Avsnitt

  • Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?

    Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla blaMånga stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!)Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?

    För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr.Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan?Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.

    Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra rätt, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka?I sin nya bok Tänka ont finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken Extra allt!, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

    Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor.Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal.

    Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen det onaturliga - har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker.Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet.Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén.

  • Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez.

    Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort.Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför?Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér.

    Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion?Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal.

    Att bära och föda barn åt andra så kallade surrogatarrangemang är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen Min mage, mitt val, ert barn. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer.Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna.Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter.

    Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp.Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre.Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.

  • Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin.

    Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker:Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper.Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt.Aednan, av Linnea Axelsson.Why worry about future generations, av Samuel Scheffler.Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean CarrollEtikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal.

    Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter.Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler?Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson.

    Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen?Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det hejdandet av sinnets rörelser.En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal.

    Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke.Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som posthumanism och eko-feminism. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga?Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal.

    Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken?Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig?Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet.Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén.Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.

  • Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv.

    Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst.Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber.

    Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten.Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare?

    Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd.Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: Är jag mitt livs författare? Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson.

    Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val?Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en filosofernas filosof, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna.Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth.

    Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt.Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Han har kallats Putins hjärna och betraktas i väst som en slags nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare.

    Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister, och under en period stod han Kreml nära. I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en fjärde världsordning som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier den för honom så förhatliga liberalismen inte minst.Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla soundbites? Är han farlig eller marginaliserad?Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén