Avsnitt

  • Ett gripande i Kanada reser frågan om New York Times succépodd bygger på en bluff. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen mellan Södermalm och Radiohuset. Varför hackades LRF-media av Vietnam?

    Blev New York Times lurade av IS-terrorist Prestigetidningen The New York Times skakas just nu av vad som kan komma att betecknas som ett fullständigt publicistiskt haveri. Det handlar om den prisbelönta podden, Caliphate, gjord av tidningens stjärnreporter när det kommer till terrorism Rukmini Callimachi.Podden, som fick enorm uppmärksamhet bygger framförallt på ett möte med en kanadensare som anslutit sig till terrorgruppen IS.En unik intervju där mannen berättar ingående om hur han anslöt sig till terrorgruppen och hur han i dess namn utförde flera bestialska mord i det så kallade kalifatet.Problemet är bara att mannen för tre veckor sen greps i Kanada, anklagad för att ha hittat på alltihop.Reporter: Johan Cedersjö. Guldbron sätter stopp för journalistexpressen Gräv där du står är inom journalistiken en urgammal lärdom. Det betyder att man ska avslöja missförhållanden i ens egen närhet. Men som journalist har man, under just förevändningen att man gräver där man står, också makten att tala i egen sak.När busslinje 76 mellan Södermalm och Radiohuset nu får en ny rutt, tog det skruv rejält. Och det gjorde det i Radiohuset.Det var ett "Chockbesked", det var granskning med hemliga källor och det var mycket av det hela.Vår reporter Tonchi Percan bestämde sig för att ta buss 76 från Slussen till Radiohuset, den så kallade journalistexpressen. LRF-media hackade av vietnameser Vad har LRF media gemensamt med fotbollsspelaren Bransilav Ivanovic och vad har det med vietnamesisk hudvård att göra? För några veckor sen blev LRF medias Facebooksidor kapade. De förlorade kontrollen över inläggen och sidorna försvann helt från plattformen. Det här är ju en typ av händelse som inträffar ganska ofta, men i det här fallet var sambanden så förvånande att vår reporter Erik Petersson var tvungen att gå till botten med varför vietnamesiska hudvårdssäljare verkar ha hackat en tidning som skriver om svenskt lantbrukspolitik.

  • SR-uppropet mot rasism kritiserade radions rapportering om bland annat black lives matter. Nu sätter ledningen ner foten. Kritik om att medier är för snälla när det gäller att peka ut klandrade bolag och yrkesgrupper. Och så om kvällstidningen Expressens långtgående planer på att sluta vara kvällstidning.

    Tyst från Ekot om uppropet Vems SR För två veckor sen publicerades uppropet Vems SR: Ett upprop för representation och mot rasism på Sveriges Radio. Uppropet är idag undertecknat av 35 medarbetare, lite över hälften anonymt.Uppropet är en rejäl bredsida mot Sveriges Radio och berör alltifrån anställdas bakgrund, diskriminering vid rekryteringar och en publicistisk som inte håller måttet när det gäller frågor om rasism och mångfald.Från radiohuset har det hittills varit ganska tyst om hur man ställer sig till kritiken mot inte minst Ekots rapportering. Men vi kan nu berätta att det under ytan bubblar en rejäl irritation mot vad som anses vara uppropets politiska aktivism. Reporter: Johan CedersjöNär matbutikens snusk skyddas av anonymitet När medier rapporterar om den lokala matbutikens snuskigheter, tandläkarens brister eller advokatens bedrägliga beteende är det ju inte alltid att det skrivs ut vem det är som klandras.Lokal restaurang hade ruttet kött i kylen, Lokal tandläkare blir av med sin legitimation... ja, du känner igen rubrikerna och förmodligen frustrationen när du inte får reda på om det är just din favoritrestaurang eller tandläkare som fastnat i trubbel.Vad är egentligen nyhetsvärdet när medier väljer att anonymisera sådana här fall? Och hur går resonemangen bakom dom besluten?Vår reporter Alexandra Sannemalm har ägnat veckan åt det här. Hon börjar i Södertälje där dom lokala medierna i aktuellt fall gjorde helt olika val.Expressen i långtgående planer på att sluta vara kvällstidning Sveriges kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, bär upp en stolt tradition i den svenska mediehistorien. År efter år har dom jagat varandra i jakten på att vara först och störst. Trycksvärta, extraupplagor och stoppade pressar - ja mycket av tidningensnostalgin kommer faktiskt från just kvällstidningarnas eviga race.Men vi kan nu berätta att Expressen har långtgående planer på att sluta vara en kvällstidning. Istället planeras tidningen att skickas ut med morgontidningarna.Det är visserligen ingen helt oväntad utveckling, pappersupplagorna är ju på väg ner. Men vad händer med en tidnings identitet när dess DNA, ja till och med dess namn - kvällstidning - plötsligt upphör.Reporter: Erik Petersson

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Fullt med faktafel när Aftonbladet granskade hjälporganisationen Min Stora Dag. Så försökte åklagare beslagta inspelningarna från den i veckan så uppmärksammade Estoniadokumentären. Lokal mediesajt i Fagersta skapar politiskt storbråk.

    Faktafel vid granskning av välgörenhetsorganisation Efter en granskning av välgörenhetsorganisationen Min stora dag, har Aftonbladet i veckan behövt pudla flera gånger om. Idag är det långa rättelser tillfogade artikeln, och flera sakuppgifter är ändrade.Välgörenhet bygger på att givare litar på organisationer som samlar in pengar till olika ändamål. Varje misstanke om oegentligheter eller fuffens minskar såklart organisationernas förtroende och möjligheter att bedriva sin verksamhet.Tonchi Percan har i veckan dykt ner i den här historien. En historia som innehåller både oomstridda faktafel och omstridda redovisningsrutiner.Åklagaren som ville beslagta Estoniainspelningar I veckan har det handlat mycket om Estonia. Det här med anledning av en dokumentär på Dplay där nya vrakdykningar avslöjar ett stort hål på Estonias skrov.Bakom filmen står bland annat svensken Henrik Evertsson, som bott i Norge i tolv år. En doldis för den svenska publiken som vi träffade i veckan för att prata om arbetet med serien. Reporter: Johan Cedersjö, Erik PeterssonLokal mediesajt skapar politiskt storbråk i Fagersta Från Fagersta i norra Västmanland kom nyligen nyheten att kommunalrådet i staden polisanmält en journalist och ansökt om kontaktförbud. På lite avstånd en mycket ovanlig händelse. Men när man går lite närmare, vad är det då egentligen som ligger bakom det här?Vår reporter Filip Jacobson åkte till Fagersta och fick en komplex bild målad för sig. En bild av lokaljournalistik på en plats där alla känner alla och personliga vendettor ständigt är närvarande. Men också en bild där den anrika tidningen halkat efter och en swishfinansierad nyhetssajt på facebook kommit att bli invånarnas nya favorit.

  • Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist.

    Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden.Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott.Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåkenReporter: Tonchi Percan. UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet.Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm.Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva.Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist.Reporter: Therese Rosenvinge. Per Brinkemo från kylan till klanexpert Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan.En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa.Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom. Alla vill vara publicister I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister.Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige.Reporter: Johan Cedersjö.

  • Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.

    Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag.Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft.Reporter: Johan CedersjöAnklagande utpekanden i snåriga familjehistorier Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj?Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd.Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet.Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona.Tonchi Percan är reporter.

  • Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.

    Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas.Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar.I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper.Reporter: Erik Petersson.Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen När skogen tystnar, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder. Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör.Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften.Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat. Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats.Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för.Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute?Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

  • Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.

    Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen.Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest?Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar.Reporter: Tonchi Percan. Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet.Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik?I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare.Reporter: Erik Petersson. TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter.Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar.Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak.Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor?Reporter: Johan Cedersjö.

  • Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden.

    Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt? Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service, politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela? Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension För några veckor sen kom boken Mitt liv: inget försvarstal, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten. Bråk om distribution av tidningar på landsbygden Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken Stoppa posttraumat kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

  • Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.

    Varför ratar SVT TikTok just nu? Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

  • Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd.

    Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan Efter gripandet av mediemogul är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott? Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning 80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur.Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till. I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

  • Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister.

    Intervju: Åsa Linderborg om nypublicerade dagboken och om att göra upp med metoo-journalistiken Aftonbladets tidigare kulturchef Åsa Linderborg är aktuell med dagboken Året med 13 månader. I den skildras metoo-hösten och året som följde. Det var ett år då hon gick mot strömmen och kritiserade granskningar som var alltför frikostiga med namnpubliceringar, men där hon också själv skrev en stenhård artikel om Stadsteaterns chef Benny Fredriksson, som 2018 tog sitt liv. Vi pratar pressetik, journalistikens brister och varför hon uppmanar branschen att göra upp med metoo-journalistikens övertramp. Reporter: Freddi Ramel Är journalistkåren mer vänster än genomsnittet? Det är en fråga som ständigt återkommer i debatten. Nu senast i Svenska Dagbladet i slutet av juli, när en norsk opinionsundersökning från 2019 fick uppmärksamhet. I undersökningen hade man tillfrågat både norska och svenska journalister om deras partisympatier. Resultatet var slående - runt 70 procent stöd för rödgröna partier, både i Norge och Sverige. Den här undersökningen har fått kritik för att vara undermålig, men vad vet vi då egentligen om journalistkårens politiska preferenser? Reportrar: Freddi Ramel och Alexandra SannemalmSommarserien: Om Mexiko och mordet på Javier Valdez I den femte och sista delen av vår serie om journalister som mördats ska vi till Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller fösrvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. I de allra flesta fall har ingen ställts till svars för morden. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dom hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Viktor Löfgren

  • En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia.

    Bloggen och youtube-kanalen som blev maktfaktor under pandemin Under pandemin har de etablerade medierna haft en historiskt hög arbetsbelastning - informationsflödet har aldrig varit så massivt. Samtidigt dras branschen med nedskärningar och kritik har riktats mot en ensidig, okritisk rapportering, nu senast av professor Björn Olsen i Sommar i P1. Hur det än är med den saken har vissa mindre oetablerade medier blomstrat under coronavåren, för att de täckt de mediala luckor som vissa konsumenter upplever. Vi har pratat med Emanuel Karlsten som via sin blogg gjort flera avslöjanden under året och Freddie Sayers, programledare för LockdownTV, som sänder långa, djuplodande intervjuer på Youtube. Reporter: Freddi Ramel Norska journalister avundas svensk offentlighetsprincip Förra veckan berättade vi att terroristen Anders Behring Breivik skickat brev till ett tjugotal journalister och mediehus med ett erbjudande om "rättigheterna" till hans livsberättelse. Prislappen: 86 miljoner norska kronor. Att han överhuvudtaget får för sig att göra det beror på den väsentligt snävare offentlighetsprincipen i Norge, där saker som polisförhör inte är offentliga. Journalister är i stor grad beroende av läckor. Vi har pratat med flera norska journalister om kampen för en offentlighetsprincip mer lik den svenska. Reporter: Alexandra Sannemalm Sommarserien: Panamaläckan och mordet på Daphne Caruana Galizia Den maltesiske journalisten Daphne Caruana Galizia var en av flera journalister som granskade makthavares fiffel och undanhållande av skattepengar i samband med Panamaläckan för fyra år sedan. Hon var en stridbar journalist som på grund av sina granskningar länge var hotad. På sin blogg, Running commentary, skrev hon strax efter halv tre på eftermiddagen, den ödesdigra måndagen den 16 oktober 2017 om korruptionsmisstankar mot politiker. Inlägget avslutades med Det finns skurkar åt vilket håll du än tittar nu. Situationen är desperat. Reporter: Evalisa Wallin

  • Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak

    Olika publicistiska beslut om Aron Flams åtalade bokomslag För en dryg vecka sen kom nyheten att komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott för den heilande och hakkors-beprydda En Svensk Tiger-tigern på omslaget till hans bok "Det här är en svensk tiger". Medier har rapporterat mycket om det här, men gör olika bedömningar i frågan om att visa bilden. Vad innebär en fällande dom för yttrandefriheten? Och hur tänker mediehusen kring att publicera en bild som om några månader kan vara olaglig? Reporter: Freddi Ramel Aftonbladets kvarleva från Lajkat - Anonyma facebooksidor om djur som lockar klick Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm.Är eskimå och indian rasistiska ord enligt SR? Den frågan väcktes på Ekots facebook-sida i veckan, när Ekot gick in och markerade i ett kommentarsfält under en nyhet om att glassen Sitting Bull kritiserats för att vara kulturellt okänslig. Ekots kommentar löd: God morgon! Nu har kommentarsfältet rensats! Rasistiska ord som indian och eskimå är INTE okej! Lite senare redigerade Ekot sin kommentar och menade att SR:s hållning inte är att orden är rasistiska, men att de av många människor kan uppfattas som det och därför ska användas med försiktighet. Hör Ekots tf ansvarige utgivare Katarina Schultz, Lotta Ederth, språkvårdare på public service och Andrew Joliwette, professor i American Indian Studies. Reporter: Freddi RamelSommarserien: Mordkomplotten mot grävande journalisten Jan Kuciak Smutsiga prostituerade och ormar var ord som Slovakiens tidigare premiärminister Robert Fico använde för att beskriva landets journalister. Men hans tid som premiärminister skulle få ett abrupt slut i början av 2018 efter att den 28-årige journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kunírová mördades i sitt hem. Mordet på det unga paret skälvde genom det slovakiska samhället och ledde till några av de största folkliga protesterna sen Sammetsrevolutionen och kommunismens fall. En mäktiga affärsman har åtalats för att ha beställt mordet och motivet tros vara ett av Kuciaks grävjobb. Reporter: Viktor Löfgren

  • Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner

    P3 Nyheter Dokumentär publicerade obalanserat program om knarkhärvaDet senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra SannemalmFiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås? Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi RamelSommarserien: Mordet på Nils HornerDen 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg

  • SVT gick med på debattkrav - ansvarig utgivare bemöter kritiken, Vrångö i coronarapporteringens centrum - hur påverkades de som bor där? Första delen i sommarserien - om mordet på Anna Politkovskaja.

    SVT bemöter kritiken mot tillmötesgått debattkrav från ministerVeckans stora mediedebatt har varit en debatt om debatten som inte blev av. I SVT:s Morgonstudion satt både migrationsminister Morgan Johansson och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, men de fick inte prata med varandra. Det var nämligen ministerns krav för att komma dit - att det inte skulle vara en debatt. För tittarna blev det nog extra märkligt när Morgan Johansson kritiserade moderaterna och från programledaren fick till svar: "Nu har vi ju ingen debatt här, så moderaterna har inte möjlighet att svara". Vi har pratat med SVT:s tillförordnade ansvarige utgivare Judit Ek i veckan. Reporter: Freddi RamelSkärgårdsidyllen Vrångö i centrum för coronarapporteringen - Hur har de boende påverkats? I maj samlades körmedlemmar från flera kyrkor på Vrångö för att sjunga tillsammans. Senare upptäcktes det att flera medlemmar ur kören var sjuka i corona, någonting som fick stor uppmärksamhet i medier både i Sverige och internationellt. Utbrottet visade sig sedan vara mindre än vad man först befarat - inte ens större än i samhället i övrigt - något redaktionerna också rapporterade om. Men för öborna finns corona-stämpeln kvar. Vad händer egentligen med ett litet samhälle efter en intensiv nyhetsrapportering? Reporter: Alexandra SannemalmVar det alarmism att utelämna nyanser i böldpest-notis? Vi lever ju just nu igenom en pandemi, och det är naturligt att medier därför håller extra koll på sjukdomsutbrott runtom i världen. Men hur tydliga måste medier vara för att inte riskera att sprida ny panik i det här läget? Den frågan väcktes i söndags när nyheten kom att en stad i kinesiska inre mongoliet drabbats av böldpest. En nyhet som innehöll alla ingredienser: förtäring av exotiska djur och en stad som försatts i krisläge. Hör Joakim Jerdenberg, vd på GetAI och Jonathan Jeppson, nyhetschef på Aftonbladet. Reporter: Freddi RamelSommarserien om journalister som mördats: Anna Politovskaja Det har gått nästan 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin

  • Vetenskapsradion om coronanyheten som inte höll måttet. Hur väljer medier sina coronaexperter? Åtal mot journalist dom dök vid Estonia. Direktpress köper Mitt i hur påverkas journalistiken?

    Vetenskapsradion om den tunna coronanyheten I veckan fick Vetenskapsradion lyssnare veta att äldre personer inte är särskilt rädda för corona. Bara en av fem tror att någon i deras närhet kan komma att smittas, löd nyheten från Vetenskapsredaktionen. Och vidare att 95 procent i åldersgruppen uppger att dom följer myndigheternas råd. Men underlaget bakom nyheten var tunt. Så pass tunt och begränsat att det faktiskt inte alls dög för att säga något generellt om åldersgruppens coronaattityder. Reporter: Alexandra Sannemalm. Hur väljer medier sina coronaexperter? Sedan pandemins början har medier behövt ta hjälp av sakkunniga. Vi har blivit bekanta med många expertröster och nya ansikten. Titlar som epidemiolog, virolog, infektionsläkare och mikrobiolog. Men hur väljer medierna vem som ska få prata om vad eller möta vem i en diskussion? Var har redaktionerna lagt ribban för hur specifik sakkunskap en expert ska ha för att uttala sig om något? Frågan blir också mer komplex av att det bildats tydligare och tydligare läger bland forskarna som redaktionerna behöver förhålla sig till. Reporter: Freddi Ramel Discovery Norge kommenterar åtalet mot Estonia-dykande TV-team I september 1994 sjönk Estonia. 852 personer miste livet. Platsen ute på Östersjön är idag en grav där länderna runtom enats om en lag om gravfrid. En lag som aldrig prövats - fram tills nu. För i veckan kom nyheten att två svenskar, varav en journalist, nu åtalas för att ha kränkt gravfriden. Förra året genomförde dom nämligen dyk på platsen. Och av åtalet framgår att det var för att få TV-bilder till en dokumentär som det här skedde. Vad är det här för dokumentärprojekt och hur motiverar personerna bakom sin jakt på unika bilder? Reporter: Alexandra SannemalmTidningsrivalerna Mitt i och Direktpress blir en - hur ska det gå? Häromveckan kom nyheten om en ny stor medieaffär -gratistidningskoncernen Direktpress köper konkurrenten Mitti. Affärsmässigt är det både logiskt och rationellt, men frågan är hur den journalistik som delas ut till omkring 1 miljon hushåll kommer att påverkas? Hur ska det gå att få dessa två tidigare fiender att bli en? Reporter: Therese Rosenvinge.

  • Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell mitt under pågående pandemi? SVT om dubbelspelet i arbetet med dokumentären Att rädda ett barn. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket.

