Avsnitt
-
Rysslands krig har påmint Europa om vikten av att ha USA som säkerhetsgarant. Men nu stiger nervositeten för vad som kan hända med den transatlantiska relationen efter presidentvalet 2024.
USA:s utrikesminister Antony Blinken har landat i Luleå för ett toppmöte mellan USA och EU. Trade and Technology är ett forum inriktat på handelsstrategier och gemensam teknikutveckling, men i år är även Sveriges Nato-process och den strategiska hållningen gentemot Kina viktiga teman. Hör om hur USA just nu omvärderar sin syn på det globala ekonomiska systemet och hur detta på sikt kan bli en utmaning för den transatlantiska relationen.
Så kan ett maktskifte påverka Ukraina-stödetAtt hantera Ryssland har varit ett överordnat gemensamt intresse det senaste året och tonen mellan EU och Washington har varit rosig och varm. Men stödet kan inte tas för givet och nu växer en oro i Europa för vad som kan hända 2024. Det må vara mer än ett år kvar till presidentvalet i USA men det sägs att förberedelser påbörjats i de europeiska huvudstäderna för Trump 2.0. Tidningen Spiegel uppger att Berlin redan knyter kontakter med republikaner som tros kunna ingå i en framtida Trump-administration, för att inte stå lika oförberedda som man gjorde 2016. Men vad är det Europa behöver förbereda sig på?
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
Har EU sin Kinarelation under kontroll? I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har larmklockorna aktiverats i Bryssel. Nu vill EU försöka minska sårbarheterna i sin viktigaste handelsrelation.
Temat när EU:s utrikesministrar möttes i Stockholm häromveckan var den känsliga relationen till Kina. Att det är komplicerat verkar alla vara överens om. Ord som de-risking och de-coupling surrar runt och inom EU finns nu en stor diskussion om vägen framåt när det gäller Kina. EU vill riskminimera utan frikoppla sig. Man vill vara klarsynt utan att vara konfrontativ. Man talar om Kina som partner, medtävlare och samtidigt rival. EU tar nu fram en ny ekonomisk säkerhetsstrategi för att ringa in och bygga bort risker. Men går det att minska sårbarheten och samtidigt fortsätta handla med Kina i samma omfattning? Handelsutbytet mellan EU och Kina uppgår till 26 miljoner kronor om dagen, konstaterade Ursula von der Leyen nyligen.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
Saknas det avsnitt?
-
Snustorrt redan i maj. I många grundvattenmagasin råder underskott och på sina håll leder vattenbristen till konflikter. Efter energikrisen kan vatten bli nästa stora strategiska utmaning för Europa.
Det är århundradets utmaning, sade Emmanuel Macron när han presenterade Frankrikes nationella vattenplan nyligen. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har sagt att vattenbrist kommer att vara en av de centrala politiska debatterna och en källa till regionala motsättningar i Spanien de närmaste åren. Europeiska jordbrukare drabbas redan hårt av den omfattande torkan, på flera håll finns infekterade vattenkonflikter och på sikt kan Europas möjligheter att vara självförsörjande när det gäller mat hotas. Allt oftare pratas det nu om just vatten som en strategisk utmaning med geopolitiska dimensioner för Europa. Så vad gör de olika länderna åt saken? Och kommer vattenfrågan att behöva hamna högre upp på EU:s agenda?
Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
Turkiet går till val och president Recep Tayyip Erdogan hänger löst för första gången på 20 år. Hör om allt som står på spel för Europa, om den smutsiga valrörelsen och hur gul lök kan avgöra.
Demokratin i Turkiet. Den internationella maktbalansen. Sveriges entrébiljett till Nato. Söndagens president- och parlamentsval i Turkiet ses utan tvekan som det viktigaste valet i år för Europa. Europapodden ringar in vad som står på spel. Hör om varför Bryssel håller låg profil och hur Turkiets relation till EU kan förändras om det blir ett historiskt regimskifte i Turkiet.
