Nazityskland Podcasts
-
Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.
Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.
Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.
Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.
Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.
För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.
1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.
Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.
Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,
Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Affärsmannen Eric Erickson anses vara nazisternas räddning. Men egentligen är han spionen som ska se till att andra världskriget tar slut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.
Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.
Varför blev Eric Erickson spion?Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?
Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin JönssonEn P1 Dokumentär från 2021.
-
Mikael Nilsson är historiker och docent i historia sedan 2017. Han forskade under många år om bland annat svenskt militärtekniskt samarbete med USA, samt amerikansk propagandaverksamhet i Sverige under kalla kriget. Sedan 2015 har Mikael kommit att specialisera sig på Hitler och nazismen. Han har forskat och undervisat på bl.a. KTH och Försvarshögskolan, skrivit flertalet böcker och gjort en dokumentär om CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige.
Mikael är aktuell med boken Historiemissbrukarna som syftar till att göra upp med felaktigheter inom populärvetenskapliga litteraturen om Sveriges roll, skuld och politik under andra världskriget. Bokens idé kom efter ett Twitterbråk med Aron Flam, författare av Det Här Är en Svensk Tiger.
Var Sverige neutralt? Tog Sverige emot stulet guld? Vad säger andra historiker? Och varför är det så viktigt att bemöta, enligt Mikael? Han besvarar alla frågor men stannar inte där. Mikael ger även mig en (inte så liten) känga.
P3 Dokumentär: CIA:s hemliga propagandakrig i Sverige
Tingstendebatten i Studio Ett
http://tingstendebatten.se/
Aron Flams besök i LoungePodden 2020
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz på
Instagram
Twitter
Linkedin
Youtube
-
I början av 1940-talet rasar andra världskriget i Europa. I ett desperat försök att behålla sin neutralitet sätter Sverige upp hemliga slutna läger omringade av stängsel och taggtråd på avlägsna platser runt om i landet. Där spärrar staten in farliga och suspekta personer som misstänks kunna förarga Adolf Hitler och Nazityskland. Målet är att Sverige ska slippa bli invaderat - till varje pris. Bakom den svenska taggtråden är en dokumentärserie i två delar om krigspolitik, livsöden och en av nutida historiens vita fläckar. I första avsnittet av två får vi följa Charlie från Wales, som torpederas av tyskar i Narvik och sen flyr till Sverige mot friheten - tror han. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
I början av 1940-talet rasar andra världskriget i Europa. För att försöka behålla sin neutralitet sätter Sverige upp hemliga slutna läger omringade av stängsel och taggtråd på avlägsna platser runt om i landet. Där spärrar staten in farliga och suspekta personer som misstänks kunna förarga Adolf Hitler och Nazityskland. Målet är att Sverige ska slippa bli invaderat - till varje pris. Bakom den svenska taggtråden är en dokumentärserie i två delar om krigspolitik, livsöden och en av nutida historiens vita fläckar. Första avsnittet släpps den 20:e oktober 2022. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Slaget om Monte Cassino är ett av de blodigaste under andra världskriget och var det största som de västallierade utkämpade mot Nazityskland på någon front. Det ägde rum mellan den 17 januari och den 19 maj 1944 runt berget och klostret Monte Cassino i Italien, från Apenninernas centralmassiv via Lirisdalen till kusten vid Tyrrenska havet.
I slutet av 1943 hade de tyska trupperna under ledning av generalfältmarskalk Albert Kesselring lyckats etablera en ny huvudförsvarslinje kallad Gustavlinjen söder om Rom. För de allierade formulerade sig nu ett nytt strategiskt mål med invasionen. Ta Rom, för att sedan kunna landstiga i Frankrike söderifrån.
I detta avsnitt pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om invasionen av Italien och vägen fram till Monte Cassino.
Efter Casablancakonferensen sommaren 1943 bestämde de allierade slutligen att invasionen av Italien skulle genomföras. Målet var att slå ut Italien ur storkriget och samtidigt dra tyska trupper och resurser från östfronten för att underlätta för Stalin. Churchill, som vid det här laget sett sin armé bli utkastad ur Europa vid ett flertal tillfällen, drevs också av en idé om att allierade soldater skulle behövas på europeisk mark för att mota den annalkande röda armén.
Olika åsikter om invasionens nytta skapade också konflikter mellan Eisenhower och Churchill, vilket antydde att det var bra om invasionen kom igång så snart som möjligt så att Eisenhower inte skulle ångra sig. Centralt för företaget var den amerikanska landstigningskapaciteten i form av skepp.
