vinterkriget Podcasts
-
Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden.
Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.
Ett program av Julia Wiræus
Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]
Slutmix: Emilia Martin
Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.Medverkande:
Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg
Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter
Rainer Knapas, kulturhistoriker
-
Aina Cederblom var filantrop och vävlärare, äventyrare och hjälparbetare. Hon reste ensam i en liten motorbåt runt i världen från 1930-talet och framåt och kom under sitt nästan 90-åriga liv att engagera sig för fattiga och utsatta människor. Hon gjorde viktiga insatser för finländare efter finska vinterkriget och hon grundade vävskolor på Färöarna, i Indien och i Brasilien.
-
Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.
Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.
Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.
Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar.
Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.
I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.
Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.
Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.
Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönika 16 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris, torsdag.
När det är krig får man dra åt svångremmen och sluta festa. “Stop partying!” sa FN:s miljöchef, Inger Andersen med eftertryck i min bandare.
Hon, som vuxit upp i Danmark efter andra världskriget, minns hur det var, säger hon. Man fick snåla med både det ena och det andra. Varför skulle inte vi kunna göra detsamma? undrar hon.
Hon är inte ensam om att uppmana till sparsamhet just nu. Chefen för internationella energiorganet IEA, Faith Birol, varnade nyligen för att Europa kan gå mot en svår vinter med energibrist på grund av Rysslands krig i Ukraina. Enligt Birol är det helt nödvändigt att sätta igång och spara energi för att minska hushållens höga räkningar, stoppa beroendet av Ryssland och andra oljeländer och snabbt sänka koldioxidutsläppen, som driver klimatkrisen.
IEA kom redan under krigets första veckor med förslag på vad som kunde göras: att sänka hastigheten på motorvägar med minst 10 km/h, införa bilfria söndagar i Europas städer, sänka priset på kollektivtrafik, och sänka inomhustemperaturen i offentliga byggnader till exempel. Att sänka temperaturen hemma är ju dessutom något som privatpersoner kan göra omedelbart.
Enligt IEA:s beräkningar skulle en grad lägre temperatur kunna minska Europas import av gas med 10 miljarder kubikmeter per år, vilket motsvarar drygt 6 procent av den årliga importen från Ryssland. Kanske inte en så stor uppoffring, om vi betänker att medeltemperaturen inomhus i Europa är 22 grader.
Skulle det ändå kännas kyligt hade en annan energiexpert jag träffade häromveckan en idé. Precis som Finlands sak en gång var vår under vinterkriget 1939, då svenska kvinnor stickade tusentals sockar och vantar till soldaterna vid fronten kanske det vore dags att ta fram stickorna igen? Amory Lovins, världsledande expert på energieffektivisering plirade plötsligt med ögonen mot slutet av vår intervju.
– Med små mössor att ha på sig inomhus kan man sänka temperaturen ganska mycket utan att frysa, sa han. Mössorna kan vara gula och blå, som Ukrainas färger. Ja förresten, som Sveriges färger också ju, sa han. Såklart! Kampanjen måste ju starta här! Gula och blå små mössor som ett tecken på att vi sänker temperaturen ett snäpp i solidaritet med Ukraina i vinter, sa energiexperten.
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
[email protected] -
Från 2012, nu i högre ljudkvalitet. När Ryssland anfaller Finland 1939 bestämmer den svenska regeringen att Sverige ska vara icke krigförande. I stället föds den Svenska frivilligkåren, och 8000 svenskar ansluter sig.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
En dokumentär av: Simon Moser.
Exekutiv producent: Amanda Rydman.
Publicerad: 2012. Detta är en något förkortad version från 2022.
-
I Suomussalmi i norra Finland är minnet starkt av det ryska angreppet under Vinterkriget 1939. Och många ser likheter med dagens invasion i Ukraina.
Det är tätt mellan alla minnesmärken och platser som beskriver händelseförloppet under Vinterkriget, och intresset för historien har ökat. Suomessalmi ligger kloss an mot ryska gränsen, och det var här, via den så kallade Raatevägen, som Ryssland anföll med manskap och utrustning som var långt större än vad Finland förmådde.
Men finnarna var rustade för den kärva vintern, kunde terrängen och var duktiga på skidor. Och det var omständigheter som var avgörande till Finlands fördel.
– Min morfar var med i kriget men jag trodde aldrig att jag skulle uppleva ett krig så nära säger Tiia Hietaniemi.
Hon jobbar som lärare på skolan i Suomussalmi och kommer med sina elever för att lära mer om hur man ska bete sig vid olika typer av kriser.
