Irak Podcasts

  • Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?

    Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!

    Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.

    Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.

  • I åtta år har Nariman Hassan gått på dialys varannan dag. Han behöver en ny njure. Hans möjligheter att få en ny njure är små när han saknar ett permanent uppehållstillstånd.

    Nariman Hassan har fått flera utvisningsbeslut men överklagat dem. Om han tvingas tillbaka till Irak räknar han med att dö. Där saknas den vård han behöver för att överleva.Idag får Nariman dialys varannan dag. Ändå har han svårt att både äta och dricka eftersom njurarna inte fungerar så de kan rensa.Det är brist på organ och ett medicinskt regelverk i Sverige som gör att den som saknar permanent uppehållstillstånd inte kan får en organdonation i Sverige. Men personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige kan får en njurtransplantation om det är medicinskt befogat

  • Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.

    Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulTekniker: Maria Stillberg

  • Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg


  • Nordöstra Syrien och norra Irak har flyganfallits av Turkiet. Tiotals civila ska ha dött och enligt Turkiet själva har runt femhundra kurdiska mål träffats. Även området kring det omtalade al-Hol lägret, där flera personer med kopplingar till IS befinner sig, har attackerats och flera lyfter nu en oro för att kampen mot IS äventyras i och med det turkiska anfallen. Turkiet motiverar det hela genom att beskriva det som en vedergällning efter terrordådet i Istanbul i november i år, där Turkiet pekar ut kurdiska PKK och syrisk-kurdiska PYD som ansvariga. Men de nekar. Vad vet vi om vilka som låg bakom terrordådet I Istanbul? Vad vet vi om de turkiska flyganfallen? Nästa år är det val i Turkiet där Erdogan hoppas på seger, har det en påverkan på den här situationen? På vilket sätt är Ryssland och USA inblandade i det hela?

    Gäst: Aras Lindh programsamordnare och analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram
    Programledare: Vilma Ljunggren

  • Från Robinson till elitbasket, till byråvärlden i USA - till VD och hur vi kan stödja de modiga och starka kvinnorna i Iran!

    Nina Amjadi är en kreativ och visionär ledare med fler ledarskapsroller i ryggen. Hon är idag VD på den prisbelönta design- och kommunikationsbyrån Familjen.

    Nina föddes i Iran under 80-talet samtidigt som kriget bröt ut mellan Iran och Irak. Som treåring flydde Nina tillsammans med sin familj med hoppet och tanken om något bättre. En flykt mot Sverige Nina berättar om som “en på-minuten-plan” som hade kunnat kosta dem livet. Hon berättar om kraften som kommer från hennes mammas mod, vilket idag tycks mer relevant än någonsin att vara tacksam över i och med den nuvarande situationen i Iran. En frihetskamp Nina vill vara med och driva. Hon har sedan ung ålder vetat att ledarskapsrollen är den hon ska ta. Att leda kreativt, ta med hela sig själv i sitt ledarskap och att våga vara sårbar ser Nina som viktiga nycklar. Att glädje, passion och glöd faktiskt uppstår när kreatörer får vara just kreatörer. “Well-being fuels creativity”. 


    Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden och Women for Leaders

    Programledare: Eva Ekedahl, Kontakt [email protected]



    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 2001 invaderade USA, med hjälp av sina NATO-allierade, Afghanistan med syfte att störta Talibanregimen som styrt landet sedan 1996. Sammantaget var kriget i Afghanistan mycket kort, men ockupationen desto längre.

     

    Operation Enduring Freedom var en direkt konsekvens av attackerna mot New Yorks Twin Towers i september 2001. Men konflikten mellan de islamistiska terrororganisationerna i Afghanistan och USA hade pågått under hela 1990-talet.

     

    I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Afghanistan 2001, även kallad ”Operation Enduring Freedom”.

     

    Mindre än en månad efter Osama Bin Ladens attacker mot New York påbörjade USA sin invasion. Den 7:e oktober sattes bombningarna igång. Lika snabbt var invasionen över. Den 13:e november gick USA och deras allierade in i Kabul och fällde den sittande regeringen, och i december kunde man konstatera att Talibanerna hade besegrats.