    Rätt eller fel av Sveriges Radio att sätta blomsterkrans på Anders Tegnell? Kort efter att sommarvärdarna presenterades den 11e juni fick Sveriges Radio kritik. Ska en makthavare - på den unika position Tegnell har just nu - verkligen erbjudas den här plattformen mitt under brinnande kris? Hör Sommar i P1:s chef Bibi Rödöö svara på kritiken. Reporter: Freddi Ramel. SVT:s etiska avvägningar i arbetet med Att rädda ett barn SVT:s dokumentärserie Att rädda ett barn har hyllats. Ett mästerverk, skriver Svenska Dagbladet. Men samtidigt menar kritiker att dokumentären bygger på oetiska intervjuer. Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de under lång tid fortsatte följa organisationen BRY på nära håll utan att, förrän precis i slutet, låta den kritiska vinkeln märkas? Tonchi Percan intervjuar SVT:s Bo-Göran Bodin. Okritisk kobra-rapportering från Uppsala till riksmedier Nyheten om en förrymd orm i en matbutik i Uppsala har fått stor spridning under juni. Kanske rentav en kinesisk giftkobra har medier rapporterat. Men om vi synar den här nyheten lite närmre i sömmarna är det rätt mycket som bygger på antaganden. Och en fråga som infinner sig är vad som händer med grundläggande kritiska frågor såsom hur vet vi det det här? Och kan det ha gått till på något annat sätt? när en perfekt sommarstory dyker upp på den mediala radarn. Reporter: Alexandra Sannemalm. Läckbergs bostadsaffär fick Norrtelje Tidning utlova för mycket Fenomenet Hemnet-journalistik har vi uppmärksammat förr i Medierna. När bilder i mäklarannonser tillsammans med säljtexten med kanske inte alltid så jättestor arbetsinsats från redaktionens sida knådas om och paketeras till en klickvänlig artikel. Nyligen uppmärksammades Camilla Läckbergs bostadsannons på just det här sättet av flera medier. Men frågan är om inte Norrtelje Tidning blev lite väl uppspelta över mäklarfirmans bildmaterial. Reporter: Therese Rosenvinge

  • Vi repriserar en samling reportage från våren om hur medier hanterat och bevakat coronakrisen. Om bland annat etiska dilemman, specialreportrarnas roll och pandemins effekter på TV-utbudet.

    Etiska dilemman när SVT visade bilder inifrån intensivvårdsavdelning Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? För journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Repris från april. Om specialreportrarnas roll under coronabevakningen I vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus. På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Repris från mars.Corona-viruset sätter käppar i hjulet för TV-fabriken Just nu är det, i vanliga fall, högsäsong för TV-inspelningar i Sverige. Inspelningar av program som sen visas på hösten och under vintern och till och med nästa år. Så vad är det för TV-vinter som väntar? Vad kommer kanalerna sända när man inte lyckas spela in det material man behöver till senare på året? Repris från maj.Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på egna redaktionen? Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet och kallades den siste riktige pressfotografen. I 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Han dog i sviterna av covid-19 i slutet av mars, 62 år gammal. Vilka risker tog han på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Och hur påverkade dödsfallet tidningens säkerhetsrutiner? Repris från april.

  • Vi följer bevakningen av den historiska Palme-presskonferensen med full access inifrån en av landets största redaktioner. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av avliden? Palme-journalistik post Palme-utredningen. Och om det eviga snacket om skillnaderna i journalistisk kultur mellan Göteborg och Stockholm.

