Avsnitt
-
Sabotaget i Östersjön gör kriget mer komplicerat. Än är mycket ovisst, men Europa har utan tvekan ett nytt säkerhetspolitiskt läge att navigera i. Hör om europeisk självrannsakan och höjd beredskap.
Skyddet av viktig infrastruktur kommer nu tas upp inom EU som en följd av det misstänkta sabotaget. Ett pikant sammanträffande var att gasledningen Baltic Pipe som korsar Nord Stream i Östersjön invigdes samma vecka som det började uppdagas att det rörde sig om ett sabotage mot Nord Stream. Sprängningarna på havsbotten ses av många som ett uttryck för en ny typ av hybridkrigföring. Finns det risk att Europas fokus flyttas, bort från kriget i Ukraina?I Tyskland har infrastrukturprojektet Nord Stream tidigare betraktats som ett projekt med stabiliserande effekt. Hör om hur debatten förs i Tyskland idag. Hör också i avsnittet om Tysklands nya energipaket som får andra länder i EU att se rött.Medverkande: Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Björn Fägersten, geopolitisk analytiker på Politea (tidigare chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet).Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Alma Segeholm -
Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU.
De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen. Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där. Medverkande:Susanne Palme, EU-kommentator.Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson -
Det högernationalistiska partiet Italiens bröder med Giorgia Meloni blev de stora vinnarna i valet i Italien. Hör en längre intervju med Bruno Tiozzo, som tidigare varit partikamrat med Meloni.
Italien får av allt att döma sin första kvinnliga premiärminister, Girogia Meloni. Hennes parti, högernationalistiska Italiens bröder, blev i söndagens val vinnare med den högerkoalition som också består av Matteo Salvinis Lega och Silvio Berlusconis Forza Italia.Italiens bröder är ett nytt parti som bildades 2012. Men partiet består också av äldre politiker som har starka kopplingar till den postfascistiska rörelsen. Meloni har i sin ungdom hyllat den tidigare italienske diktatorn Mussolini som en skicklig politiker, men tar i dag avstånd från honom.Hör här en längre intervju med Bruno Tiozzo som var partikamrat med Giorgia Meloni innan hon blev ledare för Italiens Bröder. Bruno Tiozzo bor i dag i Sverige och är moderat kommunpolitiker i Göteborg och advokat.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge -
Giorgia Meloni från nationalkonservativa Italiens bröder kan snart ta makten i Italien. Hör om vad hon vill, hur hennes parti stöttar Ungern i EU-bråket och om vad partiets fascistiska rötter betyder.
Energifrågan och Italiens ekonomi har stått i fokus under valrörelsen. Även sanktionerna mot Ryssland har funnits på agendan. Hör om hur Giorgia Meloni väntas positionera sig inom EU om hon vinner och blir Italiens första kvinnliga premiärminister på söndag. Meloni håller ett starkt grepp om opinionen och går till val i en högerkoalition tillsammans med Silvio Berlusconis Forza Italia och Matteo Salvinis Lega.Fascistiska arvet förföljer och splittrarItaliens bröders ideologiska grund beskrivs som nationalistisk, värdekonservativ och EU-kritisk. Partiets motståndare har varnat för att Italien kan vara på väg att få en odemokratisk regering med koppling till högerextremism. Men partiledaren Giorgia Meloni menar att detta är lögn. Vad betyder det att Italiens bröder beskrivs som ett postfascistiskt parti? Hör om hur partiets rötter värderas och debatteras i Italien.Medverkande:Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, korrespondent i SydeuropaSusanne Palme, EU-kommentatorGöran von Sydow, statsvetare och chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).Bruno Tiozzo, kommunpolitiker för Moderaterna i Göteborg med bakgrund inom italiensk politik.Tekniker: Jacob Gustavsson Producent: Therese Rosenvinge -
En total omgörning av elmarknaden. Det var något av det som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen flaggade för i sitt stora linjetal. Ett tal där kriget i Ukraina fick känslor att flöda.
