Avsnitt
-
En förödande jordbävning försätter Turkiet i landssorg. Katastrofen blandar om korten inför presidentvalet och kanske kan omvärldens hjälp i räddningsarbetet rent av överbrygga politiska klyftor.
Turkiets president har utlyst sju dagars landssorg efter jordbävningen tidigt på morgonen den 6 februari. Även om omfattningen ännu inte är fullt ut känd står det klart att det inträffade är en historisk katastrof och ett nationellt trauma för Turkiet. Få saker sätter ett lands strukturer och ledare på prov så som en naturkatastrof. Så med dryga tre månader kvar till vårens president- och parlamentsval är det nu upp till bevis för Recep Tayyip Erdoan, som haft makten i Turkiet i 20 år. Kommer han att kliva fram som en trygg ledare och samla det chockade landet eller snarare bli en måltavla för kritik från oppositionen?Nödhjälp har tidigare påverkat Turkiets relationerSamtidigt skyndar världens länder nu till Turkiets undsättning. Inte minst Sverige, som EU:s ordförandeland, har en uppgift i att samordna medlemsländernas bistånd. I samband med tidigare jordbävningar har det skett närmanden mellan Turkiet och länder med vilka landet haft en komplicerad relation, berättar statsvetaren Paul Levin. Så frågan är om omvärldens hjälp i räddningsarbetet även den här gången kan få infekterade omvärldsrelationer, däribland relationen till Sverige, att läka.Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent. Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tim Kellerman -
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell -
Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.
Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin -
Milt väder och fyllda gaslager gör att Europa klarar energikrisen bättre än väntat denna vinter. Men att ställa om från den ryska gasen tar tid och nu växer oron för vad som väntar nästa år.
Energipaniken spred sig i Europa när Putin vred om gaskranen. Priserna skenade och i Tyskland vidtogs drastiska åtgärder för att spara energi. Europa befarade en krisvinter. Men även om läget är svårt på många håll och energifattigdom blivit ett begrepp har lyckosamma omständigheter gjort att Europa klarar sig bättre än väntat genom vintern. Inte minst i Tyskland andas man nu ut över att lagren räcker.Varningar om nästa vinterMen vad händer när gaslagren, som till stor del består av rysk sparad gas, har tömts? Nu kommer varningar om att nästa vinter kan bli den verkliga prövningen för Europa. Hör om de nya utmaningarna som hopar sig och om allt som måste göras för att åstadkomma en ny, hållbar och långsiktig energiförsörjning i Europa. Hör också om Ulf Kristerssons utfrågning i EU-parlamentet. Förra veckan var det uppvisningsdagar i Kiruna, men nu är det skarpt läge och Sverige ska leda sitt första möte i EU:s ministerråd senare i veckan.Medverkande: Elin Akinci, energimarknadsanalytiker på ELS. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Hanna Melander -
En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate.
Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar överKorruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stockhaus -
Hur står det till med personkemin mellan höjdarna i Bryssel? Vad kommer hända med alla vapen som skickas till Ukraina? Och varför pratar vi aldrig om Island? Europapodden svarar på era frågor.
Varför envisas Storbritanniens premiärministrar med att stå bakom ett podium mitt ute i gatan och hålla tal? Kan Europas Förenta Stater bli en realitet i framtiden? Och har frukostutbudet i EU-byggnaderna förändrats efter Brexit? I årets första avsnitt svarar Europapodden på frågor från er lyssnare.Medverkande: Claes Aronsson, Caroline Salzinger, Susanne Palme och Carina Holmberg. Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Rasmus Allansson -
2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten.
Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge & Anna Roxvall Tekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022. -
Kriget påverkar tillvaron i Europa och gör årets jul annorlunda på sina håll. Hör om hur julen fått en ny betydelse i Ukraina och våra korrespondenter i London och Berlin om hur julen firas där.
För första gången på nästan 80 år ska vi fira jul med ett stort krig pågående i Europa. Det innebär till exempel att julen är tidigarelagd i Ukraina. Hör om hur folket i Ukraina uppmuntrats att hålla fast i traditionen, om än anpassat och småskaligt. Vi står inför några svåra månader och kanske är julen just därför viktigare än på mycket länge i Europa. Ett tillfälle att ta paus från allt det jobbiga i vardagen och njuta några dagar. Hör från våra korrespondenter i Berlin och London om hur julen är där. Vilka är ämnena man kanske gör bäst i att inte ta upp vid julbordet om man vill värna familjefriden exempelvis. Dessutom julklappsutdelning till Europa. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Elin HagmanAvsnittet sänds i P1 på julafton. -
Kriget i Ukraina kommer att prägla allt under Sveriges ordförandeskap i EU, konstaterar Ulf Kristersson. Hör om regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet i detta extraavsnitt av Europapodden.
