Avsnitt
-
Finländska riksdagen säger ja till ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato. En förkrossande stor majoritet röstade ja. Hör vår korrespondent Carina Holmberg på plats i Finland.
Medverkande: Carina Holmberg, NordenkorrespondentProgramledare: Erika Mårtensson -
I diskussionen om Nato hänvisas ofta till Norge och Danmark och de undantag de har i sina Natomedlemskap. Undantag som bland annat handlar om förbud mot kärnvapen.
Undantagen ses som en möjlig modell även för Sverige. Men vad tycker egentligen Nato om de här undantagen, och vilken praktisk betydelse har de idag? Undantagen som Danmark har är historiska rester som tappat sin betydelse idag, säger Kristian Söby Kristensen, Natoexpert vid Köpenhamns universitet. -
Saknas det avsnitt?
-
En rysk bataljon, med nära 1 000 ryska soldater, ska ha slagits ut när den försökte korsa floden Donets, rapporterar flera medier. Hör Ekots utrikesreporter David Carlqvist om attacken.
Ja, det rör sig om huvuddelen av en, kanske till och med två ryska bataljoner. Det rör sig om förstärkta bataljonsstridsgrupper som ska ha nedkämpats av ukrainskt artilleri när de ryska förbanden försökte genomföra en övergång av en flod i Donetsk, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.De ryska trupperna hade lagt en pontonbro över vattendraget. Sen har man då, som man inte ska göra, klumpat ihop sig vid bron. Det blev en slags flaskhals där det stått en ganska stor ansamling av trupper, säger David Carlqvist.På något sätt fick ukrainska styrkor reda på var de ryska bataljonerna befann sig. Sannolikt genom spaning med drönare. Och därefter har man då beskjutit ryssarna med kraftig artillerield, säger Ekots utrikesreporter David Carlqvist.Uppgifterna om händelsen kommer från Ukrainas militärmakt, men återges av flera medier. Satellitbilderna är ganska tydliga. Och även om siffrorna är lite oklara det talades om uppemot tusen nedkämpade ryska soldater och mellan femtio, kanske upp till ett hundratal ryska stridsfordon som nedkämpats så är det ganska klart att det här är ett stort nederlag för den för den ryska militären, säger David Carlqvist, utrikesreporter på Ekot.Enligt David Carlqvist visar händelsen på hur dåligt det går för de ryska trupperna i Ukraina. Det finns en hel del vattendrag i Donbasregionen. Bedriver man krigsföring där så måste man ta sig över de här vattendragen ganska ofta. Det kan vara komplicerat, det är inte så lätt. Men det är också en grundläggande militär förmåga som en kvalificerad krigsmakt borde ha, säger David Carlqvist. Programledare: Alexander Zeilon Lund -
"Krigscensur råder" säger den tidigare chefredaktören Aleksej Venediktov. I maktens korridorer vågar man inte längre prata med honom,.
En vecka efter Rysslands invasion av Ukraina stängdes radiostationen Moskvas Eko ner. En radio som sedan Sovjetunionens sönderfall varit ett frispråkigt fönster i ett alltmer kontrollerat ryskt medielandskap. -
I Suomussalmi i norra Finland är minnet starkt av det ryska angreppet under Vinterkriget 1939. Och många ser likheter med dagens invasion i Ukraina.
Det är tätt mellan alla minnesmärken och platser som beskriver händelseförloppet under Vinterkriget, och intresset för historien har ökat. Suomessalmi ligger kloss an mot ryska gränsen, och det var här, via den så kallade Raatevägen, som Ryssland anföll med manskap och utrustning som var långt större än vad Finland förmådde. Men finnarna var rustade för den kärva vintern, kunde terrängen och var duktiga på skidor. Och det var omständigheter som var avgörande till Finlands fördel. Min morfar var med i kriget men jag trodde aldrig att jag skulle uppleva ett krig så nära säger Tiia Hietaniemi.Hon jobbar som lärare på skolan i Suomussalmi och kommer med sina elever för att lära mer om hur man ska bete sig vid olika typer av kriser. Många har funderat över vad ska jag göra om kriget kommer och minnen kommer tillbaka som mor- och farföräldrar berättar om kriget, säger Tiia Hietaniemi.Grannen i öster är väldigt nära men ändå långt borta konstaterar Lassi With, pensionär och guide. Folket tänker illa om ledningen i Ryssland, men många vanliga människor är också på ett sätt offer för situationen.Reporter: Carina Holmberg carina.holmberg@sverigesradio.se -
Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin vill att Finland ska bli medlemmar i Nato. Det bekräftade de i ett gemensamt pressmeddelande.
