Avsnitt

  • En av Europas största banker står på randen till kollaps, rapporterade flera av kontinentens medier under helgen, sedan marknaden börjat varsla om att Schweiz största bank hängde mot fallrepen.

    När Zürichbörsen öppnade på måndagen rasade aktien och drog med sig hela den europeiska sektorn i en yrvaken väntan på Europas eget Lehman Brothers-ögonblick, 14 år efter att den globala finanskrisen utlöstes av den amerikanska investmentbankens undergång.

    Men sedan hände något, faran blåstes över lika snabbt som den blåsts i gång och aktien rusade i stället tillbaka till nollstrecket för att därefter fortsätta upp dagen efter.

    Vad var det som pågick egentligen, när finanskrisen nalkades i Bankeuropa men plötsligt ställdes in den 3 oktober 2022, och vad kan vi dra för lärdomar av det dramatiska och märkliga händelseförlopp som utspelade sig?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson som programledare och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm.

    Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt.

    Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ungefär samtidigt som USA:s president Joe Biden förklarade covid-19-pandemin över under hösten 2022 nalkades en ny kris för en världsekonomi som plötsligt tampades med rekordhög inflation.
    I potten låg ett centralbanksexperiment med det finansiella systemet som snart skulle fylla moppe, och när siarna sagt sitt tycktes allt komma ner till en enda sak: Ingen har koll på nånting längre och nu får väderprognoser över den europeiska kontinenten avgöra saken.

    För samtidigt som USA klarade sig relativt helskinade i ett anmärkningsvärt dystert nyhetsflöde stod Europa på tröskeln till en vinter som skulle bli avgörande för hur djup den stundande lågkonjunktur som nu näst intill samtliga bedömare spådde skulle bli verklighet för hela världens ekonomi.

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar.

    Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget?

    Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Varför är det ingen som bryr sig om vad politikerna säger?
    Den frågan tål ofta att ställas brett, men inte minst efter att valnatten går mot dag och det med dagsljuset klarnar att den politiska omvälvningen inte heller denna gång tyckts ha påverkat börsindexens utveckling minsta lilla, trots ett halvår av intensiv kampanj om hur maktens män och kvinnor ska styra sina länder på rätt kurs mot framtiden.

    Lika ofta som det talas om makt talas det ju om pengars påverkan på och förhållande till politiken - men ändå tycks kapitalet fullständigt oberört av politiska utfall så när som på marginalen. Hur kan det vara så, när "money makes the world go around" och valutamakten bekräftats vara det allra kraftigaste vapnet över det världsherravälde som av historien att döma aldrig vilar i riktigt säkert grepp?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • En ekonomisk och social katastrof hotade under hösten 2022 ett Europa där Sverige plötsligt blivit största exportör av elektricitet. Allt under hösten 2022 handlade om energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina, som medfört följdeffekter för ett vanligtvis så stabilt nordiskt elnät där en pålitlig tillgång av ström i kontakterna närmast setts som en naturlag.

    Prognoserna pekade dessutom på att elbehovet skulle öka samtidigt som flera energikällor skulle fasas ut för att rädda klimatet i en ekvation som redan hade lett till omtalade konsekvenser för välutvecklade länder. Plötsligt talades det på den europeiska kontinenten om krigsvinter, stundande ransonering och eventuella släckningar av hela områden där näringslivet får pausa sin verksamhet på grund av den rekorddyra elen som blivit en följd av den allvarliga bristen på energi.

    Hur hamnade Europa där, vem skulle bära skammen och hur skulle situationen lösas – med kärnkraft, mer vindkraft eller genom energibesparande åtgärder?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcksfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    I den sista delen besöker vi den mest tätbefolkade delen av kontinenten - Västafrika. I den stora mångfalden av människor, kulturer och språk som lever här finns ledtrådar till varför Afrika blev förslavat och kuvat. Men hur gick det till, och varifrån kommer den så länge dominerande rasismen som lever kvar än, som sprang ur synen på Afrika och de afrikanska folken som vildar utan rättigheter?

