Thomas Öberg Podcasts
-
Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.
Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.
Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.
I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.
Och veckans kråkvinkel handlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.
En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.
Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.
En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.
Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.
För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.
-
Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.
På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnu på samiska, Tornionjoki på finska, Tornionväylä på meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.
Historikern Curt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.
Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi. I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.
Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall
-
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.
De fem arenornaOsaby
Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.
Ammarnäs
Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.
Nittälvsdalen
I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.
Vendelån
Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.
Getterön
Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.
Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz. -
Biologen Emil Viktor Nilsson återskapar blomsterängen hemma hos sig. Och Ulla och Staffan Livbom matar rådjur norr om Luleå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tio års tid har biologen Emil Viktor Nilsson arbetat hårt med att återskapa blommande ängs- och hagmarker där han bor, Rävbacken söder om Uppsala. Gran och tall har tagits bort, och nu samarbetar mular och liar på torrbacken. Växtart efter växtart återvänder - och med dem insekterna.
Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på, och hoppas på gullvivor, svartpälsbi och att den väna kattfoten börjat blomma.
Vi fortsätter på "hemma hos"-temat. Thomas Öberg besöker Ulla och Staffan Livbom i Sundom norr om Luleå. De umgås med rådjur ungefär som andra gör med omgivningens fåglar - genom att vintermata dem. Som mest har de haft över 30 rådjur samtidigt i trädgården.
Och så får vi svar på flera frågor om badande djur: Om det är vanligt att se säl mitt i Stockholm, varför kråkorna badar i en myrstack och hur det kom sig att en fladdermus var ute på simtur.
I veckans kråkvinkel berättar Joacim Lindwall om det perfekta utflyktsfikat.
Programledare är Mats Ottosson.
-
När isarna varken bär eller brister tar vår fältreporter svävare till yttersta skärgården. Och i söder letar vi nio sorters sippor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det kallas förfallstid, när isarna i Bottenviken varken bär eller brister. Men med hjälp av svävare ska fältreporter Thomas Öberg ta sig ända ut i Luleås yttre skärgård. När han och skärgårdsbon och biologen Jan-Axel Sundin kryper ur tältet på lördag morgon hoppas vi på gråsäl, vikaresäl, gäss, havsörnar och sjungande vårfåglar.
Och apropå vår så räcker det inte med en ynka sippa för Ing-Marie Frösemo och Björn Johansson i Kalmar. De vill ha nio olika sorters blommande sippor på samma dag – då är våren fullbordad. Reporter Lisa Henkow följde med på deras årliga sipp-safari i Östra Småland och fick se grönsippa och vitsippa i Nybrotrakten, blåsippa, gulsippa, svavelsippa, mosippa, fältsippa och backsippa i vacker blom på Öland. Får de också se den sällsynta tovsippan i utslaget skick, ja det är frågan.
Vi tar också tag i lyssnarfrågor om pyttekryp som myllrar i varmbänken och märkliga benvita bollar på havsstranden.
I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson fått förtroendet att hålla ett tal till våren.
Programledare: Jenny Berntson Djurvall
-
I byn Puoltsa hoppar älgar in i hästhagarna. Vi möter kanadagäss i Kalmar och lär oss vilka dagfjärilar som är först ut på våren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fjällkantens älgar vandrar långa sträckor. På sommaren håller många till i fjällbjörkskog och videsnår. Under vintern vandrar de ner till tallskogarna för att beta tallbarr. Stora mängder älg kan man se längs de vägar som går in mot fjällkanten. Det gäller särskilt hemma hos renägaren Matti Blind-Berg i fjällbyn Puoltsa, mellan Kiruna och Nikkaluokta i Lappland, där ibland upp till 50-talet älgar kan hoppa in i hästhagarna med islandshästar för att äta av deras hö.
Fältreporter Thomas Öberg möter Matti Blind-Berg och älgarna. I programmet medverkar också Fredrik Stenbacka, fältkoordinator i SLU:s stora forskningsprojekt om älgar. Han är här för att märka och följa älgarna vid fjällranden. Hur vandrar de och varför? Vad söker de under sina vandringar? Hur klarar älgen klimatförändringar?
I en park i Kalmar möter vi kanadagåsen. Fågelskådare Gigi Sahlstrand berättar om hur den kom till Sverige och hur man bäst skiljer den från vitkindad gås.
