Kairo Podcasts
-
Bra gjort av oss! Som lyckades få ur oss saker om alltifrån magdans i Kairo till 90-talisters skeva uppfattning om vuxenskap, Janne Josefssons(?) Norén-moment, att vara dömd till 'above average', Janne Guillou och den stora knäckfrågan - är handling helt dött?
It's gonna be May (när ni hör oss nästa gång)
puss
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I tjänsten har utrikeskorrespondenten Bert Sundström sett mycket drama, men blev själv en nyhet när en grupp män försökte slå ihjäl honom i Kairo. I P4 Extra gästen berättar han också om när han vaknade i Ukraina minuterna efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ilskan mot Sverige växer. Efter Paludans koranbränning har stora protester brutit ut i delar av den muslimska världen och nu har Al-Azhar-universitet i Kairo, den sunnimuslimska världens högsta religösa institution, uppmanat till bojkott av svenska varor. Hur allvarligt är det här läget? Hur hårt kan en eventuell bojkott slå mot svensk ekonomi? Kan ilskan eskalera och få ännu värre konsekvenser än bojkott, till och med våldsamma?
Gäst: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Utrikeskrönikan 3 januari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här är Kairo, tisdag.
De gammelrosa sidentapeterna har fått ännu fler revor och krackeleringarna i den en gång vackra stuckaturen börjar likna bråck – med smuliga utbuktningar på det som en gång varit vita väggar och tak, men som nu liknar olivgrön, sjuk hud.
Så ser det ut hos den numera fattige aristokraten, historikern och filmmakaren Mahmoud, i hans degenererade palats intill Tahrirtorget. Han har inte råd att renovera, men varje år står han värd för ett knytkalas dan före nyårsafton. Att få en inbjudan är en ära, och alla nytillskott på gästlistan gör sitt yttersta för att inte se förvånade ut när de vandrar omkring i förfallet med skräckblandad förtjusning.
Värdens mor var skådespelare, fadern diplomat och kusin till den avsatte kungen Fouad, som efter revolutionen 1952 inte avrättades utan fick tillstånd att segla till Italien, något många egyptier framhåller som bevis för att egyptierna inte är blodtörstiga.
Jag rör mig försiktigt mellan salongerna men vågar inte slå mig ner på några av de sköra antika möblerna. Här finns nedsuttna Louis XIV-fåtöljer, porträtt av kungligheter i fez, ett schatull och en matsalsbuffé i valnötsträ och en och annan rokokobyrå. Ljuset är dämpat, ljudnivån och alkoholkonsumtionen hög.
Jag tror inte att någon av gästerna, och definitivt inte Mahmoud själv, känner nostalgi för det egyptiska kungahuset, men den mängd av Kairointeriörer som i dag står orörda, täckta av en dammslöja, fascinerar så mycket att den rysk-svenska fotografen Xenia Nikolskayas fotobok “DUST” – det vill säga damm – såldes för över 13 000 kronor på internet när den nyligen var slut på förlaget.
Nu har den kommit i ny upplaga med bilder av nedgångna palatsmiljöer, inklusive Mahmouds hem med sidentapeterna, och så röda tunga sammetsdraperier, övergivna salonger där vitt tyg täcker möblerna, parkettgolv med dammlager som påminner oss alla om att hotet från ökenvindarna är reellt och att sand faktiskt en gång i tiden hade begravt hela sfinxen.
På nyårsdagen satt sen några av knytkalasgästerna i samma biosalong som jag och såg Ruben Östlunds prisade film “Triangle of sadness”, filmen med sina underbart groteska scener där de välbärgade på en lyxkryssning spyr ostron, kaviar och bläckfisk och champagne. Gapskratten ekade mellan biograffåtöljerna, också de ganska nedsuttna, och ingen verkade störa sig på vare sig den Googleintellektuella nivån eller kräkkaskadernas övertydlighet. Alla, utom den subtila rysk-svenska fotografen, verkade nöjda med att känna ett sunt självförakt, äckel, igenkänning i de inverterade rollerna när lyxjaktens filippinska städerska blir kapten på den öde ön där de flyter iland efter en explosion.
