Svenska Dagbladet Podcasts

  • Stefan och Martin diskuterar förhoppningar och förväntningar på Svenska kyrkans nya ärkebiskop, Martin Modeus.

    Artiklar och intervjuer som omnämns är Analys i Kyrkans tidning, Intervju i Svenska Dagbladet samt intervju i P1 morgon.

    Apologia är beroende av gåvor!

    Swisha en engångsgåva till 123 312 51 92, ellerbesök apologia.se/givare för att bli månadsgivare.

    Mejla respons på podden till [email protected]

    Apologia live 13 December: Fråga vad du vill

    Anmäl dig här eller Dela på Facebook

  • Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på?

    Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade. Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Andreas Ericsson

  • Charlotte Ljung har specialiserat sig på skilsmässor och separationer. Hon har grundat bolaget Endbright som är vad det heter: ett bolag som fokuserar på att bidra till ett bra avslut på en lång relation. Men hur gör man en lönsam affär av det? Och vad är planen framöver?

    Charlotte Ljung efter intervjutillfället till "Framtidens entreprenör" av Carnegie och Svenska Dagbladet.

  • Charlotte Ljung har specialiserat sig på skilsmässor och separationer. Hon har grundat bolaget Endbright som är vad det heter: ett bolag som fokuserar på att bidra till ett bra avslut på en lång relation. Men hur gör man en lönsam affär av det? Och vad är planen framöver?

    Charlotte Ljung efter intervjutillfället till "Framtidens entreprenör" av Carnegie och Svenska Dagbladet.


  • Elias Björkman och Tove Norström har sett dokumentärserien ”Tre Pappor” på SVT Play. Nu behöver de prata av sig. På drygt 15 minuter vänder och vrider veckans avsnitt av "TV-kollen" på frågor som: behöver man säga allt man tänker, heter det ”dricka varm choklad” eller ”ha en kakaocermoni” och blir man en bättre människa av att vara naken i grupp?


  • Klimatfrågan mobiliserar - och polariserar. På en kvart får du veta hur klimatfrågan har blivit en spelplan för populister att locka väljare och varför frågan istället skulle kunna bli en enande kraft. Med Erik Hedtjärn, politikchef på Svenska Dagbladet och näringslivsreporter Mikael Törnwall, nyligen hemkommen från klimattoppmötet COP27.

