Göteborgs universitet Podcasts
-
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar. Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?" Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper. -
Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet?
Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei allting flyter - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet? Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest? Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare? Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl -
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet.
Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om. säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten. Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner. Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunér [email protected] -
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva även fast och är det fel?Formuleringar som orsaken till varför och orsaken beror på förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som sluta skjut och passa på att njut språkligt korrekta?Är enkätundersökning ett onödigt ord?Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.
Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller. -
I Sverige ökar dödligheten i covid-19. I Kina är situationen oklar kring vilka virusvarianter som sprids. Men en ny undervariant av omikron tycks få fäste i USA. Experter svarar på lyssnarnas frågor om hur man ska tänka kring smittspridning, vaccin och symtom.
Det handlar bland annat om en 88-årig tennisspelare som undrar över hur han reagerat på covid, eller om Agneta som vill ha bättre koll på utbytet av information med Kina. Och en kritisk lyssnare som undrar hur Folkhälsomyndigheten kan fortsätta att propagera för vaccination när 100 000 biverkningar har inrapporterats.De som svarar på lyssnarfrågorna är Erik Sturegård, som är sakkunnig läkare på Folkhälsomyndigheten och klinisk virolog, Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Helena Hervius Askling, docent i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare i infektionssjukdomar på Akademiskt Specialistcentrum, Region Sthlm samt ordförande för svenska infektionsläkarföreningens vaccingrupp. Programledare och producent Annika Östman [email protected] -
Riskerna för ett våldsamt kuppförsök i Brasilien, likt det vi såg i USA för två år sedan, har varit överhängande och uppmärksammade sedan Jair Bolsonaro förlorade makten i höstens val.
I slutet av oktober varnade till exempel forskaren Yuko Sato vid Göteborgs universitet i Expo för risken för ett brasilianskt 6 januari om den då sittande presidenten skulle förlora.
Så i söndags, drygt en vecka efter att vänsterkandidaten Lula Da Silva svurits in som Brasiliens nya president, intog bolsonaroanhängare Kongressen, Högsta domstolen och presidentbyggnaden i huvudstaden Brasilia.
Under flera år har vi sett ytterhögerns partier och idéer vinna mark internationellt – är det här vad som sker när de backar? Är det ytterhögern som kommer ut som politikens sämsta förlorare?
Hur kunde detta ske i Brasilien trots att så många varnat för exakt den här utvecklingen?
Programledare: Anna Fröjd
Gäst i studion: Daniel Poohl, VD på Expo
Ansvarig utgivare: Daniel Poohl
---
Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!
Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.
-
I två specialavsnitt gästar John Dohlsten podden. John är doktor inom idrottsvetenskap och har många års erfarenhet inom tränarutveckling, ledarskap och föreningsidrott. Sin egen idrottsbakgrund ligger främst inom fotbollen, men han har forskat både inom lag och individuell idrott. Johns avhandling, som publicerades 2020, handlar om hållbar elitidrott och elittränares utveckling. John är idag programansvarig på Göteborgs universitet och undervisar i Sports Coaching programmet och Specialidrottslärarprogrammet. Han driver dessutom podden "En podd för tränare".
I det här andra avsnittet pratar vi om selektering.
- vad skiljer selektering från identifiering och nivåanpassning?
- vad finns det för positiva samt negativa aspekter med nivåanpassning?
- kan man se vem som har störst chans att nå längst inom sin idrott?
- relative age effect
- toppning inom serielag
- varför vi behöver satsa mycket på våra ledare
Stötta gärna podden, det betyder mycket för dess framtida existens! https://www.patreon.com/linuspabaslinjen/membership -
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?Vad betyder ordet vits?Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.Programledare Jens Möller. -
Många högskolepoäng verkar vara en viktig faktor när det gäller att slippa drabbas av demens. Dessutom pratar vi om självhushållning, och om en norrbottnisk by som fått lösa allting på egen hand.
I dagens program ska vi prata om självhushållning. Extra viktigt i dessa tider kanske, att kunna göra mer själv i sitt hushåll och på så vis spara pengar. Men också leva hälsosammare och med högre livskvalitet. Vi pratar med Anders Rydell, en av författarna till boken "Modern självhushållning". Vi storstadsbor tar ju många delar av samhällsservicen för givet. Vi litar på att vägarna ligger där de ska, och att det finns mat i butikerna. Men det finns många platser där det här inte är en självklarhet. Vi ringer upp Erik Lindberg i byn Vitvattnet, norr om Kalix, och får senaste nytt från byn som själva driver matbutik, hemtjänst, taxiservice och värmeverk.Dessutom ska det handla om demens. En stor undersökning visar att sannolikheten för en i övrigt frisk 85-åring att drabbas av demens är hälften så stor som på åttiotalet. En av anledningarna är att dagens äldre har högre utbildning och därmed mer effektivt arbetande hjärnor. Vi pratar med Hanna Wetterberg, doktorand vid Göteborgs universitet.Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman -
I årets första avsnitt så har jag med mig Kristian Skarphagen som är fystränare för elitidrottare för ett gäng NHL och hockey-stjärnor som John Klingberg, Carl Klingberg och Erik Brännström, samt den svenska basketstjärnan Jonas Jerebko.
Kristian påbörjade sin karriär genom att plugga teori på Göteborgs universitet och gick parallellt en praktisk fystränarutbildning på STAC. Han har jobbat som fystränare i flera hockeylag över hela världen, från Frölunda HC där han startade coach-karriären, till Chicago Blackhawks i Nordamerikanska NHL samt Spartak Moskva och Dinamo Minsk i ryska KHL. Idag hjälper han företag med ledarskap, teamutveckling och att utveckla medarbetare.
Det han lär ut är bevisat framgångsrika och konkreta principer också verktyg från sina erfarenheter i internationell elitidrott, och hur företag kan öka sina intäkter och minska sina kostnader med hjälp av dessa verktyg.
I det här avsnittet pratar vi om:
Hur Kristian blev fystränare och började träna elitidrottare Hur Kristian jobbar med elitidrottare för att de ska prestera Du får höra hur Kristian tänker kring återhämtning och stress Vilka erfarenheter han tar med sig från idrotten till företagsvärlden Hur man kan jobba med sitt mindset för att må bättre och få resultat Kristian berättar hur han hjälper företag med teameutveckling och ledarskap@Kristianskarphagen
www.kristianskarphagen.com
-
På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.
Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!
Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.I Språkets nyårspanel ingår:Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Jens Möller.Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1. -
Sverige anses generellt vara ett jämställt land, men hur ser unga män idag på kvinnors lika rättigheter? Gefjon Off är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hon säger att unga män idag är mer kritiska till jämställdhet än äldre. I en stor studie som hon gjort tillsammans med Nicholas Charron och Amy Alexander har de funnit att yngre män, speciellt de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, känner av konkurrensen från kvinnor. Detta leder till att de känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Lyssna för att höra mer.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige anses generellt vara ett jämställt land, men hur ser unga män idag på kvinnors lika rättigheter? Gefjon Off är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hon säger att unga män idag är mer kritiska till jämställdhet än äldre. I en stor studie som hon gjort tillsammans med Nicholas Charron och Amy Alexander har de funnit att yngre män, speciellt de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, känner av konkurrensen från kvinnor. Detta leder till att de känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Lyssna för att höra mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler