Kroatien Podcasts
-
En av Europas starkaste litterära röster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna essä från 2015 ett porträtt av Dubravka Ugrei. Hon som lämnade sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrordåden i Paris och Köpenhamn.
I sin senaste bok, en essäsamling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka Ugrešić i essän Manifesto.
"En gång två zoner åtskilda av en rätt stadig mur så har Europa under loppet av 20 år blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var väst är, och inte öst heller".
Hon, som själv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens sönderfall, inbördeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett västeuropeiskt land".
”Dessa små på pålitliga fakta. Stämplarna i passet läggs på hög och förvandlas vid något tillfälle till otydbara linjer. Först då börjar de plötsligt rita upp en inre karta. En karta över det imaginära. Och först då beskriver de i detalj den där omätbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen är som en mardröm.”
Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver är färgat av hennes fria hjärnas tolkning av ett Europa format både av krig och sina filosofer.
För i Dubravka Ugrešić böcker, både romaner och essäer, rör man sig nämligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer på dessa platser- små händelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon är pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon är det.
I en annan essä i samma bok står hon och röker på en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt öst-europeiskt hyreshusområde, där hon är på besök hos en bekant. På balkongen intill får hon syn på en märklig ståltråds-grunka. Hon frågar vad det är och vännen svarar att "Det är min påhittige granne, han jagar duvor med den". Hon frågar vad han ska med duvor till, varpå vännen lakoniskt säger: "Du vet, det är många människor som kämpar här..."
Hon skriver sedan att hon själv under de år som gått sedan den händelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med köpt ett antal burkar med kondenserad mjölk. Holländsk kondenserad mjölk. Burkarna är på alla sätt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.
Skillnaden är att de holländska har ett bäst före-datum
Och jag kan se henne framför mig, där hon bär hem matkassarna till sin lägenhet i Amsterdam. Jag har nämligen varit där två gånger, för att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med långa, långa loftgångar, på en gata där det finns både en polisstation och en moské.
När inbördeskriget i det forna Jugoslavien bröt ut 1991 tog Dubravka Ugrešić stark ställning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev då kallad både för förrädare och häxa. Efter en rad offentliga påhopp lämnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den ständiga terrorn och lögnaktigheten i såväl offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".
Livet blev motbjudande när allt var så nedsmutsat av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allmänhetens fiende, jag blev utfryst av både mina grannar, vänner och kolleger, sade hon när jag träffade henne år 2004.
Dubravka Ugrešić hamnade först, sedan hon lämnat sitt hemland, i Berlin, vilket också är den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den är det är 90-tal, det är exil, det är fragment av liv och närbilder på ting som bärare av både minne och tid.
Något som återkommer även i nästa roman Smärtans ministerium, som däremot utspelar sig i den stad där hon kom att bli kvar, Amsterdam.
Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer för att undervisa i serbokroatiska på universitetet.
Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens upplösning inte längre finns som ett officiellt språk, eleverna också de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig både i förhållande till det gamla landets nya länder och förhålla sig till det för dem främmande land där de råkat hamna.
Och staden Amsterdam, som en plats för glömskan, som Dubravka Ugrešićsäger, där minnena skingras. En skör, drunknande miniatyrstad, byggd på sand - som gjord för att se igenom och för att försvinna i, tänker jag.
Och när jag besöker henne nästa gång, år 2010, då är det vi istället talar mest om hennes nya hemland Nederländerna och den politiska förändring landet befinner sig i. Då har både filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn mördats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali lämnat landet. De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina öden kom att bli symbolgestalter, vilka i någon mening legitimerade den islamkritiska hållning som vuxit sig allt starkare i det tidigare så öppna Nederländerna.
2010 hade Nederländerna därför istället fått en invandringspolitik som var en av de hårdaste i Europa. Bland annat med svåra både språk- och kulturtester för de invandrade. Och Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje största parti i parlamentet.
Hans teser är enkla, säger hon. Holland ska belöna hårt arbetande människor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad från kristendom är en farlig religion enligt honom. Allt framfört med billig känslomässig retorik, menar Dubravka Ugrešić.
”Jag jämrade mig över något lösryckt fragment, en tillfällig melodi som klingade i mitt öra. Ett ansikte som plötsligt visade sig i mörkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.”
Dubravka Ugrešić talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem", som alltid funnits, som handlade om judarna på 30-talet och som handlade om muslimerna, då 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.
Nu, år 2015, vet vi att läget hårdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt är utsatta som grupp, men att nu även de judiska grupperna står inför en ny våg av antisemitism.
Och i yttrandefrihetens namn - det här är Dubravka Ugrešić - hon som själv flytt sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet, hon fortsätter också att tycka att man inte behöver vara politiskt korrekt.
I essän "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss från att använda etnicitet, nationalitet, ras, kön eller andra typer av skillnader - alla lika opålitliga i vilket fall som helst - men vi ändå vill ha något att falla tillbaka på, så finns alltid koden." Koden, som hon menar är de skrivna eller oskrivna regler som styr vårt beteende inom olika grupper.
Hon tror helt enkelt inte på en uppdelning av människor, på en indelning i grupper - därav hennes kritik av mångkulturtanken. Hon menar att den kan bli omvänt rasistisk genom att den förstärker idéen om "den andre" och snarare hindrar integrationen.
Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle säga något annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon är den hon är.
Jag söker på youtube och jag hittar ett föredrag hon höll i Boston hösten 2013, där hon från en person i publiken får frågan hur hon ser på demokratin Europa.
Hon svarar långt och vindlande och hon säger att människor är rädda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna är så låsta. Om du som kroat är emot EU, då hamnar du ofrivilligt på samma sida som nationalister och fascister. Det är så lätt att bli etiketterad och så svårt att hitta alternativ.
Begrepp som demokrati och stat börjar lika malätna flaggor, säger hon, men en typisk drastisk Dubravka Ugrešić-formulering.
För Dubravka Ugrešić utmanar med sina tvära kast mellan högt och lågt, åsikter och fakta. Och mellan litterära och filosofiska referenser finns också läppstiften, den rumänske taxichauffören i London, gamla amerikanska filmer...
Det är det som gör henne så intressant.
Och jag skulle vilja sluta med ett citat. Författaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka Ugrešić så här, 2004:
–Det finns ingen författare jag läst de senaste decennierna som så uppriktigt och så känsligt och smärtfyllt och så gripande tagit pulsen på vår egen samtid.
Anneli Dufva
-
MCPODDEN avsnitt #8
- I avsnitt #8 av MCPODDEN får vi bland annat höra Linus Lidalen från BMW Motorrad berätta om sitt liv på två hjul, och inte minst hans stora roadracing-intresse. Vi bjuder på en gissa hojen, och snackar lite mer hur allt inte alltid går som planerat när man ska ut på motorcykelsemester. I det här fallet handlar det om då Micke begav sig söderut för att utforska Kroatien. Dessutom får vi en direktrapport från provkörningen av nya Triumph Street Triple RS. Johan berättar lite inför sin resa ännu längre söderut, närmare bestämt till Sydafrika, där nya Husqvarna Norden 901 Expedition ska provköras.
-Avsnittet spelades in under vecka 8 år 2023.
I MCpodden delar Johan Ahlberg och Mikael Samuelsson med oss av tips från många års erfarenheter från motorcykelkörning. Vi kommer även att besöka olika motorcykelföretag, komma med körtips och dessutom gästas av spännande mc-profiler.
MCPODDEN produceras i samarbete med Fastbikes.se. www.fastbikes.se
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönika 23 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, måndag.
Är priset på en kaffe något att prata om?
Egentligen är det väl inte en större fråga - inte för många av oss som bor i några av Europas mer välmående länder.
Men i en värld utanför vår ekonomiska standard, så är priset på en kopp kaffe mer än priset på en kopp kaffe.
Det är ett mått.
På om livet kommer blir, sådär standardbesvärligt. Eller mycket besvärligt.
För många av oss avhandlas frågeställningen, om den nu alls gör det, ungefär såhär, oj vad dyrt kaffet har blivit. Dubbelt pris i affären. Och ute kostar latten nu 40.
Fast på det där stället är den uppe i 60.
Sjukt dyrt, säger jag.
Absolut, säger min polare.
Sen... glömmer vi den detaljen.
Vi drar inga större växlar på det
Vi säger ”hej hej” och kaffepriset är borta ur huvudet.
Vid årsskiftet bytte Kroatien valuta från sin kuna till euro.
Landets ledning jublade, näringslivet också förstås och även en del av befolkningen.
För med inträdet i eurozonen har man nu blivit medlem i finaste klubben, och en del av dess välstånd, pengar och lukrativa handelsmöjligheter.
Men för vissa kommer inte de bilderna upp när man pratar om eurofamiljen, om att vara en del av en supervaluta.
Nä, för dem som kämpar med vardagen, som gjort så i flera år, för dem betyder förlusten av sina egna pengar ekonomisk ångest.
För om man har en pension på runt 2 000-3 000 kronor, eller en lön på 7 000-8 000, i ett land där förvånansvärt många varor i en vanlig affär kostar som hemma hos oss, ja, då kommer den dåliga nattsömnen som ett brev på posten.
För många kvinnor och män i Kroatien, betyder också en höjning på några cent rädsla.
"Vi badar i krediter, stora som små" säger en kvinna jag träffar på marknaden i Zagrebs centrum och som fasar för alla prishöjningar som nu befaras komma.
Hennes ord ekar i mitt huvud när jag sen går vidare.
Jag träffar en annan zagrebbo och när vi pratar fram och tillbaka om kunan v.s. euron, så säger han:
”Tro inte att kaffet kommer att kosta en euro längre, som den gör på vissa ställen här i stan. Om den kostar sex i Venedig, så kommer den kosta fem i Dubrovnik. Och går kaffet upp, så kommer det andra att följa med.”
Redan dyrare kaffe är en smärre katastrof i ett land där folk älskar att i timmar hänga på kaféer och fik.
Men eftersom kaffet bara är en vardaglig vara bland många andra som nu kanske sticker iväg, förstår jag att diskussionen inte är så lättvindig att skaka av sig. Som här hemma hos oss.
Där småpratet om dyrare kaffe trots allt bara är småprat om dyrare kaffe...
Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent
[email protected] -
Årets första avsnitt!
Här pratar vi om våra planer för sommaren 2023 i stora penseldrag. Kroatien, Spanien och Norrland. Hur är Norra Norrland på sommaren? Obeskrivligt vackert eller bara massa mygg…eller båda? Ni poddlyssnare delar också med er om vart ni helst åker i sommar.
Hur är det att stanna till med en stor husbil för att fylla på skafferiet? Vågar man ställa sig över flera rutor och riskera att bli inparkerad?
Veckans kommaframöl: Bernard Celebration Lager. Flaska 500 ml. 5 % Nr 89252.
Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: [email protected] -
Godmorgon världen blickar tillbaka på året som gått med reportage, intervjuer, analys och satir. Vi spanar även framåt mot 2023 tillsammans med Sveriges Radios korrespondenter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Första timmen:
Godmorgon världens tillbakablick på utrikesåret 2022
2022 - Året då den säkerhetspolitiska kartan i vårt närområde ritades om. Samtal med Martin Kragh och Katarina Engberg
Godmorgon världens tillbakablick över det inrikespolitiska året 2022
Den genrelösa populärmusiken som ny trend? Samtal med Tina Mehrafzoon, musikjournalist och programledare på P3
Andra timmen:
Kroatien inför euron och går med i Schengen
Satir med Public Service om året som gått
Sveriges Radios korrespondenter spanar in i 2023
Kåsör Mark Levengood
Programledare: Edgar Mannheimer
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: Cecilia Tengmark -
Hej där! Har du köpt alla julklappar än? Det här avsnittet handlar om presenterna man ger varandra på jul :)
(Obs! Jag säger att Kalle Anka är klockan fyra, men jag menar klockan tre!!)
Några andra avsnitt relaterade till jul:
115 - Lucia64 - Tomten59 - Sverige, jul och relationer17 - Hur jag firar jul--------------------
For English, scroll down!
--------------------
För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här!
Tycker du att den här podden är ganska lätt, och vill avancera till nästa nivå? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer!
--------------------
To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here!
Do you find this podcast quite easy, and would like to advance to the next level? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more!
-------------------
Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish LinguistWebsite: www.swedishlinguist.com
-------------------
Ett smakprov (sample) på transkriptet:
Hallå hallå, välkommen ska du vara till Simple Swedish Podcast. Ja, jag sitter här i Valencia, det är den 19:e (nittonde) december, så ja, det är ganska snart julafton. Det är mindre än en vecka kvar tills julafton.
Här i Valencia är det fortfarande ganska varmt. [Nu] ska vi se vad..vad är det för temperatur just nu? Ja, det är 15 (femton) grader här. Och, ja, så det är ju inte så farligt kallt. Ganska skönt faktiskt. Och det är sol idag också.
Och jag är fortfarande inte helt frisk faktiskt. Det är lite galet, jag har vart (skriven svenska: ”varit”) lite krasslig, som man säger, i, ja, snart en månad. Så, ah, det är ganska länge. Men det blir lite lite bättre, väldigt långsamt, varje dag. Tror jag i alla fall, hoppas jag. Men ja, just nu är det inte så illa.
Så, ja, jag ska till Sverige ganska snart. Jag åker till Sverige på fredag, den 23:e (tjugotredje). Ja, och vi hade lite adventsfika här i helgen. Så vi bjöd hem lite vänner, och ja, bjöd dom på lite mat och fika och sånt.
