Emanuel Lehtonen Podcasts
-
Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.
Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.
Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.
Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.
Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.
För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.
1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.
Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.
Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,
Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona. De styrande i Moskva skyllde på felnavigering men denna förklaring avvisades med kraft av den svenska militären.
Den sovjetiska ubåten stod långt inne i ett militärt skyddsområde och hade dessutom följt en hemlig krigsfarled. För svenskarna rådde det inga tvivel om att kränkningen av svenskt territorium varit avsiktlig. När Sovjetunionen krävde att få gå in med en bärgningsstyrka och dra loss ubåten sa den svenska regeringen nej. Gränsen skulle försvaras med våld om så krävdes. Situationen förvärrades ytterligare då det visade sig att ubåten med största sannolikhet hade kärnvapen ombord. Bilder av den grundstötta sovjetiska ubåten kablades ut över världen och för en svensk publik har de kommit att bli själva sinnebilden av Sverige under det kalla kriget.
I efterdyningarna av incidenten med U137 följde en lång rad ubåtsjakter som fick stor massmedial uppmärksamhet. Trots omfattande vapeninsatser lyckades den svenska marinen aldrig tvinga upp någon främmande undervattensfarkost till ytan.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den sovjetiska ubåten 137 och 1980-talets ubåtsjakter. Hur nära var det att bli en väpnad konflikt mellan Sverige och Sovjetunionen 1981? Vilka motiv kan tänkas ha legat bakom ubåtskränkningarna? Vad var det egentligen den svenska marinen jagade och var undervattensfarkosterna verkligen sovjetiska?
Bild: U 137, senare även känd som S-363, som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981, Marinmuseum, CC BY 4.0
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Idén om en unikt rysk nation avskild från och moraliskt överlägsen västerlandet formulerades av ryska filosofer i början av 1800-talet. När bolsjevikernas tog makten 1917 cementerade tanken på Ryssland som en avvikare i världen.
Men den ryska särarten har en lång historia. När de ryska härskarna valde ortodox kristendom framför katolicismen avskildes Ryssland från en europeiska idétraditionen, där latinet knöt an till antikens idéarv och band samman de lärda i Västeuropa med varandra.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, författare som bland annat har skrivit boken Vi och dom - Om Ryssland som idé.
När vi hör den ryska presidenten Vladimir Putin uttala sig med hat och förakt om Europa blir vi förvånade, men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition där Västeuropa beskrivits som dekadent och krämaraktigt utan den ryska nationens djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet präglats av pendelrörelser mot och från Europa.
Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen.
Bild: Religiös procession i Kurskprovinsen av Ilija Repin (1880–1883; Tretjakov Galleri, Moskva), Wikipedia, Public domain.
Musik: Tchaikovsky Dance Of The Sugar Plum Fairy med Craig Austin, Worldwide Public Domain, Storyblock audio.
Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Lenin tog vägen förbi Stockholm när han den 9 april 1917 steg ombord på ett tåg i Zürich. Det var en tågresa som skulle komma att förändra världen och göra Lenin till en av världshistoriens mest kända personer. Destinationen var Rysslands huvudstad Petrograd.
Det första världskriget rasade, Ryssland var ett land i kaos och ett par månader tidigare hade tsar Nicolai II tvingats bort från tronen. Landet styrdes av en provisorisk regering under ledning av Alexander Kerenskij och nu skulle Lenin återvända hem från sin påtvingade exil för att göra revolution. Resan gick delvis genom Sverige och under ett uppehåll i Stockholm passade Lenin på att träffa en grupp svenska kommunister och inhandla en kostym och ett par skor.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Lenins resa från Zürich till Petrograd. Hur kunde Lenin resa genom Tyskland under brinnande krig? Vad var det som avhandlades i mötet med de svenska kommunisterna och vilka konsekvenser kom denna mytomspunna tågresa att få?
Winston Churchill beskrev senare den av tyskarna organiserade tågresan på följande sätt: ”de forslade Lenin från Schweiz till Ryssland i en plomberad vagn likt en pestbacill”. Den tyska regeringen hade hoppats att Lenins återvändande skulle leda till ökade oroligheter i Ryssland och deras förhoppningar slog in. Den ryska revolutionen stod för dörren.
Bild: Lenin (marked ett x) på Vasagatan i Stockholm med Ture Nerman och Carl Lindhagen den 13 April 1917, Stadsmuseet i Stockholm, Fotograf: Axel Malmström (1872-1945), Creative commons.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tempelriddarorden grundades i Jerusalem på juldagen 1119. Inför patriarken i den heliga staden lovade nio franska riddare att leva i kyskhet, fattigdom och lydnad samt att beskydda pilgrimer och vakta de heliga platserna.
De hade sitt högkvarter på Tempelberget, på samma plats där Salomos tempel en gång legat. Ordens fullständiga namn var Kristi och Salomos tempels fattiga riddare och dess medlemmar var krigarmunkar, direkt underställda påven i Rom. Med sina vita dräkter med röda kors har tempelriddarna blivit kända för en bred allmänhet genom populärkulturen.
Tempelriddarorden blev en militär maktfaktor i Outremer, det korsfararrike som grundades i det heliga landet efter det första korståget. Genom donationer och gåvor av olika slag växte sig orden rik och mäktig. När kriget i det heliga landet började gå sämre, dalade stödet för tempelriddarna och i början av 1300-talet inledde den franske kungen Filip den sköne en omfattande förföljelse av ordens medlemmar. De arresterades, anklagades för bland annat avgudadyrkan och sodomi och tvingades erkänna sina brott under svår tortyr. Tempelriddarorden upplöstes och i mars 1314 brändes deras siste stormästare Jaques de Molay på bål i Paris.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den mytomspunna Tempelriddarorden. Varför skapades denna orden under åren efter det första korståget? Vilken typ av verksamhet bedrev dessa krigarmunkar? Vilka faktorer låg bakom förföljelsen av dem och ligger det någon sanning i berättelsen om den förbannelse som den siste stormästare uttalade över påven och den franske kungen?
Bild: Slaget vid Hattin 1187, vändpunkten som ledde till det tredje korståget. Från en kopia av Passages d'outremer, c. 1490, Wikipedia, Public Domain.
Lyssna också på De kristna korstågen utvecklade krigsföringen.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin följde händelserna, den 11 september 2001 via BBC:s arabiska sändningar, när två passagerarflygplan kort tid efter varandra flög in i tvillingtornen på World Trade Center i New York. Aldrig tidigare hade världens skådat ett terrordåd av den magnituden.
Usama bin Ladin hade genomgått en utveckling från en ung blyg religiös man, som levde i enkelhet trots att han ärvt miljoner av fadern som varit Saudiarabiens främsta byggherre, till en finansiär av jihad mot den sovjetiska ockupationen i Afghanistan för att slutligen planera det största terrordådet i världshistorien.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist som är aktuell med boken Al-Qaidas krig – Historien bakom den islamistiska terrorismen.
När den saudiska konservatismen wahhabismen och salafismen under 1970-talet parade sig med den radikala egyptiska jihadismen bildades en explosiv mix, en draksådd ur vilken al-Qaida och senare 2010-talets terrororganisation Islamiska staten, IS, växte fram.
Bakom det spektakulära dådet mot tvillingtornen i New York den 11 september 2001 stod nätverket al-Qaida som grundats av bin Ladin 1988 i kampen mot den sovjetiska ockupationen av Afghanistan.
Al-Qaida vill återupprätta den islamiska civilisationens storhet och att bekämpa de sittande regimerna i muslimska länder, som betraktas som korrupta och beroende av västmakterna. Världsbilden präglas av en föreställning om västmakternas och Israels gemensamma konspiration mot islam.
Al-Qaida började som ett logistiskt nätverk för att stödja muslimer från hela världen som kämpade mot Sovjetunionen under det afghanska kriget. När sovjeterna drog sig ur från Afghanistan 1989 skingrades organisationen, men fortsatte att motsätta sig vad dess ledare ansåg korrupta islamiska regimer och utländsk (dvs. USA) närvaro i islamiska länder.
Bild: Al-Qaida-ledaren Usama bin Ladin med sin rådgivare Dr Ayman al-Zawahiri under en intervju med den pakistanske journalisten Hamid Mir i november 2001 i Kabul. Dr. Wikipedia, Cretative Commons.
Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.
Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 6 juni 1944 i gryningen stormade fem divisioner allierade soldater i land på fem landstigningsstränder i Normandie. Under natten hade tre luftlandsättningsdivisioner släppts för att hindra tyskarna från att få fram förstärkningar.
D-dagen och de kommande dagarna då brohuvudet konsoliderade var en anmärkningsvärd prestation – det erkände till och med Stalin. Trots att de allierade hade fullständigt luftherravälde och ett massivt understöd av tunga bestyckade örlogsfartyg kunde det ha slutat illa.
På Omaha-beach drabbades amerikanska styrkor av ett blodbad när de stridsvagnar som skulle understödja infanteriet inte kom iland. Dessutom mötte de en erfaren tysk infanteridivision som gjorde starkt motstånd. Ändå blev landstigningen en stor framgång och markerade början till slutet på tyskarnas ockupation av Västeuropa. Atlantvallen var bruten.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om landstigningen i Normandie. Operation Overlord som hela operationen kallades omgavs av stort hemlighetsmakeri. En sofistikerad mörkläggnings- och förvillelseoperation inleddes från allierad sida som omfattade allt från påhittade staber för armékårer som inte existerade till ryktesspridning och bombräder mot mål långt från Normandie.
Det totala övertaget i luften var avgörande. Tyskarna hade små möjligheter att spana från luften. Dessutom kunde de allierade avkoda och läsa den tyska radiotrafiken. Tyskarna visste att en landstigningsoperation var på gång men inte var det skulle ske.
På tysk sida var man inte överens om hur man skulle hantera hotet om en landstigning. Överbefälhavaren i väst Rundstedt förordade i enlighet med tysk doktrin att man skulle ha rörliga förstärkningar, företrädelsevis sex motoriserade pansardivisioner, ett stycke bakom Atlantvallen. När man visst var landstigningen skedde skulle dessa krossa det allierade brohuvudet. Rommel som var underställd arméchef hade en annan uppfattning. Han ansåg att det aldrig skulle gå att få fram förstärkningar eftersom de allierade hade luftherravälde. För honom var det avgörande att besegra de allierade på stränderna.
Det allierade bombflyget slog i stor utsträckning ut både landsvägsnätet och järnvägsnätet i Frankrike. Det som Rommel hade fruktat skedde. In i det sista trodde tyskarna att landstigningen skulle komma vid Calais, men när de förstod att det var Normandie som gällde var det för sent. Rommel var till råga på allt på permission och trots det tillfälliga amerikanska bakslaget på Omaha-beach tog de amerikanska, brittiska och kanadensiska trupperna i huvudsak sina anfallsmål och etablerade ett brohuvud. Men landstigningen var en sak. Att återerövra Frankrike en annan. Det gällde nu att snabbt bryta ut ur brohuvudet. De kommande veckorna avgjordes striden med början vid Caen där den 21:a tyska pansardivisionen stod beredd att möta de allierade. Det handlar nästa avsnitt om av Militärhistoriepoddens andra världskrigs-serie.
Bild: Amerikanska anfallstrupper i en LCVP-landningsfarkost närmar sig Omaha Beach, 6 juni 1944, Wikipeida, Public Domain.
Lyssna också på Operation Torch som förövning till landstigningen i Normandie.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Arne Beurling var en gudabenådad matematiker och kodknäckare från Uppsala universitet som under andra världskriget lyckades knäcka den tyska G-skrivarkoden. Han fick bukt med den hyperavancerade kodmaskinen – som egentligen kallades Geheimschreiber och hade ett närmast oändligt antal möjliga kombinationer – efter att i cirka två veckors tid ha låst in sig i en villa ute på Lidingö, utrustad med enbart papper och penna samt en resväska full med krypterade teleprinterremsor.
