Avsnitt

  • I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar.

    Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat".Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC.New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington.Programledare:Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

  • Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem?

    I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen.Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg. Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar.Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan.Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle.

    Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är.Programledare Lena Nordlund Lars BroströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag.

    Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna.Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström.Programledare Camilla Widebeck Gustaf KlarinProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • 2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång.

    Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna.I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet.Programledare Annika Östman Katarina SundbergProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.

    Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare.Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

  • Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig.

    På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder till exempel strö till försöksmössens burar.Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel.I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier.Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna.

    Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna.Programledare: Mats Carlsson-LénartProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på.

    Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi.Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi.Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer.Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan.

    Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet.Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering?Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall.I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket.Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seProducent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

  • För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse.

    Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete.Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv.Programledare: Urban Björstadiusproducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern.

    Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst.Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment.Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik.Programledare: Sanna Ekstedt LarssonProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten.

    I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare.I programmet hör vi: Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHI Magnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHIStefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.seCamilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Många klimataktivister skuld- och skambelägger alldeles för mycket i sin kommunikation, så att människor inte lyssnar på deras budskap. Det menar psykologen och författaren Liria Ortiz.

    Liria Ortiz har skrivit en handbok för klimataktivister om hur man utifrån samtalsmetoden MI, motiverande samtal, pratar om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga.En förälder som tvingar sin tonåring att städa rummet får visserligen en tonåring som städar rummet, men bara just där och just då. Problemet är tillbaka dagen därpå, menar Liria Ortiz, och samma gäller den som av skuld eller skam för stunden anpassar sig till olika klimatbudskap.För att få fler att göra hållbara livsstilsomställningar över tid krävs inre motivation, som man lättast väcker och utvecklar vidare genom att kommunicera på ett sätt som inte handlar om att vinna ordkrig, utan om att förstå och lyssna på allas argument, menar Liria Ortiz. Därför har hon nu skrivit handboken som ska hjälpa klimataktivister att kommunicera sina budskap bättre.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot?

    På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på?Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier.I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjud & Musik Olof Sjöström

  • Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör?

    Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något.Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjud & Musik Olof Sjöström

  • Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare.

    Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket.Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen.Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart.I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet.Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips.

    Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel.I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen.I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare Henrike WiemkerProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige.

    Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen.Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani.Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se

  • På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd.

    Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret.Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar.I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet.Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjud & Musik Olof Sjöström