Jane Podcasts

  • Melina 7 år och hennes mamma Jane delar med sig av hur det är att besegra cancer. En resa med mycket oro och mycket hopp.

    I Vem snackar med Lotta möter Sveriges främsta radiojournalist och intervjuare Lotta Bromé kända och okända människor i samtal där det händer.

  • Thomas har precis haft premiär på sin dokumentär om Jane Wåhlstedt, JANI keramik, och här berättar han storyn kring hur det kom sig att detta stycket kulturhistoria filmatiserades. Välkomna på en härlig åktur med trevlig kapten!

  • Flashbacktråden om Jane är full av märkliga och obehagliga vittnesmål från personer som varit i kontakt med henne. Det är berättelser om avancerade bedrägerier och psykisk misshandel i olika former. Katjas systrar som upptäckt tråden blir oroliga för hur relationen mellan Jane och Katja kommer att utvecklas. Efter en rad av obegripliga händelser får systrarna ett telefonsamtal som förändrar allt.

    Alla avsnitt av Dirty Jane finns att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill.

  • Katja lever ett lyckligt liv. Hon är nygift och bor i en fin lägenhet på Kungsholmen tillsammans med sin hustru och en dotter från ett tidigare förhållande. Livet förändras snabbt för Katja när hustrun hastigt går bort. Mitt i sorgeprocessen matchar hon med Jane på Tinder. Katja faller pladask för vackra Jane som förtrollar såväl vänner som familj. Men något är fel. Är Jane den hon utger sig för att vara?

    Alla avsnitt av Dirty Jane finns att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill.

  • Sara Meidells bok Ut ur min kropp har skapat debatt på kultursidorna för sin skildring av sjukdomen anorexi. Boken har liknats vid ett reklamblad för anorexi och kallats för livsfarlig.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Två av debattörerna medverkar i dagens program för att bland annat svara på varför boken väckt så många reaktioner och om självsvält kan ses som en feministisk handling.

    ABORT PÅ FILM OCH I TV

    Det kommer även att handla om hur abort skildras på film och tv i USA. Och på vilket sätt det påverkat kvinnors bild av hur en abort går till. Vi har träffat regissören Phyllis Nagy, bioaktuell med filmen "Call Jane", en film som utspelas mellan 60-70 talen i USA och är baserad på verklighetens The Janes, aktivistgruppen som hjälpte kvinnor med säkra aborter, ett tema som åter blivit högst aktuellt i landet.

    "KVINNORUMMET" - MER ÄN BARA EN ROMAN

    I vår serie ”Verket som värker” hör vi som vanligt om ett verk som gjort särskilt stort intryck på en av våra lyssnare att det fortfarande värker. Idag är det lyssnaren Erika Höglund som berättar om när hon som tonåring läste romanen "Kvinnorummet" av Marylin French. Den kom att påverka hela hennes förhållningssätt till sitt framtida liv.  

    ESSÄ: POESI SOM FACKLITTERATUR

    Denna vecka handlar essäerna från OBS-redaktionen om litteraturen och verkligheten. I boken "Ringa hem" har Ida Börjel gjort dikter utifrån ryska soldaters avlyssnade telefonsamtal från fronten i Ukraina. Och Marit Kaplas intervjubok Osebol fick 2019 Augustpriset i den skönlitterära klassen. Men är det verkligen skönlitteratur? Författaren och journalisten Katarina Bjärvall argumenterar för att även poesi kan vara facklitteratur.

     

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Saman Bakhtiari

  • Hur har abort skildrats på film och tv i USA? Och hur har den bilden påverkat verklighetens kvinnor?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Frilansjournalisten Karin Svensson har träffat regissören Phyllis Nagy, bioaktuell med filmen "Call Jane".

    Filmen utspelas mellan 60- och 70-talet i USA och är baserad på verklighetens The Janes, aktivistgruppen som hjälpte kvinnor med säkra aborter. Ett tema som åter blivit högst aktuellt i landet.

    Vi hör även folkhälsoforskaren Steph Herold som berättar om hur abortskildringar på film påverkar kvinnor som ska genomgå en abort, samt filmkritikern Emma Gray Munthe.

