Avsnitt

  • Christine Todd Whitman, före detta republikansk guvernör och chef för miljömyndigheten EPA under George W Bush, känner inte längre igen sig. "Partiet är vad Trump säger att det är", menar hon.

    När politiska motståndare ser varandra som ett existentiellt hot så fungerar inte längre demokratin, varnar Steven Levitsky och Daniel Ziblatt, båda professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet.De menar att polariseringen i grunden beror på att det republikanska partiet inte har lyckats att bredda sin väljarbas, utan istället satsat på att locka vita väljare. I takt med att den vita väljargruppen på grund av demografiska förändringar blir allt mindre så blir det allt svårare för republikanerna att behålla makten.Bara om partiet förlorar upprepade gånger kommer Republikanerna tvingas förnya sig, säger Daniel Ziblatt och Steven Levitsky.Medverkar gör: Daniel Ziblatt och Steven Levitsky, professorer i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, och som skrivit boken How democracies Die. Christine Todd Whitman, tidigare Republikansk guvernör för New Jersey och före detta chef för miljömyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, föreståndare for The Centre for Democracy, hos Union of Concerned Scientists.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • I hundratals fall har Trump-administrationen ignorerat kunskap och ifrågasatt vetenskapligt belagda sanningar. Hur har det påverkat forskarsamhället i USA?

    Organisationen Union of Concerned Scientists har dokumenterat 139 större angrepp på forskningen i USA. Ett slags epicentrum för attackerna mot forskning är den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, som idag styrs av en före detta kol-lobbyist.Elisabeth Southerland var fram till 2017 enhetschef där och beskriver en myndighet i fritt fall, där 900 av forskarna har lämnat sina jobb. Hon sätter nu sitt hopp till en nystart efter valet.En annan som drabbats är klimatforskaren Maria Caffrey. Försök gjordes att censurera hennes rapport om havsnivåhöjningar orsakade av klimatförändringar. När det inte lyckades blev hon av med sitt jobb vid National Park Service.I programmet hörs: Elisabeth Southerland, tidigare enhetschef på amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA, Andrew Rosenberg, vd for The Centre for Democracy vid Union of Concerned Scientists, Lauren Kurtz, föreståndare för Climate Science Legal Defence Fund, Maria Caffrey, klimatforskare tidigare vid National Park Service, Christine Todd Whitman, republikansk politiker och tidigare chef för miljömyndigheten EPA.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Kerstin Bergqvist odlar fortfarande den bondböna hennes mamma fick utsäde av när hon var hemsamarit hos en gammal torpare på 70-talet. Just bondbönan har blivit högaktuell som proteingröda.

    På Färsna gårds Naturcentrum i Norrtälje har man hjälpt till att få Kerstin Bergqvists bondbönor klassade som bevarandesort för framtiden. Bondbönan var viktig för folkhushållningen på många håll i Sverige. Nu återupptäcks flera gamla sorter. Från att ha ansetts vara fattigmansmat har bondbönan blivit intressant för dagens kockar och forskare. Man hoppas kunna minska beroendet av importerade sojabönor och bidra till mer vegetariska rätter.I programmet hörs: Matti Leino, agronom och forskar om gamla grödor på institutionen för arkeologi vid Stockholms universitet, Åsa Grimberg, agronom forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU i Alnarp, Kerstin Bergqvist, bondböneentusiast.Programledare Ulla de VerdierProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott.

    Det byggs vindkraftverk som aldrig förr, främst i norra Sverige. Men det fattas kraftledningar mellan norr och söder. En annan utmaning för elsystemet när vinden svarar för en allt större del av produktionen är att på olika sätt minska beroendet av så kallad svängmassa, den rotationsenergi som finns i kärn- och vattenkraftverk men inte i vindkraftverk. Svängmassan är väsentlig för att undvika dippar och avbrott i den allmänna strömförsörjningen.Vi möter också vindkraftpionjären som ledde det idéella bygget av Sveriges första vindkraftverk för 43 år sen.Medverkar gör Lennart Söder, kraftsystemforskare vid KTH, Bengt Simmingsköld, vindkraftpionjär och tidigare vd för Eolus vind.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till?

    Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare.Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid.Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen?

    Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga.Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det?Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen.

    Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda.Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år.Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan.I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder.

    Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom.Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder.I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker.

    Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna.I programmet hörs: Patrik Magnusson, ansvarig för det svenska tvillingregistret, Nancy Pedersen, tvillingforskare, nationalekonomen Anders Stenberg och tvillingparet Ulrika och Erika Bergqvist.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?

    Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten.Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri.I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar.I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers.Reporter Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Disney World i Florida i USA är sedan juli platsen för ett unikt socialt och medicinskt experiment. Isolerade från omvärlden ska USA:s herrproffs i basket kora årets vinnare trots coronapandemin.

    Galet eller fantastiskt? De 22 främsta proffslagen i USA:s herrbasket tränar, tävlar och lever dygnet runt i en pandemisäkrad bubbla som stänger omvärlden ute.Dagliga covid-19-tester och stränga förhållningsregler kring allt de gör ska hålla pandemin borta, och än så länge har det fungerat. Men inte bara pandemin utan också det spända sociala och politiska läget i USA påverkar starkt årets säsong. Ska det hålla hela vägen?I programmet hörs: Johannes Wohlert, Svenska Basketbollförbundet, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, Peter Mattson från Riksidrottsförbundet och Anders Nystedt, smittskyddsläkare i Region Norrbotten om en basketsäsong olika alla andra.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse.

    En majoritet av alla med klimatförnekande åsikter är män, har studier visat. De är bärare av vissa maskulina normer som visat sig skadliga för klimatet.Samtidigt finns tendenser som pekar på att allt fler män vill ändra på sina beteenden, för att bromsa pågående och kommande klimatförändringar.I programmet hörs Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier vid Chalmers, Kirsti Jylhä, psykologiforskare på Institutet för Framtidsstudier och Anders Börje Mischa, pensionär och kursdeltagare.Reporter Stefan NordbergProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Antalet sjuka i covid-19 har minskat under sommaren, men coronaviruset finns kvar. Nu handlar det om att snabbt stoppa de utbrott som kan dyka upp. Frågan är bara hur?

    Ett kluster av coronasmitta kan dyka upp snabbt och oväntat. Det gäller att upptäcka dem för att bryta smittkedjorna i tid. Vi tittar på hur det kan gå till.Smittspårningen måste dessutom fungera. Varje person som testar positivt kontaktas för att de själva ska varna vänner och bekanta. Men räcker det?I programmet hörs: Anders Nystedt, smittskyddsläkre region Norrbotten, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Wilhelm Runsjö, smittspårare Region Stockholm, Martin Forseth, operativ chef primärvården region Stockholm, David Nilsson, vattenmiljöforskare KTH Stockholm.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall.

    Forskningen inom psykoterapi har länge haft läkemedelsforskningen som förebild, och där används placebogrupper som standard. Men en pratkur är inte detsamma som ett läkemedel. Till exempel vet man fortfarande väldigt lite om vad i psykoterapi som faktiskt gör patienten frisk.Men en stor ingrediens när det handlar om att bota sin depression, handlar om självläkning. Och där har tilltro, hopp och upplevelse av kontroll en viktig del att spela - själva stoffet i det man kallar placebo-effekten.I programmet hörs: Gerhard Andersson, professor i psykologi, Linköpings universitet, Stefan Hofmann, professor i psykologi och brainscience, Boston University.Reporter Thomas HeldmarkProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Interpersonell psykoterapi, ITP, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression.

    Emil Johansson led av svår depression och jagades av ständiga självmordstankar under uppväxten. Han tog tung medicinering och fick elbehandling mot sin depression. Men det var först när han mötte IPT-terapeuten Malin Bäck som hans liv vände.I programmet hörs: Emil Johansson, programmerare, Malin Bäck, IPT-terapeut och doktorand vid Linköpings universitet, Rolf Holmqvist, professor i psykologi vid Linköpings universitet.Reporter Thomas HeldmarkProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken.

    I ett laboratorium på ett skånskt slott regerade på 1930-talet en karismatisk kvinna som tog patent både på torrmjölk och mjöl som kunde bakas utan jäst.Ninni Kronberg var kring förra sekelskiftet Gävles ledande societetsdam, värdinna för stora middagar i en praktfull villa vid havet, när hon inte sågs ombord på familjens spektakulära kappseglingsbåt. Men Ninni Kronberg skilde sig från sin man, flyttade till en väninna på Rydsgårds slott i Skåne och började där sin forskning kring livsmedel, trots att hon saknade riktig skolgång.Hon blev rikskänd och fick statsstöd för sina uppfinningar, som ansågs nationellt viktiga. Men mot slutet av sitt liv råkade hon ut både för simpla bedragare och att företaget hon var med och startade vände henne ryggen.I programmet medverkar livsmedelsforskaren Andreas Håkansson på Lunds Tekniska Högskola och varumärkesdirektör Marina Eriksdotter på Semper.Reporter Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma?

    Maud kämpar för ett lättare och smidigare liv utan ont i knäna.För alla med fetma är det viktigaste nu att fokusera på hälsan som helhet istället för bara på vikten, säger Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum på S:t Görans sjukhus i Stockholm.Sveriges nationella samordnare för ökad fysisk aktivitet Johan Holmsäter ser pandemiläget som ett skarpt tillfälle för många med övervikt och fetma att lägga om till ett mer hälsosamt liv.I programmet hörs: Maud, kvinna med fetma som håller på att gå ner i vikt, Joanna Uddén Hemmingsson, verksamhetsansvarig läkare på Obesitascentrum S:t Görans sjukhus Stockholm, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet.

    Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion.Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade.I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet.Programmet är en repris och sändes första gången den 19 maj 2020.Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel.

    En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19.ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen.Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut.I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet.Programmet är en repris och sändes första gången den 8 juni i år.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin?

    Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst.En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder.I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva alltför optimistiskt, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången den 21 april 2020.Programledare Ylva Carlquist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se