Göteborgs universitet Podcasts
-
Både statsministern och presidenten vill gå med i Nato. Men vems besked väger tyngst? Dessutom: Intelligenta valkompasser, sjungande lokatter och kungliga pensionärer.
Tidigare idag berättade Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de är eniga om ett finskt medlemskap i Nato. Men vad säger den finländska konstitutionen om deras respektive befogenheter? Soili Huokuna från Sveriges Radio Finska reder ut vem som har makt över vad.Valet till Sveriges Riksdag närmar sig, och som vanligt finns det gott om valkompasser som osäkra väljare kan ta hjälp av. Genom att svara på olika frågor ska man kunna få veta vilket parti som bäst skulle representera ens intressen och åsikter. Men hur stor nytta gör en valkompass? Skulle en sådan kunna bli bättre på att fatta beslut än den mänskliga hjärnan? Och vad skulle hända med demokratin i så fall? Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet, berättar hur man gör en valkompass och hur de bäst används.Och så undrar vi hur det kommer bli med stödet för den brittiska monarkin, nu när drottning Elizabeth delegerar allt fler arbetsuppgifter till tronföljaren prins Charles. Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i London, berättar vad britterna tycker om den saken. Prins Charles kommer att vara en bra bit över 70 när han tar över som regent. Går det att få en nystart med en kung som för länge sedan passerat pensionsåldern? Vi ställer frågan till hovexperten Roger Lundgren.Vi funderar också över vad vi kan lära oss av danska muslimer, när det gäller hur Rasmus Paludans koranbränningar ska bemötas. Och så diskuterar vi varför sjungande glassar och lokatter har blivit svenska folkets favoriserade fredagsunderhållning.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman -
Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.
Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
I denna episod av Fråga Forskaren träffar vi Stefan Tengblad, professor i HRM vid Göteborgs Universitet. Fokus för samtalet är den senaste Cranetstudien - världens största forskningsenkät om HR- och personalfrågor. Studien som ca vart femte år genomförs i Sverige och över 40 andra länder tar fram angelägen kunskap om hur HR-området och HR-professionen utvecklas.
Även om arbetet pågår för fullt med att analysera resultatet får vi en inblick i delar av det svenska resultatet. Vi svarar bland annat på frågorna:
* Vad har förändrats och utvecklats sedan den senaste studien 2014?
* Vad för kompetenser/bakgrunder skulle behövas i ett HR-dream team?
* Vad kan organisationer och företag i allmänhet och HR funktionen i synnerhet lära och ha för nytta av studiens resultat? -
När Rasmus Paludan ville demonstrera i Borås fick han avslag. Såhär löd motiveringen:
Polisen har med hänsyn till den hot och riskbedömning samt de allvarliga ordningsstörningar och våldsamma upplopp som inträffade under påskhelgen beslutat om avslag.
Men det var det som sades därefter som ledde till höjda ögonbryn. Kommenderingschefen Emelie Kullmyr meddelade även att:
Rasmus Paludan har en retorik som går ut på att skapa oordning och kaos. Vi behöver hjälpas åt att för att slå hål på den retoriken.
Är det rimligt att vi har polischefer som fattar beslut baserat på personliga åsikter? Ska polisen verkligen recensera dem som vill nyttja sina fri- och rättigheter? Och är detta en del av en bredare trend?
I dagens podd pratar jag med Jakob Heidbrink, universitetslektor på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, om detta och om olika tjänstemannaideal som står mot varandra, riskerna med att staten blir mer tillrättavisande mot medborgarna, olika definitioner av demokrati som är svåra att förena, hur tjänstemannaaktivismen motiveras med hänvisning till nazismen, och mycket annat.
Dessutom pratar vi om traditionella europeiska kampsporter (HEMA), som Jakob tränar. Själv är han främst inriktad på långsvärd och sabel, men det finns ett antal andra stilar och vapen. Vi pratar om hur realistiska striderna i Game of thrones och The Witcher verkligen är, med mera. Bonusfråga: Vilket svärd är bäst ur självförsvarssynpunkt? (Se bild längst ned.)
Länkar till dagens avsnitt
Jakob Heidbrink – “Inte bara Transportstyrelse har problem”
De många skandalerna inom myndigheter och verk som mött oss är inte enskilda händelser. De är delar av en allmän förvaltningskris, varnar Jakob Heidbrink. Han spårar krisens rötter till alltför ytliga normer för myndighetsutövning, normer komna ur förenklade ekonomiska och statsvetenskapliga resonemang. (Kvartal 12/12 -17)
Jakob Heidbrink – “Nürnberg står inte för dörren”
Att Migrationsverket agerar för en mer liberal migration än vad lagen ger stöd för, är ett utslag av antidemokratisk aktivism från enskilda tjänstemän. Därmed reses samma frågor i Sverige som i USA, där tjänstemän inom Trumps egen förvaltning i skydd av anonymitet medgett att de obstruerar presidentens politik – för att de inte håller med honom: Det skriver Jakob Heidbrink, docent i juridik. (Kvartal 17/9 -18)
Jakob Heidbrink – “Politiskt upprop från 261 opolitiska tjänstemän”
261 opolitiska tjänstemän i UD skriver i ett upprop, ställt till Regeringskansliets förvaltningschef, att man oroas över huruvida nästa regering kan komma att urholka ”värdegrunden” i Regeringskansliets arbete. Det avslöjade Ledarsidorna.se i går. I brevet ställer man tjänstemäns ”lojalitetsplikt” mot ”grundlagens bestämmelser om människors lika värde.” Därmed aktualiseras nu frågan om tjänstemannaobstruktion, som Kvartal tidigare behandlat i två artiklar. (Kvartal 27/9 -18)
Följ Jakob Heidbrink på hans facebooksida.
Och för den som är intresserad historical european martial arts (HEMA) kan man läsa mer här till exempel.
Exakt såhär ser det ut när man tränar som nybörjare (inte riktigt:
Och duellen som Jakob nämner är alltså den här, från filmen “Deluge” (Potop på polska):
Visst blir man lite intresserad av att pröva? Med aningen mer skydd än i dessa två videos. Numera verkar det finnas HEMA-klubbar lite varstans i Sverige.
Svärdet Jakob rekommenderar i slutet av podden (ser lite ut som en machete, va?):
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
Get full access to Rak höger med Ivar Arpi at ivararpi.substack.com/subscribe -
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.
Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg.
Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman -
När Louise fick frågan vad hon ville göra med pengarna om hon blev miljardär svarade hon riskkapitalist! Det här retade upp en del lyssnare. Så vi bestämde oss för att ta reda på vad en riskkapitalist egentligen gör! Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren.
Är riskkapitalister bara giriga eller är det en fördomsfull och kunskapsfattig åsikt? Idag ska vi ta reda på vilken roll riskkapitalisterna spelar i svensk ekonomi, och reda ut om det stämmer att riskkapitalister bara är ute efter snabba cash. Med oss för att lösa gåtan är Stefan Sjögren, professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och Monalotte Theorell Christoffersson styrelseordförande i Svenska riskkapitalföreningen.Vilken roll en människas personlighet spelar för mående, popularitet och ekonomisk framgång har fått uppmärksamhet inom forskningsfältet på senare år. Frågan är om de här rönen även kan tillämpas på svenska partiledare? Kan det vara så att det är partiledarnas personlighet som avgör höstens val? Vi kollar med Petri Kajonius, docent i personlighetspsykologi vid högskolan i väst.Och så har vi undersökt hur det svenska försvaret ser på att använda djur som sälar, tumlare och delfiner i sin militära verksamhet.Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Olle Björkman -
Kommunerna står inför stora utmaningar, konstaterar fyra forskare i SNS Demokratirådsrapport 2022. Den lokala demokratins dagsform är relativt god, men spelreglerna behöver förtydligas och renodlas för att göra demokratin långsiktigt hållbar.
MedverkandeSNS Demokratiråd 2022
Gissur Ó Erlingsson (ordförande), professor i statsvetenskap, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitetDavid Karlsson, professor i offentlig förvaltning, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Jessika Wide, universitetslektor i statsvetenskap, Umeå universitet
Richard Öhrvall, biträdande universitetslektor i statsvetenskap vid Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Kommentatorer
Malin Aronsson, kommundirektör i Kungsbacka (deltar via länk)Urban Granström, kommunstyrelsens ordförande i Nyköpings kommun
Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd, SNS.
-
Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah är på besök i Stockholm för att möta sina läsare. Några av dem mötte han idag på biblioteket i Rinkeby. Lärde han sig något nytt om sig själv i mötet med eleverna?