    Producent: Saman Bakhtiari

  • Vi besöker återigen Hattstugan på Gotland för en pratstund med Jane Lindell-Ljunggren. Den här gången pratar vi om utbytet som Hattstugan har haft med Japan. Vad finns det för likheter och skillnader mellan Sverige och Japan när det kommer till äldreomsorg? Vilken roll spelar underhållningen på ett boende? Finns det något bättre alternativ än Ninja-TV och Karaoke? Och är det stora saker som måste göras för att åstadkomma förändring och förbättring?

    Vi pratar också lite om boken ”Leva livet med demens” som Jane har skrivit tillsammans med Gun Aremyr. Vad innehåller den? Vem riktar den sig till? Och hur är den upplagd? Svaren på de frågorna får du i månadens avsnitt.

    Detta är det andra avsnittet som Mattias och Linda gjorde med Jane när de var på Gotland. Har du missat det första så hittar du enkelt det på samma ställe som detta. Har du några idéer om något du skulle vilja att vi tog upp i vår podcast? Maila till [email protected]

  • Hej hej! Här kommer ett till avsnitt i lite snabbare tempo, där jag pratar om roadtrippen jag precis gjorde med två vänner från Zagreb till Valencia. Hoppas ni gillar det!

    Sample of the transcript at the bottom!

    --------------------

    Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!

    På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska.

    Letar du efter en svenskalärare? Jag har alltid använt italki för att hitta lärare. Klicka här för att få 10$ krediter på italki efter du har spenderat dina första 20$!

    --------------------

    If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

    On my website you can also find information about the Strong Swedish course! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish.

    Are you looking for a Swedish teacher? I have always used italki to find teachers. Click here to receive 10$ in credits on italki after you’ve spent your first 20$!

    -------------------

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish Linguist

    -------------------

    Ett smakprov (sample) på transkriptet:

    Hallå hallå, välkommen välkommen till Simple Swedish Podcast. Det här är podden för dig som vill träna på att förstå talad svenska. Och om du vill ha transkript till dom här avsnitten så kan du bli patron. Gå till min hemsida, swedishlinguist.com, och bli patron. Det kostar bara 5€ per månad, och du får transkript till nya avsnitt varje vecka!

    Och några personer som har gjort det, det är Benedetto, det är Barbara, Sara, Leopold (som hälsar till Anastasia för övrigt), det är Áslaug, Jinyan, Jane, Harsha, Kyle, Greg, Galina, Tristan, Mariam, Xenia, och Sammi! Tack tack tack till er för att ni stödjer den här podden!

    Och, ja, det var extra många namn idag, för att det var ett tag sen som jag spelade in ett nytt poddavsnitt. Och det är för att jag har rest. Och förra veckan så kunde jag inte jobba så mycket för att jag var på en roadtrip. Så att jag och två kompisar var på en roadtrip från Kroatien till Valencia. Så från Zagreb i Kroatien till Valencia i Spanien. Så det tänkte jag prata om idag.

    Och jag kommer prata i ett mer vanligt tempo. Så jag pratar inte så långsamt som jag gör just nu, utan jag kommer prata i lite mer vanligt tempo. Och om du tycker att det är svårt att hänga med så kan jag verkligen rekommendera att använda transkriptet.

    Ja, okej men.. Och det här avsnittet kommer vara lite..det är väldigt improviserat. Så jag har inte planerat exakt vad jag ska säga, jag har bara planerat vad jag ska prata om. Så vi får se hur det går.

    Men i alla fall, förra veckan så gjorde jag en roadtrip från Zagreb till Valencia. Och anledningen till det, det är att en kompis till mig flyttar..eller ja, skulle flytta till Valencia, då. Och hon har bil och hund. Och hon behöver ha hit bilen till Valencia och hon behöver ha hit hunden till Valencia, och det enda sättet är att åka bil.

    Men, det är svårt att åka helt själv med hund, så hon ville gärna att nån vän skulle följa med, och jag sa att, fan det låter askul med roadtrip genom Europa, så jag sa att, ah men vi planerar det då!

    Och så var det en annan kompis som hade semester. Och han bor vanligtvis i Paris, men han tyckte att det lät som en väldigt kul idé, och han hade semester dom dagarna, så han hakade på! Och att haka på nånting, det betyder liksom att man, ah, man bestämmer sig för att man är med på det. Man är med, man hakar på, man joinar.

    ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

  • Huvudtesen i dagens avsnitt bygger på frågan: tänk om målet i livet är att maximera mängden positiva livsupplevelser snarare än att maximera mängden pengar på kontot? Hårdrar man det så kan man till och med se pengar på kontot när man dör som slöseri på ens tid och energi.

    Det här är huvudtesen i Bill Perkins bok "Die with zero" som vi diskuterar i dagens och nästa veckas avsnitt.

    En av teserna i boken är att värdet / nyttan med pengar minskar över tid. Det vill säga att man bör använda en del av pengarna när man har som störst nytta av dem (och så klart ha en balans mellan konsumtion idag och sparande för imorgon). På sätt och vis är det inte helt olika ett optimeringsproblem - hur maximerar man nyttan och minskar slöseriet?

    Vi hoppas att du gillar avsnittet och att vi ses nästa vecka då vi pratar om den avslutande delen i boken om t.ex. arv till barnen och tidshinkar.

    -------

    Länkar:

    Våra bästa länkar (börja här)Kommentera, fråga eller läs om avsnittet i forumetLivslängdräknareIntresseanmälan workshopReklam: Spirecta - verktyget för en välmående ekonomiReklam: RikaTillsammans-programmet

    -------

    Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon

    Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:

    mängder av extra-material,allt ordinarie material utan reklamtips och struktur för en bättre ekonomi,Läs mer om vår community →

    -------

    Tänk på: Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor.

    -------

    00:00:00 - Intro00:10:24 - Det bästa sättet att använda vår livsenergi på00:16:46 - Ska jag köpa denna skjorta för 5 timmar av mitt liv?00:27:58 - Man behöver hitta balansen00:39:53 - Kvantifiera din upplevelser00:48:42 - Uppleva allt man vill men inte vara vårdslös, hur?00:52:46 - Go-go years, slow-go years och no-go years00:59:55 - Amortera mer på huset eller uppleva fler saker?01:06:45 - Många sparar mer än vad de behöver

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Avsnitt 3 blir lite av ett sequel-avsnitt. Vi diskuterar framförallt Joanna Hoggs semi-självbiografiska double feature The Souvenir från 2019 och dess uppföljare The Souvenir: Part II från 2021. Två filmer som verkligen borde uppmärksammas mer och som bland annat handlar om filmskolestudenter och deras toxiska relationer.

    Hille pratar dessutom om The Janes i synnerhet och dokumentärer som handlar om abortlagar i USA i allmänhet, Felix har sett somrig fransk 80-talsfilm i form av Eric Rohmers Le rayon vert (The Green Ray) lagom till semestertider och Krille beklagar sig över en annan uppföljare, A Quiet Place Part 2, men bjuder också på en lista över de bästa filmuppföljarna någonsin

  • Kvinnan som sägs ha två chip implanterat av polisen. En kvinna har livestreamat nästan varje dag i över 15 år när hon sover i konstiga positioner och stirrar på sin datorskärm. Man vet väldigt lite om henne men kvinnan har fått ett smeknamn efter att hon berättat en konstig historia. Kvinnan hävdar att polisen har implanterat två chip i henne för att kontrollera kvinnan. Ett vid ankeln och ett vid det vänstra ögonbrynet. I flera år fortsätter kvinnan att streama och hävdar att hon hålls fången av en korrupt polis, men ingen vet riktigt om de ska ta henne seriöst eller om det hela är ett skådespel. Mysteriet om kvinnan ska än idag cirkulera online. Detta är fallet om Chip Chan.

    ----------

    Edit: råkade kalla Jane för Kim mot slutet av avsnittet, ber om ursäkt för det.

    ----------

    Bli medlem i min Patreon och ta del av exklusivt material och förmåner samtidigt som du stöttar podden. Kom och diskutera och bli medlem i communityt :) www.patreon.com/crimepodden

    ----------

    Kontakt: [email protected]

    ----------

    Tack så mycket för att du lyssnar!

    //Jane

    Bli medlem på Patreon för tidigare avsnitt, exklusivt material och stötta podden :)

    Support till showen http://supporter.acast.com/crimepodden.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Charlotte Brontë axlade inte konstens klimatansvar, ändå har hon bidragit till minskat bilåkande. Författaren Isabella Nilsson reflekterar över den eventuella nyttan med konst och människor.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Uppläsare Sofia Strandberg.

