Avsnitt

  • Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin.

    Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker:Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper.Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt.Aednan, av Linnea Axelsson.Why worry about future generations, av Samuel Scheffler.Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean CarrollEtikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal.

    Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter.Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler?Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson.

    Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen?Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det hejdandet av sinnets rörelser.En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal.

    Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke.Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som posthumanism och eko-feminism. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga?Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal.

    Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken?Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig?Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet.Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén.Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.

  • Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv.

    Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst.Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber.

    Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten.Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare?

    Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd.Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: Är jag mitt livs författare? Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson.

    Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val?Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en filosofernas filosof, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna.Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth.

    Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt.Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Han har kallats Putins hjärna och betraktas i väst som en slags nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare.

    Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister, och under en period stod han Kreml nära. I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en fjärde världsordning som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier den för honom så förhatliga liberalismen inte minst.Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla soundbites? Är han farlig eller marginaliserad?Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Är det universum vi känner bara en av oändligt många, parallella världar? Vad betyder det i så fall för oss, i vårt universum?

    1957 presenterade den amerikanske fysikern Hugh Everett III (1930-1982) kvantmekanikens flervärldstolkning: idén om ett oändligt antal parallella universum. Idén fick ett svalt mottagande och Everetts karriär gick i stå.Vetenskapligt har teorins problem varit att den varken kan bevisas eller vederläggas, men i den världsberömde fysikern Stephen Hawkings allra sista, vetenskapliga artikel argumenterar han för att parallella universum visst går att mäta - genom ett slags läckage mellan världarna. Om vi på så vis skulle kunna leda fleravärldar-teorin i bevis, hur skulle det förändra vår syn på världen, "multiversum" och oss själva?Och omvänt: finns det några risker med att låta fantasin spela med fysikaliska modeller som saknar belägg?I musikalen "Hugh och Nancys många världar" blåser Lars Rudolfsson och Dramatens ensemble liv i Hugh Everetts vetenskapliga hypotes och applicerar den på hans eget liv. I ett samtal inspelat på Dramaten diskuterar Filosofiska rummet parallella universum tillsammans med författaren Karin Tidbeck, fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • När börjar och slutar jag att vara jag? Filosofiska rummet om jaget och dess gränser.

    I nya boken Hon som var jag beskriver Wendy Mitchell de begynnande stadierna av sin egen demens. Titeln är talande: vilka är vi när våra minnen och förmågor berövas oss? Är jag fortfarande jag när jag inte längre känner igen mina närmaste, inte minns mitt eget liv. Och var tar jaget sin början, vid vår födelse eller redan innan vi ser dagens ljus?Vad är egentligen ett jag för något: en fast kärna djupt inom oss eller en process i samspel med andra jag?Filosofiska rummet gästas av filosofen Elinor Hållén, psykologen och psykoterapeuten Pia Risholm Mothander och hjärnforskaren Johan Eriksson.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?

    Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat.Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä Learning to Die in the Anthropocene kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Går den globala utvecklingen åt rätt håll eller käpprätt åt det motsatta? Därom tvista de lärde, här närmare bestämt sociologen Roland Paulsen och filosofen Magnus Jiborn.

    Den svenske folkbildaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling blev världsberömd för sina föreläsningar i vilka han ivrigt illustrativt framförde sitt budskap om att världen utvecklas åt rätt håll på en rad områden, såsom hälsa och välstånd.Hans vädjande till vetenskapliga fakta har dock inte stått oemotsagda, och nyligen startade sociolog Roland Paulsen en debatt i DN där han ifrågasatte mycket i denna positiva verklighetsbeskrivning.Här diskuterar Paulsen världens utveckling, samt underlaget för och värdet av sådana bedömningar, med filosof Magnus Jiborn.Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

  • Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa.

    När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder.Det krävs en tolkande erfarenhet för att förstå om isbjörnen är glad och vill bjuda ner dig i vattnet eller om den gör som den gör för att den vill äta upp dig, påpekar kognitionsforskaren Tomas Persson.Här samtalar de med varandra, och med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi.

    Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod.Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, särskilt i dess senare utveckling Acceptance and Commitment Therapy, ACT.Om filosofi som levnadskonst handlar det när kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Frits Gåvertsson vid Lunds universitet samtalar om stoicismen med Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Läraren Åsa Axelsson har skrivit en bok om att hoppa av ekorrhjulet. Tillvaron är cyklisk, påpekar filosofen Johan Brännmark. Här samtalar de om det värdefulla i livet.

    Många människor i dagens Sverige känner sig fast som i ett ekorrhjul. De är inte på väg nånstans, ändå går allting bara snabbare och snabbare. Läraren Åsa Axelsson blev utbränd, och bestämde sig för att hoppa av. Nu har hon skrivit boken Jag lämnar ekorrhjulet, där hon berättar om hur det går att leva utan vardagsstressen som det innebär att heltidsarbeta och samtidigt ha familj med flera barn.Tillsammans med filosofen Johan Brännmark och programledare Lars Mogensen vänder och vrider hon på den gängse uppskruvade livsstilen och diskuterar möjliga alternativ till den.Producent: Thomas Lunderquist.

  • Existentialismen är en av 1900-talets mest inflytelserika, filosofiska riktningar. Vad kan den säga oss idag?

    December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom.Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kvinna, man blir det skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum.Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

  • Har vi en fri vilja? Filosofiska rummet tar sig an en av de riktigt stora frågorna.

    Vad styr våra handlingar: medvetna val eller elektriska impulser i hjärnan?Den fria viljan har alltid varit föremål för filosofiska diskussioner, men sedan några decennier tillbaka finns också empiriska data att ta ställning till. Redan på 1980-talet observerade forskare hur medvetna beslut föregås av omedvetna impulser i hjärnan, vilket togs till intäkt för att den fria viljan skulle vara en illusion, en tolkning som är långt ifrån okontroversiell.Men spelar det egentligen någon roll hur blixtarna far i våra huvuden? Besluten måste ju ändå fattas. Vad krävs för att vi ska kunna tala om en fri vilja? Utesluter den kausala orsakssamband? Är endast rationella val fria? Och om någon faktiskt skulle presentera obestridliga bevis för viljans ofrihet: vad finge det för konsekvenser, i våra liv och samhällen?I Filsofiska rummet om den fria viljan medverkar författaren Lena Andersson; Sofia Jeppsson, lektor i praktisk filosofi och Peter Århem, professor emeritus i neurovetenskap.Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén