREN-MERCH!
https://andra-kammaren.myspreadshop.se/
HÖR AV DIG TILL OSS:
Webbsida: http://andrakammarenpodcast.se
Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren
Facebook: Andra kammaren | Facebook
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g
Mejl: [email protected]
-
Säkerhetsläget i Europa är mycket allvarligt, och detta avsnitt av Sieps podcast tar åter upp frågan. Den här gången tillsammans med Fredrik Löjdquist som fördjupar de långsiktiga aspekterna av det som nu sker.Reaktionerna från EU och omvärlden lät inte vänta på sig när Ryssland erkände utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk. Ändå kvarstår de ryska antagonistiska målsättningarna, förklarar Fredrik Löjdquist, föreståndare för Centrum för östeuropeiska studier och gäst i detta avsnitt av Sieps Podcast. Han menar att Rysslands strategiska målsättningar är tydliga: att ta politisk kontroll över sina grannländer, att komma bort från en säkerhetsordning som grundar sig på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt att förändra den militära maktbalansen i Europa.Angreppet på Ukraina är ett angrepp på EU och den europeiska idén, menar Löjdquist. Detta borde mana EU och västvärlden att sätta sig vid ritbordet i fråga om både rysslandspolitiken och strategin för de länder i öst som har associeringsavtal med EU. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. De rundar av avsnittet med ett samtal om den enighet som EU tenderar att uppvisa under trycket från yttre hot.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter Vladimir Putins tal i måndagskväll, då han erkände Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga, håller världen andan. Väntar ett fullskaligt krig nu?
Tyskland har svarat med att stoppa den tysk-ryska gasledningen Nord Stream 2. FN kräver handling och Sveriges statsminister har fördömt Putins senaste drag.
Det här avsnittet är inspelat under tisdagen och mycket kan ha hänt sen dess. Men vi går igenom det som hänt i Ukraina och Putins agerande. Vad betyder Donetsk och Luhansk för Ryssland? Kommer sanktioner verkligen stoppa Putin? Hur påverkar de senaste händelserna oss i Sverige och kommer Putin någonsin lyssna på omvärlden?
Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
- Visa fler