”Tråkmånsen” som utmanar ErdoganOppositionen leds av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP. Det är känt att Kilicdaroglus förebild är Mahatma Gandhi och han betraktas allmänt som en lågmäld och ganska tråkig politiker. Men den milda framtoningen kan visa sig vara ett starkt, kanske rentav vinnande, kort. Erdogans rival har utlovat reformer för demokratisering och en ny internationell diplomati om han vinner. På söndag är det dock ekonomin och de höga levnadskostnaderna som ser ut att kunna avgöra. För de stora utrikesfrågorna till trots är det priset på gul lök som blivit valrörelsens stora samtalsämne.
Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, korrespondent i Istanbul. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
Europas länder har utvisat hundratals misstänkta ryska agenter under det gångna året. Hör om hur historiens största spionutvisning påverkar och pressar Putins underrättelseverksamhet i Europa.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europas länder utvisat hundratals personer som misstänks för spionage för Rysslands räkning. Aldrig förr i historien har så många misstänkta spioner utvisats och analytiker är eniga om att utvisningarna har gjort det avsevärt svårare för Ryssland att samla in information på europeisk mark. Men det är samtidigt en svår balansgång för Europa. Utvisningarna kan leda till att metoder och strategier förfinas, att inhämtningen blir mer aggressiv och att så kallade sovande agenter aktiveras.
Europas främsta tummelplatser för spionerBryssel och Wien. Norden och Schweiz. Hör om platserna i Europa som just nu är i fokus för Rysslands underrättelseaktiviteter och vilka ställen som traditionellt anses utgöra tummelplatser för spioner och varför. Vi dyker också ner i den europeiska spionhistorien. Följ med till Glienicker Brücke i Tyskland där uppmärksammade spionutväxlingar ägde rum under Kalla kriget. Hör också om Vladimir Putins tid som KGB-agent i Dresden, en period som anses ha varit formerande år för den ryske presidenten.
Medverkande: Bo Torbjörn Ek, programledare och reporter för podden Gräns. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och tidigare verksam inom underrättelsetjänsten.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
I skuggan av kriget i Ukraina ökar spänningarna på Balkan. Nato har soldater i Kosovo, Ryssland har inflytande i Serbien. Hör om EU:s giv för fred och hur minsta gnista kan utlösa en ny våldsspiral.
2008 deklarerar sig Kosovo självständigt, mot Serbiens vilja. Sedan dess har det regelbundet behövts blixtinsatser från internationella medlare. Och i vintras tände det till ordentligt, Serbien gick upp i den högsta nivån av stridsberedskap mot Kosovo och EU:s sändebud Miroslav Lajcak konstaterade att läget inte varit så spänt på två decennier som det var då. Hör om motsättningarna mellan länderna, riskerna för konfrontationer och EU:s senaste försök att normalisera relationen. Medlemskap i unionen kan användas som hävstång i förhandlingarna, men frågan är om moroten är tillräckligt lockande för länderna?
Instabilitet på Balkan kan gynna PutinSerbien har sedan länge väl etablerade band till Ryssland och sticker ut i Europa som ett land som inte ställer sig bakom EU:s sanktioner. Samtidigt har Serbien i FN fördömt det ryska anfallet mot Ukraina. Hör också om lärdomarna från Balkan som får ny aktualitet i och med Ukraina. När det kommer till att pressa fram snabba avtal för att få slut på ett krig, utan att lösa underliggande motsättningar och säkra långsiktig stabilitet, kan Balkan framstå som ett avskräckande exempel.
Medverkande: Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ivan Gusic, statsvetare vid Uppsala universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge -
Tre år efter skilsmässan mellan EU och Storbritannien är bodelningen nu klar, men långt ifrån accepterad. Hör om gränser som utmanar den sköra freden och om hur Storbritannien mår efter Brexit.
Det har gått 25 år sedan Långfredagsavtalet på Irland som satte punkt för den blodiga konflikten mellan protestantiska unionister, som vill tillhöra Storbritannien, och katolska nationalister, som vill tillhöra Irland. Men – som USA:s president Joe Biden underströk när han besökte landet inför årsdagen – ett slut på konflikten var inte en självklarhet. Fredsavtalet vilade till viss del på att Storbritannien och Irland tillhörde samma union, vilket Brexit har satt stopp för. Hör om gränsdragningskonflikten som petar i gamla sår och Windsor-ramverket som klubbats formellt men fortsätter att lamslå det nordirländska, regionala styret.
Så mår Storbritannien efter BrexitTre år efter det formella utträdet ur EU står Storbritannien inför stora utmaningar på hemmaplan, med skenande priser och ökad fattigdom. Hur mår Storbritannien efter skilsmässan och hur mycket av de nuvarande problemen kan skyllas på Brexit? Hör också om det grannlaga arbete som återstår när EU-avtrycket ska tvättas bort ur det brittiska rättssystemet.
Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator och Nicholas Aylott, chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Adam Alvin -
Halvtid för Sverige som ordförandeland i EU. Vi frågar oss hur det går och vad Sverige åstadkommit. Hör om framgångarna, initiativen, svårigheterna och de svenska PR-tricken. Dessutom quiz!
Europapodden dyker huvudstupa ner i Brysslebubblan och synar första halvlek av det svenska ordförandeskapet. Sverige har varit drivande i flera frågor kopplade till EU:s svar på Rysslands krig i Ukraina, bland annat frågan om hur Putin ska kunna ställas inför rätta. Ett genombrott i migrationsfrågan kan också vara nära och om den eviga surdegen löses kan det bli en stor seger för Sverige i slutändan. De svenska tjänstemännen i Bryssel får överlag beröm, men under de tre gångna månaderna har Sverige spelat ganska defensivt, summerar Andreas Liljeheden. Mycket kan hända under försommaren.
PR-glöden som falnade(?) efter KirunaHör även om den speciella uppgörelsen om förbränningsmotorer där Sveriges energiminister kanske försökte sig på att ge Sverige lite väl mycket cred. Vidare om svenska ministrars namnmissar som Brysseljournalisterna haft svårt att släppa och om vad journalisterna innerst inne tycker om mötesarrangemanget ute vid Arlanda. Brände Sverige allt PR-krut i Kiruna?
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent för Nyhetsbyrån TT.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Maria Stockhaus -
Finland är nu inne i Nato och den nya maktbalansen runt Östersjön är ett faktum. Men mitt i havet utgör strategiskt belägna Åland ett demilitariserat undantag. Och Ryssland har en särställning på ön.
På tisdagen hissades Finlands flagga utanför Natos högkvarter i Bryssel. I en framtid där även Sverige inträtt i Nato återstår bara två små områden runt Östersjön som inte är del av försvarsalliansen; den ryska exklaven Kaliningrad mellan Litauen och Polen och så St Petersburg längst in i Finska viken. Hör om hur den nya maktbalansen ser ut, om Östersjöns sårbarheter och om Rysslands aktuella militära närvaro i regionen.
Rysslands inflytande på Åland får ny aktualitetMedan Bornholm och Gotland fått stärkt militär närvaro till följd av det nya säkerhetsläget i Östersjön har strategiskt belägna Åland en helt annan situation. Åland utgör en demilitariserad zon och det senaste avtalet från 1940-talet ger Ryssland en särställning som övervakare av demilitariseringen. Vad betyder det i praktiken? Hör om hur Finlands Nato-inträde nu påverkar Åland, i fred och krig, och om hur frågan om demilitariseringen och det ryska konsulatet i Mariehamn kommit upp till ytan på ett nytt sätt. Och är Åland en svag länk mitt i det som nu är snudd på att bli en innanhav till Nato?
Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Göran Djupsund, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi och bosatt på Åland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joar Jonsson -
Europas länder har gått från vankelmodiga till vapenbröder och nu rullar de omtalade tyska stridsvagnarna in i Ukraina. Samtidigt kvarstår flaskhalsar när Europa ska få ihop sin vapenekvation.
