Somalia Podcasts
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Kamala Harris felciterar den amerikanska frihetsdeklarationen; Media får svårt att hantera mordåtal mot svarta poliser i Memphis; Donald Trump får komma tillbaka till Facebook om han vill; Trump vill förbjuda kinesiska investeringar i jordbruksmark i USA; Demokraten Adam Schiff ämnar utmana Diane Feinstein om hennes plats i Senaten; Mike Pompeo stöder Kevin McCarthys avstängning av Adam Schiff från kommittéer; Arizonas utbildningsminister stänger av Woke-talare; USA dödar ISIS-operatörer i Somalia; Professor i Tennesse som vill hävda att matematik är rasistiskt missar asiaternas kunskaper; San Diego ämnar införa vägtull för att begränsa bilkörning; Josh Hawley introducerar The Pelosi Act om förbud om politiska aktieköp; Polsk professor i Alabama kritisk till woke-kulturen; Stacey Abrams rådgivare hävdar att vandalism inte bör tolkas som våld; Rättsväsendet hinner ikapp de som hotade pro-life-centers; Karine Jean-Pierre skyller ökade bensinpriser på republikanerna; Fler masskjutningar i USA; Illegal invandrare från El Salvador från MS13-gäng skjuter ihjäl autistisk kvinna; Hundratusen väljare i Arizona valde att inte rösta på Kari Lake; Väderman från Fox News påhoppad i New Yorks tunnelbana; Skoldistrikt i Kalifornien anser att vita människor inte ska få påverka läroplaner; Svart Fox-reporter utslängd för att han hade ”fel värderingar”.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Louise kan redan nu slå fast vad som är inne och vad som är ute 2023. Vi pratar också om en ny kontroversiell begravningsmetod från USA: att komposteras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag besöker EU-kommissionen Kiruna och ett stort antal journalister från hela Europa är på plats. Det är inte helt vanligt att ha EU-möten i så här små orter eller i ett arktiskt klimat. Regeringen har skickat ut råd till politiker och journalister om hur de ska klä sig för att klara kylan som enligt utskicket kan ligga på -20 grader så här års. Vi pratar med Sveriges radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur Brysselfolket är klädda, hur de förberett sig och vad för typ av vinterlook toppolitikerna kommer ha.
En ny begravningstrend har dykt upp i USA. I sex delstater har det nu blivit lagligt att kompostera människokroppar. Vi gästas av Eva Pohl, universitetsadjunkt i miljöteknik, Linnéuniversitetet och Ulf Lernéus, från Svenska auktoriserade begravningsbyråer och pratar om vad det finns för för- och nackdelar med metoden och om det finns någon efterfrågan i Sverige.
Louise trendspanar och kan redan nu, ett par dagar in i 2023, slå fast vad som är riktigt hett och vad som är iskallt det här året.
Salad Hilowle kommer förbi och pratar om sin debutbok ”Halima om de sina”. Den är inspirerad av samtal han haft med sin mormor kring hennes erfarenhet av att komma till Sverige efter att ha vuxit upp under nomadiska förhållanden i Somalia.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Thomas Nordegren
Producent: Ulrika Lindqvist -
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.
Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.
Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina; världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred.
Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet.
Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Utrikeskrönika 24 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Galcayo, Somalia torsdag.
Vi går under ett plåttak som slamrar i blåsten. I ena hörnet sitter en äldre kvinna med en liten bebis i knät, det är hennes yngsta barnbarn. Runt oss är det massor med folk, alla vill höra, flika in i berättelsen, det är varmt, svettigt och rätt kaotiskt. När vi sätter oss på trasiga plaststolar ser jag ett meddelande i mobilen.
Internet fungerar inte just här, men av nån anledning kommer sms fram. Det är ett julerbjudande från en större butikskedja i Sverige som jag råkar ha ett medlemskort hos. En av dessa påminnelser om världen där utanför.
Den äldre kvinnan under plåttaket är samlad ändå. Hennes 38-åriga dotter dog för två dagar sedan, begravdes igår. Det här är en familj i sorg. Hennes dotter lämnar efter sig sju barn. Den äldste, nio år är redan ute nånstans och putsar skor, allt för att få in nåt till familjen. Mormodern ser plågad ut, men det är ingen hysteri, ingen gråt, inga suckar. Så många har redan dött, och kanske blir de fler.
