Stockholms universitet Podcasts
-
Louise Epstein och Ola Hermanson undersöker vilken effekt en rejäl dos psykedelisk svamp kan ha på svårt deprimerade där ingen annan behandling har fungerat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Svampen psilocybin som bot mot depressionHör om hur personer med depression får testa psilocybin under övervakning av psykologer, och varför patienterna får lyssna på musik av exempelvis Arvo Pärt under tiden.
I hjärnan på Louise Epstein - programmet görs av:
Dessutom berättar Louise om den växande psilocybin-industrin i USA, där den snabbast växande gruppen användare är stressade mammor. Och vilken risk det innebär att börja mikrodosera på egen hand.
I hjärnan på Louise Epstein är en underhållande podd om hjärnan och samtiden, med inbjudna gäster och bisittarna Anders Hansen och Ola Hermanson.Programledare: Louise Epstein.
Bisittare: Ola Hermanson, professor i neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Gäster: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet. Monalotte Theorell Christoffersson, styrelseordförande i Svenska riskkapitalföreningen.
Producent: Ulrika Lindqvist. -
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se. -
FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Gänget gästas av den okonventionella företagsledaren, serieentreprenören och kemisten Saeid Esmaeilzadeh. Efter ett (miss)lyckat experiment som doktorand på Stockholms Universitet upptäckte Saeid ett material som visade sig vara världens hårdaste glasmaterial. Idag är Saeid en av Sveriges mest framgångsrika bolagsbyggare, investerare och entreprenörer.
OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.
Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?
Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?
Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTAREAugust Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.
MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅKMalin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".
I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?
Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.
Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tim Kellerman -
Den 27 oktober presenterade Institutet för mediestudier rapporten Källkritik & krig – propaganda, desinformation och lögner, en granskning av svenska mediers krigsrapportering från Ukraina.
Några saker sticker ut:
• Det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen.
• Faktakollen överlåts till utländska nyhetsbyråer och medier.
• En helt övervägande del av krigsrapporteringen sker på distans.I panelen:
• Andreas Widholm, docent vid JMK, Stockholms universitet, samt Gunnar Nygren, professor emeritus, Södertörns högskola, ansvariga för studien.
• Nivette Dawod, reporter Aftonbladet.
• Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter SVT.Moderator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag.
Under seminariet lanseras även Public service: En svensk kunskapsöversikt. Boken är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Seminariet arrangeras av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Medverkande:
Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet
Johannes Bjerling, redaktör Nordicom
Maria Norbäck, universitetslektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Andreas Widholm, docent i journalistik, JMK, Stockholms universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
I helgen sa Turkiets president Erdoan att Finland kan få gå med i Nato UTAN Sverige - men hur mycket av det han säger är verkliga hot och hur mycket är politiskt spel? För att svara på det har vi med oss Turkietexperten och chef för Turkietstudier på Stockholms universitet Paul Levin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid och Linnea Wikblad
-
Han är engelskaläraren som blev en av världens rikaste människor, men som gjorde sig ovän med makten i Kina och plockades ner på jorden igen.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Den 11 november 2020 slår den kinesiska e-handelsjätten Alibabas årliga shoppinghögtid Singles Day ett svindlande försäljningsrekord.
Företagets grundare Jack Ma har blivit synonym med framgång i Kina. Han är en världskändis som trivs i rampljuset, van vid att skaka hand med presidenter och vimla med Hollywoodstjärnor.
Men när Alibabas kunder handlar varor för drygt 56 miljarder dollar den där novemberdagen 2020 är Jack Ma mystiskt försvunnen. Snart börjar det spekuleras i vad som egentligen har hänt med den kinesiske miljardären.
I P3 ID om Jack Ma skildras historien om hans uppgång och fall. Efter att ha vuxit upp i fattigdom i ett Kina som trasats sönder av kulturrevolutionen blir han plötsligt det osannolika ansiktet utåt för en ny revolution i landet – IT-revolutionen i slutet av 90-talet.
Hör berättelsen om hur en tanig kille från staden Hangzhou, som fick nej på varje jobb han sökte i sin ungdom, upptäckte internet och därefter tog sig an de amerikanska giganterna Ebay och Amazon – och segrade.
Jack Ma har själv sagt att den fiktiva filmfiguren Forrest Gump är hans idol, och hans egen livshistoria ska visa sig ha flera likheter med Tom Hanks älskade rollprestation.
För likt Gump blir Ma ständigt underskattad av sin omgivning – tills han råkar göra sig ovän med fel personer i den kinesiska maktsfären.
Medverkar i avsnittet gör Kristina Sandklef, oberoende Kinaanalytiker, Johan Lagerkvist, professor i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, och Duncan Clark, internetkonsult och vän till Jack Ma.
Avsnittet gjordes av Studio Olga vintern 2023
Programledare: Carl-Johan Ulvenäs
Avsnittsförfattare och reporter: Patrick Stanelius
Producent: Carl-Johan Ulvenäs
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Ljudklippen i avsnittet är hämtade från: Sveriges Radio, ABC, NBC, Bloomberg, Youtube samt dokumentärfilmen "Crocodile in the Yangtze – The Alibaba story".
Boken "Alibaba: The house that Jack Ma built", av Duncan Clark, har också varit till hjälp under arbetet med det här avsnittet.
-
Hur går det till att studera de översta lagren av atmosfären, och varför vill vi göra det? Linda Megner forskar om atmosfären på Meterologiska Institutionen på Stockholms Universitet och vi har pratat med henne om användandet av vädersatelliter.
Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson
Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Teknikföretagen.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.
-
Enligt uppgifter har ett tidigare befäl ur Wagnergruppen sökt asyl i Norge. Mannen greps av norsk gränspolis natten till fredag efter att ha flytt över gränsen från Ryssland. Han säger sig vara beredd att vittna mot Wagnergruppens chef och finansiär Jevgenij Prigozjin hör om vad vi vet just nu.
Medverkande: Carina Holmberg, Sveriges Radios Norgekorrespondent och Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maria Hansson
Sändes i P1 Morgon 16 januari 2023.
-
”Hem ljuva hem” är bara ett av alla exempel på hur hemmet figurerar på väggbonader. Men vad utmärker ett bra hem? Och vad utmärker ett bra bostadsområde? Utöver hemmet är arbetsplatsen den plats där vi spenderar mest tid – men kan arbetsplatsens läge påverka hälsan? Hur lång är den perfekta pendlingssträckan? Avsnittet gästas av Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet och Helsingfors universitet, Finland.
Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén -
Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.
Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.
Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.
Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.
Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.
Reporter: Björn Gunér
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] - Visa fler
