Avsnitt

  • Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem.

    I fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis.Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost.I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • 1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.

    I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium.Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore.Programledare Malin AveniusArkivresearch Stefan LyssaridesLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.

    Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige.I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell.

    Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Allt fler insjuknar och fler dör i lungsjukdom orsakad av det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Var kom det ifrån, hur allvarligt kan det bli och hur kan spridningen hejdas?

    Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar.Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Depression beskrivs i en film från WHO som en svart hund som följer dig och gör livet svårt och tungt. Men du kan ta makten över den. Psykiatriprofessorn Yvonne Forssell tycker att filmen är träffande.

    Svårt att få något gjort, svårt att känna, svårt att koncentrera sig. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Det gör också att den ibland kan vara svår att känna igen, eftersom symtomen till stor del är sådana vi alla har i mindre eller större utsträckning.Om hur man känner igen depression och hur man rår på den samtalar vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman med Yvonne Forssell, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.Här kan du se WHO:s kortfilm "I had a black dog, his name was depression"Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Smidigt rör sig tungviktarna i det arktiska havet. Sälar, valrossar och giganterna valarna, ser ut att ännu må bra i Arktis, men ett varmare och alltmer isfritt hav är ett hot mot flera av dem.

    På Svalbard möter vi havets bjässar, både grönlandsval och blåval, men också den lilla arktiska vitvalen. Runt fartyget syntes valrossar och andra sälar. Men hur mår de egentligen i ett allt varmare hav där havsisen minskar? Och vad kommer ske med dem om Arktis trafikeras?Vi hör: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden samt polarguiderna vid PolarQuest Zet Freiburghaus och Manda Lundström.Programledare Thomas ÖbergProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Isbjörn och svalbardren är Svalbards vandrande hårdingar. De är väl anpassade för is, snö och kyla. Men hur klarar de smältande is och regniga vintrar?

    Två stora däggdjur vandrar på Svalbards tundra och stränder - den feta svalbardrenen och den väldiga isbjörnen. Isbjörnarna är havsisens jägare men tvingas alltmer upp på land när isarna smälter. Och svalbardrenen får allt svårare när vinterregn täcker markens mat med is. Hur ska de klara det allt varmare klimatet i Arktis?Forskare och guider berättar: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, renforskaren vid Polarinstitutet Åshild Ønvik Pedersen samt polarguiden vid PolarQuest, Zet Freiburghaus.Programledare Thomas ÖbergProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Polarturismen växer snabbt. Men är den bra eller dålig för klimatet, den känsliga arktiska miljön och den arktiska faunan och floran? Följ med till isbjörnar och grönlandsvalar på Svalbard.

    Om man reser till Svalbard som polarturist, blir man en polarambassadör eller en polarmarodör? Flyg dit och kryssningsfartyg där - kan det försvara att turisten i Arktis kommer hem med engagemang för klimatet och kunskap om den arktiska miljön?Vi hör flera röster: Tom Arnbom, arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, samt polarguiderna vid PolarQuest - Zet Freiburghaus, Gunilla Lindh och Manda Lundström.Programledare Thomas ÖbergProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.

    Den stora partikelacceleratorn LHC på Cern i Schweiz accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn. Ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Sitt arbete gör hon både på plats och hemma på Stockholms Universitet.Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020?

    Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet.Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden.Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020! Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen.

    Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi.När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är.I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet.Programmet är en repris från den 5 december 2019. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seReporter Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen.

    15-åriga Matilda slutade gå till skolan i fyran. Långt senare fick hon diagnosen högfungerade autism, och hennes väg tillbaka till skolan går tillsammans med en assistanshund.I Skövde kommun får Albin i sexan och Maja i femman ett par lektionstimmar i veckan ihop med hästar, och det visar goda resultat, säger läraren Martina Landenmark och Anita Jakobsson från Skövde kommun. Men Malin Gren Landell, psykolog och forskare, efterlyser vetenskapligt förankrade verksamma metoder för att få elever tillbaka till skolan. I programmet hörs: Matilda, 15-åring som slutade gå till skolan i fyran, Annika, mamma till Matilda, Albin, sjätteklassare i Skövde, Maja, femteklassare i Skövde, Martina Landenmark, klasslärare i Skövde, Anita Jakobbson, Sektor barn och utbildning Skövde kommun, Malin Gren Landell, forskare och psykolog och utredare kring problematisk elevfrånvaro.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ingen vet hur många de så kallade "hemmasittarna" är. Och oavsett om orsaken är neuropsykiatrisk diagnos, mobbning eller trassligt hemma, så är deras frånvaro ett problem där alla förlorar.

    "Hemmasittare" kallas de barn som under längre tid inte går till skolan. Skolinspektionens granskning 2016 visade att skolor ofta upplever att man "gör allt" för att få tillbaka elever men man gör inte rätt. Grundorsakerna förblir ofta en gåta, och elevernas egen röst hörs sällan i utredningarna.I programmet möter vi mamma Annika och hennes 15-åriga dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran. Vi hör också pedagogikforskaren Martin Hugo vid Jönköpings universitet, Christian Floer, utredare från Skolinspektionen och behandlingschefen Peter Sjöstedt och behandlaren Therese Markusson från Magelungen Utveckling AB.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde.

    Anna-Clara Hollander har följt flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige under 30 års tid, fram till 2015. Hennes intresse för flyktingars hälsa började på hög höjd, i landet Tadjikistan.Har du eller en närstående självmordstankar, finns hjälp att få:Vid akut situation ring nödsamtal 112. Ring 1177 Vårdguiden. Bris - Barnens rätt i samhället har telefon 116 111. Jourhavande medmänniska har telefon 08-702 16 80. Mind Självmordslinjen kan nås på chatt via mind.se eller på telefon 90101.Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till?

    Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne.Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer.Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid.I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret.Programledare Per HelgessonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna.Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson

  • Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier.

    Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten.Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas.I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas. Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid.

    Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten.Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026.I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå.Programledare Per HelgessonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

    Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen.I programmet hörs: Patrik Baboumian, Tysklands starkaste man och världens starkaste vegan, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare vid Sveriges Olympiska kommitté, Petra Lundström, idrottsnutritionist och forskare, Farhiya Abdi, landslagsspelare i basket.Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian.Programmet är en repris från 18 november i år.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev.

    Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid.I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad.Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle".Programmet är en repris från den 1 november 2019.Programledare: Agneta NordinProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se