riksdagen Podcasts
-
När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.
Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet. Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén. Två procent av BNP inte tillräckligt Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB. Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.Hur stor andel av BNP kan det handla om? Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.Men ni måste väl ge den informationen till politikerna? Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.Svårt klara rekryteringen En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år. ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark -
Genom ett sammanträffande av kosmiska mått hittades Skansens förrymda avelsuggla Percy i förmiddags av Mikael Uggla, handläggare på Lidingö stad.
Vi har med oss ugglefantasten och handläggaren på Lidingö stad, Mikael Uggla, som själv får resonera om vad det säger om hans relation till ugglor att just han hittade Percy. Sedan har vi med oss kostymören Bente Rolandsdotter. Hon har gjort en naken fat suit eller tjockisdräkt till operasångerskan Katharina Karnéus som hon använder sin roll i Hoffmanns äventyr på Göteborgsoperan. Men är det kroppspositivism eller sexism? Och så pratar vi om förra årets rekordfå motioner i riksdagen. Varför vill ingen skriva motioner längre? Och vilka var de konstigaste förra året? Ekots politikreporter Lova Olsson berättar mer. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Fabian Asserbäck -
.. .
SKAPA 2022 200 . .. .. . . . .. PEN .SVENSK TEXTSams tyg gör att du med en knapptryckning ändrar storlekSamer Issas nya teknik gör att du kan ändra storlek på ditt klädesplagg med ett knapptryckKholod Saghir är kritisk till den nya svenska lagen som journalister befarar kan försämra yttrandefrihetenSam Issa vann nyligen Sveriges finaste innovationspris, SKAPA-priset 2022 på 200 000 kronor. Han har skapat en nanoteknologilösning som utvecklar nya smarta textilier. Tekniken gör att man kan anpassa både sko- och klädstorlekar med ett par knapptryckningarI arabisk talkshow hör du Samer Issa berätta om tekniken och hur den kan förändra textilindustrinDen svenska riksdagen antog i mitten av november en ny och kontroversiell lag om utlandsspioneri. Kritikerna som bland annat är journalister och medieföretag runt om i Sverige kritiserar den nya lagen och menar att den hotar den svenska yttrandefriheten och tryckfrihetenKholod Saghir är chefredaktör för Svenska PEN-klubbens nättidning PEN/Opp och berättar vad den nya lagen innebär -
Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Riksdagsledamoten, författaren och historiedoktorn Mauricio Rojas gästar gänget. Mauricio har varit alltifrån vänsterrevolutionär i Chile till VD på Timbro i Sverige. Han satt i riksdagen för Folkpartiet men lämnade Sverige under 2008. Idag är han tillbaka som riksdagsledamot för Liberalerna.
Tack för att du är vår Patreon! ❤️
Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönika 21 november 2022.
Helsingfors, måndag.Det är dålig stämning i den finska regeringen och det förklaras med en tidig, hastigt stigande valfeber grundad i dåliga opinionssiffror hos särskilt ett av regeringspartierna.Det finska riksdagsvalet är först i april nästa år och för en utomstående betraktare känns det onekligen tidigt för såpass hög temperatur inom politiken redan nu.Men oj, oj , oj suckar de finländska kollegorna jag sitter bredvid på pressläktaren i riksdagen när vi lyssnar på debatterna. Tonläget har förändrats och behovet av att markera det egna partiets politik märks tydligt.Och när regeringen Marin presenterar valperiodens sista lagpaket för riksdagen, ja, då är det många förslag som blir kvar i byrålådan, för husfridens skull som Svenska Yle uttrycker det.Det blir ingen exitskatt för att täppa till kryphål för skatteplanering utomlands , inga förändringar i arbetslöshetsersättningen eller några lättnader i studielånen för dem som flyttar till glesbygden. Allt för sammanhållningens skull.Men en av de allra svåraste knutarna, en riktig surdeg som knådats i över 10 år i Finland, tar regeringen Marin strid om.Det handlar om förslaget om ny Sametingslag som läggs fram till riksdagen trots att regeringen inbördes är oense.Nu står hoppet till oppositionen att den röstas igenom.Vilka är det då som står i de olika ringhörnorna i regeringsbråket?Ja, det är Centerpartiet som pekas ut som bråkstaken.Politiska journalister och statsvetare förklarar situationen med rekordlåga opinionssiffror för Centerpartiet som gör det nödvändigt för partiet att skilja ut sig och markera handlingskraft mot sina väljare.Och det spekuleras i om det kommer gå så långt att partiet till och med väljer att lämna regeringssamarbetet före valet. För Sanna Marin, socialdemokrat och statsminister, vore det ett bakslag. Att hålla ihop regeringen hela vägen, beskrivs som ett prestigeprojekt för henne. För centerns del har det nya fräna tonläget inte gjort någon skillnad när det gäller väljarsympatier. Opinionssiffrorna är fortsatt rekordlåga.Skillnaden hittills är som sagt dålig stämning och det märks i relationen mellan statsminister Sanna Marin och Centerns partiledare Annika Sarikko.Kroppsspråket visar tydligt att tonen är mindre hjärtlig dom emellan. Oavsett, vad de olika tvistepunkterna landar, det bådar spännande valtider i Finland. Drygt fyra månader kvar till valet och uppfriskande hög temperatur redan nu.Carina Holmberg, Helsingfors [email protected] -
Halva Twitter var övertygade om att tredje världskriget var på gång när två robotar slog ned i Polen — nu hade ryssen gått över gränsen. Men snart kom uppgifter som pekade åt ett annat håll. Vi reder ut vad vi vet hittills och vad det betyder. Dessutom: Kith Mårtensson hittar ny inkomstkälla genom att polisanmäla kritiker, riksdagen röstar om grundlagsändring som inskränker yttrandefriheten och Donald Trump vill bli president igen.
Inlägget Attacken mot Polen dök först upp på Radio Svegot.
-
Halva Twitter var övertygade om att tredje världskriget var på gång när en robot slog ned i Polen — nu hade ryssen gått över gränsen. Men snart kom uppgifter som pekade åt ett annat håll. Vi reder ut vad vi vet hittills och vad det betyder. Dessutom: Kith Mårtensson hittar ny inkomstkälla genom att polisanmäla kritiker, riksdagen röstar om grundlagsändring som inskränker yttrandefriheten och Donald Trump vill bli president igen.
DETTA ÄR INTE HELA AVSNITTET. Hela avsnittet finns på https://www.svegot.se för dig som är eller blir stödprenumerant.
Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/support
Ge en gåva: https://www.svegot.se/donera
Dagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/ -
15 november. Riksdagen vill ändra grundlagen och införa det nya tryckfrihetsbrottet utlandsspioneri. Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke varnar för att det kan få stora konsekvenser. Andreas Ericson intervjuar honom.
-
På onsdag den 16 november kan riksdagen fatta beslut om en ändring i grundlagen, som hotar både demokratin och yttrandefriheten. Med den kontroversiella lagen om utlandsspioneri riskerar graverande uppgifter att stanna i det fördolda – och journalisten bli spion.
Eller hur ska man egentligen förstå det som nu sker? Kan viss journalistik snart bli olaglig? I vilken utsträckning kan detta påverka möjligheterna att bevaka Sveriges internationella samarbeten och avslöja missförhållanden? Och vad händer med meddelarfriheten? Kommer ingen att våga vara visselblåsare längre?
Konstitutionsutskottet har redan sagt ja till lagändringen, och snart ligger förslaget på riksdagens bord ännu en gång. Våra folkvalda är på god väg att anta den nya spionlagen – men det får inte ske utan debatt om vilka konsekvenser det för med sig.
PK-debatt 14 november 2022 på Kulturhuset i Stockholm.
Medverkande:
Nils Funcke, journalist och debattör i yttrandefrihetsfrågor Stina Oscarson, författare och samhällsdebattör Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet Ida Karkiainen (S), ordförande i Konstitutionsutskottet och tidigare civilminister Jan Riise (MP), ledamot KonstitutionsutskottetPK-debatt leds av Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
Kvällen inleddes med ett samtal med den turkiske exiljournalisten och debattören Bülent Kenes. Han bor i Sverige och precis har pekats ut som "terrorist" av Turkiets president Erdogan, som vill se honom utlämnad.
-
Alice Bah Kuhnke och jag träffas en solig morgon i Bryssel och pratar förstås bland annat lite om denna stad!
Så länge hon kan minnas har hon känt, haft och visat ett stort engagemang, oavsett om det varit socialt, inom idrott, i nöje eller politik.
Det har alltid funnits en övertygelse kring att kunna göra skillnad och det har varit självklart att våga höras.
Vi pratar om vägen in i politiken och om hur det gick till när hon tillfrågades om att bli minister. Vad innebär egentligen ett ministerskap och måste en minister alltid tillhöra ett parti?
Riksdagen byttes mot EU efter att hon blev övertalad att kandidera och Alice berättar hur dagarna kan se ut och om hur hon ser på att vara EU-parlamentariker.
Har EU blivit för stort? Hur stor plats just nu tar problemen i Iran och Ukraina ? Hur går det till när EU påverkar i världen?
Skälen till att klimatfrågan är så central nu vet vi i mångt och mycket- Alice förklarar hur hon ser på detta och belyser de fyra B’na.
Vi pratar även cancelkultur, om att det gått fem år sedan MeToo och om hur vi som inte råkat ut för rasism kan agera och vara en konstruktiv kraft emot dessa strukturer.
God lyssning !
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnade idag över regeringens budget till riksdagen. En budget hon själv beskriver som återhållsam. Men är den det?
Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnade idag över regeringens budget till riksdagen. En budget hon själv beskriver som återhållsam. Men är den det?
Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.
Regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas första budget presenterades i dag. Hör rapport från politikreporter Pontus Mattson direkt från riksdagen. Även debatt mellan finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg. Timbros Ellen Gustafsson och DN:s ledarskribent Susanne Nyström om budgeten ur ett klimatperspektiv. Ekonomer diskuterar budgeten och Ekots inrikespolitiska kommentator. I dag är det mellanårsval i USA. Cecilia Khavar, Roger Wilson, Caroline Kernen och Ginna Lindberg är på plats. Statsminister Ulf Kristersson har träffat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, vi får en rapport därifrån. I Visby har första rättegångsdagen mot terroråtalade Theodor Engström inletts. -
Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.
Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju. Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann." I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren. Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren. "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena HallengrenKommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans. "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman Intervjun spelades in den 28 oktober 2022. - Visa fler
