Avsnitt

  • Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin?

    Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst.En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder.I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva alltför optimistiskt, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången den 21 april 2020.Programledare Ylva Carlquist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Inför skolstarten finns en oro över att när många barn och unga samlas igen så ska det leda till nya utbrott av coronavirus. Men vad säger den senaste forskningen om hur smittsamma barn är?

    Det finns idag inga studier som levererar otvetydiga bevis om hur smittsamma barn och ungdomar är. Men frågan är viktig nu när skolor öppnar upp eller börjar igen under hösten. Vad forskningen tydligt visar är att barn smittas och blir sjuka i covid-19.Att barn kan ge smittan vidare är också klart. Men i vilken grad de gör det är svårt att ge ett tydligt svar på. Ett fåtal studier visar att barn kan ha lika mycket virus i sig som vuxna.Men hur fynden ska tolkas är omtvistat. Folkhälsomyndigheten har bilden klar för sig. De menar att barnen inte är drivande i pandemin.Referenser:Children are unlikely to be the main drivers of the COVID19 pandemic A systematic reviewPaediatric COVID19 admissions in a region with open schools during the two first months of the pandemicAn analysis of SARS-CoV-2 viral load by patient ageVorläufige Ergebnisse der Eltern-Kind COVID-19-Studie in Baden-WürttembergImmunisierungs­grad geringer als erwartet Schulen haben sich nicht zu Hotspots entwickeltAssociation Between Statewide School Closure and COVID-19 Incidence and Mortality in the USInferring change points in the spread of COVID-19 reveals the effectiveness of interventionsContact Tracing during Coronavirus Disease Outbreak, South Korea, 2020Age-Related Differences in Nasopharyngeal Severe Acute Respiratory Syndrome Coronavirus 2 (SARS-CoV-2) Levels in Patients With Mild to Moderate Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)The effectiveness of eight nonpharmaceutical interventions against COVID-19 in 41 countriesProgramledare Marcus Hansson vet@sverigesradio.se Producent Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

  • Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om.

    För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset.Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor.När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång.I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping.Programmet är en repris och sändes första gången den 26 maj 2020.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas.

    Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter.Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning.Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över.I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna.Programmet är en repris och sändes första gången den 25 maj 2020.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.

    När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss vi vet inget om dem.Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboffs bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019.I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH.Programmet är en repris och sändes första gången den 12 maj 2020.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater.

    Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap.En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen.I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet.Programmet är en repris och sändes första gången den 11 maj 2020.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.

    I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.Programmet är en repris och sändes första gången den 3 mars 2020.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.

    I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer.Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson.Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor.I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet.Programmet är en repris och sändes första gången den 14 april.Programledare Marcus HanssonProducent Ulrika Björkstén

  • Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?

    Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur?Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen.I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina.Programmet är en repris från den 2 mars 2020. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Att ändra vanor kan kännas svårt, men är man tillräckligt motiverad så kan man både lägga till goda vanor och lägga av med en del ovanor. Skulle det kunna stärka motståndskraften mot coronaviruset?

    Fysisk aktivitet är en friskfaktor som nästan alltid dyker upp när det handlar om hälsa. Minst 30 minuters pulshöjande aktivitet om dagen för vuxna, och minst en timme om dagen för barn är Folkhälsomyndighetens rekommendation. Svårt att hinna med i vardagen, menar kanske en del. Men frågan är om vi blir mer aktiva på semestern eller om sommaren är en livsstilsfälla?Att investera i sin egen hälsa är den här sommaren viktigare än på mycket länge, menar Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. Han vill att vi inte ska ägna semestern åt passivt hängmattehäng, utan att vi ska passa på att rusta kroppen och därmed immunförsvaret på bästa sätt för att klara av eventuella virusangrepp. Hur vi lever, äter, sover och rör på oss påverkar vårt immunförsvar, som i väntan på ett vaccin är vad vi har att sätta upp mot covid-19.I programmet hörs: Mia Phillipson är professor i fysiologi vid Uppsala universitet, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet, John Axelsson är professor i experimentell sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer?

    Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken.I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h.Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design.I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Google vill bygga en smart stad och samla in massor med data om människorna som bor där. Det här oroar datarättsaktivister som liknat det vid ett försök att privatisera staden.

    I Toronto i Kanada har Googles systerföretag Side Walk Labs planerat att bygga en helt ny stadsdel baserad på internet. Enligt företaget kan projektet visa för världen hur man kan bygga städer som är både billigare, bekvämare, hälsosammare, miljövänligare, rättvisare och mer spännande. Men de storstilade planerna har kantats av motgångar och anklagelser om att Google försöker privatisera stadsbyggnadsprocessen och skapa en ny plattform för att samla in ännu mer data om världens människor.Smarta städer innebär stora integritetsproblem eftersom allt bygger på ständig datainsamling, menar kritiker. I Barcelona finns en motsatt vision om en smart stad där data som samlas in ska ses som en offentlig tillgång, precis som bibliotek eller trottoarer.I programmet hörs: Andrew Karvonen, urbanistforskare KTH, Michael Donaldsson, Barcelonas kommissionär för digital innovation, Therese Balksjö, enhetschef på forskningsinstitutet RISE.Reporter Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • 1957 dyker ett nytt influensavirus upp i Kina. En miljon svenskar blir smittade av Asiaten. Man är orolig att smittan ska bli lika dödlig som Spanska sjukan, men Sverige får bukt med viruset. Hur då?

    Speciellt för Asiaten är att många människor blev sjuka samtidigt. Oktober och november 1957 blir posten sen och spårvagnar står still när hundratals i personalen ligger hemma.I Sverige kommer ett vaccinationsprogram igång, men vaccinet hinner ta slut innan alla fått sin spruta. Den stora skillnaden mot Spanska sjukan är att man den här gången har antibiotika att sätta in mot de sekundära inflammationerna i lungorna som de allvarligt sjuka får.Dessutom klarar sig riskgruppen äldre eventuellt bättre på grund av exponering för ett tidigare liknande influensavirus - den så kallade Ryska snuvan (1889 - 1892).I programmet medverkar Margareta Gäderblom, som vid 14 års ålder blev svårt sjuk i asiaten i två månader, Märta Johansson som var nyutbildad barnmorska och blev hemskickad när asiaten slog till på jobbet, och Göran Friman, professor emeritus i infektionssjukdomar. Även han fick Asiaten.Reporter Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Covid-19 är inte en influensa som kommer i "vågor". Nya utbrott kommer, men de blir mer som plötsligt uppblossande bränder som snabbt behöver släckas.

    Många varnar för att coronaviruset ska komma i en andra våg som kanske blir värre än den första. Det rapporteras om att en andra våg är på väg i flera länder. Bilden av vågor kommer från de influensapandemier som flera gånger rört sig i just vågor under 1900-talet.Men Coronaviruset beter sig annorlunda. Det uppträder inte i vågor, menar många forskare. Vi blir kanske aldrig av med det, i stället gäller det att snabbt slå ner på de mindre utbrotten och hålla smittrisken på låg nivå.I programmet hörs: Anders Tegnell, statsepidemiolog, Björn Olsen, virusforskare Uppsala universitet, Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin Karolinska Institutet, Jonas Ludvigsson, professor epidemiologi, Maria Rotzén Östlund, biträdande smittskyddsläkare Region Stockholm.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Världen över försöker forskare förutse coronavirusets spridning, särskilt inför återöppnandet av samhällena. Till sin hjälp har de avancerade datormodeller som ofta lett till felaktiga resultat.

    Sedan coronapandemin svept in över världen har komplexa modeller blivit allt mer populära. Med dem hoppas man kunna förutsäga vilken strategi som är bäst för att bromsa smittspridningen och dödsfallen. Genom att simulera olika scenarier där man ändrar på olika saker - stänga skolor, införa utegångsförbud, begränsa folksamlingar, söker man sig fram efter bästa resultat.Efter att rapporter baserade på sådana modeller har visat sig stämma dåligt med faktiska siffror, har debatten handlat om vilken data som stoppats in i modellerna. Ganska sällan har det handlar om hur modellerna i sig är konstruerade. När en svensk forskargrupp undersökte en modell från Imperial College fann de flera brister.I programmet hörs: Kristian Soltesz, docent i reglerteknik vid Lunds universitet, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Lisa Brouwers, chef för analysenheten på Folkhälsomyndigheten, Gustav Nilsonne, forskar om vetenskaplig transparens och reproducerbarhet vid Karolinska Institutet.Reporter Lasse EdfastProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • När ett ansett forskarlag i Storbritannien gör en coronamodell som varnar för hundratusentals döda i covid-19 kastar landet om sin coronastrategi. Men vad är det för modell? Och hur välgjord är den?

    Modellen som rapporten från Imperial College bygger på har inte bara påverkat Storbritannien, utan har använts för att förutsäga smittspridningen i många andra länder. I Sverige skulle omkring 80 000 personer riskera att dö fram till 1 juli, en siffra som vi idag kan konstatera var långt ifrån hur det faktiskt blev.Imperial College publicerade sedan källkoden till sin egen modell och implementering av den och fick snart kritik från programmerar runt om i världen som konstaterade att koden är så svår att förstå att det är näst intill omöjligt att veta om den innehåller några fel.I programmet hörs: Claire Griffiths, allmänläkare i Storbritannien, Peter Kasson, universitetslektor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala Universitet, Joakim Lundborg, programmerare och utvecklingsledare på IT-företaget Wrapp. Reporter Lasse EdfastProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Tidigt under coronakrisen rapporterades det om brist på billig arbetskraft till den svenska frukt- och gröntodlingen. I framtida orostider - skulle robotar kunna utföra det ofta hårda jobbet?

    Under våren fanns farhågan att svenska jordbruket skulle drabbas när inströmningen av billig arbetskraft ströps på grund av pandemin. Nu har säsongsarbetarna fått särskilt tillstånd att komma och jobba på de svenska odlingsfälten. Men, om nästa kris gjorde det omöjligt att ta in säsongsarbetare utifrån, är frågan om robotar kan ta över fler tunga och monotona jobb inom jordbruket.I programmet hörs: Tore Aronsson, företagare och grönsakodlare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping, Håkan Brolin, maskinförsäljare på Dataväxt, Petter Ögren, professor i robotik, lärande och perception på Kungliga tekniska högskolan, Martin Topolinski, arbetare på Aronssons grönsaker utanför Lidköping.Programledare Gustaf KlarinProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel.

    En liten molekyl på ytan av våra celler är coronavirusets väg in i våra kroppar. Samma proteinmolekyl testas nu som läkemedel mot covid-19.ACE2-receptorerna sitter som små antenner på celler i lungorna. De är måltavlor för coronaviruset som använder dem för att bryta sig in i cellernas inre och orsakar sjukdom. Samma receptorer är också ett viktigt skydd för hjärt-kärlsystemet. Det gör viruset extra farligt, eftersom det förstör den här livsviktiga skyddsmekanismen.Josef Penninger testar nu sin ACE2-behandling för covid-19. Och de preliminära resultaten ser lovande ut.I programmet hörs: Josef Penninger, forskningsledare Life Science Institute Vancouver Kanada, Annika Lundström, överläkare Danderyds Sjukhus, Ali Mirazimi, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare.

    Studenterna Emilia Bertilsson och Paulina Jauhonen ger inte upp sina drömmar, trots att nutiden ser mörk ut. Coronapandemin förstärker utvecklingen som vi redan sett av att många enklare jobb sannolikt försvinner för gott. Det blir tuffare för många unga framöver, menar både Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Inga Dennhag, psykolog och forskare vid Umeå universitet.Men filosofen Julia Mosquera vid Institutet för framtidsstudier menar att både coronakrisen och klimathotet i bästa fall kan skapa en ny generation som blir bättre på att återhämta sig från stora kriser.I programmet hörs: Emilia Bertilsson,student Lidköping, Paulina Jauhonen, student Lidköping, Sven Bremberg, docent socialmedicin Karolinska institutet Stockholm, Inga Dennhag, psykolog och forskare Umeå universitet, Julia Mosquera, filosof och forskare Institutet för framtidsstudier Stockholm.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering.

    Jan Chirico smittas av coronaviruset på en skidresa. Hans kompis klarar sig med rethosta några dagar, själv ligger Jan tolv dygn i respirator. Nu är han hemma igen och har läst i journalen hur nära döden han var.Det kan ta lång tid att återfå krafterna för den som har varit svårt sjuk i covid-19. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man öppnat en särskild rehabiliteringsavdelning där covidpatienter får träna upp sig. Bara att sätta sig upp i sängen kan vara en stor ansträngning.I programmet hörs: Jan och Lena Chirico, som varit sjuka i covid-19. Rolf Karlsten och Per Hamid Ghatan, båda överläkare på rehabiliteringsavdelningen 85 CX på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fysioterapeuten Tim Göransson, logopeden Julia Wallman, undersköterskan Linnea Hellenius och sjuksköterskorna Lena Karlsson och Lotta Danielsson Meuller.Du kan även lyssna på nyhetsinslaget här.Programledare Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se