Avsnitt
-
Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.
Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.
Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
-
Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.
Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Saknas det avsnitt?
-
Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?
Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?
Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
-
Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror?
Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?
Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera? Och finns det risker med att relativisera för lite?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?
Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.
-
Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?
Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.
Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.
I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.
Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.
Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
-
Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.
Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?
Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?
Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?
Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.
Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
-
Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal?
I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans.
Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle.
Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.
Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.
-
Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?
I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter?
Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.
Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
-
Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?
Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.
Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.
Producent: Tommie Jönsson
-
Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?
Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.
Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.
-
Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?
Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?
Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.
Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?
Går det att skapa nya framtidsvisioner?
Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?
Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring.
Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?
Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest? Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.
Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?
Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.
Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.
-
Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.
En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!
Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin
Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar
vid KI.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.
- Visa fler