Filmen som skulle provocera och blotta orättvisor blir på så sätt istället en ursäkt för passivitet, upprätthållandet av status quo i ett Egypten där aristokratiska miljöer förfaller medan den politiska repressionen förvärras.
Cecilia Uddén, för P1 Morgon i Kairo
[email protected] -
Den så kallade moodmusiken, skapad och anpassad för stämningsspellistor, vinner mark. Några vill se lägre ersättning från strömningstjänsterna till den. Men hur avgör man vilken musik som har verkshöjd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom musikrättsorganisationen STIM pågår parallellt en debatt om huruvida symfoniska verk ska ha samma ersättning som poplåtar. Är ett musikverk bättre bara för att man lagt ner mer arbetstid? Samtal i studion med musikjournalisten Johanna Paulsson och musikprofessorn Mattias Lundberg om hur vi värderar musik.
FÖLJ MED IN I DET HEMLIGHETSFULLA MOOD-SKIVBOLAGETDen så kallade moodmusiken har vuxit explosionsartat de senaste åren. Genren kan beskrivas som en modern hissmusik, och är anpassad efter strömningstjänsternas humörspellistor, till exempel för sömn eller träning. På spellistorna drar moodartisterna in miljontals strömningar – samtidigt som de oftast är helt anonyma. P1 Kulturs reporter Nike Rydberg har besökt ett svenskt mood-skivbolag för att undersöka den hemlighetsfulla branschens framväxt.
FÖRFATTAREN JENNY ERPENBECK: MURENS FALL VAR EN SVÅR TID FÖR MIG PERSONLIGENErpenbeck är född och uppvuxen i Östberlin. Men trots erfarenheten av att se Berlinmuren falla i hemmakvarteren 1989 har hon till skillnad mot andra tyska författarkollegor länge vägrat skriva den stora romanen om DDR, och om tiden för murfallet. Men så en dag öppnade hon sina gamla dagböcker från 1980-talet. Och så skrev hon "Kairos", en kärlekshistoria om Hans och Katharina i det sena 1980-talets Östberlin. P1 Kulturs Anna Tullberg träffade Jenny Erpenbeck när hon nyligen besökte Sverige. Vad var det egentligen som stod i de där dagböckerna?
ESSÄ: SVERIGE VAR VACKERT – MEN SAKNADE CIVILISATIONI dag är vi vana vid att studera en stad som en karta sedd rakt uppifrån, men under lång tid var perspektivet lite mer snett från ovan. Utsiktens centrala roll för den som reser står i fokus när latinforskaren och poeten Anna Blennow tar sig upp på fjället och ser världen växa och krympa framför sina ögon, i dagens OBS-essä.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Felicia Frithiof -
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven E, landet är Egypten och sagan är Mannen och Krokodilen, hittad av mig i Folktales of Egypt, insamlade av Hasan El-Shamy
Världsdel: Afrika
Huvudstad: Kairo
Invånare: ca 100 miljoner
-
Gudstjänst med predikan av pastor Sameh Hanna från Kasr El Dobara-kyrkan i Kairo.
الاجتماعات الروحية بالسويد
مع القس سامح حنا
الأحد 30 أكتوبر /تشرين الأول الساعة 11:00 صباحا
كنيسة فيلادلفيا ستوكهولم
شارع رورستراند ٥ محطة مترو سنت إريك بلان
الساعه 4:00 مساء كنيسة فلادلفيا تيرسو
العنوان كنيسة في بالمورادالنس شيركوجراند 14
Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden.
https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup
Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94
https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra -
När arkeologen Howard Carter upptäckte farao Tutankhamons grav i Konungarnas dal utanför Luxor i november 1922 blev detta omedelbart en världsnyhet. Världen drabbades av en formlig Tutankhamonfeber, intresset för det forntida Egypten ökade lavinartat och egyptiska sfinxer och mumier började användas i annonser för produkter av skilda slag.
När utgrävningarnas finansiär Lord Carnavon insjuknade av ett insektsbett och dog mindre än ett halvår efter gravöppnandet började tidningarna spekulera i vad det egentligen var som låg bakom hans död. Var den naturlig eller hade han drabbats av den förbannelse väntade den som öppnade faraos grav?
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om farao Tutankhamon, hans grav och den påstådda förbannelsen. Vem var egentligen Tutankhamon? Varför uppstod ryktena om en förbannelse och finns det någon sanning i de påståendena?
Lord Carnavon var på plats då gravkammaren öppnades. Nyfiken frågande han Howard Carter, som just brutit gravens sigill, om han såg något. Carter svarade: ”Ja, jag ser underbara ting – underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld”. Detta blev upptakten de vetenskapliga undersökningarna och de vilda spekulationerna kring ett av 1900-talets mest spektakulära arkeologiska fynd.
Omslag: Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Olivier Rostang samtalar med Kairos Futures framtidsstrateger Fredrik Torberger och Cecilia Löfgreen om studien "Morgondagens Medborgare 2022"
Studien genomfördes av Kairos Future tillsammans med regioner, kommuner och föreningar. Med hjälp av en enkät besvarad av drygt 6 000 svenskar samt omvärldsanalys undersöker studien vad framtidens medborgare kommer att vilja bidra med och förvänta sig av samhällets institutioner. Här diskuteras några intressanta fynd!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Fredrik Torberger gästas av Kairos Futures analyschef Peter Pernemalm för att tala om Kairos Futures nya studie på flytt och boendemönster.
Vad driver människor till att flytta? Vilka plats- och bostadskvaliteter söker de sig till under 2020-talet? När, och på vilket sätt börjar klimateffekterna att spela roll för olika platsers attraktivitet? Hur utvecklas distansarbetandet på lång sikt och vilka är effekterna av teknikens kommande möjligheter? Sådant kommer studien söka svar på. Vill du veta mer?
Besök i så fall vår hemsida:
https://www.kairosfuture.com/se/forskning/projekt/framtidens-boende-och-flyttmonster/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Högerpopulister och religiösa extremister vill att vi lever i okunskap om att öst och väst är präglat av varandra. Men ibland går de inte ens att skilja åt, säger idéhistorikern Michael Azar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-12.
Varje gång jag hälsar på mina släktingar i Libanon får jag höra samma historia.
Förr eller senare kommer någon nämligen att förklara för mig ”att vi, vi libaneser, vi är minsann inte araber utan fenicier!”
Det är tänkt som en komplimang, så när jag ändå väljer att ifrågasätta deras tes så brukar det snabbt bli dålig stämning. Menar ni verkligen, frågar jag, att libaneser och araber är helt två skilda raser? Och hur kommer det i sig så fall att så många libaneser faktiskt identifierar sig som araber?
Deras sedvanliga svar är att det inte i första hand handlar om ras utan om civilisation. För det är egentligen det här som dom är ute efter: att visa att det finns en markant skillnad mellan de riktiga libaneserna – det vill säga arvtagarna till de aktade fenicierna – och de kryptolibaneser som betraktar sig som araber, det vill säga muslimerna. Det förflutna tjänar med andra ord som en existentiell och politisk samtidskompass. ”Vi kristna libaneser”, påstår mina släktingar, ”är i grunden västerlänningar till skillnad från muslimerna som hör till arabvärlden och österlandet.”
Jag låter mig ändå inte övertygas, utan påminner dom nu om att de själva inte bara talar arabiska, utan också dagligen äter arabisk mat, tittar på arabiska filmer, lyssnar på arabisk musik och dessutom i grunden delar samma Gudsuppfattning som muslimerna.
Med viss triumf i rösten tillägger jag att några av de mest tongivande förespråkarna för arabisk enighet har varit just kristna libaneser.
