Sipri Podcasts
-
Snart ett år efter Rysslands attack på Ukraina syns de ekonomiska effekterna allt tydligare. Och nu efter nio sanktionspaket väntas också Rysslands ekonomi ta ordentligt stryk. Den ekonomiska spelplanen har ändrats i framför allt Europa med både militär upprustning och energiomställning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Anders Jelmin
Röster och medverkande i programmet
Kristian Åström, ekonomikommentator, Ekot
Torbjörn Becker, chef, Östekonomiska institutet
Diego Lopez, forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Olle Holmgren, ekonom, SEB
Ulf Kristersson, statsminister (M)
Ebba Busch, näringsminister (KD)
Carl Bildt, tidigare statsminister
Jan Moström, vd, LKAB
Diego Lopez, forskare SIPRI
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Adam Alvin
[email protected] -
Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den globala upprustningen
Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.Vapenförsäljningen blomstrar
Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.Svenska vapen i Ukraina
I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.
Sverige på väg in i Nato – hur blir det då med vapenexporten?
Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mfl
Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström
Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson
Programledare: Robin Olin
[email protected]
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Användandet av kärnvapen är numera ett reellt hot, enligt Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Ja, kärnvapenhoten har haglat efter att den ryske presidenten Vladimir Putin inledde en fullskalig invasion av Ukraina. Dessutom väntas kärnvapnen i världen bli fler de kommande tio åren, enligt en rapport från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI). Varför är det så? Vad händer i fall Putin gör verklighet av sina hot? Har en ny kapprustning inletts?
Gäst: Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.
Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.
Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.
För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.
I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.
I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.
Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.
Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?
Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.
Programledare: Robin Olin
Producent och reporter.
Simon Moser och Anja Sahlberg
-
Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri.
Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder – under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig. -
Maktbalansen i världen håller på att förändras och tillsammans med den frågorna kring massförstörelsevapen. Vad händer när en kärnvapenstat väljer att invadera sin granne och hotar med fruktansvärda konsekvenser för den som lägger sig i? Blir det ett incitament för upprusning, eller skapar det enighet och beslutsamhet för att rusta ner?
Medverkande:
Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet och som forskar på kärnvapenpolitik och nedrustning.
Jakob Hallgren, direktör på UI, tidigare Sveriges ambassadör för nedrustnings- och ickespridningsfrågor och även tidigare biträdande chef för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.
Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ingen vapenvila nådd efter samtalen mellan Ukrainas och Rysslands utrikesministrar. Hör tidigare toppdiplomaten Jan Eliasson och Ekots Sten Sjöström.
Medverkande: Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och mångårig diplomat, nu styrelseordförande för Stockholms fredsforskningsinstitut, SIPRI, och Ekots före detta Rysslandskorrespondent Sten Sjöström.
Programledare: Olle Wiberg.
-
Gaza- kriget är över – i alla fall för den här gången – och återigen har Palestina hamnat i skymundan. Vad kommer att hända nu? Varför är förtroendet för den palestinska myndigheten i botten och kan relationen mellan Biden och den nya israeliska regeringen leda till förbättringar? För två månader sedan diskuterade vi återuppbyggnaden efter kriget i Gaza. Nu är det dags för en uppföljning.
Medverkande:
Anna Vidén, forskare, tidigare verksam vid University of Pensylvania och idag knuten till Utrikespolitiska institutet. Anna Sundström, Generalsekreterare för Palmecentret. Johan Schaar, tidigare biståndschef vid det svenska generalkonsulatet i Jerusalem och idag verksam vid Sipri.Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.
-
Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har stärkts under sommaren. Turkiet har skickat fartyg in i grekiska och cypriotiska vatten för att utforska gasfyndigheter och utmanar grekisk suveränitet i Egeiska havet. Militär eskalering har följt, med Frankrike i första ledet för att stävja turkisk expansionism. Men konflikten har också kommit att involvera flera regionala aktörer i östra Medelhavet, Mellanöstern och Levanten, vilket sätter EU:s ambitioner om strategisk autonomi på prov. Sieps har bjudit in ett antal experter för att diskutera denna fråga: Niklas Bremberg: Forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Utrikespolitiska institutet och SIPRIKatarina Engberg: Senior rådgivare SiepsPaul T. Levin: Direktör SUITS – Stockholms universitets institut för TurkietstudierJakob Lewander: Moderator
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
