Oxford University Press Podcasts
-
I humlepodden avsnitt 6 säsong 2 pratar vi om utvecklingen av bryggerier under industriella revolutionen. Hur såg bryggerierna ut? Hur kyldes ölen? Vilka var det som bryggde? Och vad är egentligen en nödraket?
Topics discussed:
1. Nödraket
2. Bryggutrustningens och bryggeriernas utveckling
3. Utvecklingen av råvarorr
4. Utvecklingen av bryggmästaryrket och kvinnornas roll i bryggeriet
Links mentioned in this episode:
* Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
* Bennett, Judith M., Ale, Beer, and Brewsters in England: Women's Work in a Changing World, 1300-1600 (1996, Oxford University Press Inc.)
* Jakobsson, Louise, Bryggerskor och ölförsäljerskor: Kvinnors arbete inom bryggerinäringen i Stockholm 1460–1525: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1518433/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2023-01-11)
* Wikipedia, Beerhouse Act 1830: https://en.wikipedia.org/wiki/Beerhouse_Act_1830 (hämtad 2023-01-11)
* Brewery History Society; Pearson, Lynn, The Brewing Industry: https://historicengland.org.uk/images-books/publications/brewing-industry/bhs-brewing-ind-shier/ (hämtad 2023-01-11)
* Sveriges bryggerier, Ölets historia: https://web.archive.org/web/20070928070027/http://www.sverigesbryggerier.se/drycker/ol-historia.html (hämtad 2023-01-11)
* Kvinnans Plats, Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, 1901 (publicerat januari 2020)
* Weyermann® Specialty Malting, About Weyermann 1879: https://www.weyermann.de/wp-content/uploads/2021/04/1879_Erste_Produktionsstaette_Laurenziplatz_Weyermann_1879_weiche-Auswahlkante.jpg (hämtad 2023-02-02)
-
Smärta kan fördärva ett liv, men i grunden är smärtan människans vän. Så varför tycks samtidsmänniskan göra allt för att fly det som gör ont? Ulf Karl Olov Nilsson funderar över saken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Smärta innebär inte tystnad, men väl språkets slut. Får vi tillräckligt ont slutar vi berätta om hur ont det gör, slutar tala. Smärta tar oss tillbaka till det förspråkliga, till vår barndom, när vi gnydde, grät eller skrek. En människa i smärta blir alltså i språklig mening ensam. Men smärtan är samtidigt rentav etiken och det mellanmänskligas början. När någon annan skriker eller kvider – ett barn, ett djur, någon sjuk – är det nästan omöjligt att inte lida själv. Och vilja hjälpa.
Skulle smärtan – gud bevare oss! – bli ännu större försvinner vi, alltså svimmar. Tack och lov, får man väl nästan säga. För det går knappast att tänka sig något värre än att inte bli räddad av medvetslöshet. Som i Helvetet i Dantes Gudomliga komedi där de förtappade själarna varken kan sona sina synder eller dö bort utan istället någorlunda vakna och alerta i evighet fortsätter att svälta, eller frysa, eller brinna, eller gisslas, eller bli stungna av getingar. Det är inte svårt att förstå varför medeltidsmänniskan verkligen inte ville hamna i helvetet. Ett slags modern version av samma vidrighet kunde vara när torterare nuförtiden väcker upp den avsvimmade fången med en spruta adrenalin för att fortsätta tortyren.
Men talet och smärtan är motsatser även på andra sätt. Elaine Scarry visar i sin klassiska fenomenologiska studie The Body in Pain oupphörligen på det mänskligt odelbara i smärtan. Att själv ha smärta är att leva i visshet – den som har mycket ont är helt säker på saken – men att höra om en annan människas smärta är att befinna sig i tvivel. För hur kan man veta vad en annan människa egentligen känner?