Putin kommer att misslyckas, sade Ursula von der Leyen i inledningen av sitt tal om tillståndet i unionen. Klädd i de ukrainska färgerna gult och blått höll Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen. Det var ett ovanligt känslosamt tal med stort fokus på Rysslands krig och Europas roll i att stötta Ukraina. Ursula von der Leyen manade till enighet inom EU. Det är också ett krig mot vår energi, ett krig mot vår ekonomi, ett krig mot våra värderingar och ett krig mot vår framtid, sade hon inför parlamentet.Europapodden analyserar, reder ut och förklarar. Hör om de viktigaste beskeden, de största överraskningarna och de tydligaste signalerna om framtiden.Ett tydligt besked som kom längre in i talet var att Ursula von der Leyen kommer att initiativ till en fördragsändring för att möjliggöra fortsatt utvidgning av unionen.Sedan 2010 håller EU-kommissionens ordförande ett linjetal inför Europaparlamentet varje år. Onsdagens tal (State of the Union) var Ursula von der Leyens tredje.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentYlva Nilsson, EU-journalist och fristående kolumnist Expressen -
Putins armé pressas tillbaka av Ukraina. Men stödet från Europa är inte vad Kiev hoppas på. Hör om uteblivna vapenleveranser och de ukrainska förväntningarna på Storbritanniens nya ledare Liz Truss.
Ett missnöje gror över att Europa inte hjälper till ännu mer nu när Ukraina går på offensiven och återtar territorium. Bland annat har man efterfrågat tyska stridsvagnar, som inte skickas. Även det finansiella stödet är oerhört viktigt för Ukrainas möjligheter att fortsätta stå emot den ryska invasionen. Men även där går det mycket trögt från EU:s sida. Varför tar det så lång tid och vad får det för konsekvenser?Johnson sågs som hjälte nu hoppas Ukraina på TrussVolodymyr Zelenskyj och Boris Johnson hade nära och tät kontakt. Den tidigare brittiske premiärministern var en av de första ledarna i världen att besöka Kiev efter Rysslands invasion och i Ukraina har Boris Johnson hyllats som en hjälte. Nu frågar sig många hur Liz Truss kommer att ta över stafettpinnen. Behåller Storbritannien Europas ledartröja när det kommer till att stötta Ukraina? Hör om den nya premiärministerns första tunga vecka som helt kom att överskuggas av drottning Elizabeths död. Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Ekots EU-kommentatorKristian Åström, Ekots ekonomikommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent -
Drottning Elizabeth satt 70 år på den brittiska tronen. Hon har haft 15 brittiska premiärministrar under sig. Hör om hur hennes inflytande sett ut och om det politiska arv som hon lämnar efter sig.
Varje vecka har drottning Elizabeth tagit emot den sittande brittiska premiärministern på Buckingham Palace. Den förste var Winston Churchill. Under pandemin fick audienserna ske över telefon. Mötena har varit hemliga, men tidigare premiärministrar har beskrivit drottningen som en viktig och trevlig samtalspartner och hon har beskrivits i termer av en rådgivare. Vad innebär det? Vilket politiskt inflytande har Drottning Elizabeth haft och utövat?Monarkins ställning kan förändras efter drottningens dödHör också om rollen som samväldets överhuvud och hur debatten om den brittiska monarkin förändrats över tid. Hur kommer monarkins ställning i Storbritannien och runt om i världen att förändras nu under kung Charles? Hör också om drottning Elizabeths person och omtalade humor. Sveriges Radios nuvarande och tidigare Londonkorrespondenter samtalar i ett extraavsnitt från Europapodden.Medverkande:Agneta Ramberg, tidigare LondonkorrespondentDaniel Alling, tidigare LondonkorrespondentStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent Claes Aronsson, programledare -
Ryssland har nu helt stoppat gasen till Europa. Detta ovanpå redan skyhöga priser och rekordinflation. Energikrisen fördjupas och EU:s energiministrar samlas till krismöte. Men vad kan EU göra?
Rysslands agerande mot Europa beskrivs nu allt oftare i termer av ett energikrig. Gazprom har skyllt på reservdelsbrist, men i veckan har Ryssland också sagt rakt ut att gasstoppet genom Nord Stream 1 kvarstår tills sanktionerna mot Ryssland hävs. "Helt nya tongångar inom EU"I Europa växer oron inför vintern. Ett lapptäcke av åtgärder, stödpaket och subventioner har införts runt om i Europa. Tyskland kom i helgen med ett omfattande stödpaket för att hjälpa hushållen, men långt ifrån alla länder har råd att tackla krisen på samma sätt. Nu ökar pressen på EU att kliva in och göra om elmarknaden och det talas om nödåtgärder. Ett antal långtgående förslag ligger på bordet, så som pristak, beskattning av övervinster och att frikoppla gaspriset från elpriset. Hör om några av förslagen och vilken effekt åtgärderna skulle kunna få. Hör också om hur energikrisen slår olika hårt på olika håll i Europa. Och kan Putin lyckas med att så split i EU när det kommer till att stötta Ukraina? Medverkande:Claes Aronsson, programledare.Susanne Palme, Ekots EU-kommentator.Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator.Daniela Marquardt, Tysklandskorrespondent.Producent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson -
Liz Truss blir Torypartiets nya ledare och därmed Storbritanniens nya premiärminister efter Boris Johnson. Men vem är hon? Vad vill hon? Hör historien om Liz Truss.
Liz Truss växte upp i Leeds i norra England och framhåller ofta sin bakgrund som otypisk för en konservativ politiker. Men vid 47 års ålder har Truss en lång politisk karriär bakom sig. Hon har varit minister under tre konservativa primärministrar, nu senast utrikesminister i Boris Johnsons regering. Under sin kampanj har Truss upprepat löften om skattesänkningar. Och på måndagen stod det alltså klart att Liz Truss löften gått hem hos partiets medlemmar och att hon besegrat partikamraten Rishi Sunak i kampen om ledarposten i Tories.Jämförs ofta med Margaret Thatcher"Den nya järnladyn" har blivit ett epitet som återkommer när det gäller Liz Truss. Men åsikterna går isär om hur rättvis jämförelsen med landets första kvinnliga premiärminister Margaret Thatcher egentligen är. Även de många politiska u-svängar som Liz Truss stått för har fått stort utrymme i kampen om partiledarposten, inte minst att Liz Truss helt bytt fot i fråga om Brexit. Hur länge kommer u-svängarna att förfölja Truss när hon nu flyttar in på 10 Downing Street? Och vad betyder det för framtiden att hon inte vill svara på om Emmanuel Macron är en vän eller fiende?Medverkande:Claes Aronsson, programledareStephanie Zakrisson, LondonkorrespondentJames Savage, chefredaktör för The Local -
Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig.
Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE -
Polen har försett Ukraina med vapen under kriget och satsar nu stort på militär upprustning. Mängder av vapen köps in. Vad betyder detta för Sverige och EU på sikt?
Polen har varit Ukrainas nära vän under kriget. Engagemanget för grannlandet är starkt och går långt tillbaka i historien. Samtidigt gror en konflikt med EU. Korruption inom rättsväsendet går emot EU:s regler och leder till att Polen måste betala höga böter. Polen får inte heller ut sitt coronastöd. Inom EU finns nu en växande oro för att Polen kan sätta sig på tvären i allt fler frågor inom unionen och i det tysta finns förhoppningar om ett maktskifte efter nästa års val.Medverkande:Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanPeter Johnsson, författare, översättare och Polenkännare -
Korrespondenterna Andreas Liljeheden (Bryssel),Caroline Salzinger (Berlin), Stephanie Zakrisson (London), Marie Nilsson Boij (Paris) och EU-kommentatorn Susanne Palm om läget i Europa.
Det här avsnittet av Europapodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Programledare: Claes Aronsson. -
Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag.
Claes Aronsson, programledareMartin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetJoakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm -
Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det?
Claes Aronsson, programledareDaniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, SiepsElin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis -
Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras.
Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentNiklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU -
På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man.
Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet -
Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta.
Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan -
Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen.
Claes Aronsson, programledareAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent James Savage, chefredaktör för The Local -
Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan.
Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet -
Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll.
Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorCaroline Salzinger, BerlinkorrespondentNina Benner, Sommarkorrespondent i Finland - Visa fler
