Gustav III Podcasts
-
Vad är fusion och vad är fission? Vad i vårt hem är döpt efter en nobelpristagare i fysik och vad är döpt efter jesuiternas grundare? Och sist men inte minst: vad låg bakom att Anckarström dödade Gustav III ? Gott nytt år från oss till er världens bästa och smartaste lyssnare!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
God Jul kära lyssnare! Christer berättar om sin kärlek till den lilla gossebarnet som kom till jorden på juldagen. Victoria outar Frida Kahlo som en b*tch och sedan bär det av till Gustav den III. Vi ses nästa år!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.
I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.
Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.
Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.
När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.
Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.
Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public Domain
Lyssna också på Sveriges mest populära kungar
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.
Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.
Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?
Programledare är Tobias Svanelid.
-
Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III.
Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.
I den nymixade reprisen av avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.
Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.
Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem.
Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister. Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.
Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.
Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public Domain
Bild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, Public Domain
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gustav III:s ryska krig 1788-90 blev en stor svensk besvikelse, men slaget vid Svensund räddades situationen. Utgången av slaget blev en fullständig svensk seger över den ryska skärgårdsflottan.
Den finske nationalskalden Runeberg kallade sjöslaget vid Svensksund den 9-10 juli 1790 den ”Svenska flottans största glans”. Slaget var inte bara en taktisk seger utan kom att bli avslutningen på ett krig som pågått sedan 1788.
I den nymixade reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det klassiska sjöslaget vid Svensksund år 1790.
Den svenska skärgårdsflottan hade utvecklats under 1700-talet samtidigt som fästningen Sveaborg byggdes utanför Helsingfors. Skärgårdsflottan var en högutvecklad del av den svenska krigsmakten. I slaget vid Svensksund kom den svenska skärgårdsflottan att visa sig vara överlägsen den ryska skärgårdsflottan. Men varför? Vad gjorde den svenska skärgårdsflottan så speciell? Vilken taktik använde den svenska flottan? Och varför kunde den förinta den ryska flottan?
Svensksundslaget är även en viktig del av ett större skeende. En dryg vecka före slaget hade den svenska flottan, skärgårdsflottan och högsjöflottan, räddat sig ut från Viborgska viken där den varit instängd av ryssarna. Faktum är att det var mycket nära att kriget hade slutat med en kapitulation kort före slaget vid Svensksund.
Gustav III tar beslutet att möta ryssarna vid Svensksund utan att få något större stöd av sina underbefälhavare med ett undantag: Carl Olof Cronstedt. Han var den som 1808 skulle kapitulera på Sveaborg till ryssarna. Slaget vid Svensksund räddade kriget och sannolikt även Gustav III:s ställning som kung i Sverige eftersom han var starkt kritiserad.
Bild: Slaget vid Svensksund den 9 och 10 juli 1790, då Svenska Skärgårdsflottan under Konungens eget befäl eröfrade 55 ryska fartyg av Johan Tietrich Schoultz.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cyril och Stig diskuterar den senaste tidens kulturhändelser. Från rättegången mellan tidigare makarna Johnny Depp och Amber Heard till mordförsöket på Salman Rushdie och skandalerna kring det svenska bokförlaget som även Stig känner sig lurad av. Stig har sett fotografen Julia Peirones utställning och de nya lokalerna på Liljevalchs. Cyril har varit och sett Rolling Stones i Stockholm och Berlin, Rammstein på Ullevi och Verdis opera om mordet på Gustav III. De kommer även in på politik som Boris Johnsons avgång och inte minst det kommande svenska valet.
Lyssna och sprid gärna, podcasten finns på alla de vanliga plattformarna för podcasts.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?
Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.
Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.
Programledare är Tobias Svanelid.
-
De liberala idéerna fick ett stort genomslag under frihetstiden när Sverige fick världens första tryckfrihetsförordning år 1766. En av de drivande bakom reformen var den österbottniske prästen Anders Chydenius.
Upplysningsmannen Anders Chydenius kom i ett otal skrifter att presentera idéer om ett friare näringsliv och samhälle. Han kom tom att presentera en lappländsk liberal utopi utan statliga hämskor.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och idédebattören Johan Norberg som är aktuell med en nyutgåva av boken Den svenska liberalismen.
År 1690 presenterade den engelska filosofen John Locke idéer om individens naturliga rättigheter och äganderätten i skriften Two Treatises on Government som fick stor betydelse för framtida liberaler i Storbritannien och Sverige.
