Avsnitt

  • Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz.

    I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket. I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet.Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan.

    En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska.Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är.I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet.Programmet är en repris från den 7 maj 2018.Programledare: Lotta NylanderProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.

    I varje klass fanns analfabeter och eleverna bråkade för att de inte förstod varför de skulle vara i skolan. På Grönkullaskolan vände utvecklingen när forskare från Linnéuniversitet införde så kallat transspråkande och alla elever lärde sig läsa och skriva.Programledare: Lotta NylanderProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.

    Hur ska det gå för barnen som växer upp i så segregerade miljöer att de nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket? Vi möter lärare och forskare som oroas över att eleverna kan väldigt lite svenska trots att de är andra och ibland tredje generationen i Sverige.Det här programmet inleder en programserie om barnen som inte lär sig svenska. Vi har mött elever, lärare och forskare som beskriver hur svårt det kan vara även för barn som är födda i Sverige, att tillägna sig en svenska i skolan som kommer att fungera väl i skola och arbetsliv, när de växer upp i segregerade miljöer och knappt har några skolkamrater alls med svenska som modersmål. De hamnar i underläge från början, beskriver en forskare.På måndagen berättar elever, lärare och forskare om problemet. På tisdagen besöker vi en skola i Alvesta, som tagit hjälp av en forskare för att bryta sin negativa trend. I Vetandets värld på torsdag diskuterar vi med skolminister Anna Ekström och forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz, varför elever kan ha svårt att lära sig svenska och vad som kan göras åt det.Programledare: Lotta NylanderProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde.

    Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

  • I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta.

    Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre.Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare.Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen.

    På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv.25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus.Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten?

    När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.Programledare: Malin AveniusProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort.

    Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril.Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev.

    Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid.I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad.Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle".Programledare: Agneta NordinProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar?

    I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University.Programmet är en direktsändning.Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen.

    Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas.Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet.I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet.Programledare: Albert EhrnroothProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ.

    Det råder brist på organ i världen. Tusentals människor står i kö i väntan på en transplantation. Kan bristen avhjälpas med artificiella organ? Att bygga ett organ i laboratorium är svårt. En njure eller en lunga är ett extremt komplext bygge. Men många försöker trots det med hjälp av avancerad stamcellsteknik.Man kan också ta färdiga organ från djur. Forskare i Japan vill skapa grisar som har förändrats så att de producerar mänskliga kroppsdelar, som bukspottkörtlar. Är det etiskt försvarbart?Vi möter Professor Laura Nicklason från Yale University, Professor Kelly Stevens från University of Washington, Professor Hiromitsu Nakauchi från University of Tokyo & Stanford, och Professor Bo-Göran Ericzon från Karolinska Institutet & Sjukhuset.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

    Framodlade små organ organoider har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då?I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi.

    Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer. I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras.Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers.Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016.Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindblad camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infrastrukturen.

    Det handlar både om att försöka spara de fina naturområden som finns och att se till att växter och djur kan röra sig mellan dem. Exempelvis via parker, småängar och dammar. Det ökar överlevnadschanserna på sikt för arter i de enskilda naturområdena.Biologen Linda Hassel på Länsstyrelsen i Jönköping säger att det också finns stora fördelar för människors hälsa och välmående att öka mängden natur i omgivningen. Hon har jobbat med grön infrastruktur i många år och säger att intresset för frågan har ökat på senare tid, även bland dem som inte vanligtvis håller på med naturvård.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

  • Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket?

    I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara?

    I höst ska några oljebolag provborra i det så kallade Aurora-området i Nordsjön. Man ska inte leta efter olja utan försöka finna hålrum i bottnen där man kan lagra gigantiska mängder koldioxid i superkritisk form, alltså ett mellanläge mellan flytande- och gasform.Går borrningarna som förväntat blir det en avgörande faktor för om Stortinget nästa år ska säga ja till en uppemot 20 miljarder kronor stor satsning på en infrastruktur på att ta fånga in och lagra koldioxid, det som brukar kallas CCS, Carbon capture and storage.Norge har ända sedan 1996 i mindre skala lagrat koldioxid under havsbottnen i anslutning till ett par av sina gasfält, men hur mycket vet man egentligen om konsekvenserna av att trycka ner massiva mängder koncentrerad koldioxid i underjorden? Kan det läcka ut och vad händer då?I programmet hörs: Sverre Overå, projektchef Equinor, Peder Eliasson, geofysisk forskare Sintef Trondheim, Kristin Jordal, forskningsledare Sintef Trondheim, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring.

    Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp.Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden.CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige.I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor.

    Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler.Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication.Programledare: Agneta NordinProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seLänkar till kattstudier:https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_stateshttps://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_projecthttps://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Catshttps://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows