Avsnitt
-
En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet.
Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen.Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling.I programmet medverkar Ann Nordgren och Anna Lindstrand, adjungerade professorer vid forskargruppen för Sällsynta diagnoser på Karolinska Institutet, Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet och Jennie Axengren från Norrahammar, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra.
Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner Fredrik att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap.Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande. Länkar till information om konspirationsteorier:https://fojo.se/faktajouren/https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europahttps://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdfReporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Saknas det avsnitt?
-
På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan?
FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen.Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet.Programmet är en repris från 15 december förra året. -
Just nu pågår den judiska högtiden Pesach som firar befrielsen ur slaveriet och uttåget ur Egypten. Men har uttåget verkligen ägt rum?
Vad säger forskningen om de tio plågor som drabbar Egyptens folk - vilket leder till att faraon beslutar sig för att låta israeliterna gå? Berättelsen är central för judendomen och kristendomen, och har också innebörd för islam. Därför har den blivit viktig också att förklara. Men det är inte helt enkelt att passa den bibliska berättelsen till ett historiskt skeende.Tillsammans med Daniel Leviathan som är doktorand i judaistik och arkeolog berättar vi om händelser som kan ligga bakom den bibliska berättelsen om uttåget. Vi hör även författaren och hobbyforskaren Siro Trevisanato, som menar att plågorna har ägt rum och att de alla kan spåras till ett av världens största vulkanutbrott på dagens Santorini.I programmet hörs: Daniel Leviathan, doktorand i judaistik och arkeolog, Siro Trevisanato, författare och hobbyforskare.Reporter Simon MoserProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Antalet elfordon på våra vägar har ökat kraftigt det senaste året. Är elbilen det optimala valet för den som vill göra sitt bästa för miljö och klimat?
Elbil, laddhybrid, bränslecellsbil? Eller bil som drivs med biobränsle i en förbränningsmotor vad är egentligen det bästa miljövalet? Frågorna är många inför köpet av en ny bil, vilket märks hos bilsäljarna nu när efterfrågan på eldrivna bilar ökar stadigt. EU:s nya utsläppskrav för år 2030 driver på, och att vi i Sverige ska ha en fossil-oberoende fordonsflotta om 9 år.Men räcker utsläppskraven för att avgöra hur miljöanpassad bilen är? Nja, menar forskare. Det är inte så enkelt som att bara titta på vad som kommer ut ur avgasröret. Man måste se till hela bilens livscykel från tillverkning till skrotning. Och för elbilar spelar batteriet stor roll i kalkylen. Vissa biobränslen är fortfarande bra alternativ.I programmet hörs: Öivind Andersson, professor i förbränningsmotorteknik vid Lunds universitet, Frances Sprei, forskare i hållbar mobilitet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Björn Wickman, fysiker på Chalmers tekniska högskola, Ola Willstrand, projektledare hos forskningsinstitutet Rise i Borås, Erik Widelund, bilsäljare hos Torvalla bil i Gustavsberg utanför Stockholm.Reporter Marie GranmarProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Fortsatt global uppvärmning förväntas ge upphov till stigande hav som äter upp kusterna och som kan komma att tvinga miljontals människor på flykt. Här är metoderna för att hantera höjda havsnivåer.
Vid en första anblick kan hotet och problemen verka oöverstigliga med enorma mängder människor som tvingas bli klimatflyktingar. Men historiska erfarenheter visar att tätbefolkade kustsamhällen har kunnat stå emot dramatiskt stigande havsnivåer. Då har det inte handlat om havsnivåförändringar på grund av global uppvärmning, utan att städerna sjunkit i förhållande till havet. Man har då tagit fram teknik och metoder som hållit stånd mot havet. I programmet hörs: Robert Nicholls, professor i kustingenjörsvetenskap och chef för Tyndall Center vid University of East Anglia, Giuliano di Baldassarre, professor i hydrologi på Uppsala universitet och chef för CNDS Centrum för naturkatastrofvetenskap, Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.Programmet är en repris från 10 november 2020.Reporter Gustaf KlarinProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
I pandemins början hade virusforskaren Ali Mirazimi stora förhoppningar om att kunna bidra till att få coronautbrottet under kontroll. Men strax blev han själv svårt sjuk i covid-19.
Under pandemin har Ali Mirazimi blivit en känd forskarprofil i Sverige. Hur har det gått med det lovande läkemedlet, det svenska coronavaccinet och de snabba testerna som han varit igång med? Helt enkelt, hur har hans år med pandemin varit?I programmet hörs: Ali Mirazimi, virusforskare vid Karolinska Institutet, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Folkhälsomyndigheten, Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Ali Harandi, vaccinforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.Reporter Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Nu i vår kommer svenska polisen att ta ett nytt system för ansiktsigenkänning i drift för första gången. Samtidigt växer kritiken mot tekniken. I USA har den förbjudits i flera städer.
Genom att jämföra miljontals bilder på ansikten kan algoritmer snabbt lära sig att känna igen och hitta ett eftersökt ansikte i en folksamling. Men tekniken är långt ifrån perfekt. I USA har tekniken flera gånger lett till felaktiga gripanden och kritiker pekar på att algoritmerna ofta tar fel på människor med mörk hudfärg och har svårare att korrekt bedöma kvinnliga ansikten. Det har lett till att flera av de stora techbolagen som ligger bakom tekniken inte längre säljer den till polismyndigheter i USA. Och i allt fler amerikanska städer införs nu förbud mot ansiktsigenkänning. Även i Europa vill civilrättsorganisationer som European Digital Rights, EDRI, att den ska förbjudas. Men riskerna måste vägas mot fördelarna, menar Niclas Appleby på Nationellt Forensiskt Centrum som tagit fram polisens nya verktyg.I programmet hörs: Jörgen Ahlberg, docent på Linköpings Universitet, Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi på Stockholms Universitet, Niclas Appleby, forensiker på NFC i Linköping, Ella Jakubowska, policy and campaigns officer på European Digital Rights EDRI.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Varje månad lider tusentals kvinnor av diagnosen PMDS, ett depressionsliknande tillstånd inför att de ska ha mens. Forskningen har kommit ett steg närmare en lösning, men stöter samtidigt på motstånd.
En majoritet av kvinnor i fertil ålder har någon form av PMS inför att de ska ha mens. Omkring fem procent lider av så starka psykiska besvär i samband med mens att det kraftigt påverkas deras livskvalité. Det kan handla om kraftiga humörsvängningar, depressioner och självmordstankar.På Uppsala universitet genomförs forskningsstudier i hopp om att hitta en behandlingsmetod för kvinnor som lider av tillståndet som kallas PMDS: Premenstruellt dysforiskt syndrom. Hormonet progesteron tros ha en nyckelroll, därför har tester gjorts med hormonhämmare för att se om det kan göra skillnad - och det kan det.I programmet hörs: Sandra Bäcklund, fyrabarnsmamma som lever med PMDS, Inger Sundström Poromaa, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet, Marie Bixo, professor och överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.Reporter Malin Marcko malin.marcko@gmail.comProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt?
Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader.Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt.Medverkande: Lars Stehn, professor i industrialiserat och hållbart byggande vid Luleå Tekniska Universitet, Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, Tobias Lindh, dokumenterar Teslas fabriksbygge utanför Berlin med drönare.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Abborrar blir beteendeförändrade när de simmar i vatten med rester av ångestdämpande läkemedel. Det visade försök i akvarium som gjordes på Umeå universitet 2013. Men en ny studie har ändrat på läget.
Det här blev en världsnyhet, ett globalt miljölarm. För vad händer egentligen med ekosystemen i sjöar och vattendrag om alla orädda abborrar blir uppätna av gäddor? Efter det har forskningen gått vidare med grundliga försök ute i riktiga sjöar. Och nu åtta år efter det stora miljölarmet visar resultaten att abborrarna inte påverkas av ångestdämpande läkemedel.Hur förklarar forskarna själva det? Nu verkar det svårare att larma av, än vad det var att larma.Medverkande: Jonatan Klaminder, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på Umeå universitet, Tomas Brodin, professor i akvatisk ekolog på SLU. Jerker Fick, professor i miljökemi på Umeå universitet.Reporter Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Äldre framställs ofta som diskriminerade. Har det påverkat utfallet i pandemin? Parallellt med det starka välfärdssamhället är äldre i Sverige mycket svagt politiskt representerade.