Jag bor ju med min bästa vän, eller ah, en av mina allra bästa vänner. Och hon är från Kroatien. Och, ja, så att, vi bjöd hit våra vänner. Jag hade köpt lite svenska grejer på Ikea, jag hade köpt inlagd sill och pepparkakor. Och jag hade bakat lussebullar.
Så, ja, och hon hade, ah..hon hade gjort nån slags kroatisk grej som jag inte kommer ihåg vad det heter. Och vi hade också korv. Så ja, så vi hade lite adventsfika, och det blev till en fest för att folk stannade till sent. Så ja, det var en väldigt trevlig dag, i fredags var det.
Ja, så det var en liten uppdatering om vad jag gör just nu. Och så ska jag då tacka några nya patrons, det är Anna, Omer, Aneta och Natalia, tack så mycket för att ni stödjer den här podden. Alla patrons får ju då transkript till alla avsnitt. Du kan gå till min hemsida – www.swedishlinguist.com.
Och på min hemsida hittar du också kursen Strong Swedish. Och det här är en kurs för dig som vill bli avancerad i svenska. Så till exempel om du tycker att den här podden redan är ganska lätt, och du vill börja använda naturligt material.
Du vill börja förstå vanliga poddar, du vill kunna läsa svenska böcker, du vill kunna förstå svenskar när dom pratar med dig. Ah, du vill kunna använda naturligt material helt enkelt, du vill komma till en avancerad nivå i svenska. Så det är idén med den här kursen Strong Swedish. Så, du kan läsa mer om kursen på min hemsida – www.swedishlinguist.com.
Och det här är såklart också en jättebra julklapp. Så om du känner någon som är på en medelnivå i svenska, så att dom förstår liksom förenklad svenska, dom kan läsa lätta texter, dom kan lyssna på lätta saker, men dom vill nå en avancerad nivå. Ja, så du kan fundera på att ge kursen Strong Swedish i julklapp.
....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!
-
Skandalscenerna i Melbourne-derbyt, Nkunku here-we-go till Chelsea, Kroatiens VM-facit och ljusa framtid, Borells lista över de största VM-sensationerna, Marcus Bring från Fotboll Sthlm med statistik på de bästa spelarna under VM, hur tror stockholmarna finalen slutar? Blir Messi eller Mbappé historisk? Matchen som avgör Hugo Lloris eftermäle och Thiago Messis brev till pappa Lionel.
-
Fotbolls-VM närmar sig final och Maskinen är säker: Kroatien tar brons!
Allmänna arvsfonden har finansierat nästan 70 padelbanor i Sverige, hur smart var det?
EU-politiker förklarar det korkade direktivet bakom de nya korkade Coca-Cola korkarna.
Dessutom: Olof Lundhs relevanta intervju med Johan Kücükaslan, Duellen och skönsång från Maskinen! -
Till slut tog bränslet slut för Kroatien när Argentina med en magisk Messi i spetsen visade sig för tufft. Argentina säkrar därmed sin sjätte VM-final i landets historia och kanske är det dags för Lionel Messi att bli den största av alla. Vi pratar magi, straffar, taktiska fullträffar och hur vi ska kunna leva i en framtid där Messi inte längre spelar fotboll. Dessutom blickar vi framåt mot Frankrike - Marocko, pratar Portugals nästa förbundskapten och lite annat.
-
Dammet har knappt lagt sig efter några av de mest fenomenala kvartfinaler vi någonsin sett. Giganterna England och Frankrike gjorde upp i en taktisk tvekamp medan Nederländerna och Argentina lät känslorna rinna över. Marocco skapade historia när man som första afrikanska lag någonsin tog sig till semifinal och favorittippade Brasilien fick tacka för sig efter ytterligare en straffsparksläggning med Kroatien som segrare.
-
Historia skrevs när Marocko, som första afrikansk nation tog sig till semifinal i ett världsmästerskap. Modric och Kroatien har än en gång, på något sätt, satt sig i ytterligare en semifinal och en gråtandes Ronaldo fick packa VM-väskan, för sista gången?
-
En legosoldat eller legoknekt är en soldat som deltar i krig i främmande land mot betalning.
Enligt Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll I är en legosoldat en person som
* är speciellt värvad för att delta i väpnad konflikt
som faktiskt deltar direkt i strid
* som motiveras att delta i strid väsentligen för egen vinning
har blivit lovad betydligt högre ersättning än den som lovas eller betalas till krigsmän av motsvarande grad
* inte är medborgare i någon av de stridande staterna eller bosatt i territorium kontrollerat av dessa
*inte är medlem av de stridande parternas väpnade styrkor och
* inte har blivit sänd av tredje land på officiellt uppdrag som medlem av dess väpnade styrkor.