En dag tidigare hade jag mött en annan av dessa äldre knarriga sega kvinnor, överlevarna, kämparna. Hassia ville där visa sin enkla hydda, byggt med träkvistar, nån presenning som tak, en filt på marken.
”Kan du tänka dig? De här är mitt hem nu, det är inte värdigt”, säger hon. ”Under mitt 80-åriga liv har jag inte varit med om nåt värre”, säger hon.
Somalia befinner sig i en omvälvande, svårt kris. En långvarig torka, uteblivna regn har lett till otillräckliga skördar och en boskap som tynat bort. Hungern har sakta krupit sig in hos befolkningen på landsbygden, och hotar att bli en katastrof. På det har vi den ständiga konflikten och hotet från terrorgruppen al-Shabaab.
Nu bor drygt en miljon som 80-åriga Hassia i enkla hyddor som kanske skyddar mot solens värme, men inte mot mygg eller inkräktare. Kvinnor riskerar att bli våldtagna när de beger sig ut för att söka enkla jobb eller söka ved. Men få fall rapporteras inte av kvinnorna, kanske av skam, eller på grund av att det inte hjälper.
Samtidigt som jag klättrar in i fordonet med luftkonditionering och en tung, tung skottsäker dörr, kan jag bara konstatera: Kvinnorna här är själva sinnebilden för att vara härdad och tålig. Ska man utropa några hjältar i Somalia så är det nog dem, de somaliska kvinnorna.Richard Myrenberg Galcayo, Somalia
[email protected] -
- Abshir från hemtjänsten kommer in. Abshir betyder gåva och så är det. Han brukar sjunga för sig själv. Han vet jag tycker om hans röst. Han kommer från Somalia.
Om Staffan Westerberg:Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare.Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus.Producent: Mette Göthberg [email protected] -
Bangladesh, Somalia och Bolivia – tre länder där klimatförändringarna nu ställs på sin spets. Vad händer? Kan biståndet göra skillnad? Finns det positiva saker som vi aldrig hör talas om? Hör Sidas landschefer berätta om vad som gör just deras länder speciella.
Den 6:e november inleds nästa klimatmöte i Egypten (COP 27) och frågan är om ännu en FN-konferens kommer att leda till något, eller om allt bara (åter) blir tomma ord.
I Bangladesh och Bolivia har fattigdomen kraftigt minskat de senaste 15-20 åren. I Somalia är situationen däremot akut med en väntade svältkatastrof.
Bangladesh, Somalia och Bolivia är alla stora samarbetsländer för det svenska biståndet. En annan sak som länderna har gemensamt är att de alla påverkas av den globala klimatkrisen.
Så vad händer nu? Kan det svenska biståndet göra skillnad? Finns det också positiva saker att berätta från några av världens fattigaste länder?
Lyssna på:
Maria Stridsman, biståndschef i Bangladesh. Fredrik Uggla, biståndschef i Bolivia. Anna Saleem Högberg, biståndschef i Somalia.Samtalsledare: David Isaksson.
-
Mursal Isa flydde kriget och klimatförändringarna och bytte därmed gräset och fåren på Somalias stäpp mot renarna och snön i Kiruna.
Till slut hamnade han i Borlänge där han började engagera sig politiskt. Först i socialdemokraterna men ganska snabbt bytte han till Miljöpartiet.
Nu är han etta på MPs lista till regionen och han pratar klarspråk om klimat, brottslighet, utsatta områden och varför Sverige misslyckats med integrationen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.
Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på Ekot
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Hanna Melander
-
Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander
-
Irreechaa: Flashback from 2014
I spoke to some members of the Oromo and Somalia during Oromo Thanksgiving - Irreecha, the annual Oromo festival in 2014.Support the show
-
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
-
- Jag ville studera för att sedan arbeta för mitt hemland som behövde fler utbildade, men det var bara min egen plan i livet, mitt öde blev ett helt annat.
