Uppsala Universitet Podcasts
-
Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?
Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar?
Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf -
Ulf Bremberg är är doktor i organisk kemi vid Uppsala Universitet och har 20 års erfarenhet av läkemedelsutveckling. Han var tidigare VD för Osmond Labs som bland annat drev ett forskningsprojekt på palliativ vård med hjälp av psykedelika. Osmond Labs heter numera HumanKind Labs som bland annat strävar efter en läkemedelsindustri med mer transparens och öppna data.
Camilla Vinberg är sjukhuspräst på Karolinska Universitetssjukhuset, där hon arbetat sedan 2020. I sitt arbete är hon van vid nära samtal om livet, döden och ångest vid livets slutskede. Hon har även tidigare pratat om psykedelika som alternativt läkemedel efter att ha medverkat i ett panelsamtal om filmen ”Dosed 2” som handlar om en cancerpatient som testar psykedeliska substanser.
Kontakta Ulf via www.humankindlabs.org
Kontakta Camilla via Karolinska Universitetssjukhuset Sjukhuskyrkan Solna
Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi
Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi-
Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi
Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se
Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via [email protected] -
De har beskrivits som 1900-talets största arkeologiska fynd. När Dödahavsrullarna hittades år 1947 i grottor vid Döda havet hade de varit bortglömda i nästan 2000 år. I dagens avsnitt får vi höra den spektakulära historien om hur Dödahavsrullarna hittades och hur de revolutionerade vår kunskap om Bibeln, den tidiga judendomen och den efterföljande kristna rörelsen. Till hjälp har vi Cecilia Wassén, lektor och docent vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet.
Cecilia Wasséns bok om Dödahavsrullarna: https://www.adlibris.com/se/bok/dodahavsrullarna-innehall-bakgrund-och-betydelse-9789173536998
Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541
Facebook: BildningskomplexetInstagram: Bildningskomplexet
Twitter: @BenjaminElfors
E-post: [email protected]
Musikproduktion: Ivar Edding
Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin
-
I det här avsnittet pratar vi om kulturarv i konfliktzoner. Vad är ett kulturarv och varför attackeras eller förstörs de så ofta i krig?
På en mycket dålig lina pratar jag med Mattias Legnér historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet Campus Gotland om just det.
Detta avsnittet görs i samarbete med Länsstyrelsen i Blekinge.
Bilden tillhör SA-Kuva och föreställer Viborgs historiska museum hösten 1941, när staden just hade återtagits av finländarna.
-
I detta avsnitt träffar Johan och Zorica, Alexander Rozental och pratar om uppskjutande beteende, prokrastinering. Vad är det för mekanismer som gör att vi väljer att skjuta upp saker som vi förväntas göra även om vi mår dåligt av det? Går det att förändra det här beteendet? Alexander berättar att det finns hjälp att få. Han delar med sig av beprövade metoder vi kan jobba med för att komma till rätta med uppskjutande beteendemönster och som fungerar både för individer och grupper.
Alexander Rozental är legitimerad psykolog, docent och lektor vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Alexander forskar om bedömning och behandling av psykisk ohälsa, framför allt prokrastinering och perfektionism.
-
Det talas om att vi kan vara inne i ett nytt massutdöende, som skulle bli det sjätte i jordens historia. Men hur har forskarna räknat ut det? Och vilka arter kan komma att drabbas hårdast?
