Mellanöstern Podcasts

  • Om uppväxten i Saudiarabien och drömmen om att bli journalist i ett land där kvinnor är omyndiga.

    Hana Al-Khamri är dotter till jemenitiska migrantarbetare och uppvuxen i Saudiarabien. Hon inledde sin journalistiska bana på en könssegregerad tidningsredaktion i staden Jidda. Sedan 2011 bor hon i Sverige och är verksam som frilansskribent och föreläsare med fokus på politik, kultur och kvinnors rättigheter i Mellanöstern. Hon har skrivit för bland annat Dagens Nyheter, Al Jazeera och The Washington Post.I sin debutbok Väluppfostrade kvinnor skriver sällan historia möter Hana Al-Khamri kvinnliga saudiska journalister som, likt henne själv, trotsat strukturerna, klivit in i offentligheten och skrivit historia.Hana Al-Khamri om sitt Sommarprat: Mitt Sommar handlar om uppväxten i Saudiarabien, drömmen om att bli journalist i ett land där kvinnor är omyndiga, och hur en loppmarknad med begagnade böcker blev nyckeln till friheten.Redaktör: Lena Tideström-SagströmVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

  • Jemen har en lång och komplicerad historia som kantas av inbördeskrig, brutna allianser och utländska krafter. Idag är Jemen det fattigaste landet i Mellanöstern och just nu pågår en av världens värsta hungerkatastrofer där? Vad var det som hände?


    Gäst: Wilhelm Jaresand, frilansjournalist och medarbetare på Vad Vi Vet.

    Fördjupning: Läs mer om Jemens våldsamma historia på https://www.vadvivet.se/jemen/


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Jemen har en lång och komplicerad historia som kantas av inbördeskrig, brutna allianser och utländska krafter. Idag är Jemen det fattigaste landet i Mellanöstern och just nu pågår en av världens värsta hungerkatastrofer där? Vad var det som hände?Gäst: Wilhelm Jaresand, frilansjournalist och medarbetare på Vad Vi Vet.Fördjupning: Läs mer om Jemens våldsamma historia på https://www.vadvivet.se/jemen/ Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Konservativa Demokrater i skottgluggen i samband med Demokraternas utgiftspaket; Blixten slår ner utanför Vita huset; Britanny Griner döms till 9 års fängelse i Ryssland; CPAC i full gång i Texas; Netflix lägger inte ut Light year i Mellanöstern; Filmen Batgirl för Woke för att släppas på bio; Indiana inför hårda anti-abortlagar; Allt fler komiker stöder komikern Dave Chapelles yttrandefrihet; Alex Jones döms till hårda böter för lögner om Sandy Hook-skjutningen; Kina sanktionerar Nancy Pelosi; Texas bussar migranter till såväl Washington D.C som New York City; Apkoppor nu högt på agendan också i USA; BLM-aktivist hotar journalist på New York Post; Republikanska kongresskvinnan Jackie Walorski från Indiana död i bilolycka; Paul Pelosi åtalas för rattfylla; Trumps guvernörskandidat Kari Lake vinner primärvalet i Arizona; Valfusk mycket svårt i Arizona; Jobben ökade med 500,000 i juli månad; Pentagon säger nej till att hjälpa Washington D.C med migranter; Vapenförsäljningen i Massachusetts högsta på flera år; Hedersmord förekommer även i USA.

    --------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: https://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Efter en omtumlande vår som slutade med en ADHD-diagnos har en skör Elin hämtat ny kraft i träningsdrogen (och blivit kär i sin tennistränare på köpet). Kattis är å sin sida förälskad i Fårös karga landskap, men är inredningsmässigt mest inspirerad av Mellanöstern. För det här är ett avsnitt som handlar om ERA frågor, om trender vi är trötta och sugna på, barnrum, det fulaste vi vet och om vi någonsin blir färdiga med ett rum? 

    Dessutom spanar vi på torkade blommor, bränd salvia och får höra ett sanningens ord av Elins tonårsdotter. Trevlig lyssning!


    Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

  • Om några år ska allt dricksvatten i Israel vara avsaltat vatten från havet. Det säger chefen på landets största anläggning där vatten från Medelhavet görs drickbart med hjälp av så kallad omvänd osmos.

    Programmet är en repris från 7 juni 2022.Israel har som många andra länder i Mellanöstern och i världen fått allt svårare med naturligt färskvatten, något som utöver lokala utmaningar också riskerar att skapa konflikter mellan länder. Men efter ett helhetsgrepp på vattenfrågan där storskalig avsaltning kombinerats med insatser för att ändra attityder kring vattenförbrukning och återanvändning förbereder sig nu Israel för att börja exportera färskvatten till Jordanien. Och grannlandet kan i sin tur förse Israel med en del av den stora mängd elenergi som avsaltningen kräver, genom nya solenergianläggningar.Men storskalig avsaltning för med sig stora utmaningar och möjliga negativa följder för miljön. Är detta rätt väg att gå även för andra länder i världen? Medverkande: Semion Brover, chef för avsaltningsanläggningen i Sorek, Israel; Gideon Bromberg, miljöjurist och grundare av organisationen Ecopeace; Jack Gilron, professor emeritus Ben Gurion-universitetet Israel; Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska högskola.Reporter: Sharon JåmaProducent: Björn Gunér [email protected]

  • Möt de båda översättarna Jasim Mohamed och Kholod Saghir i ett samtal med Fredrik Wadström om översättandets magi och flerspråkighetens snårskog.

    Jasim Mohamed är poet och översättare med fyra egna diktsamlingar och en lång rad översättningar av poesi både från arabiska till svenska och åt andra hållet. Bland annat har han översatt Bruno K Öijer till arabiska. Hans senaste diktsamling heter "Uppror mot ingen".Kholod Saghir arbetar ofta ihop med svenska poeter och översättare när hon tolkar litteratur från både arabiska och franska. Hon är också en av grundarna av gruppen Shaerat där kvinnliga poeter och översättare från Sverige och Mellanöstern arbetat tillsammans i mer än tio års tid.Ett reportage av Fredrik Wadström.

  • Utrikeskrönikan 21 juli 2022.

    Istanbul, torsdag. Jag åt middag med en turkisk vän häromdagen. Vi åt Meze alltså turkiska smårätter. Vet du, sa jag, jag tycker det är väldigt många fler poliser i Istanbul nu än när jag var här före pandemin. Jag ser nämligen poliser nästan överallt, ofta med automatvapen. Ibland poliser i civila kläder men med västar med rejäla logotyper med ordet POLIS över hela ryggen. Många är kvinnor många är också unga. Min turkiske vän skakade bara på huvudet, och doppade en bit bröd i ezme, turkisk tomatsallad. Det är Erdogan som vill få alla turkar att tro att allt är väldigt farligt, och att han skyddar oss med alla poliser, och att bara han kan det. Han tillade att det är ju val i Turkiet i vår och då kommer Erdogan att förlora om han inte hittar på någon lagändring eller en kupp eller så. Och sen tog han en vinbladsdolme. Min turkiske vän är inte på något sätt otydlig med vad han tycker i alla fall. Även om många turkar faktiskt inte alls håller med honom. Ibland brukar jag säga att mitt jobb är rätt enkelt det går ut på tre F; Fråga. Förstå. Förklara. Men ju mer jag jobbar i Mellanöstern desto mer komplicerat blir det, tänker jag. Fråga kan man alltid som jag frågade min vän där bland hummus och Deniz börülcesi en sallad på en växt som tål saltvatten. Men sedan börjar min kanske naiva, svensktänkande hjärna få problem. Förstår jag verkligen det där resonemanget med att fler poliser skapar känsla av otrygghet utan att det är poliserna i sig som är hotet? För jag tänker att antingen är poliserna där för att hålla medborgarna i schack mycket obehagligt eller så är det skönt att ha dem där för att skydda mig? Eller förstår jag ett annat resonemang som drabbar den här delen av världen nämligen varför Ryssland tycker det är en bra idé att hålla emot att humanitär hjälp transporteras över den turkiska gränsen till de gigantiska flyktinglägren i norra Syrien? Eller hur man tänker när man som Turkiet å ena sidan vägrar genomföra några sanktioner mot Ryssland och fortsätter handla olja och spannmål från dem medan man säljer vapen till Ukraina... När jag frågar får jag svar som att det handlar om makt och pengar. Och det kan jag förstå till en viss del. Men att priset i mänskligt elände inte räknas in där börjar det bli svårt. Fråga förstå förklara. Och hur ska jag överhuvudtaget kunna förklara det? När jag talat med blivande journalister har jag sagt saker som, tänk dig att du ska förklara något för din familj. Så ska du tänka. Men om man inte förstår då är det inte lätt att förklara. När jag sitter med min vän och äter en baklava och dricker en kopp turkiskt kaffe en sån där variant med mycket sump i botten kommer jag på att jag nog behöver lägga till ytterligare ett F i min förenklade journalistiklektion. Försök... Försök förstå. Försök förklara. Och även om det inte gör något enklare så blir det i alla fall lite ärligare. Små rätter och rätt stora tankar Martin Svenningsen [email protected]

  • Det börjar bli trångt om saligheten..

    Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna.

    Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig.

    I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”.

    20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från.

    Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet.
    Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå.
    Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök.