  • Den första och andra kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur beskrevs på liknande sätt av sin samtid och av varandra. Anna Smedberg Bondesson reflekterar över Selma Lagerlöf och Grazia Deledda.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-14.Hon var ful, stillsam, tystlåten, anspråkslös. Hon kammade sitt gråa hår ner över panna och kinder på mormödrars vis och såg lika gammal ut som jag, fastän hon bara var 55. Hon var liten med orimligt små, svaga händer, endast huvudet var stort.Rösten är Selma Lagerlöfs. Det är januari 1928 och Lagerlöf beskriver i ett brev till sin väninna Ida Bäckman mötet med Grazia Deledda på Nobelfesten en månad tidigare. Samma möte skildras av Deledda i en hyllningsartikel i samband med Lagerlöfs 70-årsdag i november senare samma år:Också hennes gestalt, liten, kraftig, med det stora huvudet omgivet av en krans av vitt hår, dragen nästan grova. Deledda avslutar med: Och våra händer möts med verkligt barnslig uppriktighet som två småflickors, som finner varandra i en rymd och en tid som inte har ålder.Det händer, som bekant, att det inte delas ut ett Nobelpris i litteratur. Det hände även 1926. Nobelkommittén enades då om att inga av de nominerade svarade mot kriterierna i Nobels testamente. Grazia Deledda från Sardinien fick sedan det priset ett år försent, som den andra kvinnan någonsin. Den första, 1909, var just Selma Lagerlöf.Lagerlöf upprättar i brevet en distans till sin sardiska författarkollega: Deledda passade inte in, hon såg ut som våra mormödrar, hon påminde om något urtida. Intressant nog har de här dragen påfallande likheter med den bild av Lagerlöf själv, som en naturbegåvad berätterska, som både har präglats av och präglat litteraturkritiken och litteraturhistorien och som också fortsatte att forma föreställningen om henne, i både utlandet och Sverige.När Deledda levandegör mötet på Nobelfesten i tidningen Corriere della sera är hon naturligtvis mer positiv och kanske mindre ärlig än vad Lagerlöf är i ett privat brev. I vilket fall är det slående hur Deledda tar fasta på beröringspunkterna dem emellan och hon menar, precis som Lagerlöf om henne, att författarinnan i fråga själv är en god representant för de arbetsamma kvinnor hon skildrar. Något urtida och ursprungligt.Både den svenska och den italienska kritiken omfamnade Lagerlöfs och Deleddas berättelser så länge som de uppfattades just som någon form av autentiskt och folkloristiskt mer eller mindre omedvetet vittnesmål, eller som gestaltning av något sagomättat ursprungligt. Deleddas Sardinien kan här jämföras med Lagerlöfs Värmland, som en italiensk läsare upplever som lika exotiskt som en svensk läsare upplever Sardinien.Genomgående hos de manliga kritikerna finns en syn på de två författarinnorna som skrivande inifrån en egen erfarenhet. Om Selma Lagerlöf ansågs ge litterärt liv åt den orala berättartraditionens sagoskatter, återgav Deledda den egna traktens muntliga historier om verkliga skeenden. I båda fallen fanns en föreställning om att själva författandet var ett slags omedveten och närmast intuitiv process som gav hembygden röst. Den här synen möjliggör även en sorts omyndigförklarande.Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.Deledda hör till de Nobelprisval som har ifrågasatts. Och även i sitt eget hemland Italien har hon förnekats en hedersplats på parnassen. De politiska skälen är minst lika tunga som de estetiska, även om det inte talas lika högt om dem, på grund av Italiens starka förträngningsmekanismer när det gäller sin egen 1900-talshistoria. Att Mussolini gillade henne kan knappast ha gynnat hennes litterära fortlevnad.Men. Det ser nu ut som om författarskapet är på väg mot en renässans och då inte minst tack vare sin starka existentiella tematik. Och omvärderingen börjar med en uppgörelse med den patriarkalt nedlåtande kritik som klappade henne på huvudet.Giuseppe Antonio Borgese (han) som skrev ett raljerande porträtt av Selma Lagerlöfs författarskap när hon fick Nobelpriset 1909 (han) bär skulden också för förminskningen av Deledda. I en recension från 1911 av två romaner som kom det året, skriver han: Grazia Deledda är en renrasig berätterska, som en gammal bondkvinna.Påståendet är lika könskodat som när han i artikeln om Lagerlöf två år tidigare skrev: Sålunda gick hon det för skrivande kvinnor inte alls ovanliga ödet till mötes: hennes debutroman, Gösta Berling, är den bästa av dem alla.Den italienska Selma Lagerlöfkurvan, eller Lagerlöfs Italienkurva, börjar med Nobelpriset 1909 och har sin sista topp i samband med hundraårsminnet 1958. Den mest initierade artikeln från det märkesåret är nog Carlo Picchios essä i litteraturtidskriften La Fiera Letteraria. Om Jerusalem skriver han: Kanske skulle vi begå samma misstag i vår perspektivbedömning gentemot de beskrivna Dalabönderna i Jerusalem, om vi satte oss till doms över dem, som Lagerlöf gjorde när hon försökte gestalta folket på vårt Sicilien.Carlo Picchio upplever alltså att det skorrar falskt när han läser Lagerlöfs Sicilienskildring Antikrists mirakler från 1897, och den upplevelsen var lika vanlig i den nordiska som i den italienska kritiken. Den har naturligtvis först och främst att göra med att Lagerlöf inte är en sicilianare. Men den beror också på att hon som kvinna inte förväntas ha kunnat förvärva samma kunskap om ett annat land som en motsvarande man skulle kunnat göra.I Antikrists mirakler tecknas en bild av ett lantarbetande, fattigt och enkelt folk ur ett distanserat perspektiv. Männen på väg hem från fälten beskrivs med Lagerlöfs ord: en hel mörk mur af grofva, svarta mantlar och slokhattar.Och oavsett om man tycker sig se en schabloniserande tendens eller inte, kan det vara intressant att konstatera att en liknande tendens i så fall också återfinns hos Grazia Deledda, i hennes skildring av de hemvändande sardiska lantarbetarna i romanen LEdera (Murgrönan), i Ernst Lundquists översättning: Männen kommo tillbaka från åkrar och betesmarker, somliga till fots, andra ridande på små vita eller svarta hästar, och de tycktes komma långt ifrån, tysta och trötta som irrande riddare.Vi läser alltid genom ett förväntningsfilter. I Lagerlöfs fall innebär det att vi läser in en kulturell distans medan vi i Deleddas bara konstaterar en klassklyfta. Drömmen vore kanske en rymd och en tid utan vare sig ålder eller bakgrund, utan vare sig genusmässig eller geografisk begränsning.Samtidigt. Vi är ju inte bara begränsade av våra olika fördomar och förväntningar. Vi lever också i en högst politisk verklighet. Och här måste vi visserligen sträva mot att överskrida våra egna snäva perspektiv, men det är inte önskvärt att tänka bort den kontext som gör det alls möjligt att tolka och ytterligare nyansera. Här är kontexten tvärtom nödvändig för att kunna ta ställning. Och när ställningstagandet leder fel, är det lika angeläget att kunna korrigera det, åtminstone i historiens backspegel, som finns där just för att förtydliga.I essän Den eviga fascismen slår Umberto Eco fast att modet att minnas vår historia är vad som djupast sett gör oss till människor. Eco pekade också på hur intolerans alltid beror på brist på förståelse och att enda botemedlet mot främlingsrädsla är kommunikation och komplikation. Glöm aldrig. Förenkla aldrig heller.Anna Smedberg Bondesson, litteraturvetareLitteraturAnna Nordlund och Bengt Wanselius Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna, Max Ström 2018.Anna Nordlund, Selma Lagerlöfs underbara resa genom litteraturhistorien 1891-1996, Symposion 2005.Cecilia Schwartz, "Nobelpristagaren som glömdes bort lite för fort", Svenska Dagbladet 6.12.2018.Anna Smedberg Bondesson, Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien, Makadam 2018.Umberto Eco, Fyra moraliska betraktelser, översättning av Anna Smedberg Bondesson, Brombergs 1999.

  • Mattias Svensson är författare, liberal ledarskribent på Svenska Dagbladet och har arbetat politiskt inom Moderaterna och engagerat sig i liberala föreningar och tankesmedjor som Frihetsfronten och Timbro.

    Mattias gästar loungen och pratar om hur liberalismen mår idag, principer och värderingar, frihet och ansvar, Jazz-forskning, Den stora statens återkomst och Glädjedödarna. Jag utforskar också hur han ställer sig till att ha Kajsa Ekis Ekman som sin vice statsminister i en LoungeRegering. Skoj och mycket lärorikt samtal med en av mina favoritskribenter - Mattias Svensson!

    Gillar du LoungePodden?

    Stötta gärna på Patreon:

    https://www.patreon.com/taimaz

    Swish: 0761 401 401

    ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️

    Mer info på https://www.loungepodden.se

    Följ Taimaz

    Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/

    Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

    Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A


  • Influencern Margaux Dietz har fått enorm kritik efter att hon filmat en utslagen och blodig man och lagt ut det i sin Youtube-kanal, som har närmare 300 000 följare. På en kvart får du veta om filmen kan få rättsliga följder för Margaux Dietz. Och hur det kommer sig att vi gått från att ringa 112 till att filma och lägga ut i sociala medier. Med Essy Klingberg, redaktör på SvD Kultur och Mårten Schultz, juridisk kommentator i Svenska Dagbladet.

  • I detta tema-avsnitt pratar Mats med Mattias Svensson som är ledarskribent på Svenska Dagbladet, författare, debattör och frihetsförespråkare. Samtalet handlar om frihet, kultur och förbud samt om svartklubben Tritnaha, Docklands, moralpanik och det omtalade danstillståndet + en del annat. Inspelat i mars 2022.

    Följ Mattias Svensson:
    Twitter: https://twitter.com/mattias_neo
    Mattias texter på SvD: https://www.svd.se/av/mattias-svensson
    Mattias böcker på Bokus: https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Mattias%20Svensson

    Fest med Dansmusikpodden den 12 november i Stockholm:
    https://www.facebook.com/events/1158009928464538

    Supporta Dansmusikpodden via Patreon:
    www.patreon.com/dansmusikpodden

    Swisha oss på 1230423798:
    QR-kod: https://www.dropbox.com/s/qcvkxf7eg2rin16/qr.png?dl=0

    Snacka loss i vår Facebook-grupp:
    www.facebook.com/groups/1813288435494427

    Följ oss:
    Instagram: www.instagram.com/dansmusikpodden
    Facebook: www.facebook.com/dansmusikpodden
    Twitter: www.twitter.com/dansmusikpodden
    Özze: www.instagram.com/ozze.can
    Mats: www.instagram.com/matswurnell

    Mejla oss: [email protected]

  • Mats Svegfors är publicist och ämbetsman som bland annat har varit VD för Sveriges Radio, chefredaktör för Svenska Dagbladet och landshövding i Västmanland. Han är aktuell med rapporten Skattenytta med medborgarrevision - En kompletterande granskning och resultatredovisning av kommuner och regioner, som är skriven för Kommissionen för skattenytta.

