Avsnitt

  • Vi gör ett samarbete med podcasten Kapitalet som görs av Gunnar Harrius och Elinor Ahlborn! Sök upp Kapitalet i din podcastapp och testa ett avsnitt. /Martin

    "Kapitalet är podden där vi undersöker vår omvärld ur ett ekonomiskt perspektiv. Och eftersom allt i slutändan handlar om pengar, så handlar Kapitalet om allt. Sedan starten 2017 har vi gjort poddavsnitt om avokadopriset, om penningpolitik, om containrar, skog och hasselnötsmarknaden, och om priset på bortglömda konstverk."

  • Klockan 9.57 måndagen den 2 maj 2022, nästan på dagen 12 år efter den närmast legendariska blixtnedgången som kom att uppkallas The Great Flash Crash på Wall Street, gick ett sus genom Finanssverige när storbolagsindexet OMXS30 plötsligt och oförklarligt kollapsade.

    Aktiemarknaden sjönk med 8 procent på fyra minuter och flera andra storbörser ute i Europa följde med efter i ett chockartat fall samtidigt som marknadsaktörer famlade efter kontexten. Hade en rysk atom-ubåt som sjunkit i Svarta havet, ett kärnvapenangrepp satts in mot Kiev eller var det en algoritm som löpt amok hos någon av de utskällda robotarna?

    I brist på fundamentalt kopplade händelser som kunde förklara utvecklingen började köpare repa mod för att utnyttja raset, och lika snabbt och plötsligt som marknadsraset ägt rum så klättrade indexet tillbaka nästan hela vägen upp till ursprungsnivåerna.

    När dimman skingrades över aktiemarknadens slagfält och stupade aktörer började räknas in låg storbanken Citigroup där blödande, men trovärdigheten för börsen som general-institution var kanske den mest namnkunniga bland de sårade.

    Vad var det egentligen som hände och HUR kan det hända, vilket det ju uppenbarligen fortsatt gör från tid till annan?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Redan när 2019 gick mot sitt slut började prognosmakare att förklara de glada dagarna för riskfyllde tech- och tillväxtaktier som räknade. En stundande svacka i konjunkturen skulle sätta p för trenden med låga räntor och centralbanksledda stödköp i marknaden, vilket möjliggjort för ovana investerare att slå index och rutinerade moguler med hästlängder, utifrån den grogrund som skapats för investeringskonceptet att ta så hög risk som möjligt i börs- och kryptomarknaden.

    Tråkiga boomer-investerarmodeller, som utgick från Warren Buffetts fundamentala värdeanalyser, hade kallats döende samtidigt som nya, techfokuserade tillväxtförvaltare, gjort sig till namn att räkna med.

    Men som ett dråpslag för siare om att gammal är äldst kom pandemiåren 2020 och 2021 och fick värdeinvesterare att slita sitt sista kvarvarande hår. Plötsligt var det ännu lättare att tjäna grova pengar på hutlösa äventyr i ett hyperexpansivt ränteläge som möjliggjorde stora lån att finnansiera hög risk till låg kostnad.

    Ur detta unika börsklimat kom 2022 till sist, med avmattad pandemi, att bli ett sällan skådat dråpslag mot riskinvesterare, och med detta rörde sig också finansvärldens gråa eminenser tillbaka till börsgolvet med kassor uppumpade till rekordstorlek efter åratal av utdelningar som inte återinvesterats under rekordvärderingarnas tid.

    Hade paradigmskiftet mot techonomin, med evig tillväxt som mål, varit ett falskt sådant eller skulle värdeinvesterarna somna in igen när ränteskräcken lagt sig och de nya unga namnen komma tillbaka ur dyn som var 2022 års techkrasch?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Världens rikaste man vill köpa en av världens största digitala kommunikationsplattformar för att trygga yttrandefriheten och demokratin i världen.

    Så skrevs nyhetsingresserna om Elon Musk och hans budförslag på mikrobloggen Twitter, när det stod klart att han var redo att lägga fram ett bud värt 43 miljarder dollar för att ta fullt ägarskap över plattformen.