Soliga marsdagar har lockat fram vårens första dagfjärilar på många håll. Biolog Helena Lager guidar oss till vilka de tidigaste fjärilarna är.
Förra året märkte Anna-Lena Persson att det inte bara var dahlior i hennes övervintrade krukor. Utan bin också - tapetserarbin! Nu undrar hon hur hon ska ge den nya generationen en bra start på livet, i år. Vi ringer upp ekolog Maj Rundlöf för att få svar.
Och så är det SM i stubbsittning i helgen! Vi ringer upp Bosse Rosén för att höra vad det egentligen handlar om.
När nyhetsflödet blir för tungt att bära vänder sig veckans kråkvinklare Maria Westerberg till naturen - inte för lugnet, utan för en annan sorts nyheter.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
I mer än 30 år har rockbandet bob hund banat sin alldeles egna väg framåt. Inte utan interna konflikter. Nu har de vänt tillbaka i tiden för att göra en arkeologisk utgrävning i sina egna lämningar från 90-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På det nya albumet ”Det allra näst bästa” har de sållat ut just de näst bästa låtarna, låtarna som spelades in men av någon anledning aldrig gavs ut – förrän nu.
I en intervju i P1 Kultur berättar bob hunds Thomas Öberg och Conny Nimmersjö om hur de lyckats samsas sex personer och hålla samman som band i över 30 år.
Programledare: Eskil Krogh Larsson.
-
Vi sänder från Tjärnö där forskare arbetar för att rädda svenska korallrev. Vi upplever norrsken och uppmärksammar Vinterfåglar inpå knuten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Korallrev förknippas kanske framför allt med ett tropiskt klimat men även på våra breddgrader finns det koraller. Ögonkorallen lever i kallt vatten och vid den bohuslänska kusten finns det idag två områden med levande korallrev, åttio meter under havsytan. Tidigare fanns det fler levande korallrev i svenska vatten och nu jobbar forskare på Tjärnö marina laboratorium med att restaurera några av dem, bland annat genom att placera ut konstgjorda revstrukturer på havsbotten.
Morgonens fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Tjärnö tillsammans med Ann Larsson, forskningsledare på Tjärnö marina laboratorium, och Anita Tullrot, projektledare på länsstyrelsen.
Från havsdjupen tar vi oss upp i rymden - till norrskenet. Thomas Öberg har träffat norrskensfotografen Peter Rosén under de dansande färgskyarna på Bottenvikens is.
Och så är det som julafton för alla fågelälskare. 28-31 januari pågår Vinterfåglar inpå knuten och där kan alla medverka genom att räkna de fåglar man ser från sin bostad. Vi pratar med flera personer som ska räkna i helgen.
I veckans kråkvinkel binds himmel och hav samman. Mats Ottosson får ny förståelse för det mystiska havet genom att titta upp i luften.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Vårt sätt att lysa upp planeten gör livet tufft för många arter. Vi möter Johan Eklöf som skrivit boken Mörkermanifestet. Och så följer vi med på insektskurs i natten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Allt liv på planeten har anpassats till dygnets rytm mellan ljus och mörker. Men numera lyser vi upp även nätterna med konstgjort ljus. Hur det stör organismerna - både de dagaktiva och de nattaktiva - berättar fladdermusforskaren Johan Eklöf i nyårsdagens Naturmorgon. Reporter i den hyfsat mörka natten är Jenny Berntson Djurvall.
Vi fortsätter genom mörkret, till en småländsk skog, där reporter Lisa Henkow möter ett gäng biologistudenter som går på insektskurs.
Så här på årets första dag drömmer vi oss tillbaka till fina naturupplevelser som ni lyssnare varit med om förra året. Bland annat ska vi prata med Marie Andersson som badade med sälar mitt i kalla vintern!
Även veckans kråkvinklare Thomas Öberg tar sig friheten att drömma. Både mardrömmar - och drömmar om en uthärdligare värld.
Programledare är Joacim Lindwall.
-
Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.
I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.
I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.
I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.
Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
När ogräsen försvinner i kulturlandskapet försvinner också pollinatörernas mat. Vi hör om arbetet för att rädda korndådran. Och så sänder vi direkt från laxens lekplats i Vassara älv. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På försommaren vandrar tusentals laxar upp i Norrlandsälvarna för att leka. Framför sig har många laxar en 40 mil lång simtur uppströms. Nu i september är det dags för laxarna att leka. Vår reporter Thomas Öberg finns den här morgonen uppe i Kalixälvens källflöden för att förhoppningsvis få vara med om laxarnas lek på grunda grusbottnar. Till sin hjälp vid Vassara älv har han fiskebiologen Andreas Broman.