  • Dessutom om presidentvalet i Brasilien, den globala uppvärmningen och om att bo i förorten. Veckans panel, satir, kåseri och krönika som vanligt i Godmorgon, världen!

    Protesternas IranDen starka, mycket uthålliga proteströrelsen, är många iraniers revolution, men speciellt kvinnornas. Samtal med Cecilia Uddén Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. Mörk vinter i Ukrainal Ukraina står över en miljon hushåll utan el efter att Ryssland under de senaste veckorna riktat attacker mot landets energiförsörjning. Nu uppmanas flyktingar att vänta till våren med att återvända till landet, eftersom elnätet är så hårt belastat.Och för de som är kvar i Ukraina väntar en kall och mörk vinter med ständiga elavbrott och risken för nya attacker. Reportage av Sveriges Radios korrespondent Lubna El-ShantiInför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken är en stor inspirationskälla för den nya svenska regeringen. Men i den danska valrörelsen är inte frågan om brott och straff särskilt het. Det råder konsensus kring den förda politiken, som nu ska skärpas ytterligare. Reportage av Nina Benner och samtal med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson. Hela programmet Timme 1: Iran och protesternaMörk vinter med elbrist i UkrainaBrasilien går till val Vad är bra med förorten? Veckans krönikör är Katarina BarrlingVeckans panel: Olov Abrahamson, Norrländska Socialdemokraten (socialdemokratisk) Linda Jerneck, Expressen (liberal) Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet (oberoende moderat) Timme 2: Inför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken Satir med Public Service Den globala uppvärmningen Argentinas feministiska budget Programledare Jesper Lindau Producent Margareta Svensson Tekniker Josef Reinhold

  • Nordegren & Epstein sänder live från Baboon Hilton på Skansenakvariet! Vad är det med deras förrymda kungskobra som triggar oss människor? Och vad har aphuset och Sveriges riksdag gemensamt?

    Jakten på den förrymda giftormen Sir Väs fortsätter, och Ana Wahlgren, Skansen-akvariets vice VD, har flugit hem från en djurparkskonferens på Teneriffa för att leda sökandet efter rymlingen. Det är inte en helt ofarlig uppgift. Kungskobran har gift så det räcker för att döda en fullvuxen elefant. Vi sänder från babianburen, på säkert avstånd från alla ormar.Varför blir så många berörda av den förrymda ormen? Ända sedan biblisk tid har ormen haft en särskild roll som skurk i vår kultur. Vi ska fördjupa oss i förhållandet mellan människa och orm med hjälp av teologen Joel Haldorff.Just nu pågår den första partiledardebatten efter regeringsskiftet. Vem har huggit vem i ryggen? Och vilka oväntade allianser är på gång? Louise har tillbringat morgonen i ett fullsatt riksdagshus. Och så kommer Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet, till aphuset för att ge oss sin syn på läget i riksdagen. Dessutom: Matning av extremt tystlåtna babianer.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

  • Jag har länge tänkt att surrogatmödraskap vore ett bra poddämne. Så såg jag Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet, diskutera detta på Twitter med Teodor Koistinen (som är en vän, även om han tycker att jag har fel i mycket). Teodor gillade en kampanj från Moderata ungdomsförbundet, där de skriver att man vill “stärka kvinnors rätt till sin egen kropp” och som ett led i det legalisera surrogatmödraskap. Hennes svar var: “Legalisera surrogatmödraskap är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor är inte handelsvaror.”

    Efter det följde en mycket kort debatt som slutade i att de kom fram till att de inte höll med varandra och inte skulle nå längre. Jag tänkte att jag skulle utmana Josefin, och mig själv, med svåra frågor om surrogatmödraskap.

    Min ingång är att jag har en vän som har fått två barn med hjälp av en surrogatmamma. Min vän och hans make har gjort det i USA, och det har kostat skjortan för dem. Vilket innebär att mamman har fått bra betalt, och hon har fått god vård. De har också hållit kontakten, som jag förstår saken. Min väns familj – med två män och deras barn – hade inte varit möjlig om inte kommersiellt surrogatmödraskap var tillåtet i vissa amerikanska delstater. Vem är jag, eller någon annan, att sätta mig till doms över det?