    Efter några dagar av kontemplation tycktes dock såväl berättelsen om Tesla-vd:n, som förvandlat elbilsbatterier till guld för bolagets aktieägare och vars visionära intresse för rymden och underjorden gjort honom till vår tids största vd, och hans förvärvsförsök av Twitter hamna i en ny dager hos både offentligheten och i styrelserummet.

    Vad finns det för förklaring bakom Elon Musks plötsliga intresse, och vad är det med alla hans knarkskämt, kan alltsammans bara vara ett nytt pojkstreck från näringslivets störste entreprenör men också joker snarare än ett sätt att befria ordet?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    En pandemi följd av ett stort krig i Europa tycktes under våren 2022 sätta punkt för den förutsägbara trygga säkerhet som västvärldens medborgare vilat i, en epok om runt 80 år där de tekniska framstegen varit enorma men tillväxten i välfärdsekonomierna samtidigt varit märkbart avtagande.

    För första gången på en generation fick välståndsländer nu uppleva konsekvenserna av inflation, något som varit otänkbart sedan igångsättandet av krafter som dödat inflationen i form av hyperglobalisering, demografiska förändringar och avtagande effektivitet.

    Nu förebådades stagnation följa av ett mardrömsläge i ekonomin, där räntornas uppgång av allt att döma skulle trycka ner ekonomin i en eventuellt lågkonjunktur i ett försök att stoppa inflationen från att nå krisartat höga nivåer. Skulle det gå, innan recessionen blev katastrofal, eller behövdes en depression för att städa upp ekonomin och börja om på nytt i en revolution för industrier och arbetssätt där nästa megatrend skulle kunna ta fart och dra upp tillväxt och levnadsstandarden kunde öka igen?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Det är någonting som inte stämmer med svensk bostadsmarknad.
    Den föresatsen har repeterats i upprepade propåer från EU-kommissionen, OECD, det välrennomerade institutet Oxford Economics, den svenska opinionen och även landets styrande politiker. För trots att pandemin spåddes sätta punkt för prisrusningarna och kanske till sist leda till nödvändiga reformer, en medicin mot den marknad som gjort svenskarna till världens näst mest skuldsatta folk, så sattes i stället en turbo in i bostadsjakten.

    Hösten 2022 var trösklarna högre än någonsin för att ta sig in på marknaden och det började talas om en regelrätt utslagning i form av en generationskris vi aldrig skådat tidigare, där unga och andra av olika skäl oförmögna till lägenhets- och husköp förvisades till en tillvaro på den lika ohållbara andrahandsmarknaden.

    Den socialdemokratiska regeringens agerande kom till slut, efter att densamma nästan vält i spåren av ett reformförslag året innan, och nu rörde förslaget så kallade startlån för förstagångsköpare.

    Men förslaget kallades direkt för fjäsk inför höstens riksdagsval, och kritikerna ropade vargen kommer och drog paralleller till de ökända amerikanska subprime-lånen som föranledde en av våra värsta finanskrascher i världshistorien.

    Hur blev det så här, och hur ska vågorna på det stormiga penninghav som är modern svensk bostadsmarknad tämjas så att inte hela den svenska ekonomin plötsligt kantrar - kan den hastigt uppseglade inflationsstormen tvinga politikerna att likt tidigare i historien till sist kasta ankare i stora strukturfrågor som hyresreglering och planmonopol?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, idag i en vindlande färd genom Lort-Sverige och en ny potentiell krisen i, eller åtminstone för, befolkningsfrågan.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    En svält av bibliska proportioner hotar världens befolkning, deklarerade företrädare för FN:s livsmedelsprogram i en rapport under våren 2020, i takt med att pandemin bredde ut sig. Två år senare tillerkändes den profetian ytterligare en grad av sannolikhet sedan ett land känt som en av världens viktigaste brödkorgar, det bördiga Ukraina, angripits av Ryssland i ett storskaligt krig vars humanitära lidande plötsligt riskerade sprida sig över hela världen via utarmade leverantörskedjor av livsmedel.

    I den här podden har det på senare tid mest pratats om leverantörskedjor i termer av flaskhalsar med högteknologiska komponenter, men det här avsnittet handlar om något mycket viktigare och basalare.
    Följdeffekterna av allt dyrare livsmedel blev tidigt synliga i ekonomin genom skenande inflationstal, men i många länder i världen tycks nu hungersnöder och revolter oundvikliga.

    Ukraina om något land vet hur det kan gå, 90 år efter landets egen kusliga svältkatastrof. Eller finns det något alternativ till den digra förkunnelsen från FN?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Inte sedan den stora oljekrisen 1973 hade energimarknadens omvälvning och priskaos varit ett så intensivt hot mot världens tillväxt som under våren 2022, då Rysslands överfall mot Ukraina ledde till stora omvälvningar för ekonomin genom ett plötsligt kaos i olje- och gasmarknaderna. Senast det begav sig fick Europas och USA:s medborgare vänja sig vid ransonering och bilfria dagar för att möta utbudskrisen med minskad efterfrågan - och det var långt innan världen hamnat i en klimatkris som i sin tur ställde stora krav på minskat användande av fossila bränslen.

    Med den paradoxala utvecklingen efter att Ryssland förbjudits sälja sin olja följde nu plötsligt behov av satsningar på de koldioxidintensivaste av bränslen för att inte ekonomier skulle stanna och arbetslösheten breda ut sig, samtidigt som FN skrek i högan sky om avgiftning från olja, kol och gas för att undvika klimatkollaps.

    Hur ska den tillsynes omöjliga frågan hanteras, och när sätter ransoneringsdebatten igång, frågar sig programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning i FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Från att ha varit en auktoritär ledare förvandlades Rysslands president under vårvintern 2022 till en människorättsförbrytare och diktator som inte bara jagade fiender, utan också förrädare, på ett sätt som bara kunde kallas totalitärt. Ukrainas och Europas krig kommer för evigt vara förknippat med Vladimir Putins ofred.

    Så lät flera analyser efter att kriget i Ukraina gått i stå och invasionen kunde konstateras ha misslyckats med den blixterövring som varit enda sättet att förklara seger mot såväl grannlandet som västvärlden. Men vad skulle hända därifrån - i det läge med den "trängda ryska björnen" som så många varnat för - i det långa och det korta?

    Kunde läget förändras, och fred skölja över Europa i närtid, på annat vis än genom en palatskupp där diktatorn avsattes och hur sannolik var i så fall ett sådant händelseförlopp?
    Eller fanns det försvårande faktorer mycket större än Vladimir Putin och hans kinesiske bundsförvant Xi Jinping, som gjorde framtiden oviss i detaljerna men ändå förutsägbar i konturerna?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    En amerikansk president tycktes i likhet med Europa ånyo ha målat in sig i ett hörn med svart oljefärg under våren 2022. Kaoset i energimarknaden satte stora risker i ljuset - risker för ekonomisk överhettning med inflation, en global recession och i det långa loppet till och med hela världens valutahegemoni med petrodollar i centrum.

    Kampen om inflytandet över hur världens makt och tillgångar skulle delas upp hade via Ukraina och det ryska överfallet beskrivits som den största händelsen sedan slutet av andra världskriget.

    Krisen som följde av maktförskjutningen drabbade snabbt de fattigaste, och mitt i tolkningskaoset runt de hastiga omkastningarna i råvarupriser som skett sedan Europa krigshärjats var förflyttningen redan i full gång i Afrika, Mellanöstern och Asien. Fiender och allierade blev dubbelagenter så väl handelsmässigt som militärt när de gick in i och ut ur stridslinjerna i ett slagfält som tedde sig alltmer svårförklarlig för den som ville förstå sin omvärld.

    Säkerhet mot näringslivsutbyten, där välbeväpnade länders maktinflytande tog form via en ny sorts exploatering, var vad som tycktes forma den nya tidens dikotomi. Men hur?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Veckorna efter överfallet på Ukraina under våren 2022 stod faktum klart för alla inblandade: Den rådande världshegemonin hade förändrats permanent i och med att Ryssland gjort verklighet av hotelserna om "militärtekniska åtgärder" för att göra anspråk på en maktsfär i Europa, utanför landets egna gränser.

    Till undsättning kom gräddan av världens demokratier och satte sig till motvärn och den statskapitalistiska diktaturkolossens ekonomi puttades raskt mot ruinens brant. I ett slag stod det också klart att Kreml under rådande finansiella sanktionsregim tids nog skulle tvingas mot förhandlingsbordet.

    Men skulle kvävningen av Ryssland vara tillräckligt snabb för att fasorna i Ukraina skulle upphöra innan landets försvarsförmågor imploderade, och längs vägen på bekostnad av ytterligare tusentals oskyldiga civila? Och Kina, som lurade i kulissen, vad tänkte dom om västerlandets stryptag på Moskva?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893

    Under några förfärliga vinterveckor i början av 2022 gick Ryssland från utstött till paria och vidare ned för trappstegen till själva rännstenen i den europeiska kontinentens gemenskap. Olikt föregångaren Boris Jeltsin uppträder president Vladimir Putin alltid nykter. Men nu är han persona non grata hos de regeringar i väst som strävat efter nedtonade förhandlingslösningar, efter att den ryske presidenten farit fram som ett burdust fyllo i de diplomatiska rummen. Ukraina är i krig efter ett ryskt anfall som förfärade nästan hela världen och dödstalen närmade sig femsiffrigt redan innan en vecka gått. I Moskva och andra ryska städer stormade samtidigt medborgare mot bankomaterna för att säkra sina besparingar när sanktioner träffade ekonomin, för bakom den ukrainska fronten hände något dramatiskt i de nämnda diplomatiska rummen. Det pratades om ett plötslig enighet i Europa, och forna splittringar lades därhän i demokratierna.
    Hade den självutnämnt sobre Vladimir Putin, som plötsligt hotade med kärnvapen, missbedömt Europa och Ukrainas övriga västallierade? Kunde de heroiska ukrainarna bita ihop och hålla emot, med hjälp av svenskar, schweizare och tyskar som i sin tur tycktes yrvaket tillnyktrade på väg upp ur neutralitet och 80-årig pacificering?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Under Ukrainakrisen år 2022 kom Kina att hamna i en genant knipa mellan de intressen som definierats i den nydanade stormaktens multipolära världsbild. Sprödheten i de band som Peking just knutit till Ryssland och invadören Vladimir Putin var plötsligt uppenbar när ministrar och diplomater fick byta fot och i det närmaste fördöma det nordliga grannlandets kränkning av Ukrainas suveränitet. Det var dessutom band som nyligen beskrivits som de starkaste någonsin.

    Hur kom det sig att Kina plötsligt satt fast med skägget i brevlådan när den ryske presidentens löften om att avstå ett invasionsföretag mot grannlandet visade sig vara lögner?

    Det brukade ju heta att det var Ryssland som betraktade Kina som en frekvent kappvändande bundsförvant som när som helst kunde bli en opålitlig fiende - något som hållits för sant ända sedan det mongoliska väldet lade Peking under sig och började diktera villkor för stabiliteten i östra Asien på 1200-talet.

    Vad förebådar egentligen Rysslands maktdemonstration i Ukraina för Kinas försök att ta greppet om inte bara östra Asien utan hela världsordningen?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Rysslands självbild hamnade i geopolitikens fokus under vintern 2022, då ännu en invasion förebådades i grannlandet Ukraina. Få i västvärlden kunde för sitt liv förstå vad som utgjorde grund för att en Vladimir Putin som ständigt tycktes finta och bedra sina rivaler och deras regelbaserade världsordning ånyo riktade ryska vapen mot slaviska bröder och systrar.

