Lappland Podcasts
-
Nancys familj tvingades lämna ett krisdrabbat Libanon för att hamna på en flyktingförläggning högst upp i svinkalla Lappland. Idag har Nancy slagit sig ner på den något varmare ön Gotland där hon förutom att jobba heltid som frisör också driver både salonger och restaurang - men hur tusan får hon tiden att räcka till?
I veckans avsnitt får vi ta del av en riktig entreprenör som bjuder in oss i sin hektiska vardag. Bland annat pratar vi om hur det är att starta upp nya verksamheter, vad man kan lära sig av att verka i flera olika branscher samtidigt och varför frisörbranschen klår alla andra branscher med råge - Välkomna!
Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.
Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.
-
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Programmet är en repris från 1 november 2022.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Börje Salming att sätta kaxiga stjärnskott på plats, om gymträningen med gladiatorn som håller honom hel, om cyklingen, om uppväxten i den lilla byn Salmi i nordvästra Lappland och om kärleken till området där vi båda har vistats mycket, om löpningen och om uppoffringarna han har tvingats göra för idrottens skull. Om att träna tillsammans med Ingemar Stenmark, om varför han konsekvent har tackat nej till medverkan i ”Let’s Dance” och om den tunga skadeperioden i mitten av 1980-talet, då många dömde ut honom och ansåg att han var slut. Om att bli äldre, om rädslan för prostatacancer och vad han tycker om att tvingas bära hörapparat.
Ett hyllningsavsnitt till en av våra allra största hockeystjärnor, som tyvärr gick bort nyligen. Tack för allt, Börje! Vi glömmer dig aldrig.
Följ Maratonpodden i sociala medier:
Instagram: https://www.instagram.com/maratonpodden
Facebook: https://www.facebook.com/maratonpodden
Följ Petra:
Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra
Facebook: https://www.facebook.com/petra.manstrom
Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Spring med Petra & CO+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.
–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.
I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.
Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.
–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.
Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
KuPS blev finska cupmästare och deras mittback Diogo Tomas togs ut i landslagstruppen där det är mittbackskris. Antalet gula kort som Hetemaj har dragit på sig är häpnadsväckande många. Balotelli skippade träningen för nattklubbsbesök. Lilian Thuram föreläser i svenska Lappland. Utöver mycket annat smått och gott blir det en frågespecial om rumänsk fotboll.
-
"Det här är bara utvecklingen, den får vi vika oss för!" Så beskriver statsvetaren Evert Vedung den inställning som gjorde att Sverige på kort tid lyckades skapa ett överskott av elektricitet, med ett högt pris för naturen och samerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges elhistoria är den om tidig och snabb utbyggnad av olika energislag som kunde producera el till låga priser. Om innovationer, framsynthet och långsiktighet, men också om naturvärden som offrades i moderniseringens namn. Har vi idag något att lära av den historien, när nu elproduktionen i landet behöver öka kraftigt och snabbt, för att vi ska nå klimatmålen och samtidigt ha en ekonomi i tillväxt?
I tre program besöker Vetenskapsradion några olika elhistoriska platser i Sverige. I denna första del bland annat Horndal i Dalarna, som var den sydliga slutpunkten för den första kraftledningen mellan norra och södra Sverige, vilken togs i drift 1936. Horndal är än idag en stor knutpunkt för kraftledningar och inte minst därför har Google planer på att bygga ett gigantiskt datacenter där, som kommer att sluka oerhörda mängder el.
Vi får också höra historien om hur det spektakulära Stora Sjöfallet i Lappland offrades för vattenkraften.
Medverkande: Magnus Carlson, förvaltare Vattenfall; Kerstin Enflo, ekonomhistoriker Lunds Universitet; Lasse Wallbing, kraftverksveteran och aktiv i Porjus arkivkommitté; Lars-Erik Lindström på museet i Krångede; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap på Uppsala Universitet; Börje Forslund, lokalhistoriker från Avesta samt Bengt Söderkvist, boende i Horndal.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk.
SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts).
Regissör: Lars in de Betou
Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
När järnvägen byggdes ut i Sverige på 1800-talet skapade det möjligheter för turistandet för fler än adelsmän. Badorter som Mölle i Skåne, som tidigt blev en internationell destination, fick sin järnväg till den närliggande orten Höganäs år 1885. Ännu viktigare för turismen blev den norra stambanan till Dalarna och senare Jämtlandsfjällen och Lappland.
Järnvägen, som kom flera decennier senare till Sverige än övriga Europa, blev en succé direkt. Jonsered någon mil utanför Göteborg blev år 1856 ett av de första utflyktsmålen som de första svenska järnvägsresenärerna besökte. Första månaden efter invigningen av sträckan Göteborg-Jonsered hade 4 000 människor testat att flyga fram i 40 km/h. Jonsered låg naturskönt vid sjön Aspen och det byggdes en restaurang på platsen för förfriskningar och måltider.
Den norra stambanan som började byggas under den senare delen av 1800-talet fick en stor betydelse för turismens utveckling först i Dalarna och senare i Jämtland och Lappland.
Järnvägen gjorde det möjligt för en uppåtsträvande borgarklass att besöka fjällen först i Jämtland och senare i Lappland.
Utomlands startade tågturismen ännu tidigare. När frikyrkopastorn Thomas Cook år 1841 organiserade en utflykt med tåg för 500 personer från Leicester till den närbelägna staden Loughborough blev det starten på ett av världens största resebolag.
Semester för flertalet kom först när den första svenska semesterlagen infördes 1938, som gav arbetstagare två veckors betald ledighet per år. När den vanliga arbetarens fick semester fanns det en stor oro för att hen mest skulle lata sig. Idealet var tidigt friluftsliv och även arbetarrörelsen ville se skötsamma arbetare på semester.
Under 1950-talet blev den amerikanska företeelsen camping allt vanligare i Sverige. Många arbetsplatser och organisationer arrangerade semestrar för sina anställda eller medlemmar. Med tiden fick allt fler svenskar fick råd att resa utomlands, till en början med buss, färja och tåg.
De första charterresorna med flyg kom på 1950-talet och gick till Spanien. Med tiden kom kommersiella företag att ta över semesterarrangerandet framför organisationer. Under 1960- och 70-talen ökade antalet husvagnar stort, i takt med att bilismen växte i Sverige. Samtidigt kom charterresandet igång på riktigt. Det närmast maniska flygandet kom med lågprisflygets framväxt på 1990-talet.
I reprisen av det nymixade avsnitt 55 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Anderson, journalist och snart aktuell med boken Ta tåget samt docent Lena Eskilsson, idéhistoriker vid Umeå universitet.
Bild: Svensk tredjeklass vagn av konstnären Oscar Stenvall. Public Domain.
Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det tog sex år för Northvolt att gå från ord till handling. Nu står batterifabriken på plats utanför Skellefteå. Redo för serieproduktion av battericeller. Vår reporter Linda Norstedts har bevakat Northvolts utveckling sedan start. Hon är veckans gäst.
Bland andra tekniknyheter den här veckan märks bland annat regeringens beslut att låta Beowulf Mining gå vidare med gruvplanerna i Kallak i Lappland. Ett omstritt beslut. Varför då?
Entreprenören Carl Pei ska enligt en påkostad presentationsvideo göra konsumentelektronik rolig igen. Carl Pei grundade mobiltelefonbolaget Oneplus som han lämnade hösten 2022. Sedan han startat techbolaget Nothing dess har han lanserat ett par väldesignade men inte allt för imponerande hörlurar, anställt 300 personer i sex länder och tagit in cirka 1,3 miljarder kronor i riskkapital. Målsättningen är att bygga upp ett alternativ till Apple. Flipp eller flopp?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det tog sex år för Northvolt att gå från ord till handling. Nu står batterifabriken på plats utanför Skellefteå. Redo för serieproduktion av battericeller. Vår reporter Linda Norstedts har bevakat Northvolts utveckling sedan start. Hon är veckans gäst.
Bland andra tekniknyheter den här veckan märks bland annat regeringens beslut att låta Beowulf Mining gå vidare med gruvplanerna i Kallak i Lappland. Ett omstritt beslut. Varför då?
Entreprenören Carl Pei ska enligt en påkostad presentationsvideo göra konsumentelektronik rolig igen. Carl Pei grundade mobiltelefonbolaget Oneplus som han lämnade hösten 2022. Sedan han startat techbolaget Nothing dess har han lanserat ett par väldesignade men inte allt för imponerande hörlurar, anställt 300 personer i sex länder och tagit in cirka 1,3 miljarder kronor i riskkapital. Målsättningen är att bygga upp ett alternativ till Apple. Flipp eller flopp?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I byn Puoltsa hoppar älgar in i hästhagarna. Vi möter kanadagäss i Kalmar och lär oss vilka dagfjärilar som är först ut på våren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fjällkantens älgar vandrar långa sträckor. På sommaren håller många till i fjällbjörkskog och videsnår. Under vintern vandrar de ner till tallskogarna för att beta tallbarr. Stora mängder älg kan man se längs de vägar som går in mot fjällkanten. Det gäller särskilt hemma hos renägaren Matti Blind-Berg i fjällbyn Puoltsa, mellan Kiruna och Nikkaluokta i Lappland, där ibland upp till 50-talet älgar kan hoppa in i hästhagarna med islandshästar för att äta av deras hö.
Fältreporter Thomas Öberg möter Matti Blind-Berg och älgarna. I programmet medverkar också Fredrik Stenbacka, fältkoordinator i SLU:s stora forskningsprojekt om älgar. Han är här för att märka och följa älgarna vid fjällranden. Hur vandrar de och varför? Vad söker de under sina vandringar? Hur klarar älgen klimatförändringar?
I en park i Kalmar möter vi kanadagåsen. Fågelskådare Gigi Sahlstrand berättar om hur den kom till Sverige och hur man bäst skiljer den från vitkindad gås.
Soliga marsdagar har lockat fram vårens första dagfjärilar på många håll. Biolog Helena Lager guidar oss till vilka de tidigaste fjärilarna är.
Förra året märkte Anna-Lena Persson att det inte bara var dahlior i hennes övervintrade krukor. Utan bin också - tapetserarbin! Nu undrar hon hur hon ska ge den nya generationen en bra start på livet, i år. Vi ringer upp ekolog Maj Rundlöf för att få svar.
Och så är det SM i stubbsittning i helgen! Vi ringer upp Bosse Rosén för att höra vad det egentligen handlar om.
När nyhetsflödet blir för tungt att bära vänder sig veckans kråkvinklare Maria Westerberg till naturen - inte för lugnet, utan för en annan sorts nyheter.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig.
Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.
Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.
Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.
Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.
Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.
Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.
Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.
Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.
Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland.
Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.
I reprisen av det nymixade avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Varje dag i december fram till jul kommer det komma ettavsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema, varjeavsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet har enanknytning till landskapet.
Dagens landskap: Lappland
Dagens landskapsdjur: Fjällräv
Dagens landskapsblomma: Fjällsippa
Kända orter i landskapet: Kiruna, Vilhelmina
Dagens sagor:
Räven och tranan bjuder på kalas - hittad av mig i Folksagani Sverige 2 – berättarna. Där uppges den vara upptecknad av Olof Petter Petterssoni Vilhelmina
Mannen med fyra söner – hittad av mig i Folksagan i Sverige3 – berättelserna. Där uppges den vara upptecknad av Johan Turi på nordsamiska,som talas i den delen av sapmi där lappland ligger.
-
Skicka ett meddelande till oss (via sms)
Nu blir det bokrecensioner och ett boktips.
Mattias håller på att läsa Urfödan av Lillian Ryd.
Flera som läst denna har svarat med att de tycker att "den är bra men oj så mycket jobb det var med allt förr. Vilken tid det tog och vad de slet."
Mattias tycker att det är imponerande hur de tog tillvara på allt och att de trots allt både åt och levde gott.
I boken så citeras en präst som gjorde studier i Lappland. Han imponerades av mängden färskt kött de hade (bristvara redan då i städerna) och hur gott de levde. Men eftersom de knappt hade bröd eller brännvin så tyckte han att de var fattiga satar som levde ett erbarmerligt liv. Det i sig är värt att fundera en hel del på...
Tess har läst Stefans lilla gröna och hon gillar pappersvalet, trycket, färgerna och bilderna i boken. Boken innehåller en småbrukare (eller självförsörjare) som går sin egen väg och tecknar sina vänners livsporträtt. Boken innehåller recept på mycket syrat och fermenterat, som surkål vilket inte är en överraskning men också surmört, kvass och några andra delikatesser.
Låna böckerna på ditt närmsta bibliotek så kan du bilda dig din egen uppfattning. Eller klicka på länkarna så kan du köpa dem.
Mattias kommer börja läsa Nybyggares dagliga leverne : nybyggare i vilhelmina i mitten av 1800-talet av OP Pettersson här näst.
Nybyggarnas öden skildras i boken "Nybyggares dagliga leverne" av O.P. Pettersson. Hans skildring är unik. Han började göra anteckningar redan på 1800- talet och träffade den första generationens nybyggarpionärer.
Boken kan läsas som en praktisk handbok i "nybyggeri", men också som en social och psykologisk skildring av livet i en liten nybyggarstuga i södra Lappmarken.
O.P. Petterssons manuskript har legat opublicerat sedan 1930- talet. På initiativ av Vilhelmina kommun publiceras nu detta värdefulla material.
Dessutom kommer vi starta en dokumentärpoddcirkel.
Vi tipsar om en dokumentär som vi kommer ta upp i nästa avsnitt, Då kan ni posta i sociala medier vad ni tycker om dokumentären så tar vi upp era åsikter och frågor i podden.
Vi skrev tidigare om dokumentärervi har sett och bad om era tips på dokumentärer vi borde se.
Här är resultatet av det, de dokumentärer vi borde se.Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.
Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna.
För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss.
Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :) -
Linda Åkerberg utnämndes 2019 till Årets Äventyrare efter att hon genomfört ett 486 mil långt äventyr, till fots, med cykel och kajak genom Sveriges alla landskap. Expeditionen gick från Smygehuk i Skåne upp till Treriksröset i Lappland och tog 4 månader.
LänkarWebsite: www.wilderness-stories.com
Instagram: www.instagram.com/wildernessstories/
Facebook: www.facebook.com/wildernessstories
Youtube: Wilderness StoriesBeställ Linda Åkerbergs bok Expedition Sverige på Adlibris
Tiny Beautiful Things av författaren till Wild, Cheryl Strayed
http://www.paceonearth.se/podcast/
- Visa fler