    I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region.

    Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd.

    Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta.
    USA:s besök är viktigt men inte heligt.

    Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma.

    Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd.

    Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”.

    Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel.
    Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet.

    Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA.
    Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat.

    Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden:
    – Read the polls, Jack.

    Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp.

    Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare.
    På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna.

    Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes.

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Det börjar bli trångt om saligheten.. Joe Bidens besök i Saudiarabien kan tolkas som en stor seger för kronprins Mohammed bin Salman. Den amerikanska presidenten hoppas på mycket – men har mindre att vinna. Som presidentkandidat var Joe Biden tydlig. I händelse att han blev president skulle han låta saudierna ”betala priset och göra dem till den paria de är”. 20 månader senare befinner han sig på fyradagarsturné i Mellanöstern. Amerikansk tv livesänder varje ögonblick, från Air Force Ones landningar på utländsk mark till handskakningarna som presidentens doktor avrått från. Inom ett par dygn möter Biden Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Mannen som den amerikanska underrättelsetjänsten sagt ligger bakom mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Biden beslutade själv att släppa den hemligstämplade CIA-utredning som slog fast sambandet. Mötet kan tolkas som en stor seger för kronprinsen. För Biden utgör det en stor risk, liksom hela turnén är ett politiskt vågspel inför öppen ridå. Resan sätter fingret på allt presidenten vill förskjuta fokus från: det skyhöga oljepriset och administrationens oförmåga att påverka det, israelernas minskade förtroende för Biden i jämförelse med Trump, de dubbla signalerna det sänder att först omtala saudierna som paria och sedan förära dem ett besök. I Washington Post, samma tidning som Khashoggi skrev i, försvarar Biden sitt beslut att åka. Kontentan: att amerikanerna har allt att tjäna på en stabilare region. Men presidentens chanser att uträtta några större diplomatiska bedrifter anses vara små. Hans egen stab har gjort allt för att spela ned förväntningarna inför avfärd. Förhoppningen är ändå att Biden ska förmå Saudiarabien att producera mer olja och att det ska få priset att sjunka. En vädjan saudierna hittills ratat och enligt uppgifter är fortsatt ointresserade av att möta. USA:s besök är viktigt men inte heligt. Saudiernas relationer till både Kina och Ryssland har stärkts och saudiska tjänstemän har sagt att man inte tänker överge några allianser. Några eftergifter på mänskliga rättigheter-området är inte heller aktuella, enligt desamma. Det planerade försöket att föra Israel och Saudiarabien närmare varandra riskerar också att hamna i skymundan av den tidigare administrationens insatser på området. Utrikesminister Blinken har med tiden tvingats prisa Trump för avtalet han fick till stånd. Avtalet han rev upp är en annan punkt på agendan. Biden arbetar för att återinträda i Iranavtalet. Ett arbete som hittills varit föga framgångsrikt, men anses brådskande sedan Bidens sändebud sagt att Iran har såpass mycket uran att kapaciteten till en färdig kärnvapenbomb bara ”är veckor bort”. Utrikespolitiskt står med andra ord mycket på spel. Detsamma gäller inrikespolitiskt, både i väljaropinionen och internt i det demokratiska partiet. Mötena med israelerna riskerar spä på splittringarna mellan den Israelvänliga falang Biden själv tillhör och de alltfler partikamrater som allierar sig med Palestina och drar paralleller mellan palestiniernas kamp och afroamerikaners strävan efter rasrättvisa i USA. Demokraternas stöd för Biden är ljummet. Bara 26 procent vill se honom ställa upp i nästa presidentval, medan 64 procent föredrar en annan kandidat. Av ett färskt tv-klipp att döma gör presidenten allt för att förtränga uppgifterna. Till en reporter svarade Biden: – Read the polls, Jack. Han tillade sedan att 92 av demokraterna skulle rösta för honom om han ställer upp. Den senaste tiden har Biden-adminstrationen valt att skylla problemen på faktorer utom dess kontroll. USA skyller det höga oljepriset på alltifrån Riyadhs oljeallians med Moskva, till opportunistiska företagare. På hemmaplan har Biden bannat bensinmacksägarna för att ta överpriser vid pumparna och sagt åt dem att sänka priserna. Han har ögonen på sig. Joe Biden hade inte åkt till Mellanöstern om han inte trodde att han hade en chans att påverka både USA:s relationer till oljeproducenterna och opinionen. Misslyckas han riskerar han befästa den tilltagande bilden av en administration inkapabel att lösa utmaningarna den står inför, inrikes och utrikes. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • .. .