    Men Ryssland är gränslöst, enligt Vladimir Putins egna ord, och utan att helt kunna bestämma om det ska tolkas bildligt eller bokstavligt ska vi nu gå så djupt vi kan i ett försök att hitta in i den ryske presidentens idévärld för att ställa oss frågan om vad Ryssland egentligen är och hur djupt landets identitetskris går.

    För att hitta in i huvudet på Vladimir Putin tar vi vägen förbi tsarerna, klassikerförfattarna Leo Tolstoj, Fjodor Dostojevskij och Nikolaj Gogol via filosofer som Vissarion Belinskij och Nikolaj Danilevskij. Det är göbbar vi nog alla hört namnet på i förbifarten, men som väl få av oss egentligen kan koppla till Moskvas revanschlystna maktapparat av idag.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Sammanklippt avsnitt av den tredelade serien som sändes för första gången sommaren 2020.

    DEL 1
    Den baltiska penningtvättshärvan kom med flera nordiska banker involverade att helt dominera nyhetsflödet under slutet av 2010-talet, då hela världens finansmedier vände sina blickar mot banker som Swedbank, SEB, Nordea och Danske Bank. Härvans magnitud var närmast astronomisk och det svenska anseendet som moralisk väktarstat drogs i smutsen.

    En av de främsta uppgiftslämnarna var dock inte varken svensk, balt eller ryss, utan amerikan. Eller är han egentligen britt, finansmannen Bill Browder? Som självutnämnd penningtvättsjägare kom han samtidigt som den jättelika härvan rullades upp att göra en stor figur av sig. Han tycktes samtidigt vara en man med många ansikten och en rafflande livshistoria.

    Vem är han, egentligen, den omtalade miljardären? Den saken ska vi försöka klarlägga i en tredelad serie, som tar oss från den svenska myllan, ut i en rysk maffiavärld, hela vägen in i Vita huset och tillbaka igen.

    Först av allt ska vi titta närmare på det land och det gangsterlika system som utgjorde spelplats för penningtvätten: Ryssland och den ryska ekonomin.

    Det här är avsnitt ett som vanligt av och med Nyhetsbyrån Direkts programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

    DEL 2
    Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden.

    En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det.

    Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland.
    Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen?

    Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
    Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia.

    DEL 3
    Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen.

    Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig.

    Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

  • Börsfesten tog abrupt slut en kort bit in på 2022 och efter en stegring i inflation och räntor var det till slut Vladimir Putins indirekta hot att stänga av elen som fick efterfestens sist kvarvarande deltagare att fundera på refrängen. Krigets återvändande till Europa, i form av en rysk invassion av Ukraina, spred uppenbarligen skräck över börsinvesterarnas känslostämning och tycktes vara dödsstöten mot de rekordhöga värderingarna.

    Men hur låg det till egentligen, var risken för krig i Europa med avstängd energiförsörjning som följd en reell risk eller rörde det sig om att ett så kallat Havannasyndrom som smittat börsen och satt psyken och känslor i spel?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som är tillbaka i Ryssland, eller Ukraina närmare bestämt, men som också går till Mellanöstern för att rota i en historisk ledtråd för att bedöma energikrisens fortsättning.

  • Idrott och politik hör inte ihop, brukar det heta när idrottens potentater inom världsorganisationer såsom Fifa och Internationella olympiska kommittén försvarar sina beslut att lägga mästerskap i auktoritära länder.

    Men under de senaste åren har det kunnat konstateras att skandaltätheten och korruptionen inom idrotten lett till att en slående mängd av dessa gubbar numer tillhör en växande elefantkyrkogård. Något tycks vara på väg att hända i sportens världsordning, där "sportswashing" blivit en alltmer välanvänd glosa och så väl fans som atleter syns ta upp kampen mot de odemokratiska krafterna.