    Afrikas postkoloniala revansch låter vänta på sig, men i modern tid har just Västafrika blivit en plats för verkställandet av den panafrikanism som många tror kommer bereda väg för Afrikas återkomst.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    I avsnitt tre beger vi oss till Östafrika. under 2000-talet har vissa länder i den här regionen utmärkt sig för en märkbart stark ekonomisk utveckling, som nu hindras av en ny våg av de ständigt hotande krigen och svältkatastroferna. Hemma hos oss i Norden har dock ett antal fängslade svenskar stått i centrum för vår verklighetsuppfattning om länderna här, där Etiopien är den största och mäktigaste ekonomin.

    Trots torkan sitter regionen på en faktisk guldgruva: den så kallade nubiska skölden som är en av världens rikaste depåer av så väl ädel- som industrimetaller. Men århundraden av fattigdom har omöjliggjort för stater att berika sig och respektive befolkningar på dom dyrbara resurserna. Finns det något som talar för att den saken kommer att ändra på sig och att den folkrika landsänden på Afrikas horn till slut kan bryta sig loss från fattigdomen, eller ska alla tänkbara lösningar för evigt utlösa nya problem i det konflikttyngda och etniskt uppblandade östra Afrika?

  • Med anledning av Japans tidigare premiärminister Shinzo Abes plötsliga bortgång återpublicerar FollowTheMoney avsnittet om "Abenomics" - den ekonomiska genombrottspolitik som han kommer bli ihågkommen för.

    Avsnittet spelades in i samband med Shinzo Abes avgång till följd av sjukdom i september 2020. Han sköts ihjäl den 8 juli 2022 i Nara i samband med ett kampanjtal.


    I mitten av 00-talet fick en fundamental kris världens då näst största ekonomi att gå i bräschen för allt vad djärva ekonomiska idéer kallades, allt det som i dag kallas modern penningpolitik.

    Årtionden av stagnation förbyttes i återhämtning, tillväxt och börsyra, men nu står Japan återigen inför monumentala vägval. Med en pandemi på halsen och en rad hotande konflikter i närområdet har landets reformivrande ledare - Abenomics-metodikens mästare - insjuknat och hastigt tvingats avgå.

    Världskänt både för sin konservatism och futurism samtidigt har förändringens vind blåst snålt över den stigande solens rike de senaste 30 åren och kunnat konstateras ha gett en närmast kuslig föraning om vad som väntar oss andra industrialiserade länder. Men vad händer nu, efter att premiärminister Shinzo Abe lämnat ett enormt hål efter sig i det motsägelsefulla Japan?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det slutligen har blåst upp till storm och splittring innuti Japan och till öppen konflikt med dess allt mäktigare grannländer - konflikter som kan komma att drabba oss allihop?

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

  • Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens.

    Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika.

    I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas.

    I avsnitt ett av denna sommarserie börjar vi från början med en grundlig genomgång av denna kontinents och mänsklighetens historia, och blickar in i framtiden mot hur en pågående explosion är på väg att skapa världens största megastäder.

  • Inflationsbrasan brann så det dånade under försommaren 2022, men det skulle inte dröja innan tecken gick att urskönja på att desinflationistiska krafter var på väg i delar av ekonomin, och det var inte bara den beryktade "efterfrågeförstörelsen" som kunde följa av att värdet i konsumenternas plånböcker urholkades och det mesta blev dyrare.

    Kort efter att några av de stora varuhuskedjorna börjat njuta frukterna av restriktionslättnad och normalisering av kundinflödet så utlöstes nämligen en plötslig kris i detaljhandeln bestående av dignande överutbud och svällande varulager. Pratet om det leverantörskedjekaos som drabbat världsekonomin var fortfarande aktuellt, men samtidigt som fokuset hamnat på mat- och bränsleprisernas superuppgångar så förberedde sig detaljhandlare på att slå upp portarna till chock-rea för att tömma ur sina kostsamma lager, som i vissa fall hindrade butiker- och e-handlare att beställa nya varor och hålla jämna steg med konsumenternas efterfrågan.

    Var det början på en vändning i den kaotiska ekonomin, hur stort var egentligen problemet och vilka var följdeffekterna som redan fått flera av USA:s största detaljhandlares aktier att kraschlanda?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Halvvägs in stod det redan klart att när år 2022 skulle skrivas in i den ekonomiska historieboken så skulle allt handla om den chockartat höga inflation som plötsligt drabbat hela världsekonomin i ett skede av närmast rekordhögt intresse för riskkapital.

    Tiden av kreditexpansion, låga räntor och närmast fri tillgång på pengar att låna för satsningar och investeringar i utkanten av den moderna finansmarknaden såg ut att vara slut och med det blåste en kall vind in över det ekonomiska landskapet och de moderniteter som blivit billiga och effektiviserande självklarheter. Elsparkcyklar, Uber och mathämtning via mobilapp var inte längre i princip gratis och bolagens lust att införskaffa kunder med allmosor tycktes ha falnat lika snabbt som centralbankscheferna kunde ropa dubbel räntehöjning.

    Men å andra sidan växte också en ny arbetsmarknad fram i spåren av inflationen och den höga efterfrågan, där företag skrek efter nya anställda och hoppet att möta inflationen för var och envar stod till ett eventuellt byte av arbetsplats eller en rejälare löneförhöjning än på länge.

    Kunde det sluta väl, eller skulle ekonomin snarare behöva genomgå räntechock mot recessionens stålbad med en högre arbetslöshet som följd i motsats till den fortsatta återhämtning som spåddes efter pandemin, för att inflationen skulle kallna?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • "Kina är - trots att vi befinner oss i en tid där President Putins överfall mot Ukraina fortsätter - det enda landet med en avsikt att välta den etablerade världsordningen. Landet har i en allt högre utsträckning har ekonomisk, diplomatisk, militär och teknisk förmåga att lyckas med den ambitionen. Pekings vision är att förändra de universella värderingar som skapat de stora framstegen världen sett de senaste 75 åren på ett odemokratiskt vis med repression mot de egna medborgarna och aggression mot andra länder".
    Orden är signerade Anthony Blinken, USA:s utrikesminister, uttalade samma vecka som Kinas motsvarighet befann sig på en sällan skådad charmturné i Stilla havet för att instifta något som tidigare ansetts som en omöjlighet både inuti och utanför Kina: En försvarsallians som skulle expandera Pekings inflytandesfär i rekordfart och konkurrera med Nato.
    En naiv västerländsk maktsfär har under årtionden av kostsam terroristjakt i Mellanöstern gått med skygglappar samtidigt som Kina rustat upp sin militär i en takt vars like världen aldrig sett förut. Kostnaderna för projektet "Kriget mot terrorn" uppmäter tusentals miljarder dollar för USA och västländerna, och samtidigt har Peking tyckts nyttja den mytomspunne kinesiske militärstrategen Sun Tzus bibel Krigskonsten, mest känd som The Art of War, till fullo. Sista pusselbiten för att vända den amerikanska hegemonin är militär, när ekonomin nu snart kommer växa om den amerikanska, och en mer auktoritärt präglad världsordning ska monteras upp för att försvara Kinas rätt att diktera villkor i världen. Hur kunde det bli så här, bör vi vara rädda för att en ny Warszawapakt är på väg att bildas med Stilla havet som utgångspunkt, eller kommer summan av världens allianser förbli röd, vit och blå?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Natomedlemmen Turkiets president Recep Tayyip Erdogan satte under våren 2022 hårt mot hårt när Sverige och Finland sökte medlemskap i försvarsalliansen. Sverige och Finland försörjer enligt Erdogan terrorister som hotar Turkiet, Natos östlig sista utpost och landbrygga in i Mellanöstern och Asien, som nu ånyo tycktes nyttja sin ställning för att på sedvanligt manér så split på samma vis som tycktes ha blivit den turkiska geopolitikens skolbok de senaste åren.