I pressmeddelandet skriver de: Ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen. Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato. Det var väldigt väntat. Det har successivt gått mot den här dagen. Det folkliga stödet för ett Nato-medlemskap har ökat under våren, säger Pirjo Auvinen, Yles politiska reporter. Därmed är det sannolikt att Finland kommer att formellt ansöka om medlemskap i Nato kommande dagarna.Medverkande: Pirjo Auvinen, politisk reporter Yle Erika Mårtensson, programledare Gustav Franzén, producent -
Sverige och Storbritannien har skrivit på en politisk solidaritetsförklaring där länderna lovar varandra hjälp och stöd. Hör hela presskonferensen med premiärminister Boris Johnson och statsminister Magdalena Andersson.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorProgramledare: Erika MårtenssonProducent: Tomas ErikssonTekniker: Alma Segerholm -
Nordens gemensamma försvarsförmåga skulle stärkas om Sverige och Finland väljer att gå med i Nato, menar försvarsminister Peter Hultqvist (S), som tidigare varit mot ett Natomedlemskap.
Vi utnyttjar varandras styrkor och fördelar och kompletterar varandra fullt ut och dessutom genomför en operativ planering och då blir det effekten att vi blir starkare tillsammans, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).De nordiska försvarsministrarna träffas i veckan och då kommer frågan upp om hur ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap skulle kunna påverka samarbetet.Ett Natomedlemskap med gemensam försvarsplanering och övervakning av Östersjön skulle minska risken för att något ska hända kring Baltikum och inte minst Gotland, enligt Peter Hultqvist. Det där är en central punkt i Östersjön som inte får falla i händerna på någon annan.Om sin tidigare negativa ståndpunkt till ett svenskt Nato-medlemskap säger försvarsministern: Det finns ett före den 24 februari och ett efter. Ekots politiske kommentator Fredrik Furtenbach menar att Hultqvist tar tydlig ställning. Han argumenterar i praktiken för ett svenskt Natomedlemskap, utan att säga att vi ska gå med. För precis som Magdalena Andersson så nämner han i stort sett bara fördelar. Medverkande: Mats Eriksson, Reporter mats.eriksson@sverigesradio.se Fredrik Furtenbach, Politisk kommentator fredrik.furtenbach@sverigesradio.seLi Hellström, Programledare li.hellström@sverigesradio.se -
Trots Eurovisions regler smygs politik med i bidragen med jämna mellanrum. Hör om kyssen som ledde till censur, bidraget som ville uppmärksamma ett folkmord och om den smäktande balladen som blev startskottet för en revolution.
Hundratals miljoner människor tittar på Eurovision song contest varje år tävlingen har en enorm genomslagskraft. Trots förbudet dyker politiska budskap upp på startfältet då och då.Eurovisions regler mot politiska bidragTävlingens arrangör European broadcasting union, EBU, har regler som alla tävlande länder måste förhålla sig till. Det står att Eurovision song contest är ett ickepolitiskt event. Man får inte politisera bidragen och man måste se till att Eurovision inte på något sätt blir vanärat, säger Eurovisionexperten Bella Qvist.Ryssland portade från Eurovision 2022Efter president Vladimir Putins och Rysslands invasion av Ukraina blev det debatt om Ryssland skulle få vara med och tävla. Till slut portades Rysslands bidrag från Eurovision 2022 i Turin. EBU använde reglerna som sa att det skulle kunna vara vanärande för Eurovision, säger Bella Qvist.Ukraina starkt segertippade hör snabbguiden till Eurovision 2022Med arkivljud från Eurovision song contest 1974, 2012, 2013, och 2015 med kommentatorerna Ursula Richter och Carolina Norén.Medverkande: Bella Qvist, journalist på Sveriges Radio och expert på Eurovision song contestProgramledare: Marcus NilssonProducent: Susanna Hållbus och Julia Juhlin KarlssonTekniker: Brady Javier och Behzad Mehrnoosh -
Ryssland attackerar stålverket i Mariupol med mer artilleri och fler trupper. Det tio kvadratkilometer stora verket är hamnstadens sista fäste och man tror att de kvarvarande ukrainska soldaterna kommer slåss till sista man. Ukrainarna är många färre, men enligt Försvarsmaktens expert Magnus Gimås har de just nu det strategiska överläget.
Medverkande: Magnus Gimås, major och övningsplanerare på Försvarsmaktens markstridsskola. David Carlqvist, utrikesreporter på EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Tomas ErikssonTekniker: Maria Stockhaus -
Det pågår intensiva strider i Donbas där ryska styrkor försöker skära av de ukrainsk-kontrollerade områdena i en så kallad kniptångsmanöver. Flera ickemilitära mål har utsatts för attacker. Hör det senaste om kriget i Ukraina.