Med ett krig i Europa, galopperande energikris och en explosiv korruptionsskandal som fond, tar Sverige över ordförandeklubban i EU den 1 januari nästa år. En ansvarstyngd Ulf Kristersson har presenterat regeringens prioriteringar under ordförandeskapet, inför riksdagen.Säkerheten vår tids "stora frihetsfråga"Europas säkerhet är en frihetsfråga och det närmaste halvåret kommer helt att präglas av Rysslands olagliga krig i Ukraina, konstaterar Sveriges statsminister. Men vad innebär det? Hör om de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet, hoten mot enigheten i såväl Sverige som EU, förhandlingarna som Sverige kommer att behöva leda och om frågorna där ordförandelandet mest behöver peta förhandlingsbollen i mål. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och EU-journalisten Ylva Nilsson. Programledare: Claes Aronsson Producent: Anna Roxvall Tekniker: Alma Segeholm -
Ett omfattande stöd till inhemsk produktion i USA skapar stor oro i Europa. Nu måste EU lägga i en högre växel för att rädda den europeiska industrin och undvika ett skadligt handelskrig med USA.
Inflation Reduction Act, IRA, har på kort tid seglat upp som en jättefråga för EU. Det omfattande amerikanska stödpaketet till företag som når upp till en viss nivå av inhemsk produktion retar gallfeber på europeiska makthavare. Från Europas sida ser man en risk att företag i heta branscher i framtiden lägger sina fabriker i Nordamerika istället för i Europa för att kunna få del av skattelättnaderna. Det talas till och med om risken för en avindustrialisering i Europa. Hör om det nya handelshotet, som från USA:s sida egentligen handlar mer om Kina, och vad EU vill göra för att tackla situationen. Vi pratar också om den misstänkta korruptionen med mutor i EU-parlamentet. Hur stor är skandalen som nu rullas upp? Samt förra veckans dramatiska nyhet som skakade Tyskland, om razzian mot en högerextrem grupp som planerade en statskupp. Medverkande: Fredrik Erixon, ekonom och chef för tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tor Sigvardson -
Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen?
Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Johanna Carell -
Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på?
Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade. Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Andreas Ericsson -
Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras.
I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson. EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Tor Sigvardsson -
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Det här är början på slutet av kriget, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande. Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag. Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Brady Juvier -
EU-ledarna åker till klimatmötet i Egypten med ambitionen att gå i bräschen för en global grön omställning. Men Rysslands krig överskuggar COP27 och riskerar sätta käppar i hjulen för klimatåtgärder.
EU vill fortsätta bära en global ledartröja i klimatarbetet. Kommissionen har de senaste åren lagt fram förslag om ambitiösa mål. EU- kommissionen vill minska unionens utsläpp med 55 procent till 2030 och vidare göra EU helt klimatneutralt till 2050. Men på FN:s klimatmöte i Egypten överskuggar nu Rysslands anfallskrig i Ukraina förhandlingarna. På hemmaplan sviktar ekonomierna vilket får Europas regeringar att fatta beslut som på kort sikt går stick i stäv med ett offensiv klimatarbete. Något som i sin tur riskerar att påverka EU:s trovärdighet i förhandlingarna.Svårt för EU att pressa KinaKina står samtidigt för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Kina och Indien är de stora elefanterna här. Det är helt avgörande att de är med på tåget. Och EU måste verkligen fundera på hur man ska göra för att få med de här länderna, säger nationalekonomen Runar Brännlund.Men frågan är hur mycket press EU kan sätta på en supermakt som Kina. Det finns en kvarvarande bitterhet kring de historiska utsläpp som Europa och USA står för och som har lett oss till den klimatkris vi har nu, säger Mona Hambraeus, Ekots utsända på klimatmötet i Sharm el-Sheikh.Medverkande: Mona Hambraeus, Ekots utsända. Mats Engström, klimatanalytiker vid Sieps och tidigare biträdande socialdemokratisk statssekreterare. Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå universitet.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jari Hänninen -
Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på.
Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare. Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Heinz Wennin -
Blockpolitiken kan brytas upp och hela kartan ritas om när Danmark nu går till val. Hör om frågorna som dominerar, vilka som gör upp om makten och om heta namnet som plötsligt föll bort.
Statsminister Mette Frederiksen ser ut att kanske kunna sitta kvar när Danmark går till val den 1 november. Men hennes parti Socialdemokratiet saknar egen majoritet att döma av opinionsmätningarna och det ser ut att kunna bli rejält komplicerat att bilda en ny regering efter valet. En starkt utmanare är den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Han har gjort sensationell comeback med sitt nya mittenparti Moderaterne och kan komma att bli en kungamakare som får en avgörande roll i regeringsbildningen. Eller kan Lars Løkke Rasmussen rentav bli statsminister en tredje gång? Så sent som i september var även Søren Pape Poulsen en het statsministerkandidat, men skandaler och uttalanden gjorde att han senare rasade i opinionen. Därför balanserar Dansk Folkeparti på spärrenInvandringsfrågan har legat långt ner på dagordningen under valrörelsen. Det är inte längre en issue i Danmark. I stort sett alla är överens om en stram migrationspolitik, säger Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Dansk Folkeparti har i det närmaste imploderat i opinionen. Andra uppstickare har dykt upp i Dansk folkepartis tomrum. Men i Danmark idag är det svårt att hitta näring via en invandringsdebatt. Istället är det sjukvården som varit den dominerande frågan. Avsnittet spelades in på förmiddagen den 28 oktober. Medverkande: Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent. Kristina Olsson, Politikens korrespondent i Sverige. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg -
Efter en kaosartad höst har Storbritanniens nya premiärminister Rishi Sunak nu en tillsynes omöjlig uppgift i knät. Han måste rädda såväl landets ekonomi som ett sargat Toryparti.
Efter en hård fajt inom Torypartiet i somras föll Rishi Sunak i slutändan mot Liz Truss. Men på måndagen blev det klart att Sunak nu tar över som ny ledare för konservativa Tories och som ny premiärminister i Storbritannien. Detta efter Liz Truss korta stormiga tid vid makten, endast 45 dagar. Hopplösheten sprider sig i Torypartiet och har gjort så under lång tid. Även hos väljarna, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Så djup är splittringen i ToriesUnder sommarens partiledarkampanj varnade Rishi Sunak för Liz Truss planer. Kraftiga skattesänkningar för att få fart på tillväxten var en farlig väg att gå, ansåg Sunak. Nu får han den svåra uppgiften att återta kontrollen och reda upp i ett ekonomiskt och politiskt kaos. Men vad kan en ny premiärminister göra? Och är det ens möjligt att ena det djupt splittrade partiet? Idag är Torypartiet nästan som ett paraplyparti med olika förgreningar, säger Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Hör också om Rishi Sunaks politiska bakgrund och om vem han är. Rishi Sunak är 42 år gammal och därmed den yngsta på den brittiska premiärministerposten sedan 1700-talet. Han är också den första hindun och den första icke-vita premiärministern.I avsnittet avhandlas också de senaste turerna i Bryssel. Toppmötet i förra veckan var Ulf Kristerssons första som svensk statsminister. Bland annat kom det att hetta till i frågan om EU:s, framförallt Tysklands, relation till Kina. Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik. Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Brady Juvier -
Extrapodd. Efter 45 dagar präglade av finanskaos och desperat krishantering rann bägaren över och Storbritanniens premiärminister Liz Truss fick avgå. Inom sargade Tories är nästa strid redan igång.
U-svängar, avskedanden och ursäkter räckte inte. Liz Truss har fajtats för sitt politiska liv, men tappade i slutändan kontrollen. Hör om hur de senaste veckornas kaos ledde fram till att Liz Truss klev ut genom dörren på 10 Downing Street och meddelade sin avgång på torsdagen.Kan Boris Johnson göra comeback?På bara en vecka ska nu det djupt splittrade och sargade Torypartiet utse en ny ledare. Men frågan är om partiet kommer att kunna återta kontrollen. I brittiska medier genererar den tidigare premiärministern Boris Johnson återigen rubriker, sedan en kampanj inletts för att få honom att göra en politisk comeback. Hör om striden som redan inletts och om vilka som är de hetaste namnen.Medverkande: Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. James Savage, chefredaktör för The Local.Programledare: Claes Aronsson Producent: Anna Roxvall och Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark -
Runt om i Europa har högernationalistiska partier medvind och i Sverige får SD nu ett tydligt inflytande över EU-politiken. Hör om hur ytterhögern knyter band och påverkar i Bryssel.
Sverigedemokraternas valframgång och partiets nya inflytande har fått tämligen stor uppmärksamhet utanför Sverige. Men den politiska utvecklingen i Sverige stämmer väl överens med ett europeiskt mönster. Nationell Samling i Frankrike, Vox i Spanien, FPÖ i Österrike runt om i Europa syns starka partier på den yttre högerkanten. I Italien bildar Italiens bröder i detta nu en koalitionsregering. Hör om hur SD:s systerpartier samarbetar, bildar allianser och förändrar maktbalansen i EU.Attityden gentemot Ryssland har splittratSamtidigt finns frågor som splittrar. Inställningen till Ryssland har delat ytterhögern i Europa och har tidigare satt käppar i hjulet för planer på en stor gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Bilden av en högernationalistisk trend i Europa är inte heller helt entydig. I Danmark har Dansk Folkeparti rasat dramatiskt i opinionen sedan senaste valet där.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Ann-Cathrine Jungar, statsvetare.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Jesper Timan - Visa fler