    Vi pratar om detta och gränserna för vad man kan tänkas få göra med sin kropp. Är allt verkligen till salu? Om inte, hur kan man argumentera för motsatsen?

    Från livets början rör vi oss till livets slut och diskuterar dödshjälp. Jag håller just nu på att skriva en essä om detta, och det är en fråga jag diskuterat privat med Josefin under lång tid. Det är också något hon har skrivit om.

    En väns mamma avslutade nyligen sitt liv. Det var slutet på en lång process, där hennes lungor successivt lade ned. De började leta transplantation, men på grund av pandemin så drog det ut på tiden. Till sist kunde hon inte andas utan hjälp av en maskin. Så en dag fick hon äntligen nya lungor. Det krävdes ingen återhämtning. Hon var direkt uppe på benen, full av energi. Som ett mirakel. Hon och hennes man, min kompis pappa, köpte nytt hus och en hund. Pensionen de hade sett fram emot tillsammans kunde börja. Sedan började kroppen stöta bort lungorna. Snart var hon sängliggande igen. Varje andetag en kamp. Och några nya lungor kunde hon inte få, ens om hon hade velat. När kroppen skjutit bort ett organ är man inte längre legitim som mottagare. Hon bestämde sig för att sluta äta och dricka och dö. Hela vägen fram till döden var hon klar i huvudet. Hon var sig själv hela vägen, så att säga. Hon var lika beundransvärd i livet som i döden, skulle jag säga. En kvinna som imponerade på dem hon mötte.

    Jag måste säga att hennes sätt att hantera döden har fått mig att omvärdera frågan om dödshjälp. Så varför behövde hon svälta och törsta ihjäl? Varför kunde hon inte fått en spruta, som man kan få i Oregon i USA? Det hade förkortat hennes lidande. Här blir frågan religiös. Har man rätt att avsluta ett liv man fått till skänks av Gud? Jag lutar åt ja, Josefin lutar åt nej. Men så är jag en enkel hedning som aldrig riktigt förmår mig bli kristen fullt ut. Jag tror att döden är att föredra framför att förlora sig själv till ALS, demens eller aggressiv cancer. Jag tror jag har rätt, men jag kan ha fel. Hade det inte varit för kristna som trodde på livets okränkbarhet hade aldrig slaveriet avskaffats runtom i världen.

    Vi avslutar med en diskussion om den nya regeringens förslag på en ny kulturkanon. Lyssna hela vägen så får ni ett exklusivt boktips av SvD:s främsta bokexpert!

    Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.

    Jag kan också rekommendera hennes skönlitterära böcker Antarktis från 2013 och Samuel är mitt namn från 2017. Hennes essä Emily Dickinson och vulkanerna kom 2019 och fick Gerard Bonniers essäpris året efter. Här kan man läsa allt hon skrivit i SvD.

    Battle of ideas

    Jag var i London förra helgen och deltog på ett slags debattfestival som kallas Battle of Ideas. Jag kommer återge en del av det som skedde där i nästa text. Mitt bråk med en italiensk socialist, som uppskattade min bråkighet mer än de brittiska, tyska och tjeckiska paneldeltagarna.

    Samtidigt passade Unherd på att spela in en intervju med mig som just publicerats på deras hemsida. Intervjuaren Freddie Sayers har fått en del kritik för att han ställde tuffa frågor till mig, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Om ens uppfattningar och argument inte tål granskning så kanske de inte är särskilt välunderbyggda till att börja med. (Här kan man läsa en text baserad på intervjun.)

    Om ni har missat Freddies intervjuer på Unherd så är det något jag rekommenderar. Han har förmågan att göra samtalet mer konstruktivt med sitt sätt att ställa frågor på. (Dessutom är han halvsvensk och pratar nästan flytande svenska, vilket är mer än man kan säga om min engelska.)

    Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)



    This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe
  • Jesper Sandström betecknar sig som radikalt liberal och har lyckats trolla en hel partikongress där han inte bara lanserade sig själv som miljöpartistiskt språkrör utan även också lyckades få en del röster.


    Han medverkar frekvent i Svenska Dagbladet och raljerar, om än godhjärtat, om sakernas tillstånd på youtube.


    Jag rekommenderar starkt att följa honom på twitter där han heter @cpjesper


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.