En djupgående diskriminering av äldre har påverkat samhällets skydd och vård av dem under pandemin, det menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå Universitet. Yngre människor är väldigt bra på att förneka sitt eget åldrande och att göra äldre till en helt annan sorts människor, konstaterar forskaren Håkan Jönson vid Lunds universitet.Samtidigt finns ett starkt välfärdssystem som gör Sverige till ett på många sätt fantastiskt land att bli äldre i. Men Sveriges äldsta riksdagsledamot Barbro Westerholm är trött på att ses som en i kollektivet 70+.Medverkar gör: Barbro Westerholm, liberal riksdagsledamot Stockholm, Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå universitet, Håkan Jönson, professor i socialt arbete Socialhögskolan Lunds universitet, Bi Puranen, forskare Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare World Values Survey.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Vaccin som just utvecklats mot covid-19 behöver uppdateras om de ska fungera mot kommande varianter. Samtidigt finns lovande data från Skottland som visar att vaccinen i nuläget fungerar mycket bra.
I Skottland hade i slutet av februari ungefär en tredjedel av landets vuxna befolkning vaccinerats. Att så många fått åtminstone en dos mot covid-19 har gjort det möjligt för forskare att undersöka vaccinens effekt i en befolkning.Preliminära data visar att de allra äldsta skyddas bäst av viruset, deras risk att hamna på sjukhus med covid-19 minskar med 81 procent efter en dos. Allra bäst skyddade AstraZenecas vaccin, enligt den skotska studien.Av virusvarianterna så anses den nu mycket vanliga brittiska varianten täckas av de framtagna vaccinens skydd, medan skydd mot de sydafrikanska och brasilianska varianterna kommer att kräva uppdaterade vaccin.Medverkande: Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, och Jim McMenamin, covidinsatsansvarig på den folkhälsovårdande myndigheten Public Health Scotland (PHS).Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
När nästa pandemi kommer måste vi vara beredda. Kan vi göra virustester till en lika självklar sak som att borsta tänderna?
Genom att regelbundet göra enkla hemmatester kan man få fler smittsamma personer att stanna hemma. Det skulle kunna fungera redan idag, säger en av forskarna bakom idén.Det skulle också behövas bra läkemedel mot virus, men vi saknar fortfarande viktig kunskap. Antivirala läkemedel kan lindra, förebygga och till och med stoppa ett nytt virusangrepp, men det tar många år att få fram dem. Virusforskare vill se en satsning som möjliggör nya effektiva läkemedel inför kommande pandemier.I programmet medverkar Niklas Arnberg, professor i klinisk mikrobiologi vid Umeå Universitet, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs Universitet, Björn Olsen, professor i infektionsmedicin vid Uppsala Universitet och Björn Högberg som är professor i biofysik vid Karolinska Institutet i Solna.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Vi undrar inte om det kommer en ny pandemi, vi undrar när den ska komma. Så säger tre virusforskare som varnar för att vårt sätt att exploatera naturen skapar nya smittorisker.
Det är när vi hugger ner artrika skogar och öppnar nya områden för exploatering som nya smittsamma sjukdomar uppstår. Virus från vilda djur flyttar över till våra husdjur och sen till människan. Efter en tids anpassning kan viruset sen lära sig att smitta från människa till människa och då får vi ett utbrott av sjukdom. Så uppstod sjukdomar som ebola, zika och troligen också covid-19.Risken för att det ska hända igen är särskilt stor där stora skogar med stor biologisk mångfald huggs ner, som till exempel i Amazonas i Brasilien.Nästa pandemiska virus kan redan nu finnas i någon tropisk regnskog, i väntan på nya värddjur.I programmet medverkar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Björn Olsen, professor infektionsmedicin vid Uppsala universitet och Aaron Bernstein, föreståndare för the Center for Climate, Health, and the Global Environment vid Harvarduniversitetet, USA.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
För att ta makten med en minoritet av väljarna har amerikanska politiker använt gerrymandering. Valdistrikt omformas till egen fördel. Snart görs det igen och forskare försöker förhindra orättvisor.