Smärtförnimmelsens språkliga outtryckbarhet tvingar oss att tala om den med ett slags omskrivningar, menar Scarry. Vi talar om smärta också utan yttre orsak och utan kroppslig skada som om den ändå hade det, så här exempelvis: ”Det känns som om någon bankar inuti mitt huvud med en hammare.” ”Det känns som jag hade ett rivjärn i halsen.” ”Den känns som om min magsäck har gått sönder och min ryggrad gått av.”
Friedrich Nietzsche går i Den glada vetenskapen ännu längre i sitt smärtbildspråk och skriver: ”Jag har gett min smärta ett namn och kallar den Hunden. Den är lika trogen, lika påträngande och skamlös som varje annan hund.” Genom att benämna smärtan för hunden, kan Nietzsche förlägga den utanför sig själv, betrakta den utifrån, kanske kontrollera den. Det är därför en händelse som ser ut som en tanke att man under 2000-talet tränat upp så kallade smärthundar som ledsagare åt kroniska smärtpatienter. Hundarna får lukta på bomull som patienten andats på eller strukit över huden och tränas på det sättet till att larma vid begynnande smärtattacker; smärthunden kan häpnadsväckande nog varna innan attacken brutit ut och dessutom lära sig vilken typ av smärta som nalkas, så att patienten i förebyggande syfte kan ta rätt medicin i rätt styrka i rätt tid.
Är inte detta ett exempel på hur vi allt oftare inte bara lär oss utan rentav förnimmer saker, så att säga, utifrån och in snarare än inifrån och ut. Är jag trött? Jag vet inte, men min sömnapp på telefonen talar om för mig hur många timmar jag sovit. Är jag hungrig? Jag vet inte, borde jag vara det? Jag får titta i kaloritabellen.
En smärta som på liknande sätt måste läsas av i det yttre beskrivs i Valerie Fritschs roman Hjärtklaffar från Johnson & Johnson. Där föds gossen Emil utan förmåga till smärtförnimmelser och Fritsch skriver: ”Han kände varken ett ytligt skrapsår eller ett djupt snitt, ingen magsmärta och ingen brännskada, inte den råa smärtan i ett skrubbsår och inte den osynliga hos huvudvärken.” Emil är ett vilt barn som undersöker sin hejdlösa kropps yttre begränsningar: ”[Han] Satte handen på den glödande spisplattan när ingen tittade eftersom det såg så roligt ut när brännblåsorna växte”, ”Med intresserad min höll han upp sina blodiga händer framför näsan på föräldrarna och frågade: mamma, gör det här ont?”
När jag kollar upp saken visar det sig att Fritsch beskriver ett syndrom som går under namnet ”Hereditär sensorisk och autonom neuropati typ V”. Något bot finns inte och viktigt är att lära barnet vad som normalt ger smärta, vilken vattentemperatur som är lagom och hur man klär sig när det är minus trettio ute. Eller plus, och gassande sol. Någonting liknande beskriver läkaren Paul Brand som arbetade med leprasjuka på 1950-talet och förmodligen var den första att argumentera för att spetälska i första hand inte, som man tidigare trodde, var en sjukdom i muskelvävnaden utan i nerverna. Den deformation som lepran ofta resulterade i var inte endast en effekt av bakterier orsakade av själva sjukdomen; istället hade skadorna ofta att göra med den sjukes oförmåga att känna smärta och att han därför råkade skada sig själv. Paul Brands mest kända bok heter således The Gift of Pain.
Brands arbete och Fritsch roman blir tydliga exempel på hur vi behöver smärtan som ett slags orientering i tillvaron. Smärta har ett slags verklighetseffekt: enda gången vi verkligen uppfattar och känner våra kroppsdelar och organ är när vi har ont i dem. Och utan smärtsignaler kan vi aldrig riktigt veta vad vi ska skydda oss mot.