Föreställningen att det skulle bli en lätt operation fick dock snart omprövas. Det första steget lett av Montgomery, Sicilien, avklarades relativt enkelt, men den tyska armén på plats slogs aldrig utan kunde retirera över Messina-sundet och bemanna försvarsställningar längs med den italienska kusten. De allierades överfart över Messinasundet möttes nu av ett hårt motstånd och likaså vid landstigningen av Salerno, strax söder om Neapel, möttes man av en mycket kapabel fiende med förmåga att genomföra effektiva motanfall.
Efter ett tag blev det dock klart att tyngden av den sammanlagda massan skulle fälla avgörandet. De allierades tillgång till luftstridskrafter från Sicilien och de amerikanska slagskeppen utanför Salerno möjliggjorde ett eldunderstöd som i slutändan kunde knäcka tyskt motstånd. De allierade var också överlägsna i både manfolk och pansar. Den tyska armén drog sig undan från Neapel för att krypa upp i bergen och bemanna sina försvarslinjer. Kvar lämnade de ett ruinlandskap och en landsbygd i förfall.
Italien hade vid det här laget utträtt ur kriget och slutit fred med de allierade, Mussolini hade blivit avsatt. Den tyska armén hade dock inte dragit sig tillbaka norr om Rom som förutspått, utan snarare byggt upp en enorm försvarslinje strax söder om Rom i stället, Gustavlinjen. För de allierade formulerade sig nu ett nytt strategiskt mål med invasionen. Ta Rom, för att sedan kunna landstiga i Frankrike söderifrån. Men för att ta Rom behövde man ta sig igenom Gustavlinjen, och framförallt gå igenom Liridalen. Där på en höjd vakade Monte Cassino och bjöd in till en utmaning som skulle bli de allierades kanske svåraste strid i Europa under hela kriget.
Bild: En polsk soldat inne i klostret Monte Cassino i den 18 maj 1944. Wikipedia, Public Domain.
Lyssna på första delen Det våldsamma kriget i Italien 1943-45 (del I)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varför jämför Magdalena Andersson SD med Nazityskland? Hur stora är spänningarna inom KD? Och hur kommer det gå i valet? Det är frågor som diskuteras i detta avsnitt av Veckans nyheter. Sven Almkvist kommenterar även elkrisen samt berättar om en erfarenhet av änglar.
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har kommit hård kritik efter att en SD-tjänsteman, uppmanade till fika för att fira 83 år sedan Nazityskland anföll Polen. Inbjudan skickades till 30 medarbetare på SD:s riksdagskansli. Men partiet menar att innehållet misstolkats.
-
I vårt mest offensiva avsnitt hittills kör vi ett kavallerianfall med blankt stål rakt in i den svenska krigshistoriens kanske killmysigaste förband: Karl XII:s drabantkår – ett faktiskt elitförband!
Mattis försöker hålla tillbaka pojkaktigheterna genom att fokusera på organisation och förbandskultur, men ger till slut vika för den glädje han känner inför drabanterna genom att redovisa punkten ”generell ära”. Per har å sin sida grävt ner sig i uniformer, spetsar, guldtråd och vapen; men tar även sin vana trogen chansen att orera om hästar samt varför kavalleri är häftigt.
Dessutom: galna män, elitförband, John Wick på 1700-talet, Pers orimliga jämförelser med Nazityskland, anfall över tid, meningen ”jag vet inte om hästar läser sånt”, dådkraft, klacken och en uppmaning till vår riksdag.
Avsnittet börjar: 10:28
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.
Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.
I reprisen av det nymixade avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.
Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.
Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.
De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.
Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.
Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Beredskapsåren under andra världskriget omgärdas idag av ett särskilt skimmer. I Sverige associerar många beredskapsåren med inkallelser, mörkläggning och, inte minst, ransoneringar. När ett halvkilo kaffe skulle räcka i 15 veckor för en person kom kaffesurrogat att framställas med stor fantasirikedom.
Under det andra världskriget hamnade Sverige onekligen i stormens öga. Landet drogs inte in i den väpnade konflikten men påverkades på många andra sätt av världsbranden. Redan under våren 1940 började olika varor att ransoneras och för svenskarna gällde det att försöka få fram produkter som kunde ersätta sådant som kaffe, tobak, kakao, kött och smör.
Uppfinningsrikedomen var stor och i veckotidningarna fick husmödrarna råd om hur ransonerade produkter kunde drygas ut eller ersättas helt och tävlingar utlystes där vinnarna utsågs bland dem som skickat in de bästa tipsen eller de läckraste recepten.
Även restaurangerna påverkades av de rådande tiderna, vilket gjorde att rätter som knappast skulle ha serverats före kriget plötsligt dök upp på menyerna. Bakom namn som skogsvilt och skogsfågel dolde sig råvaror som grävling och kråka. Den föredrog fisk kunde i stället beställa in en tallrik Knorrhane. I pressen fördes kampanjer mot hamstrare som i likhet med fru Hamsterlund satte sig själv framför samhällets bästa. Svenskarna klagade ofta och högljutt men de allra flesta ställde lojalt upp på de uppoffringar som krävdes.
I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Sverige under beredskapsåren med ett särskilt fokus på maten och surrogaten. Hur smakar cikoriakaffe? Kan man dryga ut tobaken med äppelblad och salpeter? Går det att baka sockerkaka på måsägg och hur tillagar man egentligen en grävling? Lyssna så får ni veta mera!
Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Andra världskriget pågick ju som bekant mellan 1939-1945 och homosexuella var en mycket utsatt grupp i Nazisttyskland. Tusentals homosexuella män sattes i koncentrationsläger på grund av sin läggning och homosexuella kvinnor kunde sättas i läger på grund av att de bedömdes som ”asociala” och ansågs inte värna om sitt fosterland då de inte kunde gifta sig och föda barn.
KÄLLOR: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/HomosexualitetiNazityskland?fbclid=IwAR2Zqpsi-wdWx2ZLVa974gqXIAtQEwmlwhO9tWEKInnO5a_AHe6O8BYxNfE
https://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/den-nazistiska-forfoljelsen-av-andra-grupper?fbclid=IwAR03-PsydviEQk8ZaKS21F5WfrFKs6ICHq25a4Q9KCadVr1qCuFrhqwIE
https://www.goodreads.com/author/list/140366.ClaudiaSchoppmann?fbclid=IwAR0Iatoc7XsB4aNgC8jDher8q3S9IEt0FGZmefxaEO8oqrJwWohukmDpDM
-
FRÅN 2018. Medan Nazityskland ser ut att ta över hela Europa pågår utvecklingen av ett domedagsvapen. I USA får en hemlig grupp forskare i uppdrag att hinna före Hitler.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
I början av 1940-talet kallas de främsta fysikerna i USA till en avlägsen plats i New Mexicos öken för att ta fram en bomb som ska sätta stopp för nazisterna och få slut på andra världskriget. Projektet går under kodnamnet ”Manhattan”.
På den hemliga forskningsbasen görs uträkningar kring sprängverkan, strålningsskador och tryckvågor. Allt under ledning av den karismatiske Robert Oppenheimer. Men snart vänder sig några av Manhattanprojektets medlemmar emot sin egen uppfinning och försöker stoppa den.
"Jakten på atombomben" är en berättelse om desperata beslut, lönnmord och människans förmåga att tänka ut dödsbringande vapen. I de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki utspelar sig i augusti 1945 skräckscener och världen är för alltid förändrad.
Dokumentären är gjord av Hugo Rennéus.
Producent: Magnus Arvidson.
Publicerad: 2018.
-
Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen Finland. Den 9 april 1940 överföll Nazityskland Danmark och Norge. Drygt 80 år senare upplever vi nu en motsvarighet när Ryssland går till oprovocerad väpnad attack mot Ukraina, en demokratisk nation i vårt närområde. Den 24 februari 2022 blev en skammens dag. Det säger Hans Wallmark, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott och Moderaternas utrikespolitiska talesman. Varningarna har varit många och kommit under flera månaders tid. USA har frikostigt delat sitt underrättelsematerial och berättat om ett angrepp i vardande, medan EU:s inställning alltför länge har präglats av fromma förhoppningar. Nu krävs snabbt agerande och inventeringar: av alla sätt på vilka EU och Sverige kan hjälpa, inklusive med defensiva vapen, och av vad Sverige på kort och lång sikt kan göra för att stärka vår beredskap. Hans Wallmark samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Vilka rasistiska och antisemitiska strömningar fanns i Sverige innan andra världskriget? Hur mycket anpassade sig svenskt näringsliv efter Nazitysklands krav? Och varför har det historiskt varit så känsligt att prata om dessa frågor? Det samtalar vi om veckans Hotspot, som bland annat berör Wannseekonferensen, kullager och naziguld.
Gäst i programmet är Aron Flam, komiker och författare till boken ”Det här är en svensk tiger”.
- Visa fler