    Men är det genomgående, eller lurar det något större i vassen när nu FBI tagit i med hårdhandskarna och OS återvänt till demokratier i de senaste avgörandena?

    OS i Peking är det mest aktuella exemplet, och vad avser världens största evenemang, fotbolls VM, så står totalitära Qatar som värdland 2022. Har Mellanösterns regimer och de andra diktaturerna en gemensam plan som förklarar maktgreppet över idrotten, där striden om Europas fotbollsklubbar utkämpas mellan fans och medlemmar och de oljestinna statskassorna på Arabhalvön?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Svensk försvarsdebatt vaknade med ett ryck när det nya året 2022 skulle ta sin början och plötsligt var så väl dags- som kvällspress fullt upptagna med att ropa "ryssen kommer". Det "säkerhetspolitiska läget" bestod plötsligt inte längre bara av ett lynnigt Ryssland och cyberattacker mot Coop, utan av en kravlista mot försvarsalliansen Nato med punkter som för första gången på mycket länge innebar explicita hot mot Europa och där Sveriges suveränitet ifrågasattes.

    Kunde Ryssland verkligen mena allvar med det plötsligt uppskruvade tonläge som för svenska medier tycktes komma som blixt från klar himmel? Var det egentligen inte bara ännu ett spratt från en president Vladimir Putin, som ånyo noterade svaga opinionssiffror och behövde ett slagfält att samla befolkningen bakom?

    Här för att demontera frågeställningarna om ett nytt eventuellt stundande storkrig i Europa, är utrikesredaktör Joakim Rönning och Martin Nilsson, som är programledare för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

  • Bland all elände och bedrövelse som pandemin förde med sig var det förmodligen mest skadliga symtomet för världsekonomin inte virusets dödliga lunginflammation, utan det faktum att handeln tappat andan.

    Något så stillsamt ointressant som godslogistik var plötsligt en högpolitisk fråga, med säkerhetspolitiskt eftertryck, men också i en fråga där fiender mer eller mindre tvingades att samverka för att hålla ekonomin flytande på de gigantiska båtar som i dag till 90 procent utgör vår handel.

    Flaskhalsar i leveranskedjorna är något vi - och många andra - pratat oss hesa om under pandemin, men nu är det dags att gå till botten med frågan och titta närmare på hur det blev så här. Kommer den just nu så kritiserade just-in-time-lagerhållningen över huvud taget komma tillbaka, eller väntar en ny kostsam standard för att säkerställa att företagen inte hamnar i samma situation igen och riskerar vår varuförsörjning, fortsatta tillväxt och välfärdsökning?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ända sedan mänsklighetens begynnelse har vi blickat upp mot skyn och undrat vad som egentligen finns där ute. Frågan som i dag främst tycks intressera gräddan av världens rikaste män - entreprenörer varav flera engagerar sig i utforskningen av vad som finns inom och bortom vårt solsystem - liknar nästan religion i sin strävan att söka svar på det oförklarliga.

    Kärnfrågan om människan är ensam i universum eller inte är, i alla fall hittills, betraktad som evig. I takt med att kulturen bearbetar ufon och utomjordingar i fiktiva tv-serier och med konspirationsteori har digitaliseringen gjort att volymen av nya och svårförklarade vittnesmål aviserade av högt uppsatta militära befälhavare nu också rönt uppmärksamhet ända upp i den amerikanska kongressen.

    Politikerna kräver och har också börjat få redogörelser och offentliggöranden från de hemligaste av hemliga myndigheter om icke-identifierade flygfarkoster som bryter mot fysikens lagar som vi känner dem.

    Samtidigt gnuggar deltagarna i den nya, företagsdrivna, rymdkapplöpningen händerna i en tävling som trappats upp med bolag som Spacex, Blue Origin och Virgin Galactic.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, som öppnar en Pandoras ask av ufologisk konspirationsteori för ett tankeexperiment av sällan skådat slag. Vi, som frågar oss vad som skulle hända med vår världsordning om det visade sig att vi inte är ensamma i universum, är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.