Koreansk-tyska filosofen Byung-Chul Han menar i boken Palliativsamhället att vår tid präglas av algofobi, en allmänt utbredd rädsla för smärta och att det gör våra liv vilsna och tomma på mening. Den moderna människan söker trivsel, lycka, individuell framgång och är den första generation som uppfattar smärtfrihet som ett slags lagstadgad rättighet. Smärta som historiskt associerats med rening, hjältemod, motståndskraft och i Nietzsches fall rentav som ”lyckans tvilling” ses idag som meningslös, ett medicinskt problem att bli av med. Andra sidan av palliativsamhällets mynt, menar Byung-Chul Han, är att det parallellt med tendensen att fly smärtan paradoxalt nog löper en motsatt rörelse där extremsport och självskadebeteende utgör försök att förvissa sig om den egna existensen. ”Jag känner smärta, alltså finns jag.”
Den utbredda algofobin är en av anledningarna till, menar Byung-Chul Han, att opioidmediciner som ursprungligen användes inom palliativ vård – alltså vård i livets slutskede när inget bot längre står till buds – så frikostigt skrivs ut till och konsumeras av friska människor. Han syftar på opiod-krisen i USA och menar att den akut ökande användningen av smärtstillande morfinläkemedel kommit att dölja samhällsförhållanden som leder till lidande. Vi skulle kunna beskriva detta – och kanske hela det smärtlösa men tomma tillstånd vårt samhälle är på väg mot – med en tautologi: opium har blivit ett opium för folket.
Ulf Karl Olov Nilsson, författare och psykoanalytiker
Litteratur
Byung-Chul Han: Palliativsamhället – smärta idag. Översättning: Anna Bengtsson. Ersatz, 2021.
Valerie Fritsch: Hjärtklaffar från Johnson & Johnson. Översättare: Linda Östergaard. Bokförlaget Faethon, 2022.
Elaine Scarry: The body in pain – The making and unmaking of the world. Oxford University Press, 1988.
Friedrich Nietzsche: Samlade skrifter band 5, Den glada vetenskapen – "la gaya scienza". Översättning Carl-Henning Wijkmark. Brutus ÖStlings bokförlag Symposion, 2019.
-
I humlepoddens 5 avsnitt i säsong 2 pratar vi om öl från Skottland, Wales och England. Vad man dricker i de olika länderna och hur de olika ländernas ölhistoria ser ut.
1. Bryggårslöftena 2022 och nya bryggårsutmaningar 2023
2. Skottlands öl och ölhistoria
3. Smakar Highland Jock Strong Scottish Ale
4. Wales öl och ölhistoria
5. Smakar Evan Evans Welsh Dark Mild
6. Englands öl och ölhistoria (Fokus: Ale vs. öl)
7. Humlemästerskapen 2023: Öl från Storbritannien
*Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
*Wikipedia, Beer in Scotland: https://en.wikipedia.org/wiki/Beer_in_Scotland (hämtad 2022-12-06)
*Wikipedia, Skara Brae: https://en.wikipedia.org/wiki/Skara_Brae (hämtad 2022-12-06)
*AvIan Spencer Hornsey, A History of Beer and Brewing(hämtad 2022-12-06)
*Thomas Pennant, A Tour in Scotland and Voyage to the Hebrides: (hämtad 2022-12-06) R: Gruitale.com, A Short Treatise on Homebrewing & the Meaning of Gruit: https://www.gruitale.com/art_treatise_on_brewing.htm (hämtad 2022-12-07)
*Ancient Laws and Customs of the Burghs of Scotland: A. D. 1124-1424: https://books.google.se/books?id=CUpkgY6ivDoC&pg=RA1-PR40&redir_esc=y#v=snippet&q=brew&f=false (hämtad 2022-12-06)
*Scottish Brewing, The Shilling System: http://www.scottishbrewing.com/history/shilling.php (hämtad 2022-12-07) R: Visit Scotland, Craft Beer & Brewery Tours in Scotland – A Map: https://www.visitscotland.com/see-do/food-drink/breweries-craft-beer/map/ (hämtad 2022-12-07)
*Källa engelsk öl: www.beerdaybritain.co.uk/; https://shbf.se/ol/oltypsdefinitioner-shbf/; https://www.systembolaget.se/ol/ursprung/engelsk-ol/
*Musik källa, "Flash back ljud - harpa" av sidequesting: https://freesound.org/s/541546/
*Musik källa, säckpipa av shelf-employed: https://freesound.org/s/628573/
*Musik källa, Beginning of Mass with organ and choir.wav https://freesound.org/s/635083/
*Musik källa, Punk av zagi2 https://freesound.org/s/230362/
-
Krypteringsmaskinen Enigma hade en ond tvilling känd som ”Tunny” (tonfisk) bland brittiska kodknäckare, men den officiella tyska beteckningen var egentligen Lorenz SZ40. Lorenz SZ40 var en extremt avancerad kodmaskin som användes för att skydda kommunikationen mellan Adolf Hitler och hans generaler.