– Många har funderat över vad ska jag göra om kriget kommer och minnen kommer tillbaka som mor- och farföräldrar berättar om kriget, säger Tiia Hietaniemi.
Grannen i öster är väldigt nära men ändå långt borta konstaterar Lassi With, pensionär och guide.
– Folket tänker illa om ledningen i Ryssland, men många vanliga människor är också på ett sätt offer för situationen.
Reporter: Carina Holmberg
[email protected] -
Nordegren & Epstein har redaktionsdag och därför sänder vi inte direkt. Istället bjuder vi på höjdpunkter från tidigare program i år. Det blir bland annat om Republiken Jämtland, skäggtrender och finska vinterkriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Republiken Jämtland - skämt eller allvar?Republiken Jämtland som bildades 1963 när regissören och skådespelaren Yngve Gamlin lite på skämt utropade sig till republikens första president. Vilket syfte har verksamheten idag? Handlar det om skämt eller allvar? Och hur går det till när man väljer sina presidenter? Vi pratade med Sofie Sillrén från Storsjöyran och Gunnel Olausson som skrivit en bok om republikens historia.
Skäggtrender och skägghistoriaÄr Daniel Alling helt fel i tiden när han nu spar ut sitt skägg, när det mer androgyna är på frammarsch? När inföll Peak Beard (intressemässiga skäggtoppen)? Vad är det som gäller för ansiktsbehåring våren 2022? Barberaren Håkan Ström besökte studion och bjöd på lite vägledning och skägghistoria.
Vilka likheter finns mellan kriget i Ukraina och det finska vinterkriget?Det som händer i Ukraina har likheter med Sovjetunionens anfall på Finland 1939. Och Ukraina har visat på stark motståndskraft, precis som Finland gjorde. Vi pratade med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om det finska vinterkriget och om hur erfarenheterna därifrån påverkar säkerhetsdebatten. Och så gav Christer Flythström, programledare på Sveriges Radio finska, en bild av hur vinterkriget präglar finländare än idag med ord som fosterlandskärlek och plikt.
Programledare: Louise Epstein, Thomas Nordegren och Daniel Alling.
Producenter: Olle Björkman, Amanda Rydman och Jennie Sjöström.
-
David mot Goliat så kan parterna i båda krigen beskrivas. Men hur lika är krigen egentligen, och hur mycket påverkas Finland av sin historia idag? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka likheter finns mellan kriget i Ukraina och det finska vinterkriget?Det som händer i Ukraina har likheter med Sovjetunionens anfall på Finland 1939. Och Ukraina har visat på stark motståndskraft, precis som Finland gjorde.
Vi ska prata med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om det finska vinterkriget och om hur erfarenheterna därifrån påverkar säkerhetsdebatten. Och så ger Christer Flythström, programledare på Sveriges Radio finska, en bild av hur vinterkriget präglar finländare än idag med ord som fosterlandskärlek och plikt.
Tobaksförbud för alla födda efter 2010 föreslås i DanmarkDen danska regeringen vill komma tillrätta med danskarnas supande och rökande. Nu föreslås att alla som är födda efter 2010 ska förbjudas att köpa tobak – för resten av livet! Och så höjda åldersgränser för alkohol.
Dessutom lite prat om historien bakom de ryskbyggda MIG-29 planen, som är en av punkterna på NATO:s toppmöte i Bryssel idag.
Programledare: Thomas Nordegren
Sidekick: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman
-
Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.
- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.
Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.
Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig.
Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.
Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.
Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.
Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.
Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.
Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.
Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.
Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.
Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland.
Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.
I reprisen av det nymixade avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det var med en KV-1 som kapten Kolobanov lyckas slå ut en jäkla massa tyska stridsvagnar och pansarvärnskanoner i ett enda slag under andra världskriget. Men innan dess hinner han med en vända i finska vinterkriget.
-
Vad får 8000 svenskar att frivilligt lämna freden i Sverige för att försvara Finland med livet som insats? När Ryssland i slutet av november 1939 anfaller Finland startar det finska vinterkriget. Sverige ställer sig helhjärtat bakom Finland.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
" Finlands sak är vår" myntas som begrepp och det svenska stödet liknar en religiös hänförelse. Många svenskar vill att Sverige ska gå in kriget med trupp på Finlands sida, men regeringen bestämmer att Sverige ska vara ickekrigförande. Det är då Den Svenska Frivilligkåren föds.
Men i krigets Finland visar det sig att svenskarna är långt ifrån lämpliga som soldater och många når aldrig fram till fronten ens. Svenskarnas största fiende visar sig vara kölden. Den rekordkalla vintern 1939-40 sjunker temperaturerna under 40 minusgrader.Producent: Simon Moser
