Södertörns Högskola Podcasts
-
Meritokrati handlar om att den som är mest kompetent och begåvad ska få positionen. Det systemet har gett västvärlden välstånd, jämställdhet och demokrati. Men i dag är den meritokratiska idén utmanad från både woke-vänster och Trump-höger. Kritikerna menar att det inte är de bäst lämpade som har framgång i dag utan att det beror på nätverk och bakgrund, men att vi fortfarande lever i föreställningen om att de faktiskt förtjänat sina positioner. Eliten blir därmed självbelåten. Är kritiken befogad? Och hur står det till med meritokratin inom kulturvärlden, universitetsvärlden och politiken? Är det tabu idag att tala om begåvningar, för att det låter elitistiskt? Gäster: Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent, Anna Victoria Hallberg, litteraturvetare vid Södertörns högskola och Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör vid socialdemokratiska Sydöstran. Programledare: Nina Solomin.
-
Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det?
Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. Programledare: Ninos Chamoun -
Att prata om våra äldre och sex är nästan tabu. Varför är det så?
Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola, hon säger att många, inte minst inom vården, automatiskt ser äldre personer som assexuella. Det är ett problem eftersom det finns många äldre som fortfarande är sexuellt aktiva. Detta blir extra tydligt på till exempel äldreboenden där det är svårt att ha ett privatliv. Sexualitet är välbefinnande och kan vara lika viktigt för äldre som för unga och medelålders. Om det är svårt att föreställa sig, tänk så här: I bästa fall kommer också du att bli äldre.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att prata om våra äldre och sex är nästan tabu. Varför är det så?Linn Sandberg är forskare i genusvetenskap vid Södertörns högskola, hon säger att många, inte minst inom vården, automatiskt ser äldre personer som assexuella. Det är ett problem eftersom det finns många äldre som fortfarande är sexuellt aktiva. Detta blir extra tydligt på till exempel äldreboenden där det är svårt att ha ett privatliv. Sexualitet är välbefinnande och kan vara lika viktigt för äldre som för unga och medelålders. Om det är svårt att föreställa sig, tänk så här: I bästa fall kommer också du att bli äldre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.
Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle.
Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
En av filosofins fäder från den grekiska antiken, vars öde nära flätades samman med en världshärskares. Men hela sitt liv dedikerade han till kunskapen och än idag ekar hans ord tydligare i våra öron än vi kanske förstår.
Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer programledare och manusMarie Fjellborg manusErik Laquist producentZardasht Rad scenuppläsareJulia Öjbrandt ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola.Vill du veta mer om Aristoteles? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Aristoteles av Carlo Natali Aristotle his life and school av Carlo NataliAristotle av George GroteAntikens värld av Robin Lane FoxDen antika staden av Peter ConnollyDen grekiska världen av Hilding Thylander -
Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?
Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om dödstraff är rätt eller demokrati är bra. Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra? Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar kanske ska man hellre prata om kollektiva? Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.
I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?
Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.
Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.
Bokrekommendationer:
Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström.
Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi.
Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden.
Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden
"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst.
Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.
Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen.
Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst. Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
Elina Erikson är forskare vid KTH och undersöker interaktionen mellan datorer och människor. Hon är också en av de forskare som vi har samarbetet med för att ta fram våra scenarier i Framtidsland.
Länkar: GreenLeap
Podcast från Södertörns högskola
Information om klimatlagen
Framtidsland.se
-
Efter en konflikt kring en mammas nya relation vill hennes två äldsta sönerna flytta. Nu misstänks de två unga männen för att ha mördat mamman och allvarligt ha skadat mammans nye pojkvän genom att köra på dem.
Dagens avsnitt handlar om en mordutredning där det fortfarande är väldigt tidigt. Fyra personer sitter häktade. Två bröder är misstänkta för mord på deras mamma och försök till mord på hennes pojkvän. Två äldre släktingar sitter häktade misstänkta för skyddande av brottsling, grovt brott.Ett bråk inom släkten har skett inför mer eller mindre öppen ridå på sociala medier och fallet har skapat en debatt kring hederskultur. Det har pratats om ett slags parallellt rättssystem och enligt åklagaren finns misstankar om ett hedersmotiv. Samtidigt finns röster som motsätter sig den beskrivningen.Medverkande:*David Bardavid, försvarsadvokat*Jonas Öberg, utredare Brå*Jenny Strindlöv, reporter Kvällsposten*Veli Brijani, redaktionschef Radio Romano*Jan Selling, docent i historia och lektor i kritiska romska studier vid Södertörns högskola.Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: [email protected] Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15 -
Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sidan handlade mer om hur norrmännen frigjort sig än självständigheten i sig.
Den åldrande svenska monarken Oscar II, som pratade norska, tog mycket illa vid sig av hur norrmännen frigjorde sig från unionen, som skapades av hans farfar Karl XIV Johan 1814 som kompensation för det förlorade Finland.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola om unionen mellan Sverige och Norge som varade i nästan ett sekel.
Unionen mellan Norge och Sverige fick aldrig den betydelse om Karl XIV Johan hoppades på när han med stormakternas godkännande tog Norge från Danmark i sluttampen av Napoleonkrigen. Norrmännen hade redan skapat en egen grundlag den 17 maj 1814 när Sverige med vapenmakt tvingade Norge att gå i union med Sverige i det som är Sveriges senaste krig.
Unionen var en personalunion där Norge och Sverige fortsatte som två länder med egna lagar och gränser, men samma kung. Men ganska snart kom det att börja gnissla i relationerna mellan norrmännen och svenskarna. En rad politiska kriser kom att leda fram till att det norska parlamentet ensidigt sade upp unionen den 7 juni 1905, något som svenskarna inte accepterade. Men efter utdragna förhandlingar i Karlstad kunde länderna skiljas åt utan våld.
Lyssna också på Napoleons marskalk som räddade Sverige.
Bild: Folksamling vid Rosendals slott med anledning av Unionskrisen 1905 för att visa sitt stöd för den svenska kungen Oscar II. FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: Fa 50736 Stadsmuseet i Stockholm.
Musik: ”Folkevise” av Edvard Grieg, inspelad av Constantin Stephan, piano, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vem är bäst rustad för kris? Kristna amerikanska preppers eller den lydiga svenska samhällsmedborgaren med en plastlåda fylld med fisk på burk och pasta?
Södertörns forskarpodd handlar om kristna preppers och livsmedelsberedskap. Gäster är religionsprofessorn Lena Roos och ekonomihistorikern Paulina Rytkönen, som är lektor i företagsekonomi på Södertörns högskola.
Programledare: Magnus Brodin & Moa Svan
Producent och ljudmix: Moa Svan
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