Till skillnad från den långt mer välkända Enigman – som i allt väsentligt var ett var barn av första världskriget – var Tunny hypermodern, snabb och lätt att använda. Den hade tio kodhjul i stället för Enigmans tre till fyra, och kunde överföra informationen direkt till mottogaren i form av krypterad teleprinterkod.
Lorenz SZ40 är den bortglömda historien från Bletchley Park – den topphemliga spioncentral utanför London där excentriska ”professorstyper” som Alan Turing kämpade mot de tyska kodmaskinerna under andra världskriget.
I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det teknologiska ödesdrama som utspelade sig under andra världskriget mellan tyskarnas Tunny och den brittiska Colossus. Det sistnämnda var en monstruös apparat på fem och ett halvt ton, skapad med ett enda syfte – att knäcka Tunny.
I våra dagar har Colussus fått en status som världens första fungerande dator. Länge utgjorde den dock en djupt förborgad statshemlighet, vilket är en av förklaringarna till att den dramatiska historien om Enigmans onda tvilling – och hur britterna till sist lyckades bryta sig in i toppnazisternas kommunikationssystem – ännu är relativt okänd.
Bild: Krypteringsmaskinen Lorenz SZ42 med skalet borttaget. Bletchley Park museum, Wikipedia, Some Rights Reserved.
Litteraturtips:
Andreas Marklund: Bletchley Park – Kodernas krig. Historiska Media, 2021.
Jack Copeland: Turing – Pioneer of the Information Age. Oxford University Press, 2014.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt intervjuas Jonas Bertilsson och Jane Pettersson som nyligen disputerat i sociologi. Jane har studerat finansiell folkbildning och Jonas FN:s gröna klimatfond. De har gemensamt att de har analyserat konsekvenser av den finansiella ekonomins allt större påverkan på samhället. Där efter diskuterar Åsa Wettergren och Håkan Thörn boken Enthusiasm av historikern och antropologen Monique Scheer.
Litteratur som nämns i avsnittet:
Jonas Bertilsson: The Governance of Global Climate Finance: The management of contradictions, ambiguities and conflicts in the Green Climate Fund. (Göteborgs universitet, 2021).
Jane Pettersson: Governing citizens in the age of financialization: A study of Swedish financial education(Göteborgs universitet, 2021).
Monique Scheer: Enthusiasm. Emotional Practices of Conviction in Modern Germany. (2021, Oxford University Press).
Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (Argos/Palmkrons förlag, 1978).
-
Den här månaden pratar Julia, Maja och Rebecca om världens äldsta öl, steinbier, dekoktionsmäskning, kvinnorna i ölhistorien och mycket mer.
Ämnen
1. Bryggårslöften
2. Var bryggdes den första ölen
3. Intervju med Hanna Tunberg
4. Kvinnor i ölhistorien och idag
5. Steinbier
6. Dekoktionsmäskning
7. Världens första ölrecept
8. Klosteröl
Medverkande, läkar och källor
Peter Dyr. 2013. The Epic of Gilgamesh, the Teachings of Siduri and How Siduri's Ancient Advice Can Help Guide Us to a Happier Life.