    Skåne . Skåne OSAAC ( ). OSAAC.. .SVENSK TEXTDetta är en repris från den 18 februari 2022Nader är TV-producenten som nu satsar på orientalisk kulturNu möter vi en riktig mångsysslare. Nader Hammoud är TV-producent, manusförfattare för teater, driver orientaliska kulturprojekt, coachar TV-programledare och är BaristaNader Hammoud bor i Skåne, men har världen som arbetsfält. Nyligen var han i Mellanöstern och coachade programledare i den svåra konsten att möta publikenHemma i Skåne har han startat föreningen OSAAC (Oriental Swedish Association for Arts&Culture). När pandemin släpper kommer det att bli teater, musik och kulturprojekt i OSAACs regiDessutom har han utbildat sig till barista. Det är en form av bartender som bara jobbar med kaffeLyssna på det intressanta programmet med Nader Hammoud

  • Utrikeskrönika 28 juni 2022.

    Stockholm tisdag.Jag har i över ett decennium nu åkt regelbundet på reportageresor till andra länder, främst i Östeuropa, både som frilansjournalist och anställd på Sveriges Radio. Och när man kommer till en ny plats, en ny stad, och ska stanna där i några dagar, då vill man snabbt komma in i samhället, förstå hur folk tycker och tänker och hitta personer att intervjua. För att få till det där är man i inledningsskedet beroende av nyckelpersoner som hjälper dig på traven, hjälper dig vidare.Och då har jag lärt mig att det kan gå lättare om jag väljer en viss boendeform: Jag talar om de små famljeägda hotellen. Ofta består de inte av mer än ett hus eller en trappuppgång. Men där i receptionen sitter alltid någon ur ägarfamiljen - det kan handla om att tre generationer ur samma familj turas om. Lobbyn är ibland nästan lite som deras vardagsrum. De tar sig gärna tid att prata, och har ofta kunskaper och kontakter som är guld värda.Jag har ganska många exempel på den här typen av fruktbara möten på familjehotell. Nu senast när jag var i Thessaloniki i Grekland kunde ägaren där ganska direkt tala om för mig i vilka kvarter som flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern brukar hålla till. Jag var ute efter att göra intervjuer med flyktingar och kunde redan första kvällen söka upp några av dem. Ägaren kunde också hjälpa mig att komma i kontakt med olika folk inom hotellnäringen. För jag gjorde även ett reportage om återstarten för turismen i Grekland efter pandemin.I Bosniens huvudstad Sarajevo har jag flera gånger återkommit till ett litet hotell mitt i stan och en av sönerna i ägarfamiljen, som drömmer om att doktorera i historia, han har hjälpt mig att få tag på experter vid universitetet, när jag haft behov av det. Å pappan han visade mig - utan att jag direkt bett om det - den pistol han har i hemmet för att skydda sin familj, och började ladda den. Jag hade dagen innan berättat att jag var där för att rapportera om de många överflödiga vapen som finns i Bosnien och som ibland säljs vidare till kriminella i Sverige. Hans puffra var just en sådan som blivit över efter kriget i Bosnien på 1990-talet, och skjutvapen i hushållet är ju något som många bosnier fortfarande har, men jag tror inte de visar det för främlingar i första taget. Så det var ett förtroende.Jag måste förstås säga att det finns andra typer av hotell också. Jag har såklart även bott på stora kedjehotell. Och provat den typ av boende där man lånar en lägenhet.Och det finns nackdelar med små familjehotell. Ibland kan sängen vara alldeles för hård, så man får be om att få byta rum. Någon gång har en granne börjat tjuvröka i sitt rum mitt i natten. Sen går frukostarna inte att jämföra med vad man kan få på stora hotell. Man får vara glad om det ens serveras frukost.Och det som erbjuds kanske inte alltid imponerar. En gång när jag bodde på ett sådant ställe i Kosovos huvudstad Prishtina fick jag till frukostkaffe och en stekt brödskiva som låg under ett stort salladsblad. Det var allt.Men eftersom mitt mål är att komma nära det samhälle jag ska skilda som reporter - ja då kan det vara smällar man får ta.Henrik Dammberg, Östeuropakorrespondent [email protected]

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.

    1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell

  • - Jag ville studera för att sedan arbeta för mitt hemland som behövde fler utbildade, men det var bara min egen plan i livet, mitt öde blev ett helt annat.

    Om Awes Osman:Awes Osman är författare, lärare på folkhögskola i Nyköping och översättare. Han har gett ut böckerna "Den skinnlösa geten i Somalia" och "Svensk fika".Som ung gick han i gymnasieskolan i Somalia och reste sedan till Indien för att studera vid universitetet. Han arbetade i Mellanöstern en tid innan han fick politisk asyl i Sverige. Awes arbetar med integrationsfrågor och önskar att alla ska ha lika chanser i livet.