Vid det här laget brukar en av mina äldre kusiner – George – gripa in: ”Du Michael”, säger han, ”du som har bott i Sverige i hela ditt liv, hur skulle du kunna förstå de konflikter som pågår här?” Och sedan markerar han att diskussionen är över. Jag inser omedelbart att det inte är mödan värt att fortsätta debatten. Det hör till saken att George regelbundet visar mig sina vapengömmor för att påminna mig om att frågan om hans identitet inte är en teoretisk fråga utan en fråga om överlevnad.
I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad
”Väst är väst och öst är öst, och aldrig mötas de två.”
Rudyard Kiplings devis från 1889 är ett återkommande mantra som fortfarande florerar på många håll, också i ett land som Libanon där väst och öst de facto möter varandra varje dag. Som bekant har självutnämnda företrädare på båda sidor har – åtminstone sedan korstågens tid – gjort allt för att hålla gränsen så intakt som möjligt. Så ofta har de förklarat varandra krig att relationen mellan det så kallade västerlandet och österlandet ännu idag präglas av misstro och hat.
Men det finns naturligtvis också en annan historia – och det är en historia om ömsesidig fascination och förälskelse. I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad – och vem som är vem. Till passionsdramernas natur hör ju att de förändrar båda parterna och att de dessutom ofta ger upphov till oäktingar som undergräver alla skarpa gränsdragningar. Få känner nog till att centrala aspekter av vad man idag kallar västerländsk filosofi vilar på betydande insatser från muslimska tänkare. Än färre är nog medvetna om att religionen islam har funnits längre på den europeiska kontinenten än protestantismen – och att kristna stater genom Europas hela historia ingått allians med muslimska stater för att kriga mot andra kristna stater.
Ibland blir okunskapen rent komisk. Jag ljuger inte när jag säger att jag ofta måste påminna vissa européer om att kristendomen inte är en västerländsk uppfinning.
Så mycket för tanken att Orienten är muslimsk och Occidenten kristen.
hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Med andra ord finner man inte sällan österlandet djupt inbäddat i västerlandet – och vice versa. Denna insikt är viktig att ha med sig i samtiden, eftersom vi behöver ordentligt med intellektuellt självförsvar mot den högerpopulism och religiösa extremism som helst ser att vi lever i okunskap om oss själva och den historia som har format oss.
Men var går i så fall gränsen mellan öst och väst? Hur skiljer man mellan realitet och fiktion i sådana här komplexa frågor? Och hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?
Alltsedan Edward Said 1978 publicerade sitt banbrytande verk, ”Orientalism”, har sådana frågor trängt sig allt djupare in i den intellektuella diskussionen. De hemsöker inte bara vetenskaperna och den politiska debatten utan också den samtida litteraturen. Ett spännande exempel från romankonsten finner vi i den franske författaren Mathias Énards ”Boussole”. Denna flerfaldigt prisbelönta roman – titeln kan översättas med ”Kompass” – tar sig an stora delar av den europeiska kulturhistoriens intrikata kärleksförbindelser med Österlandet. Det är med andra ord inte de klassiska protagonisterna som står i centrum – det vill säga, korsfarare och soldater, statsmän och missionärer – utan diktare, konstnärer och kompositörer.
Enard är ute efter att visa hur bilden av Orienten fungerat som en ändlös inspirationskälla för tonsättare som Mozart, Beethoven, Berlioz, Liszt och Schubert, för författare som Goethe, Flaubert, Rimbaud och Eberhardt, och för målare som Ingres, Delacroix, Matisse och Kandinsky. Ja, det är väldigt många namn som figurerar på dessa fem hundra sidor av tättskrivna reflektioner över konstens förmåga att överskrida gränser och utvidga vår existentiella horisont. Konstnärerna hjälper oss, menar författaren, att se de andra i oss själva – och oss själva i de andra. Slutsatsen är både enkel och övertygande: i hjärtat av det som vi kallar västerländsk kultur pulserar melodier, tankar och former från en kultursfär som paradoxalt nog ständigt förtalas och förkastas som om den vore oss helt främmande.
Romanens huvudfigur är en viss österrikisk musikolog och orientalist vid namn Franz Ritter. Under en lång sömnlös natt i hemstaden Wien drar han sig till minnes sina resor i Orientens mytomspunna städer: Istanbul, Teheran, Bagdad, Beirut, Kairo och så vidare.