Alulu: https://www.worldhistory.org/article/223/beer-in-the-ancient-world/
Hyllning till Ninkasi* (gamal bryggmetod): Lincoln Taiz, Lee Taiz. 2017. Flora Unveiled: The Discovery and Denial of Sex in Plants. Oxford University Press. Sida 105.
https://www.atlasobscura.com/articles/women-making-beer
https://www.openculture.com/2015/03/the-oldest-beer-recipe-in-history.html
Judith M. Bennett. 1996. Ale, Beer, and Brewsters in England: Women's Work in a Changing World, 1300-1600.
Chris Boulton. 2013. Encyclopaedia of Brewing. Wiley.
https://beerandbrewing.com/dictionary/UqfrcsPoAI/
https://beerandbrewing.com/how-women-brewsters-saved-the-world/
Podcasten Ölvärlden med Robert Andersson och Micael Lysén. Avsnitt 5 – Ölhistoria med Hanna Tunberg. https://www.olvarlden.se/2021/02/19/avsnitt-5-olhistoria-med-hanna-tunberg/
Bryggerskorna organiserar sig på Münchenbryggeriet, 1901 med Eva Schmitz och Sofia Neves. Skapad av museet Kvinnans Plats https://www.kvinnohistoriska.se/kvinnansplats-bryggerskornas-kamp
Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
Daniels, Ray, Larson, Geoffrey. 2000. Smoked Beers (Classic Beer Style Series 18).
Braukeiser “Decoction Mashing” - https://braukaiser.com/wiki/index.php/Decoction_Mashing
Craft Beer & Brewing “OCB definition of Abbey beers” - https://beerandbrewing.com/dictionary/S8sTeCF7GV/
http://ithinkaboutbeer.com/2017/04/18/the-brewing-monks-the-franciscans/
http://goddesses-and-gods.blogspot.com/2011/09/goddess-siduri.html
Hanna Tunberg, arkeologen och sommelier.
Boge Bränneri https://bogebranneri.se/
@tunberghanna
Musik under Historian: Indio Hindu
by Selva de Mar
-
Humlepoddarna pratar om Tjeckisk Pilsner, Tjeckisk Humle, 2022 års bryggårslöften, olika yrken inom ölbranschen och intervjuar ciceronen Malin Derwinger.
Ämnen:
1. En stor stark
2. Bryggårslöften
3. Tjeckisk Pilsner
4. Tjeckisk Humle
5. Yrken inom ölbranschen
6. Intervju med Malin Derwinger
7. Tjeckisk Pilsner vs. Tysk Pilsner
Källor:
Pilsnerns historia:
Oliver, Gerrett. 2011. The Oxford companion to beer. Oxford: Oxford University Press.
Svenska Hembryggarföreningen, 2020, SHBFs öltypsdefinitioner 2020. https://styles.shbf.se/main.php?SnapshotName=2020
Tjeckisk Humle:
Hop Growers Union of the Czech Republic, (http://www.czhops.cz/) hämtat 2021-11-30
Hop Research Institute Co., Ltd., Saaz, (http://www.chizatec.cz/en/) hämtat 2021-11-30
Övriga dokument av intresse:
http://www.chizatec.cz/download/page5038.pdf http://www.chizatec.cz/download/page30724.pdf
Yrken inom ölbranschen:
Cicerone: https://www.cicerone.org/
Sommelier: https://beer-sommelier.academy
Öldommare: https://shbf.se/ol/
Malin Derwinger @swedishcicerone eller hennes ölsommelierutbildning: https://www.gustibus.se/produkt/olsommelierutbildning-stockholm-ht-2020/
Ölgäris @olgaris.se, hemsida: www.olgaris.se
-
Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.
Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?