Medverkande: Antti Kuronen, Yles utsände i Kramatorsk i Ukraina. David Carlqvist, Ekots utrikesreporter.Programledare: Olle WibergProducent: Isak KronaTekniker: Christer Tjernell -
Historien om flickan som försvann från ett hotellrum i Portugal fick ett enormt genomslag världen över och blev en följetong i de brittiska tabloiderna. 15 år senare har Madeleine McCann fortfarande inte hittats. Hör om teorierna och polisens kamp mot klockan när preskriptionstiden är på väg att rinna ut.
Kvällen den tredje maj 2007 lämnar brittiska läkaren Kate McCann bordet på en tapasrestaurang på Algarvekusten i Portugal. Hon ska se till sina tre barn som sover på familjens hotellrum men där gör hon en fasansfull upptäckt. Äldsta dottern, den snart fyraåriga Madeleine, ligger inte kvar i sin säng. Det är en förälders värsta mardröm, ett barn som bara är försvunnet, säger Maria Eksedler, som vid Madeleine McCanns försvinnande var Sveriges Radios korrespondent i London.Madeleine McCann hittades aldrigSökpådraget efter Madeleine McCann saknade motstycke i modern tid och människor världen över följde mediernas bevakning. 15 år senare är det fortfarande oklart vad som hänt hör vad vi vet om försvinnandet och om polisens teorier.Med ljud från Medierna i P1 från 25 augusti 2007 och nyhetssändningar i P3 Nyheter, BBC och Sky News.Medverkande: Maria Eksedler, Sveriges Radios tidigare korrespondent i Storbritannien.Programledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin KarlssonTekniker: Jesper Timan och Joar Jonsson -
Stjärnkirurgen Paolo Macchiarini transplanterade konstgjorda luftstrupar på tre patienter som senare dog. Tilltaget som Karolinska institutet hoppades skulle leda till ett Nobelpris ska nu avgöras i domstol. Hör historien som ledde oss hit.
I slutet 2010 rekryterades kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. 2011 och 2012 transplanterade han syntetiska luftstrupar på tre patienter som senare dog. Macchiarinis arbete stoppades när det stod klart vad som hänt. Man kan säga att det slog ner som en bomb på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Tiden efter det präglades av att nyckelpersoner avgick. Man diskuterade vad som egentligen hade hänt och hur han hade rekryterats, säger Ekots medicinreporter Anna Larsson.Nu börjar rättegången mot Paolo Macchiarini han åtalas för grov misshandel av tre patienter. Han har hela tiden nekat till brott. I rätten säger han att han välkomnar en rättslig prövning. Jag har varit tyst i alla dessa år, på min advokats inrådan. Vi tror att det enda rätta avgörandet i det här sker i en rättssal. Inte utanför, säger Paolo Macchiarini i Solna tingsrätt.Karolinska hoppades på NobelprisAtt ersätta organ utan att en donator behövs kallas regenerativ medicin och enligt Ekots medicinreporter Anna Larsson hade Karolinska institutet höga förhoppningar på kirurgen Paolo Macchiarinis arbete. Man vill gärna behålla sitt goda rykte internationellt och kröna det med ett Nobelpris, säger Anna Larsson.Med ljud från SVT:s Dokument inifrån.Medverkande: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot.Programledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin KarlssonTekniker: Ludvig Widman -
Vladimir Putins propaganda vittnar om en dröm om det storryska riket och nu jobbar hans spinndoktorer med att skriva om historien så att det framstår som att Ukraina hela tiden varit ryskt.
I början av april dyker en artikel upp i flödet för många ryssar. Det är den statliga nyhetsbyrån RIA som publicerar artikeln med titeln Vad bör Ryssland göra med Ukraina, skriven av filosofen och spinndoktorn Timofej Segejtsev.Timofej Sergejtsev är Putins spinndoktorI artikeln skriver Sergejtsev att Ukraina styrs av en nazistisk ledning och att en majoritet av befolkningen är nazistisk. Det här är saker som säkert har tänkts tidigare, men inte uttalas. Men nu är tiden inne, säger Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.I sitt tal inför invasionen säger Rysslands president Putin att Ukraina egentligen är ryskt territorium som getts bort av misstag, utan att konsultera den ryska befolkningen. Kristian Gerner, professor emeritus i historia, känner igen mönstret i tankarna. Det är mycket likt stortyska riket, som Hitler drömde om, säger professor Kristian Gerner.Med arkivljud från SR och SVT.Medverkande: Historikern Kristian Gerner, professor emeritus vid Lunds universitet och Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Reporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent. Julia Juhlin KarlssonTekniker: Christer Tjernell och Ludvig Widman -
En ny medicin har visat sig effektiv för personer med sjukdomen cystisk fibros. Men Sverige anser att medicinen är för dyr, vilket gör patienterna desperata. Elin Wallte är en av dem.