Den främsta förespråkaren för en sammanhållen liberal ideologi blev prästen och riksdagsmannen Anders Chydenius som var för radikal för sitt eget mösspartiet och uteslöts från riksdagen av sina egna.
Anders Chydenius fick se sina egna idéer om religionsfrihet förverkligade av den enväldige Gustav III, som dessutom avskaffade tryckfrihetsförordningen från 1766.
Nästa liberala våg kom som en del av statsvälvningen 1809 när Gustav IV avsattes i en oblodig kupp och med den nya författningen 1809. Men störst inflytande fick de liberala idéerna i mitten på 1860-talet när finansministern Johan August Gripenberg drev igenom frihandel, näringsfrihet och tvåkammarriksdag.
Bild: Anders Chydenius, Museiverket, CC BY 4.0
Musik: Springtime In The Meadow av Jon Presstone; Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Drottningen som tog upplysningsidealen till det svenska kungliga hovet. En viljestark kungamoder, en generös konstmecenat och en konspirerande kuppmakerska.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare och manus
Elina Perdahl – manus och research
Mårten Andersson - producent
Zardasht Rad – scenuppläsare
Julia Öjbrandt – ljuddesign och slutmix
Medverkar gör också Claes Rainer, historiker och författare till Lovisa Ulrika – konst och kuppförsök.
Vill du veta mer om drottning Lovisa Ulrika och frihetstiden? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Lovisa Ulrika – konst och kuppförsök av Claes Rainer
Maktens Rivaler - Drottning Lovisa Ulrika, Gustav III, Axel von Fersen och Carl Fredrik Pechlin 1755-1792 av Göran Norrby
Sverige under frihetstiden 1719-1772 av Michael Roberts
-
Mathållningen inom flottan har varit utmanande under sin 500 år långa historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Och trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter hjälper mot den allvarliga sjukdomen skörbjugg har de inte använts där de behövts.
Särskilt allvarligt blev det när Gustav den III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att Gustav III kunde besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är ingenting mindre än ett mirakel med tanke på kosthållningen.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, som länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan. Hon har bland annat medverkat i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.
Erik XIV var duktig på att proviantera sin flotta i slutet på 1500-talet, för att bli allt mer enahanda och knapp under 1600-talet och på gränsen till undernäring under 1700-talet. Resultatet blev epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Men också nytänk kring sjukvården inom svenska flottan.
Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.
Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i ”fatlag” på åtta man. Public Domain.
Musik: Sol’s Dream av Humans Win, Story Blocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.
Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.
Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.
Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar.
Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.
I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.
Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.
Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.
Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En halvirländare som lever historia - Christopher O´Regan!
Det som en gång var en hobby blev till passion och en känsla av skyldighet. Som barn läste Christopher hellre om historia än fiktiva berättelser.
Vi konstaterar att vår historiska okunskap egentligen bara är frukten av vårt samhälle. Vi pratar naturligtvis om 1700-talet och Gustav III och hur vi kan kika på historien ur ett demokratiskt perspektiv. Vi pratar röst, ton och retorik. Vi avhandlar politik som inte når fram bra och reflekterar kring vad som krävs för att kunna göra historia mer lättillgängligt.
Mycket av det vi känner har vi gemensamt med våra förfäder. Men gör vi narr av vår historia och raljerar kring våra förfäder? Varför är det så svårt att förstå gott uppsåt och bra initiativ även har kunnat komma från högern eller till och med hovet i historien? Och har utvecklingen verkligen gått framåt i precis alla avseenden?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Detta avsnitt är ett porträtt av Gustav III´s liv och död! Det blir statskupp och konspirationer samt lite festligheter i Frankrike. Hoppas det smakar!
Glöm inte att lyssna efter ljuget!
Följ oss på Instagram
kontakt: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Historielingo är tillbaka med ett avsnitt om Sveriges kändaste maskeradbal. Vi beger oss till det sena 1700-talets Stockholm och försöker reda ut varför Jacob Johan Anckarström sköt Gustav III. Vad ledde fram till skottet den 16:e mars 1792?
Välkomna!
Obs! Avsnittet innehåller skildringar som kan uppfattas som stötande eller obehagliga.
Stötta Historielingos arbete? https://supporter.acast.com/historielingo
Support till showen http://supporter.acast.com/historielingo.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
