Tahrirtorget Podcasts

  • Utrikeskrönikan 3 januari 2023

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Här är Kairo, tisdag.

    De gammelrosa sidentapeterna har fått ännu fler revor och krackeleringarna i den en gång vackra stuckaturen börjar likna bråck – med smuliga utbuktningar på det som en gång varit vita väggar och tak, men som nu liknar olivgrön, sjuk hud.

    Så ser det ut hos den numera fattige aristokraten, historikern och filmmakaren Mahmoud, i hans degenererade palats intill Tahrirtorget. Han har inte råd att renovera, men varje år står han värd för ett knytkalas dan före nyårsafton. Att få en inbjudan är en ära, och alla nytillskott på gästlistan gör sitt yttersta för att inte se förvånade ut när de vandrar omkring i förfallet med skräckblandad förtjusning.

    Värdens mor var skådespelare, fadern diplomat och kusin till den avsatte kungen Fouad, som efter revolutionen 1952 inte avrättades utan fick tillstånd att segla till Italien, något många egyptier framhåller som bevis för att egyptierna inte är blodtörstiga.

    Jag rör mig försiktigt mellan salongerna men vågar inte slå mig ner på några av de sköra antika möblerna. Här finns nedsuttna Louis XIV-fåtöljer, porträtt av kungligheter i fez, ett schatull och en matsalsbuffé i valnötsträ och en och annan rokokobyrå. Ljuset är dämpat, ljudnivån och alkoholkonsumtionen hög.

    Jag tror inte att någon av gästerna, och definitivt inte Mahmoud själv, känner nostalgi för det egyptiska kungahuset, men den mängd av Kairointeriörer som i dag står orörda, täckta av en dammslöja, fascinerar så mycket att den rysk-svenska fotografen Xenia Nikolskayas fotobok “DUST” – det vill säga damm – såldes för över 13 000 kronor på internet när den nyligen var slut på förlaget.

    Nu har den kommit i ny upplaga med bilder av nedgångna palatsmiljöer, inklusive Mahmouds hem med sidentapeterna, och så röda tunga sammetsdraperier, övergivna salonger där vitt tyg täcker möblerna, parkettgolv med dammlager som påminner oss alla om att hotet från ökenvindarna är reellt och att sand faktiskt en gång i tiden hade begravt hela sfinxen.

    På nyårsdagen satt sen några av knytkalasgästerna i samma biosalong som jag och såg Ruben Östlunds prisade film “Triangle of sadness”, filmen med sina underbart groteska scener där de välbärgade på en lyxkryssning spyr ostron, kaviar och bläckfisk och champagne. Gapskratten ekade mellan biograffåtöljerna, också de ganska nedsuttna, och ingen verkade störa sig på vare sig den Googleintellektuella nivån eller kräkkaskadernas övertydlighet. Alla, utom den subtila rysk-svenska fotografen, verkade nöjda med att känna ett sunt självförakt, äckel, igenkänning i de inverterade rollerna när lyxjaktens filippinska städerska blir kapten på den öde ön där de flyter iland efter en explosion.

    Filmen som skulle provocera och blotta orättvisor blir på så sätt istället en ursäkt för passivitet, upprätthållandet av status quo i ett Egypten där aristokratiska miljöer förfaller medan den politiska repressionen förvärras.

    Cecilia Uddén, för P1 Morgon i Kairo
    [email protected]

  • Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till ”de dödas stad” och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för ”sopfolket”. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. 

    Fakta om Kairo: 

    En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånare

    Känd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséet

    Döptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986

    Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsen

    Nu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför Kairo

    Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. 

    Programledare: Johar Bendjelloul

    Producent: Katja Magnusson

    Tekniker: Elvira Björnfot

  • Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till ”de dödas stad” och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för ”sopfolket”. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. Fakta om Kairo: En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånareKänd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséetDöptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsenNu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför KairoMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

  • En gatuförsäljare i Tunisien tänder eld på sig själv i protest mot arbetslöshet, maktmissbruk, usla levnadsvillkor och korruption. Människor i flera andra arabländer gör samma sak.

    Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.

    Våren 2011 utbryter flera folkliga uppror för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern och Nordafrika.

    I Egypten stänger diktatorn Mubarak ner internet för att kväsa revolten. Men i en källare i Göteborg kommer internetaktivisten Christopher Kullenberg på en idé. Tillsammans med några vänner ska han fixa internet åt egyptierna med hjälp av gamla modem, så att folket kan fortsätta att sprida information om revolten.

    På Tahrirtorget i centrala Kairo samlas hundratusentals demonstranter från olika samhällsgrupper. Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter uppstår och flera hundra egyptier dödas.

    Efter 18 dagar lyckas folket störta diktatorn som suttit vid makten i 30 år. Hoppet om demokrati sprider sig till andra länder i området och den arabiska våren gryr.

    Medverkande:

    Mina Naguib: Bloggare och egyptisk demokratiaktivist.

    Sarah Elbanna: Egyptisk demokratiaktivist, som flytt till Sverige.

    Ramy Essam: Musiker och egyptisk demokratiaktivist.

    Cecilia Uddén: Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern.

    Christopher Kullenberg: Lektor i vetenskapsteori och grundare av den krypterade chattkanalen Telecomix.

    Moaz Abdelkarim: Fd företrädare för Muslimska brödraskapets ungdomsfalang i Egypten.

    Av: Rosa Fernandez.

    Producent: Ida Lundqvist.

    Ansvarig utgivare: Hanna Toll.

    År: 2021.

  • Pecha kucha, TED talks, poetry slam, pitch-slam, för att inte tala om sms, youtube, och bloggande, det finns många olika sätt att kommunicera idag. Men frågan är om tekniken har ändrat retoriken? Och har vi hängt med i den utvecklingen exempelvis i skolan? Hur kort kan en övertygande kommunikation vara? Det frågar sig Retorik som idag gästas av Måns Adler, en av grundarna till Bambuser, programvaran som ser till att din telefon kan skicka film lätt och direkt till nätet. Tekniken användes inte minst i Egypten under kravallerna på Tahrirtorget. Tävlat i vältalighet har man gjort sedan Aristoteles levde på 300-talet före Kristus. Rethoric Slam startade i Stockholm för ungefär ett år sedan och har nu spridit sig till Lund. Vi gick på premiären i Lund och var med när vinnaren av retoriktävlingen utsågs. I juryn - bland andra vår egen Anders Sigrell som du som vanligt också hör i programmet. Missa inte heller vinterns sista tomtevers av Christina Claesson. Kommentera gärna programmet genom att klick på kommentarer här ovan! Vi är nyfikna på dina åsikter! I Retorik den 30 januari kl 10.35 i P1.

  • Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna.

    Nawal el Saadawi författare, feminist och psykiatriker blir 80 i år. Hon är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon nu i februari gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffar henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.