Dramaten Podcasts
-
Skådespelaren Leif Andrée hörde David Bowie för första gången 1972 och det blev avgörande för honom: "Jag blev skådespelare av två skäl David Bowie och Sex Pistols."
DAVID BOWIE VAR STÄNDIGT I RÖRELSEDavid Bowie (1947-2016), som egentligen hette David Jones, växte upp , London. Han började spela saxofon som 13-åring och startade sitt första band när han var 15, men satsade efter några år på en solokarriär och LP-debuterade 1967. Det gick lite trögt i början och han utbildade sig bland annat till skådespelare och mimartist. Han gav ut singeln "Space oddity" 1969 som med åren skulle bli världens mest sålda singel men det var först 1972 som Bowie blev en riktig superstjärna, då skivan "The rise and fall of Ziggy Stardust and the spiders from Mars" gavs ut. Han var en trendsättare som gång på gång ändrade uttryck och musikstil. Under sitt artistliv samarbetade han med en mängd olika musiker, var skådespelare, konstnär - och beräknas ha sålt 140 miljoner skivor. David Bowies 25e album"Blackstar" gavs ut på hans födelsedag 8 januari 2016, två dagar innan han avled i levercancer 69 år gammal.SKÅDESPELAREN LEIF ANDRÉE TÄNKER PÅ BOWIE VARJE DAGLeif Andrée inledde sin skådespelarkarriär på Teater Galeasen i Stockholm 1983 och tillhör idag den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, där han medverkat i många hyllade uppsättningar som till exempel "De tre musketörerna", "Erik XIV" och "En folkefiende". 2016 var det premiär för monologen "Leif", en uppsättning som fick mycket fin kritik och stor publik. I tonåren tillhörde Leif Andrée den svenska simeliten och när han blev värvad till Sundsvalls Simsällskap, var han med också med i stadens legendariska punkband Pizzoar. Han har medverkat i ett stort antal tv- och spelfilmer, några av alla är "Kaninmannen", "Himlen är oskyldigt blå" och "Tomten är far till alla barnen". Han spelar också Daidalos" i det populära barnprogrammet "Labyrint". 2022 hade han rollen som Banquo i "Lady Macbeth" på Dramaten och Mr Braddock i "Mandomsprovet" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 2008 tilldelades han Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".Producent: Maria Götselius -
Förra veckan hade Dostojevskijs "Brott och straff" premiär på Dramaten. Men under Rysslands krig mot Ukraina har röster höjts för att omvärdera de ryska klassikerna. Hur sätter man upp "Brott och straff" i dag?
Teaterkritiker Maria Edström och Fredrik Wadström, medarbetare på kulturredaktionen och tidigare Rysslandskorrespondent, har båda sett pjäsen och samtalar om hur vi ska förhålla oss till rysk litteratur mitt under brinnande krig i Europa. Intervju också med Dramatenchefen Mattias Andersson, om hur nationalscenen resonerat kring uppsättningen.AUGUSTPRISVINNAREN NINA VAN DEN BRINK OM MAJA EKELÖFMaja Ekelöfs bok "Rapport från en skurhink" riktigt skakade om Sverige då den vann första pris i Rabén och Sjögrens romanpristävling som Bästa politiska roman 1970. Maja Ekelöf blev rikskändis över en natt och boken en modern klassiker. Nina van den Brink har arbetat på sin biografi i fyra år. Reportage av Katarina Wikars. REPORTAGE: STAND UP I KAIROI Egypten växer den mycket unga stand up-scenen. Komedi, satir och skämtkultur är djupt förankrad i den arabiska och egyptiska världen. Men 2022 års Egypten styrs av en militärdiktatur, där yttrandefriheten är kraftigt begränsad. Vad får man egentligen skämta om i dagens Egypten? Reportage av Edgar Mannheimer. ESSÄ: OM FARAN MED BEKVÄMLIGHETBekvämlighet är ett ord med stark positiv värdeladdning för de flesta av oss. Men kanske är det just vårt behov av och krav på komfort, som håller på att försätta oss i en situation som är allt annat är behaglig. Över detta funderar journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof -
För attributmakaren Hanna Petterson är attribut som avhuggna kroppsdelar vardagsmat och något som ska vara med i nästan varje uppsättning.
Hanna Petterson har en förkärlek för att skulptera, och hur hon än väljer att ta sig an ett attribut så är tillvägagångssättet alltid skulptural.Hela Hannas verkstad är utsmyckad med attribut från tidigare föreställningar. Små grillade kycklingar, tomater, bröd och bakverk i skumgummi och avhuggna huvuden med förfärade ansiktsuttryck ligger utströsslade i lokalen.När vi träffar Hanna är hon i fullfart med att måla ett gigantiskt bläckhorn till Dramatens uppsättning av "Brott och straff", målet är att skapa en illusion av glas: "Vissa delar gör man för publiken och vissa delar får man göra för skådespelarna och vissa delar gör man helt enkelt för sig själv för det är så roligt" Reporter och producent: Tove Lindell -
Vad vet din tandläkare om ditt sexliv? Borde Wahlgrens Värld sättas upp på Dramaten, med Bianca som regissör? Den stora hypen om Lidl. Innovativ marknadsföring som imponerar. Är det dags att lämna Bruno på simskolan? Hur är det att lyssna på en förlossning? Och en man med en gyllene arm räddar liv.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K.
Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature.
Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
I spåren av en försvunnen anteckningsbok uppdagas tystnadskulturen i en hel by.
Nyskriven radionovell i uppläsning av Birthe WingrenEn kampanj för att främja folkhälsan involverar en stor del av byns kvinnor. Plötsligt försvinner en anteckningsbok vid motionsspåret. Långt senare återspeglar dess innehåll relationerna mellan byns invånare.Den finlandssvenska författaren Karin Erlandsson är uppvuxen i Österbotten och bor nu på Åland. Hennes romandebut Minkriket nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2015 och i år var hon återigen en av de nominerade, nu för romanen Hem.Birthe Wingren är skådespelare, tidigare verksam vid bland annat Åbo svenska teater, Stockholms stadsteater och Göteborgsoperan. Våren 2023 ses hon i pjäsen "M/S Tiamantti" på Dramaten i Stockholm.Av: Karin ErlandssonInläsare: Birthe WingrenTekniker: Johan HörnqvistProducent: Anneli Zvejnieks, Tredje Statsmakten Media -
Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K. Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Lea är skådespelaren som ständigt hamnar i uppsättningar hon inte riktigt gillar. Men teater är en lek, så låt oss leka!
Specialskriven radionovell av och med Stina EkbladLea arbetar på en institutionsteater i huvudstaden. Hon är eftertänksam (av somliga kallad "djup") och erfaren. Och samtidigt lite lat, bekväm av sig. Är det därför hon ständigt går runt med känslan av att hon inte riktigt vill delta?Stina Ekblad är skådespelare verksam vid Dramaten. 2020 romandebuterade hon med "Här brusar strömmen förbi".Av och med: Stina EkbladLjud: Gardar HansenProduktion och musik: Dmitri Plax -
I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget.
Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Med anledning av Sven-Bertil Taubes död i november 2022 här är en digital repris av reportaget "Närbild Sven-Bertil Taube" av Kerstin Berggren från december 2014.
Efter åren på Dramatens elevskola var Sven-Bertil Taube under hela 1960-talet anställd på Dramaten i Stockholm där han gjorde roll efter roll. Men 1969 flyttade han till London för att filma och där han sedan blivit kvar under mer än 40 år. Under hela den här tiden har han fortsatt att spela teater, filma och sjunga,I Kulturradion Special med rubriken Närbild Sven-Bertil Taube", samtalar Kerstin Berggren med honom. De träffades i hans hem i London i samband med att han nyligen kom ut med en ny CD, Hommage som är en hyllning till vännerna Ulf Björlin, Olle Adolphson, Lars Forssell, Carl Fredrik Reuterswärd och Gunnar Bohman. -
Författaren John Ajvide Lindqvist blev ofantligt förtjust när han för första gången läste pjäsen "I väntan på Godot" av Samuel Beckett en entusiasm som består: "Han ekar genom en hel del som jag skrivit."
SAMUEL BECKETT SKREV "I VÄNTAN PÅ GODOT" EN AV VÄRLDSDRAMATIKENS MEST SPELADE PJÄSERSamuel Beckett (1906-1989) föddes i Dublin, Irland. Han växte upp i välbeställd familj, studerade bland annat franska och bosatte sig så småningom i Paris där han blev vän med James Joyce och andra inom det modernistiska avantgardet. Beckett skrev först kritik, essäer och noveller. 1938 romandebuterade han med "Murphy" efter att ha refuserats 42 gånger. Under kriget gick Beckett med i den franska motståndsrörelsen. Därefter skrev han raskt flera verk, både romaner och dramatik, och tog platsen som en av tidens mest originella författare. Han struntade i sådant som handling och platser, istället skrev han långa inre monologer om människans ensamhet och tillkortakommanden, ofta absurt och tragikomiskt. Han fick Nobelpriset 1969, men skydde all offentlighet och priset hämtades av hans förläggare. Samuel Beckett dog 1989, 83 år gammal.JOHN AJVIDE LINDQVIST ÄR DEN SVENSKA SKRÄCKLITTERATURENS MÄSTAREFörfattaren John Ajvide Lindqvist skriver romaner, noveller och manus för både TV och film ofta med skräcktema och han debuterade 2004 med vampyrromanen "Låt den rätte komma in". Den blev en formidabel succé som såldes till 30 länder. 2008 hade filmen, i regi av Tomas Alfredson, premiär och den blev hyllad av kritiker och publik. Den fick flera priser och belönades med bland annat fem Guldbaggar, där John Ajvide Lindqvist tog hem priset för Bästa manus. "Hanteringen av odöda", "Himmelstrand", "X: den sista platsen" och "Vänligheten" är några av alla framgångsrika romaner han skrivit, novellen "Gräns" filmades av Ali Abbasi 2018 och vann pris för bästa film på Guldbaggegalan 2019. Johan Ajvide Lindqvist har också skrivit dramatik och fick fina recensioner för bland annat "De obehöriga" på Stockholms stadsteater Kulturhuset 2019. I romanen 2022 gavs romanen "Verkligheten" ut, där han ger sig på influerarkulturen och gör skräck av realityserier på tv.I avsnittet medverkar också Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten och mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".Producent: Maria Götselius -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
Den brittiske agenten Alec Leamas kallas hem till London i tron att han ska tvingas lämna agentlivet bakom sig, men i mötet med sin chef inser han att det finns helt andra planer för honom.
John le Carrés klassiska spionroman i uppläsning av Alexander Salzberger"Spionen som kom in från kylan" (1963) blev John le Carrés (pseudonym för David Cornwell) genombrott. Med romanen föddes den moderna spionthrillern, där det kalla kriget skildrades utan illusioner och försköningar. "Spionen som kom in från kylan" har kallats den bästa spionroman som någonsin skrivits. David Cornwell arbetade under början av sextiotalet för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland och det var där han fick idén till romanen. David Cornwell avled 2020.Alexander Salzberger är verksam som skådespelare, dramatiker och regissör. Han har arbetat på bland annat Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern, Dramaten, Teater Moment och Riksteatern.Av: John le CarréOversattare: Hans-Jacob NilssonUppläsare: Alexander SalzbergerProducent: Emma JankeTekniker: Fanny LantzForlag: Albert Bonniers förlagTillgänglig fram till 1 juni 2023. -
- Abshir från hemtjänsten kommer in. Abshir betyder gåva och så är det. Han brukar sjunga för sig själv. Han vet jag tycker om hans röst. Han kommer från Somalia.
Om Staffan Westerberg:Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare.Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus.Producent: Mette Göthberg [email protected] - Visa fler