Definitionen syftar till att utesluta bland andra främlingslegionärer, frivilligsoldater och Gurkhasoldater.
Enligt Genèvekonventionerna har en stridande person som tillfångatagits rätt till en krigsfånges rättsliga skydd tills denne kan ställas inför en kompetent tribunal. Om tribunalen bevisar att personen är en legosoldat förlorar denne krigsfångeskyddet, men inte andra rättsliga skydd, som skyddet från tortyr och godtycklig avrättning.
Legosoldater har haft en betydande roll i många krig, bland annat trettioåriga kriget på 1600-talet, och krigen under renässansens Italien. Niccolò Machiavelli rekommenderade att man inte bör ha legosoldater i sitt skydd, därför att de brukar vara odisciplinerade, oorganiserade, fega och förrädiska, egenskaper som han bevittnade när han var Florens överbefälhavare 1503–1506.
Definitionen av legosoldater har under 2000-talet blivit mer oklar. Bland annat är det svårt att avgöra huruvida civil bevakningspersonal vid militärföretag räknas som legosoldater. Sådan personal från bland annat Academi (tidigare Blackwater) har arbetat under ockupationen av Irak.
Bland kända legosoldater kan nämnas Jackie Arklöv som var legosoldat för Kroatien i Bosnien och Hercegovina. Han dömdes senare för krigsförbrytelser som var begångna under den tiden.
Denna verksamhet är nu slut!
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Cristiano Ronaldo fick se sitt Portugal flyga, från bänken. Till råga på allt så gjorde ersättaren Goncalo Ramos hattrick i sin första landslagsstart. Spanien kraschade ur turnering efter en bedrövlig straffsparksläggning mot Marocko som bär hela Afrikas och Mellanösterns hopp på sina axlar. Japan lyckades va ännu sämre än Spanien i sin strafflläggning mot Kroatien och Brasilien dansade enkelt vidare mot Sydkorea.
-
En legosoldat eller legoknekt är en soldat som deltar i krig i främmande land mot betalning. Enligt Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll I är en legosoldat en person som * är speciellt värvad för att delta i väpnad konflikt som faktiskt deltar direkt i strid * som motiveras att delta i strid väsentligen för egen vinning har blivit lovad betydligt högre ersättning än den som lovas eller betalas till krigsmän av motsvarande grad * inte är medborgare i någon av de stridande staterna eller bosatt i territorium kontrollerat av dessa *inte är medlem av de stridande parternas väpnade styrkor och * inte har blivit sänd av tredje land på officiellt uppdrag som medlem av dess väpnade styrkor. Definitionen syftar till att utesluta bland andra främlingslegionärer, frivilligsoldater och Gurkhasoldater. Enligt Genèvekonventionerna har en stridande person som tillfångatagits rätt till en krigsfånges rättsliga skydd tills denne kan ställas inför en kompetent tribunal. Om tribunalen bevisar att personen är en legosoldat förlorar denne krigsfångeskyddet, men inte andra rättsliga skydd, som skyddet från tortyr och godtycklig avrättning. Legosoldater har haft en betydande roll i många krig, bland annat trettioåriga kriget på 1600-talet, och krigen under renässansens Italien. Niccolò Machiavelli rekommenderade att man inte bör ha legosoldater i sitt skydd, därför att de brukar vara odisciplinerade, oorganiserade, fega och förrädiska, egenskaper som han bevittnade när han var Florens överbefälhavare 1503–1506. Definitionen av legosoldater har under 2000-talet blivit mer oklar. Bland annat är det svårt att avgöra huruvida civil bevakningspersonal vid militärföretag räknas som legosoldater. Sådan personal från bland annat Academi (tidigare Blackwater) har arbetat under ockupationen av Irak. Bland kända legosoldater kan nämnas Jackie Arklöv som var legosoldat för Kroatien i Bosnien och Hercegovina. Han dömdes senare för krigsförbrytelser som var begångna under den tiden. Denna verksamhet är nu slut! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Det blev ingen middag ikväll. Men lite extramaterial kunde vi allt klämma in. Där får vi bland annat veta att Hanna ska äta korv med bröd till kvällsmat. Och Christer får äntligen svar på vem det är som lagar mat vid lekplatsen i skogen, det är Rasmus!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.
Det blev en väldigt spännande fotbollsmatch mellan Japan och Kroatien, så spännande att den gick till förlängning och straffar. Då fanns det tyvärr inte plats för Kvällspasset i radion. Men imorgon är vi tillbaka igen!
- Visa fler