JAG LEVER BILDERNA SEDAN MÅLAR JAGDet säger konstnären Sara Vide Ericson, aktuell med utställningen "Ditch dance" på Kulturhuset i Stockholm. Och nog svänger det i dikesdansen och i hennes målningar, bland myrar, hästar och vattendrag, och med en kvinna i långa vida klänningar i centrum.ANDREAS T OLSSON GÖR SISTA FÖRESTÄLLNINGEN AV SUFFLÖREN PÅ DRAMATENI tio år har Andreas T Olsson spelat sin monologföreställning "Sufflören", om teaterns osynlige grovarbetare som är en förutsättning för scenens genier. Det började som ett arbetsprojekt på Teaterhögskolan, och togs till Dramaten av dåvarande chefen Marie Louise Ekman. Gösta Ekman blev föreställningen regiöga, eller som han själv ville formulera det, "en vän i publiken". Nu närmar sig sista föreställningen och vår reporter Tove Lindell besöker Andreas T Olsson i logen.VALAFFISCHERNA VAR ROLIGARE FÖR HUNDRA ÅR SEDANDet menar Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Han sörjer att de politiska partierna inte förmår se valaffischerna som en egen konstform, och spår en visuellt torftig valrörelse. Vår reporter Gustav Ingehage har träffat Bengt Johansson.DET KOLLEKTIVA MINNET ÄR POLITISK DYNAMITI Tyskland pågår ständigt diskussioner om hur man ska minnas sin historia. Det kan handla om Förintelsen, eller det kan handla om landets koloniala förflutna. Hör poeten och översättaren Erik Lindman Matas essä om minnets rötter. -
Vad är motsatsen till ett fungerande våldsmonopol? Vad händer nu i Frankrike efter presidentvalet och vad ska Marine Le Pen göra? Dessutom skräddarens guide till vad du kan sy om i din garderob. Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein.
Vad säger resultatet i det franska presidentvalet om Frankrike av idag? Blir Marine Le Pen presidentkandidat om fem år igen? Daniel och Louise pratar med Frankrikekännaren och journalisten Fanny Härgestam, som skrivit en bok med fokus på Le Pens väljare.Vad är ett våldsmonopol?Våldsmonopolet är ett uttryck som används väldigt ofta i debatten, men vad betyder det egentligen? Och varför anses våldsmonopolet vara avgörande för en fungerande rättsstat? Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hjälper till att reda ut begreppen.Vilka klädesplagg funkar bäst att sy in eller sy ut? Vad bör vi lämna in till skräddare och vad borde vi kunna göra själva? Kerstin Neümuller, skräddare och författare som har skrivit boken "Lappat och lagat", ger sina bästa tips. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Jennie Sjöström -
Om en art knappt har setts till på över hundra år, är den då utdöd eller bara väldigt svår att hitta? Det försöker biologen Harith Morgadinho Farooq vid Göteborgs universitet ta reda på.
Arter vi nästan inte vet någonting om är också väldigt svåra att skydda från eventuella hot som kan leda till att de utrotas. Extra svårt blir det förstås om man inte ens vet om ifall arten fortfarande existerar.Tillsammans med biologistudenter i Moçambique letar därför Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, efter två ödlearter som ingen har sett sedan slutet av första världskriget.Nyss hittade de den ena av de två arterna. Medverkande: Harith Morgadinho Farooq, grod- och kräldjursexpert vid Göteborgs universitet; Ali Puruleia, biologistudent vid universitetet i Lúrio i MoçambiqueProgrammet är en repris från 16 nov 2021.Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se -
Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.
Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
I dagens avsnitt pratar vi med Anna Wallerman Ghavanini, docent i EU-rätt vid Göteborgs universitet. Temat är EU-processrätt och förhandsavgöranden. När en nationell domstol ställer en fråga till EU-domstolen uppstår frågan om hur fri EU-domstolen får vara med att tolka eller omformulera frågan. Fria omformuleringar kan få signifikanta effekter för både EU-rätt och svensk rätt. Med detta i åtanke kanske man frågar sig själv; hur ofta sker sådana omformuleringar i praktiken? Utgör de helt enkelt den juridiska vardagen för domarna i Luxemburg? Är sådana omformuleringar demokratiskt problematiska och hur påverkar de arbetet för nationella domstolar över hela Europa? Alla dessa frågor och fler kommer bli besvarade i dagens avsnitt av Juridisk Publikations podcast!
-
Vart är vi på väg? Finns det någon karta? Har någon GPS?
Om livet är en vandring, så behövs ork och energi men man måste också veta vart man är på väg eller i vilken riktning åtminstone. När Marie Demker som ung var på ungdomsläger skickade ledaren med ett citat faren icke vilsen. Ett citat som följt henne även då hon själv for vilse och tappade riktningen. Att fara vilse är att glömma solidariteten, att förtränga beroendet av varandra och att istället tro sig om att vara lite förmer än andra. Att fara vilse är att skapa osämja och hat på sin väg framåt, att skapa misstänksamhet och smida ränker. Att inte fara vilse är att vara sann mot sig själv, att se sig såsom den jag är, en ofullkomlig människa, men älskad av Gud och därmed oskattbar. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text Galaterbrevet 6:2-4, 7 i 1917 års översättning Musik Gnossienne nr 4 av Eric Satie Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se -
Leif Denti berättar om skillnaden mellan att vara kreativ och att vara originell. Vilka blir de viktigaste egenskaperna i framtidens organisationer? Och varför är det viktigt att sortera sin pyttipanna innan vi väljer vilka arbetssätt vi ska ha i framtiden?
- Visa fler