Tack vare Beurling blev den tyska G-skrivartrafiken en säkerhetspolitisk guldgruva för Sverige. Genom att systematiskt tappa telekablarna på linjen Berlin-Oslo på information kunde den svenska militära underrättelsetjänsten tillskansa sig hemlig kunskap om nazisternas militära insatser och överväganden. Bland annat fick man tidig förvarning om de tyska anfallsplanerna mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa, genom G-skrivarkommunikationen.
I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om det topphemliga underrättelsearbete som under andra världskriget bedrevs på Karlaplan 4 i Stockholm. Här – i en gammal rivningskåk, mitt på Östermalm – huserade en av försvarets hemligaste avdelningar: Försvarsstabens kryptoavdelning eller Kryptodetalj IV, föregångaren till våra dagars FRA (Försvarets Radioanstalt).
En av dem som arbetade för kryptoavdelningen var Arne Beurling, som kort efter krigsutbrottet i september 1939 hade ringt upp Försvarsstaben för att erbjuda sina tjänster. Marklund och Larsson talar emellertid också om en annan medarbetare vid Kryptoavdelning IV: ordonnansen Allan Nyblad, som tillsammans med sin storebror Knut sålde underrättelser ur G-skrivartrafiken till Sovjetunionens militära underrättelsetjänst GRU.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.
Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva skulle avgöra kriget, med långtgående politiska konsekvenser i den unga nationens liv.
Industristaden Tammerfors var ett viktigt fäste för den röda sidan. Slaget om Tammerfors blev blodigt med strider från hus till hus. När slaget var över låg 2 000 röda döda och omkring 2 000 sårade och hos de vita räknade man 700 döda och 2 000 sårade.
I detta avsnitt besöker programledaren Urban Lindstedt och professor Martin Hårdstedt Tammerfors för att fördjupa sig i slaget om Tammerfors under finska inbördeskriget 1918 där det fortfarande går att hitta kulhål i gravstenar.
I slutstriderna sattes den oerfarna svenska frivilligbrigaden om 350 man in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade.
Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår. De vita rensade ut det sista desperata motståndet bland de röda i Tammerfors, arkebuserade hundratals röda och tog närmare 11 000 fångar. När de vita begravdes i hjältegravar lades de röda i omärkta massgravar
Bild: Röda gardets kulspruteställning i Tammerfors Keskustor 1918, Wikipedia, Public Domain
Musik: Ojos Negros "(tango) de Vicente Greco från 1918, Youtube, Public Domain
Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mordet på Julius Caesar är ett av historien mest kända politiska attentat. I samband med ett möte i senaten omringades Caesar av en grupp senatorer som bestämt sig för att ta livet av honom.
En spåman hade varnat honom för att bege sig till Pompejus teater på Marsfältet denna dag och hans hustru hade bett honom att stanna hemma efter att hon hade plågats av onda drömmar och syner. Caesar hade sovit inte heller sovit särskilt gott och hade nog aldrig gått till senaten denna dag om de sammansvurna inte skickat bud efter honom. Så kom det sig att han en stund senare låg hopsjunken med ansiktet i sin toga, genomborrad av 23 dolkhugg. Idus Martiae, den 15 mars år 44 f. Kr blev hans sista dag i livet.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om mordet på Julius Caesar. Hur kom det sig att Caesar blivit så hatad att delar av senaten ville mörda honom? Vilka var deras motiv? Hur viktig har William Shakespeares pjäs Julius Caesar från 1599 varit för eftervärldens bild av mordet och vilka var egentligen Caesars sista ord i samband med attentatet?
Mordet på Julius Caesar markerar övergången mellan två perioder i den romerska historien. Det inbördeskrig som följde ledde till republikens död och kejsardömets födelse.
Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket
Bild: Caesars död av Caesars av Carl Theodor von Piloty (1865), wikipedia, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Europa befolkades i flera vågor av invandrande jägare, bönder och senare indoeuropeiska herdar under tiotusentals år. Vandringsmönstren skiljer sig också åt mellan kvinnor och män där vandrande jägare skaffade barn med bofasta bondekvinnor.