Från Tysklands hjälmar till Polens stridsflygplan. För ett år sedan började Europa på allvar diskutera tunga vapen till Ukraina. Den ryska jättekonvojen hade kört fast på sin väg mot huvudstaden Kiev och Ukrainas oerhörda försvarsförmåga slog omvärlden med häpnad. Nu i dagarna har såväl tyska som brittiska moderna stridsvagnar rullat in i Ukraina och sedan ett par veckor finns även polska Leopard 2-stridsvagnar på plats. Leveranserna beskrivs som mycket betydelsefulla, om än inte tillräckliga. Europa måste nu lösa flera problem och komma till rätta med flera flaskhalsar i industrin för att kunna fortsätta fylla på med vapen och ammunition och inte samtidigt helt tömma de egna förråden.
Polens roll som pådrivare för vapenstödetHör korrespondent Samuel Larsson om Polens offensiva linje och retorik i fråga om att stötta Ukraina. Polens president Andrzej Duda har inte sällan i sina uttalanden tagit sikte på Tysklands avvaktande hållning och landet har utan tvekan drivit resten av Europa framför sig när det kommer till vapenstöd. Polen har också under det gångna året förvandlats till en logistikhub för västs stöd till Ukraina och landet vill nu bli Europas främsta militärmakt.
Medverkande: Samuel Larsson, korrespondent i Polen. Susanne Palme, EU-kommentator. Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Stinkande sopor på Paris gator när ilskan växer mot Emmanuel Macron och pensionsreformen som blivit hans prestigeprojekt. Regeringen har klarat livhanken, men den franska krisen är långt ifrån över.
Emmanuel Macron har inte fått ihop en majoritet för sin reform av pensionssystemet, så i förra veckan höjde han insatsen genom att ta till en specialparagraf i grundlagen och runda parlamentet. Som svar på det höll nationalförsamlingen inte bara en utan två misstroendeomröstningar mot Macrons premiärminister Élisabeth Borne och hennes regering på måndagen. Regeringen kunde klamra sig kvar, men marginalen var inte särskilt betryggande. Och nu planeras nya massprotester i den franska huvudstaden.
Anklagas för att agera maktfullkomligtProtesterna går nu bortom den omstridda pensionsreformen och handlar även om Frankrikes konstitution och det politiska tillvägagångssättet – att ta till den så kallade “atombombsparagrafen“ som vapen för att driva igenom en omstridd förändring. Odemokratiskt och maktfullkomligt, anser kritikerna vars röster tilltar i styrka. Samtidigt som krisen fördjupas på hemmaplan tar Frankrike strid för flera tunga frågor i EU. Inför veckans toppmöte är ett potentiellt storbråk mellan Frankrike och Tyskland under uppsegling.
Medverkande: Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Jacob Gustavsson -
EU-flaggan mot vattenkanoner i Tbilisi. Georgien slits mellan EU och Ryssland. Och ett år med skenande priser. Hör om hur Europa kan tämja inflationen och hur bankkollapsen i USA påverkar.
Sammandrabbningarna mellan polis och demonstranter i Georgiens huvudstad Tbilisi har involverat brandbomber, tårgas och vattenkanoner. På ytan har protesterna handlat om ett lagförslag riktat mot organisationer och medier som får pengar från utlandet, det har kallats för “den ryska lagen”. Men under ytan handlar de starka bilderna om mycket mer – en dröm om Europa, men där Bryssel hittills inte ansett Georgien redo att bli en del av unionen.
Så fortsätter inflationen att slå mot EuropaAlla länder är del av samma globala marknad och hela Europa har fått vänja sig vid kraftigt stigande priser det senaste året. Men inflationen och de skyhöga matpriserna slår olika hårt – i Ungern till exempel låg inflationen på strax över 26 procent nu i januari, i Spanien på strax under 6 procent. Hör om skillnaderna och om svårigheterna att komma åt spöket. Till detta läggs nu även oron på marknaden efter att den nischade banken SVB kraschat i USA. Hör om hur Europa kan påverkas.
Medverkande: Johanna Melén, utrikesreporter Ekot. Susanne Palme, EU-kommentator. Kristian Åström, ekonomikommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Behzad Mehrnoosh -
I Estland har Kaja Kallas återvalts och i Finland bubblar valrörelsen. Hör om hur Rysslands krig präglar de båda länderna och om hur Finland släppt Sveriges hand på vägen mot Nato.