    I klimatkristider och andra humanitära kristider är det naturligt att vi ställer oss frågan om konstens och kulturutövarnas roll och ansvar, deras potentiella bidrag till problemets lösning. Men inte sällan uppmuntras – eller snarare åläggs – konstnären att bli aktivist. Hur ska konst vara skapt, frågar vi oss, för att effektivast förändra världen?

    Jag tycker att den som får en sådan fråga bör svara som Stina Oscarson:  ”att den förändring konst har möjlighet att skapa ligger bortom vår föreställningshorisont”. Oscarson tror att konst absolut kan förändra världen, men att vi aldrig kan förutspå exakt på vilket vis. “Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet. Att kunna förutse vilka tankar och känslor som i mötet med konsten kommer att väckas inom en människa och vad hen sedan väljer att göra med dessa”, skriver hon. Låt mig ta ett exempel från mitt eget liv:

    I november, när de två kilometrarna mellan mig och mataffären ligger inbäddade i ett yllefuktigt töcken av mörker, regn och snålblåst, finns det bara en enda person i världen som kan övertyga mig om att avböja mammas erbjudande om bilskjuts, till förmån för en klimatförnuftig utsläppsfri promenad. Denna enda person skulle ha kunnat heta Greta, men eftersom jag är en obotlig romantiker och verklighetsfrånvänd bokmal med en ofrivillig dragning åt tragik och patetik, så heter hon Jane. Jane Eyre, närmare bestämt. Bara genom att hela vägen till affären unna mig själv att leka att jag är den i stormnatten irrande romanhjältinnan Jane Eyre, som hjärtekrossad och tappert och övergivet stretar sig fram över den karga engelska heden – så blek! så febrig! så modig! – lyckas jag uppbåda tillräckligt med själsstyrka för att följa mitt klimatsamvetes röst. (Mr Rochester! yrar jag när jag utmattad segnar ner på en bänk vid självscanningsapparaterna.)

    På sanning: mer än någon annan konst har Charlotte Brontës romantiska svärmerier på detta sätt bidragit till minskat bilåkande i mitt liv. Ändå saknar hennes romaner varje tillstymmelse till klimataktivistiskt budskap eller ögonöppnande miljömedvetenhet. Inte en enda liten fjuttig konstnärlig gestaltning av flygskam kan hon erbjuda läsaren. Charlotte Brontë är helt enkelt inte en författare som axlat konstens klimatansvar. Det beror säkert delvis på det faktum att hon varit död i sisådär 150 år, men likväl: romanen “Jane Eyre” borde inte kunna räknas till sådan konst som har kraft att minska människors koldioxidutsläpp och hjälpa dem att ställa om till en miljömässigt hållbar livsstil. Ändå måste vi, givet min nyss återgivna empiriska erfarenhet, räkna “Jane Eyre” till just sådan konst. Jag är alltså ytterst benägen att hålla med Stina Oscarson. Jag tror att kulturen lika väl som naturen mår bäst av artrikedom och mångfald. Litteraturen behöver talskrivare som Greta Thunberg, den behöver kärleksromanförfattare som Charlotte Brontë, den behöver kulturskribenter som Stina Oscarson, och kanske till och med en nonsenspoet som undertecknad. Vi författare kan liksom inte helt egenmäktigt och självrättfärdigt låta kalhugga bokskogen i syfte att plantera nyttoväxter i dess ställe. Ett sådant tuktande vore sorgligt kontraproduktivt och dessutom fåfängt på gränsen till storhetsvansinnigt.

    Mångfaldens nödvändighet gäller, det tåls att inskärpas, naturligtvis inte bara för litteraturen och konsten men också för livet i stort. Även den förändring ett människoliv kan skapa ligger bortom vår föreställningahorisont. Vill säga, att bedöma huruvida ett liv är “lyckligt” eller “olyckligt” är kanske inte oöverstigligt svårt, om inte annat kan man ju fråga den som livet tillhör. Men att bedöma huruvida ett liv är “nyttigt” eller “onyttigt”, det är omöjligt. Varken livets ägare eller någon annan människa har den typ av överblick som skulle krävas. Ett till synes meningslöst och förspillt liv kan mycket väl utgöra en bit i ett ännu inte färdiglagt världspussel. Alla tråkiga intetsägande helgrå pusselbitar kanske tillsammans bildar hjältens listiga lösskägg, eller mynningen till en magisk grotta, eller en hundvalps mjuka päls. Medans tvärtom en vackert brokig pusselbit med glitter och silverstänk kanske visar sig utgöra en bit av den onda trollkarlens trolldryck! Så menar till exempel Nietzsche när han i Den glada vetenskapen påpekar att fastän en väldigt genial individ bidrar med mycket gott till världen kan hennes samlade inverkan på mänskligheten ändå vara skadlig. Detta eftersom, förklarar han, mindre heroiska naturer riskerar att gå under när de försöker leva med geniet som förebild; den lilla skarans hjältedåd väcker den stora massans självförakt. Spontant kan jag ju tänka då, att i så fall kanske vi klenare människor behöver jobba lite på vår självkänsla, snarare än att lasta genierna för deras oefterhärmliga genialitet. Men Nietzsche har en poäng: det är fullt möjligt att orsaka skada med det bästa man har, och lika möjligt, måste vi anta, att komma till nytta och vara till glädje med sitt livs sämsta. Vi repeterar Oscarsons ord “Det kan alltså gå hur som helst. Och det är att sätta sig på mycket höga hästar om man tror sig kunna kontrollera resultatet.”

    För egen del var jag under många år heltidssjukskriven till följd av svårt tvångssyndrom. Periodvis oförmögen att lämna lägenheten, insnärjd i min egen paranoida värld av magiskt tänkande, har jag knappast varit sinnebilden av en nyttig samhällsmedborgare. Ofta har jag känt mig värdelös, och också faktiskt varit det, enligt mångas sätt att räkna. Men kanske kommer även mitt nervösa livsverk att gå åtminstone plus minus noll till slut? Det positiva behöver som vi har sett inte alltid ha sin upprinnelse i något positivt.  Även något otrevligt kan på märkliga omvägar få oväntat trevliga följder. För att citera min lillasyster, som en morgon fundersamt mellan müslituggorna utbrast:

    “Isabella, tror du inte man skulle kunna bygga en nöjespark baserad på dina tvångstankar?”

    Hm. Osvuret är bäst. Men det man förlorar på gungorna tar man igen i karusellen. Soten är boten och boten är soten – och såväl soten som boten är, om vi ska tro på vad en väldigt vis man en gång sade, tomhet idel tomhet och ett jagande efter vind.

    Isabella Nilsson, författare även känd som Nonsensprinsessan

    I texten refereras till en text av Stina Oscarsson i Svenska Dagbladet den 6 augusti 2019. Artikeln endast tillgänglig för prenumeranter: https://www.svd.se/a/8mxypd/inte-kulturens-uppgift-att-radda-demokratin

    Bilden är en illustration baserad på Georges Michels (1763-1843) målning "Moorland, The Storm Cloud": https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Georges_Michel_(1763-1843)_-_Moorland,_The_Storm_Cloud_-_35.534_-_Burrell_Collection.jpg och ett fotografi av skådespelerskan Charlotte Thompson (1843-1898) i rollen som Jane Eyre: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Charlotte_Thompson_as_Jane_Eyre_-_NYPL_ps_the_2712.jpg

  • I poddens tolfte avsnitt så gästas Stefan av Gustaf och Elaine men så är även Honvargen tillbaka från havet! Idag pratar vi om Wild Bull Hickok och Calamity Jane bland annat, men också om staden Deadwoood.


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    Uppdateras


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 1997 kom actionfilmen G.I. Jane med Demi Moore i huvudrollen. Nyligen hamnade den oväntat i fokus på årets Oscarsgala, i samband med det omtalade bråket mellan Will Smith och Chris Rock.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    G.I Jane är en fiktiv historia som handlar om Jordan O`Neal som blir den första kvinna som får i uppdrag att hårdträna med manliga elitsoldater i den amerikanska flottans specialförband ”Navy Seal”. Filmen kom att bli omdiskuterad på många sätt, som varför måste Demi Moores karaktär helt förneka sin kvinnlighet och varför måste hon raka av sig allt hår?

    Hör om beslutet att som kvinna raka av sitt hårsvall och hur handlingen kommit att bli symbolisk för kvinnlig frigörelse. Vi reder också ut vad begreppet "sigma-man" betyder och hur det uttrycket under senare tid kopplats till en man klädd i militärkläder – Volodymir Zelenskyj. Vi pratar också med den den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en film egentligen kan bli.

    Gäst i studion är filmkritikern Göran Everdahl.