När våra förfäder kom till Europa från Mellersta Östern var kontinenten befolkad av neandertalare sedan flera hundra tusen år tillbaka. Våra förfäder, homo sapiens, förmåga att kommunicera gjorde det möjligt för dem att leva i större grupper, upprätthålla nätverk och organisera kultplatser. De tog också med sig förmågan att uttrycka sig med konst och dans. Homo sapiens blev med tiden slutet för neandertalarna.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Bojs som är vetenskapsjournalist och författare. Aktuell med boken Europas mödrar – De senaste 43 000 åren.
Europa befolkades i urtiden i tre vågor: först kom istidsjägarna för 43 000 år sedan, med start för 8 000 år sedan anlände bönderna från Mellersta Östern och sedan för 4800 år sedan kom en våg av herdar från stäpperna i Östern. Människorna kom gående och även längs kusterna med båtar.
Kvinnornas roll i historien har tidigt osynliggjorts av att organiska material som textiler försvinner, medan stenyxor överlever i årtusenden. Men DNA-tekniken gör det möjligt att förstå den tidiga människans historia på ett nytt sätt.
Bild: Venus från Willendorf från Wiens naturhistoriska museum, Wikipedia, Public Domain.
Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio
Lyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 19 augusti 1942 landsteg drygt 6 000 mestadels kanadensiska soldater vid den franska kuststaden Dieppe för att skaffa underrättelser och testa det tyska försvaret i Atlantvallen.
Räden blev en katastrof. Förlusten uppgick till mer än halva styrkan som sattes in. Inte mindre än 900 allierade soldater stupade. Vissa erfarenheter kunde de allierade ta med sig från räden – men var det värt förlusterna?
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Diepperäden i augusti 1942. Räden genomfördes av många skäl som i efterhand har diskuterats mycket. Våren och sommaren 1942 stod kriget och vägde. Tyskland var ännu framgångsrikt och de allierade, inte minst britterna, behövde en framgång. Stalin pressade sina västallierade hårt för att öppna en ny andra front i Västeuropa.
I detta läge beslutade britterna att med i huvudsak kanadensiska trupper göra en landstigning i Frankrike och tillfälligt ta den lilla hamnstaden Dieppe. Räden skulle testa det tyska försvaret och de brittiska metoderna för landstigning med understöd av en ny stridsvagnsmodell. Med i planerna fanns även att ta en radarstation och inhämta underrättelser om tysk radarteknik.
Räden igångsattes på allvar strax före klockan 5 på morgonen den 19 augusti. Huvudlandstigningen genomfördes mitt för hamnen i Dieppe. I öster och väster och i staden landsteg kommandotrupper för att tysta tyska artilleribatterier. Ingenting fungerade egentligen för de allierade. Understödet av flottan och flyget var för dåligt planerat och samordnat. Tyskarna var larmade och kunde från väl skyddade ställningar möta de kanadensiska soldaterna med mördande eldgivning. Stridsvagnarna kom knappt i land och de som kom upp på stranden blev kvar där oförmögna att nå staden. En radarstation togs, ett tyskt batteri tystades och en mindre del av den kanadensiska styrkan nådde nätt och jämnt sina anfallsmål. I det stora hela körde landstigningen fast på stranden.
Tyskarna kunde konstatera att de med relativ lätthet hade slagit tillbaka landstigningen. De allierade menade i efterhand att de dragit viktiga slutsatser som kom till användning vid den framgångsrika landstigningen i Normandie två år senare. Men detta har ifrågasatts av historikerna i efterhand. Hur som helst var priset fasansfullt högt. På de kanadensiska krigskyrkogårdarna vid Dieppe ligger ännu de som stupade.
Bild: Kanadensiska fångar leds bort genom Dieppe efter räden. Kredit: Library and Archives Canada / C-014171. Wikipedia, CC-BY-SA 3.0
Lyssna också på Operation Torch som förövning till landstigningen i Normandie.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Herulerna är ett av de mest gåtfulla germanfolken, som rörde sig från Västkusten i dagens Sverige ända till Krim vid Svarta havet. De dök även upp i dagens Serbien och Tunisien.