    Expressen inifrån när Palme-beskedet kom Förväntningarna var med rätta höga efter att åklagare Krister Petersson i alla fall antytt att en lösningen på mordet äntligen skulle presenteras. Men som vi alla vet vid det här laget var besvikelsen ett faktum för många av de insatta efter pressträffen i onsdags. Men hur går det till bakom kulisserna när man ska bevaka ett sådant här historiskt besked? Vår reporter Tonchi Percan fick full access till Expressens centraldesk och redaktion den här förmiddagen. Kan medier göra sig skyldiga till förtal av Skandiamannen? Sedan Krister Petersson först gick ut och berättade att Palmeutredningen antingen skulle väcka ett åtal, eller läggas ner så har frågan om juridiken i att peka ut en person varit på radarn. Så vad gäller nu? Kan medier göra sig skyldiga till förtal när de nu skriver om åklagarens utpekande av Stig Engström. Reporter: Erik Petersson Palme-journalistik post Palme-utredningen Polisen har tillsatt en speciell grupp som ska sekretesspröva begäran om handlingar från utredningen och man har satt en prislapp på 1 miljon kronor för att få ut utredningen i sin helhet. Hur ser intresset ut bland redaktionerna och vad är journalistikens väg framåt efter den här veckan? Reporter: Erik Petersson Göteborgsjournalister på ständig tvärs mot 08-redaktioner Snobbiga skrivbordsjournalister i Stockholm och grävande gubbar i Göteborg. Så låter det iallafall bland de inbitna Göteborgsmurvlarna. Två journalistiska poler med olika typer av journalister, som jobbar under olika yrkeskulturer efter olika ideal. Som också påverkar slutprodukten och vilka jobb som faktiskt görs. Ligger det någon sanning bakom alla anekdoter? Och vilka är i så fall skillnaderna mellan Stockholmsjournalistik och göteborgsjournalistik? Reporter: Therese Rosenvinge

  • Hör Ekot om omtalade Tegnell-intervjun. Om attacker mot journalister som bevakar protesterna i USA. Faktagranskare kritiska mot Twitter efter agerandet mot Trump, hur ser vägen framåt ut för nätjättarna? Barometern brottas mot programmatiska bitcoin-annonser.

    För hård Tegnell-tolkning i Ekot? En av veckans stora nyheter har varit Anders Tegnells intervju med Ekot där han, enligt Ekot iallafall, nu är självkritisk. Internationella medier världen över rapporterade om Tegnells kovändning. Och det heter att Sverige medger misstag. Men vad var det han sade egentligen? Bara timmar efter intervjun så började frågetecknen hopa sig. I en intervju med DN som publicerades efter lunch på onsdagen säger han att det hela spetsades till rätt hårt. Till TT säger han att intervjun blev vinklad. Erik Petersson intervjuar Ekot. Journalister som bevakar protesterna i USA blir måltavlor Bilderna av våld och upplopp i samband med protesterna efter George Floyds död har tapetserat medier över hela världen. Och något som varit slående är hur många journalister som blivit skadade under bevakningen. Och det har visat sig att det inte bara handlar om kaotiska situationer där reportrar och TV-team hamnat i korselden. Det finns en hel rad exempel på där demonstranter och framförallt polisen gjort journalister till måltavla. Reporter: Erik Petersson Twitter agerar mot Trump får kritik av faktagranskare för hur Twitters agerande mot president Trump där techföretaget gått in och faktagranskat och varnat för enskilda tweets ledde till starka reaktioner förra veckan. Inte minst från presidenten själv som svarade med att vilja riva upp en lag som skyddar techjättarna och ja, kanske rentav stänga ner Twitter som han också hotat med.Men det här är en historia med många bottnar. För det är inte bara Trump som kritiserat Twitter, utan det har också det ansedda journalistiska faktagranskarnätverket IFCN gjort. Framför allt bristen på transparens från Twitters sida har blivit en fråga. Reporter: Therese Rosenvinge Barometerns brottning mot bitcoin-annonser Tidningen Barometern har i flera år granskat ett vadhållningföretag som lockat investerare med löften om hög avkastning och där det nu finns misstankar om svindleri och penningtvätt. De som haft reklamsamarbeten med bolaget har också fått hårda frågor från tidningen. Men har man sopat rent framför egen dörr? Det var en fråga som väcktes när en tidigare krönikör på Barometern på sin blogg nyligen gick ut och uppmärksammade att bedrägliga Bitcoin-annonser slunkit igenom tidningens annonssystem. Med vilken trovärdighet jagar Barometern misstänkta skurkar när dom själva de facto ger plats åt lurendrejeri? Reporter: Tonchi Percan