Och så ska vi mer än 150 mil söderut, till Hörrs byagård i Skåne. Här arbetar lantbrukaren Helena Hepp för att bevara ett ogräs: korndådran. För paradoxalt nog är det så att många åkerogräs är hotade idag, och de är viktiga inte minst för vilda bin och andra pollinatörer.
Jesper Elsander i Stora Tuna upptäckte ett helt gäng larver i vitkålslandet - och noterade att de verkar hålla med synkroniserad gymnastik! De gör gemensamma snabba rörelser. Varför? Vi ber en expert svara.
Och så bjuder vi på ett kort möte med skäggmesen - den som bestämde sig för att flyga in i ringmärkningsnätet exakt tio minuter efter vår direktsändning förra lördagen.
I veckans kråkvinkel tar vi oss långt ut i skogen. Till en övergiven skogskoja. Författaren Mikael Niemi lägger örat mot de murkna bräderna och hör historien om gubben som tog sin tillflyktsort hit, en gång för länge sen.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
-
Vi spanar efter flyttfåglar på Pite Rönnskär och möter humlepälsbiet som inte längre är akut hotat. Och hur får man tag i ett svampställe? Programledare: Mats Ottosson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu lämnar de landet, flyttfåglarna. Ruschen mot sydligare breddgrader märks både i norr och i söder. Så även på Pite Rönnskär, ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå där havet tar vid ända till Finland. Här finns morgonens fältreporter Thomas Öberg tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. De spanar upp i skyn och håller koll på om några flyttfåglar landar i rönnar och havtornsbuskar mellan fyren, kapellet och fiskeläget.
Det lurviga humlepälsbiet hör till Sveriges mest ovanliga biarter - fram till helt nyligen fanns det bara i två byar på Österlen i Skåne. Men tack vare hårt arbete ser framtiden nu ljusare ut för humlepälsbina. Vi möter dem, och entomolog Björn Cederberg, vid en tegelvägg med gammaldags lerbruk där bina bygger sina bon.
Långt vanligare än humlepälsbiet är bålgetingarna. Och många har mött de stora steklarna i sommar. Vi pratar med stekelexpert Niklas Johansson för att lära känna den här geting-giganten.
Svamphösten har börjat bra. På sociala medier ser vi jättestora Karl Johan-svampar och spadvis med kantareller. Men hur bär man sig åt för att hitta svamp? Och hur tar man sig in i en svampcommunity där få vill avslöja sina svampställen? Vi pratar med svampkännarna Patrick Björck och Mirjam Haj Younes.
Och i veckans kråkvinkel saknar Joacim Lindwall inte alls fikarummet på jobbet. Det finns ju fullt med trevliga maskar, gråsuggor, hoppstjärtar och andra arbetskompisar bara ett greptag bort - i komposten.
Programledare är Mats Ottosson.
-
Vi besöker Sveriges största glaciär och följer Piteälven ner till niporna nära kusten. Och så gräver vi djupt i jorden för att få reda på varför parkslide sprider sig så effektivt. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi färdas 40 mil längs med den storslagna Piteälven, en av Sveriges fyra nationalälvar. Vår reporter Thomas Öberg gör först ett stopp vid källorna tillsammans med Per Holmlund, professor i glaciologi. Platsen är landets största glaciär, Sálajiegna i Suidälbma-massivet. Sedan besöker vi de nedersta delarna, där älven kantas av nipor, branta sandslänter mot vattnet. Ciceron här är biologen Hansi Gelter.
Och så möter vi en växt som verkar ha superkrafter - parkslide. En vacker trädgårdsväxt med rötter i Japan, men som här blivit invasiv och väldigt svår att bli av med. Men hur kommer det sig att den är så framgångsrik? Reporter Karin Gyllenklev söker svaret i underjorden tillsammans med växtekologen Tina d'Hertefeldt.
I våras berättade vi att en underart av mnemosynefjäril som bara finns i Blekinge befarades ha dött ut. Vi ringer upp Annika Lydänge på Länsstyrelsen i Blekinge för att höra om någon individ synts till i sommar.
När blev spindeln ett skadedjur, som behöver saneras bort? Det frågar sig Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
- Visa fler