Jag ställdes inför beslutet huruvida jag skulle ta emot mina föräldrars besparingar efter huset de har sålt, eller att fortsätta att se oron i mina barns ögon och känna att den är befogad, säger Elin Wallte.Patienter med cystisk fibros måste ägna en stor del av vardagen åt andningsövningar och träning och behöver ofta intravenös antibiotika på grund av ständiga infektioner. Vissa får lungtransplanteras och många dör unga. Men sedan en tid tillbaka finns ett nytt läkemedel, Kaftrio, som minskar slembildningen och som visat sig ge snabba, bra resultat. Men medicinen är dyr, och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har två gånger sagt nej till att subventionera den. Det känns som vi inte är inkluderade i välfärdslandet Sverige.Elin Wallte hade satt allt hopp till medicinen. I slutet på februari åkte hon till Argentina, där läkemedelsbolaget inte har patent och där en billigare kopia tillverkas för runt 400 000 kronor om året i stället för drygt två miljoner.Vad hände när du började äta medicinen? Det låter som att det inte är sant, men det gick några timmar, så kände jag att jag för första gången på flera, flera år kunde dra djupa andetag. Min dotter sa, "mamma, jag har aldrig hört dig andas på det viset".Mätningar visar också att Elin Walltes lungfunktion på tio dagar förbättrats avsevärt. När medicinen tar slut står hon inför valet att ta mer av föräldrarnas besparingar och åka till Argentina igen, och hon känner nu till flera familjer som är på väg att göra samma resa. Men andra väljer att flytta utomlands, då läkemedlet är godkänt för subvention i runt 25 andra länder, däribland stora delar av Europa.Myra, som inte vill ha med sitt efternamn, kommer från en ort i Mellansverige. Hon har också cystisk fibros, och hennes syster dog av samma sjukdom för sju år sedan, 33 år gammal. Det är så förnedrande att veta att det finns en medicin som gör personer så mycket bättre. Den finns, men jag får den inte.Hur reagerade du när TLV:s senaste beslut kom? Jag fick jätteångest, jag blev jätteledsen och kände vad ska jag göra nu? Det är som de satt ett pris på mitt liv, och sagt att jag inte är värd att räddas, så nu får jag kvävas till döds.Myra har nu lämnat hus och man för en lägenhet i Köpenhamn i Danmark. Där får hon nämligen medicinen inom högkostnadsskyddet. De räddar mitt liv. De har varit så fina, så välkomnande. Mitt hjärta blöder för dem som inte kan göra det.Reporter: Petra Haupt petra.haupt@sverigesradio.se -
Hyrsjuksköterskor blir allt vanligare inom vården, och kostnaden för sköterskorna ökar. Men det här vill regionerna ändra på, då vårdkvalitén också blir lidande. Hör sjuksköterskan Tina Gustafsson.
I korridoren på kirurgavdelning 8 på Västmanlands sjukhus i Västerås sitter en tavla som visar vilka i personalen som är i tjänst just den här dagen. Här ska det jobba 23 sjuksköterskor för att verksamheten ska fungera. Men för några år sen fanns det bara sex ordinarie sjuksköterskor, resten var hyrpersonal som hela tiden byttes ut. Det var otroligt frustrerande. Man liksom bara sprang och gjorde det jobbet som skulle göras. Vi fick också ta hand väldigt mycket om alla bemanningssyrror som hela tiden kom, säger ordinarie sjuksköterskan Tina Gustafsson. De frågade mycket, de kunde inte så mycket. Och det här med ansvarsområden och utvecklingsarbete hade vi överhuvudtaget inte tid med.Tina Gustafsson och Hanna Hassel, som är biträdande enhetschef, säger att de har jobbat mycket med rekrytering. Stått på mässor och ordnat mingelkvällar för studenter. De har jobbat med schemat så att det ska finnas utrymme för återhämtning och satsar på kompetensutveckling.Tre av de sjuksköterskor som tidigare jobbade här för bemanningsbolag har idag övergått till att bli fast anställda på avdelningen. Man tar fortfarande in hyrpersonal, men på rätt sätt, säger Tina Gustafsson för att täcka upp för fast anställda som är föräldralediga eller som går specialistutbildning. Reporter: Erika Mårtensson erika.martensson@sverigesradio.se -
Marina och sonen Emil, 6, bor på Irland men besökte släktingar i Charkiv i östra Ukraina när kriget bröt ut. Hon bestämde sig att fly tillsammans med sin mamma. Väl hemma igen känner hon skuldkänslor.