I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet – hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
-
Whisky på plast eller papp? I veckans avsnitt får du en kvick historielektion om flaskan som kärl för din whisky. När började man leverera whisky på flaska av glas och vilket kärl kommer du kunna köpa din whisky på framöver? Det är Sverige mot Norge i veckans destilleri: ett totalt Glencadam-beef! Dessutom får du inte mindre än två utsökta boktips på köpet. Prisvärt!
Vad var det i glaset?
David lyxade till det lite 20-årig Laphroaig, Lp9:
https://islay.com/elements-of-islay/the-range/2207/lp9/Mathias drack vatten, medan Jeroen körde Johnnie Walker Black label, som är en 12 YO:
https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/johnnie-walker-8849201/Ett boktips från David
Kort om Masataka Taketsuru:
https://en.wikipedia.org/wiki/Masataka_Taketsuru
Hans bok On the production methods of pot still whisky:
https://www.adlibris.com/se/bok/on-the-production-methods-of-pot-still-whisky-9781846220739Ett boktips från Jeroen
Som alltid måste man köpa Malt whisky yearbook och nu har Malt whisky yearbook 2022 kommit:
https://www.maltwhiskyyearbook.com/Flaskor och en hel del whiskyhistoria
När vi tipsar om whiskyhistoria blir det alltid samma underbara böcker vi tar upp:
Charles MacLean, Whisky: a liquid history (London: Cassell Illustrated, 2003)
Michael S. Moss & John R. Hume, The making of Scotch whisky: a history of the Scotch whisky distilling industry (Edinburgh: James & James, 1981)Man kan också slå ett slag för de här, ännu något torrare:
Ronald B. Weir, The history of the Distillers Company, 1877–1939: Diversification and growth in whisky and chemicals (Oxford: Oxford University Press, 1999)
Ross Wilson, ”The sources and nature of statistical information in special fields of statistics: The Scotch whisky industry”, Journal of the Royal Statistical Society, Series A, vol. 118 (1955), s. 345–362Boken Bad whisky som David nämnde är verkligen jätteintressant, om än den handlar om en skandal 1872 så David mindes fel med när i tiden skandalen var; den skandalen var dessutom aktivt medskapande i att göra flaskan som kärl för whisky oändligt mycket mer populär:
Edwards Burns, Bad whisky: The scandal that created the world’s most successful spirit, 3 uppl. (1995; Glasgow: The angels’ share, 2009).
Året när flaskor gick om fat i mängd i export var förresten så sent som 1917.
Nicholas Morgans bok om Johnnie Walker heter A long stride: The story of the world’s No. 1 Scotch whisky (Edinburgh: Canongate, 2020).Vi pratade en hel del om PET-flaskor utan att David just då mindes det riktigt coola att Diageo faktiskt utvecklat en flaska av – papper! Jo, det är sant, kolla här!
https://www.johnniewalker.com/en/nextsteps/pulp-future/
https://www.businessinsider.com/johnnie-walker-to-launch-paper-based-bottles-next-year-2021-2020-7?r=US&IR=TVeckans destilleri: Glencadam
Här når du oss:En trea whisky på Facebook (https://ww.facebook.com/entreawhisky)Maila till oss på [email protected] blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)
Ägarna sedan 2003 är Angus Dundee Distillers, inte Ian Macleod Distillers som David drog till med när tiden började rinna ut. Produktionsstoppet David var inne på började 1999; ingen sprit alls kokades 2000–2002 och bara ytterst lite produktion hann göras under 2003.
Hemsida: https://www.glencadamwhisky.com/
Det nordiska whiskybeefet av episka proportioner:
http://tjederswhisky.se/glencadam-10/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-10-yo/
http://tjederswhisky.se/glencadam-15-yo/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-15-yo/
Men Glencadam 14 satte faktiskt Tone högre än David minsann!
https://tjederswhisky.se/glencadam-14-yo-oloroso-b-cirka-2015/
http://www.theladiesshare.com/glencadam-14-yo/
