Katja Magnusson Podcasts
-
Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister.
Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg -
Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister. Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
-
Förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland fortsätter via videosamtal, men hittills utan resultat. I natt bombades också ett bostadshus i Kiev. Hör det senaste om kriget i Ukraina.
Minst två personer ska ha dött i en bombningen av bostadshuset, och många ska ha skadats. Men Ukrainas förhandlare har sagt att de möjligen har sett en mer konstruktiv inställning hos ryssarna, säger Ekots Ivan Garcia. Medverkande: Ivan Garcia, utrikesreporter och Katja Magnusson, före detta Mellanösternkorrespondent. Programledare: Olle Wiberg. Programmet spelades in 14 mars 2022. -
Marina och sonen Emil, 6, som har varit på flykt från Charkiv i Ukraina i en vecka, är nu ute ur landet. Hör om den långa flykten med ändlösa bilköer och en vandring över gränsen till Ungern.
6-årige Emil, säger att han inte vill åka bil mer, han vill bara stanna och vila. - Han är så trött på att resa nu säger Marina, de senaste dagarna har vi fått släpa upp honom ur sängen vid fem och sätta honom i bilen.Men oron är samtidigt stor för de som finns kvar i Charkiv, som grannarna och Marinas mormor.Reporter: Katja Magnusson. -
Återigen görs försök att evakuera civila från krigsdrabbade städer i Ukraina. På tisdagsmorgonen meddelade Ukrainas vice premiärminister att man kommit överens med Ryssland. På tisdagens morgon började civila lämna städerna Sumy och Irpin. Samtidigt meddelade FN att två miljoner ukrainare nu befinner sig på flykt.
Programledare: Emil ÖstmanMedverkande: Katja Magnusson, utrikesreporter, Samuel Larsson, korrespondentReporter: Isak KronaProducent: Maria GrandinTekniker: Tim KellermanEkot [email protected] -
Försök till förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland och EU trycker på för skyddade flyktvägar. Samtidigt är läget mycket svårt på flera håll i Ukraina. Hör Ekots reporter om utvecklingen.
Hör också Daniel, en av många som gripits i Moskva efter att ha protesterat mot kriget. "De tog mig till polisstationen, frågade vad jag tycker om Ukraina och sa att jag var en förrädare", säger Daniel. Programledare: Kajsa Boglind.Medverkande: Katja Magnusson, utrikesreporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, utrikeskorrespondent. -
President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten.
Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain -
President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten. Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain
-
År 1993 skakade en israelisk och en palestinsk ledare för första gången hand och lovade att ge freden en chans. Men så blev det inte. Hör varför alla fredsförsök havererat och om ett tappat hopp.
Konflikten mellan Israel och Palestina är sårig och mycket svårlöst. Den 13:e september 1993 skrev den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasser Arafat under ett historiskt avtal, det så kallade Osloavtalet. Det var den första direkta överenskommelsen mellan israeliska och palestinska ledare och ett första historiskt handslag. Sen dess har en rad världsledare försökt mäkla fred men ännu har ingen lyckats. Hör berättelsen om fredsförhandlingar och framsteg, misslyckanden och krossade drömmar om fred. I del 1 beskriver vi vägen från Osloavtalet 1993 fram till 2000-talets bakslag. Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna1994 tilldelas Yasser Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin Nobels fredspris1995 mördas Yitzhak Rabin vid en fredsdemonstration i Tel AvivMilitanta palestinska grupper utför självmordsbombningar i flera israeliska städerÅr 2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp DavidÅr 2000 bryter den andra palestinska intifadan/upproret utÅr 2004 avlider Yasser ArafatUnder 2000-talet utbryter flera krig mellan Hamas i Gaza och IsraelIsrael bygger fler bosättningar på den ockuperade Västbanken2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten. Sen tidigare har Israel liknande fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Ludvig Widman -
År 1993 skakade en israelisk och en palestinsk ledare för första gången hand och lovade att ge freden en chans. Men så blev det inte. Hör varför alla fredsförsök havererat och om ett tappat hopp. Konflikten mellan Israel och Palestina är sårig och mycket svårlöst. Den 13:e september 1993 skrev den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasser Arafat under ett historiskt avtal, det så kallade Osloavtalet. Det var den första direkta överenskommelsen mellan israeliska och palestinska ledare och ett första historiskt handslag. Sen dess har en rad världsledare försökt mäkla fred men ännu har ingen lyckats. Hör berättelsen om fredsförhandlingar och framsteg, misslyckanden och krossade drömmar om fred. I del 1 beskriver vi vägen från Osloavtalet 1993 fram till 2000-talets bakslag. Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna1994 tilldelas Yasser Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin Nobels fredspris1995 mördas Yitzhak Rabin vid en fredsdemonstration i Tel AvivMilitanta palestinska grupper utför självmordsbombningar i flera israeliska städerÅr 2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp DavidÅr 2000 bryter den andra palestinska intifadan/upproret utÅr 2004 avlider Yasser ArafatUnder 2000-talet utbryter flera krig mellan Hamas i Gaza och IsraelIsrael bygger fler bosättningar på den ockuperade Västbanken2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten. Sen tidigare har Israel liknande fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Ludvig Widman
-
I Mellanöstern används svordomar och kärleksbetygelser med samma passion. I vår språkskola hör du varför det är en grov smädelse att säga du son av en sko och varför älsklingen kallas min lever.
Vi berättar om de mest poetiska kärleksuttrycken och de smutsigaste förolämpningarna på arabiska, kurdiska och turkiska. En av de mest kända offentliga smädelserna var när Syriens dåvarande försvarsminister kallade den palestinske ledaren Yassir Arafat för son av 60 000 hundar, du son av 60 000 prostituerade. År 2008 fick USA:s president George W Bush ducka då en man kastade sin sko mot honom i Iraks huvudstad Bagdad. I Turkiet har president Tayyip Erdogan förbjudit förolämpningar av honom och tusentals har dömts efter att ha ansetts förolämpa presidenten. Samtidigt finns en överdådig flora av kärleksuttryck, i sånger beskrivs den älskade som mina ögons ljus, min killing och min ålder. Vi serverar svordomar och svärmerier, kötteder och kärlek.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, och Ekots Samar Hadrous och Besir Kavak från den kurdiska gruppen.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Lisa Abrahamsson -
I Mellanöstern används svordomar och kärleksbetygelser med samma passion. I vår språkskola hör du varför det är en grov smädelse att säga du son av en sko och varför älsklingen kallas min lever. Vi berättar om de mest poetiska kärleksuttrycken och de smutsigaste förolämpningarna på arabiska, kurdiska och turkiska. En av de mest kända offentliga smädelserna var när Syriens dåvarande försvarsminister kallade den palestinske ledaren Yassir Arafat för son av 60 000 hundar, du son av 60 000 prostituerade. År 2008 fick USA:s president George W Bush ducka då en man kastade sin sko mot honom i Iraks huvudstad Bagdad. I Turkiet har president Tayyip Erdogan förbjudit förolämpningar av honom och tusentals har dömts efter att ha ansetts förolämpa presidenten. Samtidigt finns en överdådig flora av kärleksuttryck, i sånger beskrivs den älskade som mina ögons ljus, min killing och min ålder. Vi serverar svordomar och svärmerier, kötteder och kärlek.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, och Ekots Samar Hadrous och Besir Kavak från den kurdiska gruppen.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Lisa Abrahamsson
-
Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia.
Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen.Om Bashar al-Assad:Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus.Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad.Gift med Asma al-Assad och har tre barn.Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien.En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jakob Lalér -
Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia. Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen. Om Bashar al-Assad: Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus. Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad. Gift med Asma al-Assad och har tre barn. Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien. En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten. Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Jakob Lalér
-
Samtidigt som det varit rekordvärme med över 50 grader plågas länder i Mellanöstern av elkris. Hör om ständiga strömavbrott och hur hettan känns då luftkonditioneringen slutar fungera.
Extrem hetta är det farligaste vädret som skördar flest människoliv. Sommaren 2021 var det mer än 50 grader varmt i sex länder i Mellanöstern. Här är klimatkrisen redan ett faktum. Men i till exempel Irak är elnäten mest som trassliga nystan och det är konstanta elavbrott. I Libanon har de största elkraftverken stängt och hela landet riskerar att mörkläggas.Elkris och bensinbrist i LibanonI Libanon är dessutom bensinen på väg att ta slut, köerna till bensinstationerna är milslånga och sjukhusen varnar för att bränslebristen kan tvinga dem att stänga av livsviktiga maskiner. Det här är historien om hur extremvärme och elkris blivit ett explosivt vardagsproblem.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Firas Jonblat Ekots arabiska gruppProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson och Ylva Björkander - Visa fler