Jag känner en sorts skuld över att själv ha överlevt, säger Marina, en skuld över att inte vara kvar i Ukraina. Kanske skulle jag stannat där, kanske kunde jag ha hjälpt till mer där, till dem som är i nöd. Och även om hon vet att hon lämnade Ukraina för att rädda sin sexårige son och sig själv, så mal tankarna vidare. När Emil första dagen återvände till skolan hade kompisarna fest. Den irländska tv-kanalen RTE News är på plats. På tv-bilderna syns hur kompisarna jublar och ropar välkommen Emil, klassrummet är smyckat i Ukrainas blå-gula färger, alla står där och väntar. Jag är glad att han inte är i ett land med bomber längre säger en klasskamrat, inga barn ska behöva vara på läskiga ställen, säger en annan. Först tänkte jag att det var konstigt att fira när människor dör varje dag i Ukraina, säger Marina, men det var ändå fint att få känna glädje och folk som såg tv-klippet sa att det gav dem hopp. Reporter: Katja Magnsson katja.magnusson@sverigesradio.se -
Sverige och Finland följs åt om att gå med i försvarsalliansen Nato hör om statsministrarna Marins och Anderssons pressträff.
Frågan om svenskt och finskt Natomedlemskap ställs på sin spets i och med Rysslands invasion av Ukraina. På tisdagen höll Finlands och Sveriges statsministrar Sanna Marin och Magdalena Andersson en gemensam pressträff.Sveriges och Finlands beslut om NatoEnligt Ekots kommentator Tomas Ramberg är poängen att visa att Sverige och Finland går i takt. Det lät som att de två statsministrarna verkligen tänker anpassa sina tidtabeller efter varandra. Det underliggande budskapet var att besluten ska tas väldigt nära i tid, säger Tomas Ramberg.Medverkande: Hewa Abdelzadeh, reporter, Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator, Carina Holmberg, korrespondent på plats i Helsingfors.Programledare: Pär EdbergProducent: Pia SjögrenLjudet hördes först i Lunchekot i P1 12:30 13 april 2022. -
Medlemmar i Nato skyddas av det som kallas artikel fem. Hör om alla för en-principen, där en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot alla.
Natos medlemsländer har gått med på artikel fem i grundfördraget. Den brukar kallas för musketörsparagrafen: en för alla, alla för en, säger Ulla Gudmundson, analyschef på utrikesdepartementet och tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation.Artikel 5 är en säkerhetsgaranti, att Natoländerna hjälper varandra vid en attack.Detta innebär dock inte att alla medlemsländer omedelbart bidrar med militära medel om ett av medlemsländerna angrips utifrån.Artikel 5 användes efter 11 september-attacken 2001Artikel fem har bara använts en gång, och det var inte USA som ryckte ut till undsättning, som Nato och omvärlden väntat sig. När 11 september hände, den enda gången som artikel 5 har använts av Nato, då var det tvärtom. Det var USA som attackerades, och andra medlemsländer som ryckte ut till USA:s hjälp, säger Sveriges Radios USA-kommentator Ginna Lindberg.Medverkande: Ulla Gudmundson, tidigare biträdande chef för Sveriges Natodelegation, Ginna Lindberg, USA-kommentator på Sveriges Radio.Reporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Dennis Jörnmark och Julia Juhlin Karlsson -
Nyamko Sabuni avgår som partiledare för Liberalerna, med bara sju månader kvar till riksdagsvalet. Hör hela Nyamko Sabunis presskonferens, med kommentar av Ekots Fredrik Furtenbach.
Nyamko Sabuni valdes till Liberalernas partiledare i juni 2019. Interna strider om hur partiet ställer sig till att samarbeta med Sverigedemokraterna och låga opinionssiffror har präglat partiet under nästan hela tiden sedan dess.Sabuni avgår som partiledare för LiberalernaEnligt Nyamko Sabuni har hon själv stått i vägen för Liberalernas viktigaste frågor.För att vi ska bli det nya Sverige krävs mycket av oss alla. Jag ser ännu vägen framför mig. Men jag ser också att det inte längre är jag som ska gå i första ledet. Jag har därför meddelat valberedningens ordförande mitt beslut att i dag lämna posten som partiledare för Sveriges liberala parti, säger Nyamko Sabuni (L) på en presskonferens.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotProgramledare: Olle WibergProducent: Emil Östman - Visa fler