Herulerna kan under folkvandringstiden uppgått till runt 30 000 människor av ett blandat ursprung. Och det verkar som de underhållit minnet av sitt ursprung i dagens Sverige.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och författaren Jonathan Lindström som är aktuell med boken Sverige långa historia – människor, makt och gudar under 14 000 år.
Germanerna var heterogena grupper med stormän, krigare, familjer, tjänare och slavar. Vi känner till många olika germanska grupper där goter, visigoter och vandaler är några av de mest kända.
Folkvandringarna handlade om allt från mindre krigarföljen till hela folk och ett folk på vandring kunde ha en mycket varierad sammansättning. Men det kunde finnas en kärna av stormän, som värderade att ha en gemensam identitet och historia för sammanhållningens skull. Hade folket varit på vandring under flera generationers tid kunde de vårda minnet av sitt ursprung, som fick gälla för hela gruppen.
Romarriket fungerade som katalysator för germanvandringarna på två sätt. Närheten till Roms nordgräns ledde till ekonomiska och politiska förändringar i Nordeuropa som innebar ökade sociala klyftor och oro, alltså skäl att lämna. Samtidigt lockade rikedomarna och stabiliteten i Romarriket.
Den heruliska huvudgruppens historia sträcker sig över 300 år. Under flera århundraden har gruppens ledande familjer underhållit minnet av sitt skandinaviska ursprung. Kunskapen om ett avlägset mål förklarar germanfolkens märkliga förmåga att under ett sekel befinna sig på en plats, och seklet därpå långt därifrån, utan att någon har sett dem däremellan. Förflyttningen, ofta hundratals mil, sker under relativt kort tid, i ett svep.
Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fall
Bild: Germaner så som romarna såg dem – här på Marcus Aurelius-kolonnen från år 180. Bilden föreställer troligen ett germanskt rådslag. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Electra to the Baltic Sea (Full) av Giuseppe Rizzo
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Chiang Kai-shek (1887-1975) var Kinas ledare under en mycket svår period i landets moderna historia. Han ledde republiken Kina i strider mot krigsherrar, japanska inkräktare och förlorade sedan inbördeskriget mot kommunisterna. Han flydde till ön Taiwan efter inbördeskriget där han blev oinskränkt ledare ända till sin död 1975.
Chiang Kai-shek är en kontroversiell historisk gestalt. Alltid leende och hänsynslös. Som republiken Kinas ledare lyckades han förhindra att japanerna helt erövrade Kina under andra världskriget. Samtidigt undergrävdes republiken av korruption och allvarliga militära felsteg i inbördeskriget mot kommunisterna.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om den kinesiske nationalistledaren Chiang Kai-shek. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Möten i monsunen: Sverige och Kina genom tiderna.
Chiang Kai-shek var en salthandlarson från provinsen Zhejiang. I ett land där militären hade låg status utbildade han sig vid militärhögskolor i Kina och i Japan. I Japan kom han i kontakt med den kinesiska nationaliströrelsen. Chiang Kai-shek deltog i Xianhairevolutionen som avskaffade kejsardömet. Som ung levde han ett utsvävande liv i Shanghai där han knöt nära kontakter med det kriminella nätverket Qingbang.
Chiang Kai-shek blev ledare för nationalistpartiet Kuomintang efter nationalistledarens Sun Yat-sens död 1925 under en mycket stökig tid i Kinas historia. Han erövrade det centrala Kina i Nordfälttåget och upprättade en centralregering i Nanking under åren 1926-28 som fick det internationella samfundets erkännande som Kinas lagliga regering.
På grund av Japans invasion och senare det kinesiska inbördeskriget upprättade han aldrig full kontroll över hela Kina. Försvagade av åtta års krig, korruption och viktiga militära felsteg förlorade Chiang Kai-shek inbördeskriget mot kommunisterna och tvingades fly till ön Taiwan.
Bild: Officiellt porträtt av Chiang Kai Shek från 1943, Wikipeida, Public Domain.
Lyssna också på Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna.
Musik: Cinematic Action Drums And Percussion With Dark Ambient Atmospheric Tension av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.
Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.
1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.
Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade, inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget, infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.
Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71.
Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.
Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.
Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