Han tänker på scener han bevittnat, på konferenser han bevistat, på texter han läst – och droger han prövat. Och över alla minnen svävar ett omtumlande kärleksmöte med en framstående kvinnlig orientalist vid namn Sarah. Ur en litterär synvinkel kan det låta som en banal intrig, men samtidigt är det just genom Ritters flödande medvetandeström som romanen förmår utforska allt vad drömmen om Orienten har gett upphov till inom europeiskt kulturliv.
”Boussole” utgör en hyllning till alla de skapande krafter som vågat sig bortom snäv narcissism och kulturell isolering. När romanens huvudperson uttrycker sin smärta över samtidens katastrofala utveckling – från Syriens sönderfall till fascismens återkomst i Europa – tänker jag igen på mina släktingar i Libanon och deras förtvivlade försök att navigera i en verklighet som formas av krig i gudarnas, nationernas och civilisationernas namn. Dag efter dag måste de vända in och ut på sig själva för att inte förlora sin kompass i en värld av ständigt skiftande gränser, identiteter och allianser.
Men sedan slås jag plötsligt av insikten att deras dystra öde också är mitt eget.
På samma sätt som det faktiskt också är ditt.
Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Litteratur
Mathias Énard: Boussole. Actes Sud, 2015. -
Med hjälp av ny data från Morgondagens Medborgare 2 pratar vi om vad som kännetecknar de olikas partiernas väljare. Vi släpper nya avsnitt varje dag under Almedalen.
--
SEMINARIUM 6 JULI: Framtidens samhällskontrakt 2040
Vad förväntar sig framtidens invånare av sig själva, varandra och samhällets institutioner när det gäller att ge och få, rättigheter och skyldigheter? Det frågade vi svenskarna 2018 och igen 2022. Nu presenterar vi några av studiens resultat och insikter och diskuterar med en inbjuden panel.
I årets studie formulerades frågorna i ljuset av den hållbarhetsomställning och digitalisering som pågår i alla samhällets sektorer. - Hur förskjuts balansen mellan individens rättigheter och kollektivets behov när de planetära gränserna utmanas av människans överkonsumtion? - Vad är svenskarna beredda att acceptera i fråga om teknikanvändning inom vård och omsorg, och hur ser balansen ut mellan individens integritet och dataanvändning för samhällsnytta? - Vilka samhällsaktörer borde göra mer för att driva på samhällsomställningen mot hållbarhet?
Arrangör: Kairos Future
Datum och tid: 6 juli 2022 08:30 – 09:30
Evenemangstyp: Seminarium/webbinarium/föreläsning
Plats: Teaterskeppet
Länk: https://youtu.be/QasbWzicQno
Språk: Svenska
Medverkande: Cecilia Löfgreen, Framtidsstrateg, Kairos Future, Fredrik Torberger, Director Citizens & Societies, Kairos Future
Kontaktperson: Erika Charbonnel, Kairos Future, [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med hjälp av ny data från Morgondagens Medborgare 2 pratar vi om vad som kännetecknar de olikas partiernas väljare. Vi släpper nya avsnitt varje dag under Almedalen.
--
SEMINARIUM 6 JULI: Framtidens samhällskontrakt 2040
Vad förväntar sig framtidens invånare av sig själva, varandra och samhällets institutioner när det gäller att ge och få, rättigheter och skyldigheter? Det frågade vi svenskarna 2018 och igen 2022. Nu presenterar vi några av studiens resultat och insikter och diskuterar med en inbjuden panel.
I årets studie formulerades frågorna i ljuset av den hållbarhetsomställning och digitalisering som pågår i alla samhällets sektorer. - Hur förskjuts balansen mellan individens rättigheter och kollektivets behov när de planetära gränserna utmanas av människans överkonsumtion? - Vad är svenskarna beredda att acceptera i fråga om teknikanvändning inom vård och omsorg, och hur ser balansen ut mellan individens integritet och dataanvändning för samhällsnytta? - Vilka samhällsaktörer borde göra mer för att driva på samhällsomställningen mot hållbarhet?