Arter dör ut upp till 100 gånger snabbare idag än under de senaste tio miljoner åren på grund av hur vi människor utnyttjar naturen, och takten ökar. Det har forskare räknat ut genom att studera fossil som berättar vilka arter som har funnits och försvunnit vid olika tidpunkter i jordens historia. Det går också att till viss del förutse vilka växter och djur som har extra stor risk att försvinna i perioder med en snabb utdöendetakt.Trädgårdsmästaren Lena Benjegård på Göteborgs botaniska trädgård och biologisk mångfaldsforskaren Søren Faurby vid Göteborgs universitet berättar om Påsköträdet som är ett exempel på det och som numera bara finns i Göteborg och något enstaka ställe till. På Påskön försvann det när människans överutnyttjande av naturen fick ekosystemet att kollapsa. Paleontologen Mohamad Bazzi tar oss också med till hajarnas värld för att visa att inte ens en så uråldrig djurgrupp har klarat sig opåverkade genom jordens massutdöenden.Medverkande: Lena Benjegård, trädgårdsmästare på botaniska trädgården i Göteborg; Søren Faurby, forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet; Mohamad Bazzi, paleontolog utbildad vid Uppsala universitet.Reporter: Sara Sällström [email protected]: Björn Gunér [email protected] -
Trakasserier och hot blir allt vanligare i politikers vardag. Många menar att kvinnor drabbas särskilt hårt och att det bidrar till att de drar sig undan från politiken.
Medverkande
Karin Enström, partisekreterare för ModeraternaSandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet
Emanuel Karlsten, journalist och vinnare av Stora Journalistpriset 2020 i kategorin Årets förnyare samt föreläsare om sociala medier. Emanuel leder även samtalet.
Anna-Lena Pogulis, projektledare för SKR:s överenskommelse med regeringen inom hat, hot och våld mot förtroendevalda
Annika Strandhäll, förbundsordförande för S-kvinnor och tidigare statsråd
-
Flera ufo-undersökning pågår i USA, bland annat om flygsäkerhet. Görs något liknande i Europa? Storuman framhålls som förebild av WHO-när det gäller vård i glesbygd - men vad är det de gör så bra?
Ufon i EuropaAmerikanska piloter har regelbundet rapporterat att de observerat flygande föremål som de inte vet vad det är. Just nu pågår det parallella ufo-utredningar i USA, en drivs av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa, och annan av Pentagon. Vad handlar det här om? Vad är det piloterna säger att de har sett? Och hur kommer det sig att den europeiska rymdmyndigheten ESA inte startat någon egen ufo-utredning? Det frågorna ställer vi till Clas Svahn, DN-journalist och vice ordförande UFO-Sverige, och Eric Stempels, astronom vid Uppsala universitet.Världsberömd glesbygdsvårdDet är inte helt enkelt att få vården i glesbygd att fungera, bland annat eftersom avstånden är så stora. Därför blev det rubriker när WHO utnämnde primärvården i Storumans kommun till ett föredöme för hela världen. Vilken är den största skillnaden mellan Storumans sjukstuga och en vårdcentral i en storstad? Och vad finns det för genvägar att ta till när patienter är utspridda över stora områden? Idag pratar vi med läkaren som var med om att utforma vårdmodellen, Peter Berggren, distriktsläkare på Storumans sjukstuga i Västerbotten.Direkt från Börje Salmings gataOch så får vi en rapport från Matojärvigatan i Kiruna, där Börje Salming växte upp. Gatan ska byta namn till Börje Salmings gata efter ett beslut i kommunfullmäktige. Men hur ser den ut? Dessutom: Sparsamhetens dygd, kungligt studiebesök och bästa brittpopen. Samt lite hundstatistik.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Fabian Asserbäck -
Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?
När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17. Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman -
Jeanette Fors-Andrée är krishanterare, medietränare och medierådgivare. Hon har arbetat med förtroendekriser och kriskommunikation i 17 år. Jeanette har också studerat förtroendekriser och kriskommunikation i sju år på akademisk nivå som forskare vid Uppsala Universitet och beskrivs som Sveriges högst akademiskt skolade krisexpert.
Hampus Knutsson är PR- och kriskonsult. Han började sin karriär 2006 på kommunikationsbyrån "Prime PR". Under 2014 hade Hampus uppdrag som presschef för McDonald's Sverige och inför valet 2018 var han kommunikationschef för Moderaterna. År 2021 grundade Hampus kommunikationsbyrån "Wings PR" som är specialiserad på kriskommunikation, medieträningar, pressarbete och medierådgivning.
Följ Jeanette på Twitter: @jeanettefors
Följ Hampus på Twitter: @Hampedolikan
Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi
Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi
Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se
Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via [email protected] -
Föremålen i ett arkiv kan tyckas döda, men arkiven som sådana är levande materia. Vilka föremål som införlivas i en samling, vilken betydelse vi tillskriver dem och hur vi ser på arkiven spelar alla en roll i hur vi ser på vår gemensamma historia. Det här förklarar Emma Hagström Molin vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hennes specialitet är arkivens historia, bibliotekens historia och deras hur objekten sorterats, katalogiserats och reviderats. För några år sedan skrev hon en intressant avhandling om krigsbytets biografi där hon undersökte byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet.
Lyssna till ett samtal om arkiv i allmänhet. Om hur vad som började som privata samlingar blev till allmän angelägenheter, om krigsbytenas betydelse för de museeum vi har idag och om hur arkiv blev centrala när man skapa nationella identiter under 1800-talet. Dessutom pratade vi om saker som finns i muséer borde lämnas tillbaka? Borde Storbritannien återlämna statyerna man tog på Akropolis eller bronsplaketterna man snodde i Benin, eller ska de förbli i London som ett vittnesmål över kolonial kleptomani?
Rekommendationer:
Ett besök på Skoklosters slott
Dokumentär: Återlämna? Afrikas jakt på sina stulna mästerverk (SVT Play)
Dust - Carolyn Steedman.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Finanskrascher och inflationsvågor har återkommit regelbundet sedan kapitalismens barndom på medeltiden. De första bankkrascherna i Italiens handelsstäder kunde resultera i lynchningar, men påverkade inte samhället i stort. Även tulpanbubblan i Nederländerna år 1637 fick begränsad effekt på hela samhället. Medan finanskraschen på Wall Street i oktober 1929 i USA kom att påverka hela världsekonomin.
Hyperinflation bryter sönder samhällen, när besparingar blir värdelösa och människorna tvingas återgå till byteshandel. Tysklands höga krigsskadestånd efter första världskriget orsakade hyperinflationen i Weimarrepubliken i Tyskland 1923 och 1924. Ett kaos som banade väg för Adolf Hitlers resa till makten.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har bland annat skrivit boken Finanskrascher – från kapitalismens födelse till Lehman brothers.
Det finns många teorier om både finanskrascher och hyperinflation. Någonstans spelar den mänskliga naturen en roll för finansbubblorna med gruppbeteende, överdriven optimism före kraschen och överdriven pessimism efter kraschen. För en lekman blir den mänskliga girigheten samt inkompetens tydliga i alla kända bubblor och inflationsvågor.
Den finansiella kapitalismen uppstod utifrån den ökande internationella handeln i Europa under medeltiden. En annan teori betonar behovet av att finansiera de framväxande nationalstaternas krig. Och bankrusningar när alla insättarna samtidigt vill ta ut sina pengar känner vi till redan på 1400-talet. Finansiella centrum uppstod tidigt i handelsstäder som Genua, Florens, Venedig, Brügge och Barcelona.
Cocharelli - British Library, Cocharelli, Cuttings from a latin prosa treatise on the Seven Vices Hämtat från: Cocharelli, klipp från en latinsk prosaavhandling om de sju lasterna. Föreställande bankirer i ett italienskt räknehus på 1300-talet. Wikipedia Public Domain
Musik: Transylvania Mania av Jon Presstone, Storyblock Audio
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Batteriindustrin förväntas växa, ge tiotusentals nya jobb och samtidigt positionera Sverige som en supermakt inom området. Det är onekligen ett hett ämne – inom både näringsliv, politik och akademi - och därför ska vi i dagens avsnitt djupdyka i tekniken, dess utmaningar och fördelar med Kristina Edström, professor vid Uppsala Universitet. Gästar gör även Joel Dahlberg från oss på Hitachi Energy. Ett energirikt avsnitt – missa inte det!
- Visa fler