Om Awes Osman:Awes Osman är författare, lärare på folkhögskola i Nyköping och översättare. Han har gett ut böckerna "Den skinnlösa geten i Somalia" och "Svensk fika".Som ung gick han i gymnasieskolan i Somalia och reste sedan till Indien för att studera vid universitetet. Han arbetade i Mellanöstern en tid innan han fick politisk asyl i Sverige. Awes arbetar med integrationsfrågor och önskar att alla ska ha lika chanser i livet. -
Nya undervarianter av omikron, BA4 och BA5, sprids snabbare än tidigare. De har dessutom skapat en mindre pandemivåg i Sydafrika. Sydafrika är det land där många nyheter om pandemin upptäckts. Men att rika länder har tankar på att använda justerade vaccin inför eventuella kommande vågor med omikron kan få förödande konsekvenser i världen, enligt forskare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pandemin tycks gå in i en ny fas, men trots en global nedgång av fall så finns oroande tecken. Omikronvarianten har med sina undervarianter BA4 och BA5 lyckats skapa en mindre tsunamivåg i Sydafrika. Om den kommer att slå i övriga världen beror på när den introduceras i förhållande till hur antikroppsnivåerna ser ut hos befolkningen. Sker det nu eller ligger den på lur till efter midsommar i Sverige?
Världen har nått upp till mer än 60 procent vaccineradeI världen har nu många länder kommit upp i samma nivåer som i Sverige med 65 procent av den vuxna befolkningen som blivit vaccinerad, fast det då handlar om två sprutor istället för tre. Men vissa länder ligger långt efter. Det handlar framför allt om de som har kris eller konflikter som Somalia, Sudan, Sydsudan, Syrien och Jemen. Där har bara 10 procent av befolkningen fått vaccin mot covid19.
Justerade vaccin kan leda till orättvisa globaltMen just nu är efterfrågan på vaccin lågt. EU har 100 miljoner doser som är outnyttjade. När det dessutom finns tankar på att använda justerade vaccin till hösten så kan det innebära att ett A- och B lag skapas kring vaccinen igen, menar forskare.
Medverkande: Salim Abdool Karim,epidemiolog CAPRISA i Durban i Sydafrika, Sören Andersson,enhetschef för vaccinprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Anna-Mia Ekström,
professor i global infektionsepidemiologi, Richard Bergström,Sveriges vaccinsamordnare.Programledare: Annika Östman
Producent: Annika Östman
[email protected] -
Ukraina kallas ibland världens kornbod. Efter Rysslands invasion har stora områden mark blivit obrukbara. Nu varnas för chockhöjda brödpriser och en orkan av hunger i Mellanöstern och Afrika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det gula fältet i Ukrainas blå-gula flagga symboliserar landets böljande gyllene vetefält. Ukraina och Ryssland producerar tillsammans runt 30 procent av världens vete och cirka hälften av all solrosolja, men kriget försvårar både produktionen och exporten. Länder som Egypten och Somalia är beroende av import av vete och andra jordbruksprodukter från Ukraina.
Priset på bröd och mat stigerVärlden över skjuter priserna på basvaror som bröd och matolja i höjden. FN:s generalsekreterare har beskrivit det som att de fattiga ländernas brödkorg nu bombas i Ukraina och att det kan leda till en akut hungerkris. I till exempel krigshärjade Jemen riskerar ännu fler att drabbas av svält och i Västafrika hotar den värsta livsmedelsbristen på tio år.
Brödbrist kan leda till revolutionI Egypten anses brödet vara så viktigt att bröd kallas för samma arabiska ord som liv- ”aish”. Där ledde höjda brödpriser till kravaller år 1977 och ända sen dess har egyptiska regeringar inte vågat ta bort subventionerna på bröd. Protesterna under den arabiska våren handlade också delvis om om att unga ville ha drägliga levnadsvillkor och mat på bordet. Nu varnas för nya folkliga uppror om maten blir ohållbart dyr. Hör hur Ukrainakrisen kan leda till protester och förvärrad hunger i Mellanöstern och Afrika.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany Ekot, Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent
Programledare: Helene Benno
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Klas Österman
- Visa fler