Arrangör: Kairos Future
Datum och tid: 6 juli 2022 08:30 – 09:30
Evenemangstyp: Seminarium/webbinarium/föreläsning
Plats: Teaterskeppet
Länk: https://youtu.be/QasbWzicQno
Språk: Svenska
Medverkande: Cecilia Löfgreen, Framtidsstrateg, Kairos Future, Fredrik Torberger, Director Citizens & Societies, Kairos Future
Kontaktperson: Erika Charbonnel, Kairos Future, [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med hjälp av ny data från Morgondagens Medborgare 2 pratar vi om vad som kännetecknar de olikas partiernas väljare. Vi släpper nya avsnitt varje dag under Almedalen.
--
SEMINARIUM 4 JULI: Lär dig vässa kommunens strategiska arbete
Kommuner och regioner behöver prioritera allt hårdare. Genom rätt förståelse för det egna utgångsläget kan man fatta rätt strategiska prioriteringar inom exempelvis kompetensförsörjning, näringslivsutveckling och platsattraktivitet.
En god förståelse för det egna utgångsläget är en framgångsfaktor i allt strategiskt arbete. Så vad kan vi faktiskt veta om vår plats, kommun eller regionala sammanhang? En hel del, för den som sitter på relevant data. Kairos Future har under en serie stora studier utvecklat en analysplattform fylld med data om svenskars preferenser kring exempelvis arbetsliv, boende och fritid. Med publika data tecknas också bilder av kommuners roll i de regionala sammanhanget. I det här seminariet presenteras vad ni kan ta reda på om den egna platsens nuläge, kunskap som leder till smartare strategiskt arbete. Vi bjuder också på spännande data och slutsatser som kan hjälpa er att bättre förstå era strategiska förutsättningar.
Arrangör: Kairos Future
Datum och tid: 4 juli 2022 16:00 – 16:45
Evenemangstyp: Seminarium/föreläsning
Plats: Teaterskeppet, Stora matsalen
Språk: Svenska
Medverkande:
Fredrik Torberger, Director Citizens & Societies, Kairos Future
Cecilia Löfgreen, Framtidsstrateg, Kairos Future
Per-Anders Östby, Framtidsstrateg, Kairos Future
Olivier Rostang, Framtidsstrateg, Kairos Future
Kontaktperson: Erika Charbonnel, Kairos Future, [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med hjälp av ny data från Morgondagens Medborgare 2 pratar vi om vad som kännetecknar de olikas partiernas väljare. Vi släpper nya avsnitt varje dag under Almedalen.
--
SEMINARIUM 4 JULI: 2040 är nära – vad behöver Sverige göra?
Världen står idag vid en brytpunkt. Efterkrigstiden är slut. Hållbarhetsrevolutionen, AI, hyper-digitalisering, och geopolitiska omtaget talar för ett mycket dramatiskt decennium. Det hög tid att höja blicken, se bortom dagens turbulens. Och förstå vad det innebär för Sverige.
Kairos Future har i 30 års tid hjälpt kunder i privat och offentlig sektor ta ner tidens små och stora frågor i konkret strategi och förändring. Inför detta seminarium genomförs en studie bland beslutsfattare, om framtidens strategiska utmaningar och möjligheter, och hur Sverige ska finna sin plats i den nya världen. Mats Lindgren, grundare och VD, ger en introduktion och diskuterar frågorna tillsammans med en initierad panel.
Arrangör: Kairos Future
Datum och tid: 4 juli 2022 08:30 – 09:30
Evenemangstyp: Seminarium/webbinarium/föreläsning
Plats: Teaterskeppet
Länk: https://youtu.be/pMRILTx5WF4
Språk: Svenska
Medverkande: Mats Lindgren, VD och grundare, Kairos Future, Fredrik Torberger, Moderator, Kairos Future
Kontaktperson: Erika Charbonnel, Kairos Future, [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Visa fler