Estland och Finland har tillsammans merparten av EU:s gräns mot Ryssland. Regeringscheferna Kaja Kallas och Sanna Marin har varit tongivande för EU:s stöd till Ukraina och i de båda länderna hålls det val i dessa dagar. I Finland är det en knapp månad kvar och i Estland hölls val den gångna helgen. Det liberala Reformpartiet blev med bred marginal största parti och premiärminister Kaja Kallas får i uppdrag att bilda regering.
Så ser Finland på Sveriges Nato-strulI Estland har det varit ett val helt präglat av kriget och där det massiva stödet till Ukraina till viss del blivit omstritt. I Finland däremot råder konsensus om Ukraina-stödet och det är istället statsskuld och skatter som får mest fokus. Även Nato-debatten har lagt sig och i Finland talar man helst tyst om att man kanske nu går före Sverige in i försvarsalliansen.
Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent i Finland och Baltikum. Marianne Sundholm, politikreporter Yle. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Mariette Parling -
Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig.
I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet.
Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många – immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet.
– Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker Tor: Sigvardsson -
Det ryska anfallskriget har fått EU att ompröva sin roll på världsscenen. Nu samarbetar unionen tätare än någonsin med Nato och Kina pekas ut som nästa strategiska utmaning efter Ryssland.
Nyligen undertecknade EU och Nato en ny säkerhetsdeklaration och organisationerna stärker nu sin gemensamma front. Hör om hur samarbetet mellan EU och försvarsalliansen blir allt mer praktiskt orienterat, i allt från att tackla cyberhot och skydda viktig infrastruktur till att hantera Kina, som i det nya dokumentet pekas ut som en rival. Europa jobbar även för att snabba på och bygga ut sin försvarsindustri och EU tar nu steg mot gemensam finansiering som hade varit otänkbara för ett år sedan.
– Det blir ett helt annat EU och Europa som kommer ut ur den här konflikten, säger Björn Fägersten seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Medverkande: Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vid för analysföretaget Politea. Katarina Engberg, freds- och konfliktforskare samt senior rådgivare på Sieps. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programeldare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Mariette Parling -
Stängsel och taggtråd har gått från dystopi till realitet när snart sagt hela EU har hägnats in. Hör om hur EU bytt morot till piska i migrationspolitiken och hur nästa migrationskris ska avvärjas.
Fortress Europe, Fästning Europa. Efter millennieskiftet dök det 40-tals osande begreppet upp som något av ett skällsord, när europeiska liberaler anklagade högerkrafter för att vilja skärma av Europa från resten av världen. Nu är förskansningen snudd på ett faktum. Medlemsländerna har byggt sammanlagt mellan 1000-2000 kilometer stängsel längs med unionens yttre gränser. Samtidigt ökar antalet migranter som kommer till EU, inte sedan flyktingkrisåret 2016 har så många människor sökt asyl i EU som 2022 och fler väntas i år. Det brinner därmed i knutarna att ta sig an det som fler befarar kan bli en ny migrationskris och en stor fråga som fått ny aktualitet är huruvida EU ska bekosta gränsstängsel eller inte.
– Det här att migranter används som vapen mot EU. Det ledde till panik häromåret och en mycket hårdare hållning från EU:s sida, säger Susanne Palme om det skiftade tonläget i unionen.
Hör också om den senaste dramatiska utvecklingen i Moldavien, där premiärministern avgick i fredags. Dagen innan hade Ukrainas president Zelenskyj besökt Bryssel och berättat om ryska långtgående planer på en statskupp i landet. Uppgifter som senare även bekräftats av Moldaviens president.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Heinz Wennin -
En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor.
Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoğan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?
Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.
Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tim Kellerman -
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa – alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön.
Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.
Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Christer Tjernell -
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.
Tysklands oro för eskaleringMånga bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.
Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Adam Alvin -
Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år.
Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.
Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa.
Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.
Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Hanna Melander - Visa fler