Sedan ett par år tillbaka driver två ledande universitet, Tufts och Princeton universiteten forskningsprojekt där man med hjälp av avancerad matematisk analys avslöjar gerrymandering. Resultaten från de här analyserna delar de med valorganisatörer och valmyndigheter som använder dem för att driva rättsprocesser som nått ända upp i Högsta domstolen.Nu i början av 2021 ska kartorna ritas om på nytt för de kommande tio åren och oron är stor att det återigen kommer att leda till att valdistrikt utformas för att ge ett parti stora fördelar. Det menar Samuel Wong, professor på Princeton-universitetet och chef för Princeton Gerrymandering Project.I programmet hörs: Nsé Ufot, chef för New Georgia Project, Professor Samuel Wong, neurolog som också driver Princeton Gerrymandering Project vid Princeton universitetet, David Daley, Senior Fellow på organisationen FairVote och en av USA:s ledande experter på gerrymandering. Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Hösten 2020 blir Malmö FF svenska mästare för 21:a gången. Några dagar senare är halva laget smittat av corona, trots strikta förhållningsätt. Hur kom smittan in i laget och hur gick spridningen till?
En spelare, MFF:s lagkapten Anders Christiansen, testas ett par dagar innan match och får ett negativt svar. När matchen sparkas igång har han inga symptom och han är frisk nog att göra mål. Men bara några timmar efter matchen testar han positivt för covid. Många av hans lagkamrater smittas också, men ingen i motståndarlaget verkar ha smittats.Hela tiden lär sig forskningen mer om hur coronaviruset infekterar människokroppen och förs vidare. Vi följer virusets väg från fotbollsplanen, in i näsan, genom cellmembranet, in i cellen och vidare ut i kroppens andra delar. I programmet medverkar Niclas Carlnén, VD för Malmö FF; Anders Nystedt, smittskyddsläkare i region Norrbotten, Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, och Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska Akademin och överläkare på Östra sjukhuset i Göteborg.Reporter Lasse Edfast lasse@edfast.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
I inlägg beskrivs hur medlemmar försökt att få andra länders regeringar att agera mot Sverige under pandemin. Ekot och Vetenskapsradion har fått inblick i en dold Facebookgrupps aktiviteter.
Svenska nationen beskrivs som hjärntvättad och ansvariga för coronastrategin som förövare och medierna som mutade. Sverige har rasat ner i en moralisk, etisk och vetenskaplig avgrund.Sådana påståenden sprids i en kampanj i sociala medier. Experter inom informationspåverkan anser att tonen och metoderna är oroväckande.Beatrice Janzon beatrice.janzon@sverigesradio.seUlrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se -
I Sverige prioriterades inte smittspårningen i pandemins början. Men nu när nya virusvarianter kan bli ett hot mot vaccineringen har spårningen kommit i fokus.
Att bryta smittkedjor och förhindra att coronainfekterade personer smittar ännu fler är tillsammans med testning ett grundvapen mot pandemin.Men i Sverige kom smittspårning i gång först i höstas och regionerna har sedan dess byggt upp särskilda team som ska hålla virusspridningen nere.I Region Uppsala finns ett nära samarbete med forskningen, för att antalet coronafall med hjälp av smittspårning och testning ska minimeras. De spårar för att upptäcka nya mönster i smittspridningen som kan tyda på fall av nya virusvarianter, som till exempel den engelska varianten. Om de skulle spridas för mycket skulle de kunna hota det nuvarande vaccinationsprogrammet.Medverkar gör Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och en av grundarna till Crush Covid-projektet. Mats Martinell, läkare, folkhälsoforskare och medicinskt ansvarig för smittspårning och provtagning i Region Uppsala, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten.Reporter Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se -
Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas.
Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna.1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld.Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen.I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Biosphere 2 idag, Jens Hauslage, forskare inom livsuppehållande system på tyska rymdstyrelsen DLR.* Programmet är en repris från 14 december 2020.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se - Visa fler