    Den här gången - likt många gånger tidigare - är slagträet kurdfrågan, en fråga som under en tid tycktes gå mot uppluckring när Turkiet närmade sig EU-medlemskap. De senaste årens omvälvningar i Mellanöstern har dock komplicerat saken, när den arabiska vårens frihetskamp slutade med ett maktvakuum som fylldes av Islamiska statens terroristinvasion och en stor medföljande politisk omvälvning i Mellanöstern med världsmakternas ledare som kockar runt soppan.

    Vad är det, mitt i all röra, som den turkiske presidenten vill rätta till genom att förvägra Sverige och Finland Natomedlemskap, har han rätt om att vi stödjer terrorister och kan det bli så att vi blir kvar i neutralitetens kyla trots att Rysslands angrepp på Ukraina fick oss att vilja fly ut ur den?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Ukrainakrisen har inneburit en radikal omställning för hela världens säkerhetstänkande visavi Ryssland. Svensk-finsk Natoansökan lämnades in efter att fotbyten i frågan om alliansfrihet gjorts i rekordhastighet på båda sidor om Östersjön i spåren av överfallet mot Ukraina, men diskussionen om Ryssland har också kommit att nyanseras i bakvattnet av nytänkandet om hur friheten ska försvaras.


    I takt med att Rysslands armé började lida stora nederlag och misslyckanden i Ukraina kom nämligen frågor att väckas om inte bara Putinregimen, utan hela Ryssland och det snåriga förbundet av regioner som utgör federationen, var på väg mot sin undergång.

    En rysk undergång är i sig inget nytt för historien. Det har redan hänt två gånger på ett knappt århundrade. Men vad talar för och emot, och vad skulle vänta efter en stormaktskollaps, vore det positiv eller negativ för fred och säkerhet i världen?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Med hjälp av en konstgjord kris har Kina nyttjat pandemin för att rasera den rådande västerländska hegemonin i världsekonomin för att inom 20 år kunna kalla sig dominant.

    Så löd konspirationsteorin när Kina under två månader låst dörrar och fönster runt miljontals storstadsbor och genom strikta karantänsåtgärder påverkat flera hundra miljoner invånare via den totala nolltoleransen mot covid-19.

    Kritiken mot den totalitära regimens strategi kom från hela världen - till och med världshälsoorganisationen WHO - och till sist också från de kinesiska medborgarna i en så stor anstormning att inte ens censurmyndigheterna hann med att tysta de desperata ropen om förändring och krav på frihet.

    Kina stod mitt i ett avgörande vägval och våren 2022 blev den demografiska tryckkokare landet förvandlats till hetare än på mycket länge. Kommer regimen stå pall när världeskonomin skakar, eller ska förhållandet mellan västs demokratier och Kina återgå till att bli som det mellan katt och hund?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

  • Klockan 9.57 måndagen den 2 maj 2022, nästan på dagen 12 år efter den närmast legendariska blixtnedgången som kom att uppkallas The Great Flash Crash på Wall Street, gick ett sus genom Finanssverige när storbolagsindexet OMXS30 plötsligt och oförklarligt kollapsade.

    Aktiemarknaden sjönk med 8 procent på fyra minuter och flera andra storbörser ute i Europa följde med efter i ett chockartat fall samtidigt som marknadsaktörer famlade efter kontexten. Hade en rysk atom-ubåt som sjunkit i Svarta havet, ett kärnvapenangrepp satts in mot Kiev eller var det en algoritm som löpt amok hos någon av de utskällda robotarna?

    I brist på fundamentalt kopplade händelser som kunde förklara utvecklingen började köpare repa mod för att utnyttja raset, och lika snabbt och plötsligt som marknadsraset ägt rum så klättrade indexet tillbaka nästan hela vägen upp till ursprungsnivåerna.

    När dimman skingrades över aktiemarknadens slagfält och stupade aktörer började räknas in låg storbanken Citigroup där blödande, men trovärdigheten för börsen som general-institution var kanske den mest namnkunniga bland de sårade.

    Vad var det egentligen som hände och HUR kan det hända, vilket det ju uppenbarligen fortsatt gör från tid till annan?

    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.