     

    Precis som med den sovjetiska invasionen av Afghanistan 1979 betydde dock inte Kabuls fall att motståndet försvann. Precis som tidigare drog sig Talibanerna tillbaka ner i södra Afghanistan och in i Pakistan, och kriget fortgick fram till 2021 i vågor fram och tillbaka genom gerillakrigföring i de afghanska bergsområdena och över opiumfälten i Helmand.

     

    Som stöd hade USA med sig NATO-alliansen, men samarbetet mellan å ena sidan de olika europeiska länderna och Kanada å andra sidan USA förblev ansträngd. Attackerna mot New York innebar att NATO:s artikel 5 aktiverades för första gången i alliansens historia, men graden av uppslutning på USA:s sida varierade stort och med olika stort stöd.

     

    De politiska konflikterna mellan medlemsstaterna och USA blev ännu värre efter att USA och Storbritannien beslutade att angripa Irak 2003 för att en gång för alla göra sig av med Saddam Hussein. Även de nordiska länderna engagerade sig, men med olika politiska motiv. Norge och Danmark slöt upp som ”goda allierade” i Afghanistan och Finland och Sverige engagerade sig i fredsbevarande operationer under ISAF-flagg. Danmark var särskilt engagerade och förlorade också mest soldater i förhållande till sin folkmängd.

     

    Sammantaget var Operation Freedom i Afghanistan kulmen på ett inbördeskrig som pågått sedan Saur-revolutionen 1978, och som delvis ännu inte kommit till någon lösning. Den amerikanska utrymningen av Afghanistan 2021 innebar en bitter reträtt, med konsekvensen att Talibanerna återkom till makten. På det hela taget blev Operation Enduring Freedom ett misslyckande, och de militära erfarenheterna och lärdomarna sparsmakade.

     

    Bild: En Apache-helikopter ger skydd från luften medan fallskärmsjägare från kompani A, 1:a bataljonen, 325:e luftburna infanteriregementet, flyttar in i position kort efter luftanfall in i Lwar Kowndalan, Afghanistan, 1 oktober för att påbörja ett femdagarsuppdrag. Foto av Spc. Mike Pryor, USA, Wikipedia, Public Domain.

     

    Lyssna också på Kriget i Afghanistan 1979-89 – början på slutet på Sovjetmakten


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Är Börje på väg att förlora sin oskuld?

    " UPPDRAG GRANSKNING · USA:s regering utlovar tuffare tag mot bolag som mutar. I synnerhet mot företag som brutit mot uppgörelser med amerikanska myndigheter – som svenska Ericsson. Vd Börje Ekholm riskerar åtal och fängelse, enligt advokat och korruptionsexpert Peter Utterström.

    – De har full möjlighet att ta en person till domstol.
    USA:s biträdande justitieminister Lisa Monaco gjorde nyligen i ett tal klart att USA:s regering nu siktar in sig på individer i bolagen för att utkräva ansvar.

    – Vår högsta prioritet är att jaga de individer som begår och tjänar på bolagets brott. Vi ger våra åklagare större resurser att hålla dessa personer ansvariga.

    Ericsson har en lång historia av mutskandaler. 2019 tvingades företaget betala rekordböter på 10 miljarder kronor till justitiedepartementet i USA. Uppgörelsen är en slags villkorlig dom, där Ericsson sattes under bevakning och förband sig att rapportera minsta misstanke om fler mutor i bolagets verksamhet.

    Utreds av amerikanska myndigheter

    Kort efter avslöjandet i februari om misstänkta mutor till IS i Irak meddelade justitiedepartementet att Ericsson brutit mot uppgörelsen.

    – Då är du rökt, säger Peter Utterström, advokat till Uppdrag granskning. Han är korruptionsexpert och jobbar med amerikanska bolag.

    – Du måste vara extremt betydelsefull för att amerikanska myndigheter ska kunna se mellan fingrarna, fortsätter Peter Utterström.

    Han pekar på att Ericsson inte bara kan ha gjort sig skyldigt till mutbrott, utan även sanktionsbrott för den misstänkta finansieringen av terrorsekten IS. Ericsson utreds nu av såväl justitiedepartementet som finansinspektionen i USA.

    – Ericsson har lyckats göra det mest allvarliga man kan göra när det gäller brott mot den amerikanska lagstiftningen. Min gissning är att Ericsson kommer få böta mer än de 10 miljarder man redan betalat, säger advokat Peter Utterström.

    Varnades för “katastrofala” följder

    Uppdrag granskning kan avslöja att Ericsson redan i våras varnades för en intensiv granskning av flera amerikanska myndigheter som skulle kunna ge “katastrofala” följder. En expertgrupp med tunga jurister och personer med bakgrund i de mest centrala delarna av det amerikanska rättssystemet var tydlig: Ericsson måste låta genomföra en extern, oberoende, utredning av IS-skandalen, för att minimera skadan för företaget, styrelsen, aktieägarna och ta ansvar för de potentiella offren. Men Ericsson följde inte rekommendationen.

    Ericsson avböjer intervju

    SVT:s Uppdrag granskning har upprepade gånger bett om en intervju med Ericssons ledning. De har konsekvent avböjt. I ett mail som skickas till Uppdrag granskning den 17 oktober skriver bolaget:

    “… vi tar det här och alla liknande anklagelser mycket allvarligt – såväl det påstådda uppförandet som det faktum att det amerikanska justitiedepartementet meddelat oss att Irakutredningen från 2019 inte var tillräckligt redovisad för dem...

    ...Vi arbetar direkt med myndigheterna, inklusive DOJ och SEC, för att där det behövs lösa och uppmärksamma alla problem.”

    Black Lies Matter!

    #CarlNorberg #DeFria

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Är Börje på väg att förlora sin oskuld? " UPPDRAG GRANSKNING · USA:s regering utlovar tuffare tag mot bolag som mutar. I synnerhet mot företag som brutit mot uppgörelser med amerikanska myndigheter – som svenska Ericsson. Vd Börje Ekholm riskerar åtal och fängelse, enligt advokat och korruptionsexpert Peter Utterström. – De har full möjlighet att ta en person till domstol. USA:s biträdande justitieminister Lisa Monaco gjorde nyligen i ett tal klart att USA:s regering nu siktar in sig på individer i bolagen för att utkräva ansvar. – Vår högsta prioritet är att jaga de individer som begår och tjänar på bolagets brott. Vi ger våra åklagare större resurser att hålla dessa personer ansvariga. Ericsson har en lång historia av mutskandaler. 2019 tvingades företaget betala rekordböter på 10 miljarder kronor till justitiedepartementet i USA. Uppgörelsen är en slags villkorlig dom, där Ericsson sattes under bevakning och förband sig att rapportera minsta misstanke om fler mutor i bolagets verksamhet. Utreds av amerikanska myndigheter Kort efter avslöjandet i februari om misstänkta mutor till IS i Irak meddelade justitiedepartementet att Ericsson brutit mot uppgörelsen. – Då är du rökt, säger Peter Utterström, advokat till Uppdrag granskning. Han är korruptionsexpert och jobbar med amerikanska bolag. – Du måste vara extremt betydelsefull för att amerikanska myndigheter ska kunna se mellan fingrarna, fortsätter Peter Utterström. Han pekar på att Ericsson inte bara kan ha gjort sig skyldigt till mutbrott, utan även sanktionsbrott för den misstänkta finansieringen av terrorsekten IS. Ericsson utreds nu av såväl justitiedepartementet som finansinspektionen i USA. – Ericsson har lyckats göra det mest allvarliga man kan göra när det gäller brott mot den amerikanska lagstiftningen. Min gissning är att Ericsson kommer få böta mer än de 10 miljarder man redan betalat, säger advokat Peter Utterström. Varnades för “katastrofala” följder Uppdrag granskning kan avslöja att Ericsson redan i våras varnades för en intensiv granskning av flera amerikanska myndigheter som skulle kunna ge “katastrofala” följder. En expertgrupp med tunga jurister och personer med bakgrund i de mest centrala delarna av det amerikanska rättssystemet var tydlig: Ericsson måste låta genomföra en extern, oberoende, utredning av IS-skandalen, för att minimera skadan för företaget, styrelsen, aktieägarna och ta ansvar för de potentiella offren. Men Ericsson följde inte rekommendationen. Ericsson avböjer intervju SVT:s Uppdrag granskning har upprepade gånger bett om en intervju med Ericssons ledning. De har konsekvent avböjt. I ett mail som skickas till Uppdrag granskning den 17 oktober skriver bolaget: “… vi tar det här och alla liknande anklagelser mycket allvarligt – såväl det påstådda uppförandet som det faktum att det amerikanska justitiedepartementet meddelat oss att Irakutredningen från 2019 inte var tillräckligt redovisad för dem... ...Vi arbetar direkt med myndigheterna, inklusive DOJ och SEC, för att där det behövs lösa och uppmärksamma alla problem.” Black Lies Matter! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Robas mamma gästar podden och berättar om flykten från Irak och allt om när Roba blev kidnappad som tvååring. Det blir diskussioner om allt som händer i Iran och om man ska få göra abort som ogift kvinna. Dessutom. Har Robas mamma sex tår? Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Konservativa latinamerikaner alltmer pro-republikanska; Mayra Flores anklagas av sin demokratiske motståndare för att vara korkad; Domare i North Carolina skickar jurymedlem till fängelse som straff för saknad av munskydd; Trump får avslag i HD om beslagtagna dokument; 6-januarikommittén kallar Trump som vittne; Yale University får kritik av federala domare för sin cancel-culture-kultur; Stor korruption i Kaliforniens cannabisindustri; Kvinna i Arizona får 30 dagars fängelse för ballot-harvesting; A.O.C kritiseras av vänstern för stöd till Ukraina; New Yorks demokratiska guvernör Kathy Hochul kritiserar Biden för migrantkrisen; Creepy Joe ger dejtingtips; Biden säger felaktigt att hans son Beau Biden dog i Irak; Meghan Kelly djupt kritisk mot rivalen Tiffany Cross’ rasifieringsprat på MSNBC; HD-domare Clarence Thomas får kritik för att han inte längre tycks gilla musikartisten Prince; Bisexuell Woke-Superman-tidning får lägga ner; Netflix lägger ner produktionsplaner på serie om anti-rasistisk bebis; Oregon kan komma att få sin första republikanska guvernör på 40 år; PayPal stängde av konservativa; Kanye West stoppas av JP Morgan Chase Bank.

    --------
    STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

  • Protesterna i Iran fortsätter. För två veckor sen tog folk till gatorna efter att 22-åriga Jina Mahsa Aminis dött efter ett gripande av moralpoliser och nu riktas nya varningar mot regimkritiska demonstranter. Iransk militär attackerade i onsdags kurdiska grupper i Irak som enligt dom utnyttjar det oroliga läget. Sveriges Radios journalist från kurdiska redaktionen, Nishtman Irandoust, förklarar.

    Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Sara Kinberg

  • En ung talang som föds i Irak men kommer till Sverige för att starta ett nytt liv. Idag är han 18 år gammal och bor i Italien. Vad gör han där? Han spelar för Atalantas ungdomsakademi och förbereder sig mentalt men även fysiskt för att ta det stora klivet ut i det professionella livet. Lyssna på dagens avsitt med Mustafa Saleh Omran och sätt namnet på minnet.

  • Kurder är en folkgrupp som lever i delar av Iran, Irak,Syrien och främst Turkiet, säger Wikipedia. Folksagopodden säger att det är enfolkgrupp som har en spännande sagoskatt, och i veckans avsnitt kollar vi inden!

    Sagor i detta avsnitt

    Girighetens pris

    Gulkhandrans blomma

    Huvudet före hemligheten

    Alla tre sagor är hittade i Kurdish Folktales, där de ärinsamlade av Mohammed Hamasalih Tofiq