Kaliningrad Podcasts
-
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Ett robotnedslag som dödar två i Polen och en bombad kraftledning som slår ut ström i Moldavien. Hör om hur Ukrainas närmsta grannar påverkas av kriget, om oron för vintern och hur hotbilden hanteras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Polen har Rysslands anfallskrig eldat på en enorm militär upprustning. Krigskunskap har blivit ett skolämne och elever i högstadiet ska lära sig att använda vapen. Samtidigt har Polen stöttat Ukraina med stora mängder vapen och krigsmateriel. I norr, mot Kaliningrad, byggs nu stängsel med rullad rakbladstråd längs den ryska gränsen, berättar korrespondent Samuel Larsson.
EU knyter band till MoldavienI våras fanns uppgifter om att Ryssland hade konkreta planer på att utvidga kriget västerut genom ett anfall även mot Moldavien. Nu har Putins armé pressats tillbaka i Ukraina och hotbilden är inte lika akut. Men alltjämt fortsätter kriget att påverka vardagen. EU har gett Moldavien ett snabbspår till att bli kandidatland och nyligen kom också ett stödpaket som ska hjälpa Moldavien genom vintern. Tidigare har Moldavien haft ett starkt beroende av rysk gas, vilket idag gör landet såbart ur energisynpunkt. EU ser det samtidigt som strategiskt viktigt att knyta Moldavien närmre övriga Europa, då rysk påverkan i landet ses som en riskfaktor.
Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Tor Sigvardsson -
I dagens podd pratar jag med Helena Granström som är en av vår tids skarpaste hjärnor. Hon hittar nya infallsvinklar i ämnen där hjulspåren blivit för djupa för andra. Kanske beror det på att hon kommer från naturvetenskapen, med en licentiatexamen i matematisk fysik, och inte tänker som oss som främst läst humaniora och samhällsvetenskap. Något är det, och bra blir det.
Hon är också författare till ett antal skönlitterära böcker, varav den senaste heter Königsberg (Kaunitz-Olsson). Den handlar om Ada Seiler som har lämnat sin man och sina barn, och befinner sig på en klinik i Kaliningrad, den stad som tidigare hette just Königsberg.
Hon har fått De Nios Vinterpris och Harry Martinson-priset för sitt författarskap. Hon är även kulturskribent, och förekommer återkommande i bland annat Expressen, SvD, Sveriges Radio och Fokus. Det är främst hennes kulturtexter som samtalet i podden kretsar kring. Vi pratar om kön, genus och trans. Om den kvinnliga orgasmen, om varför hon identifierar sig mer med gubbarna i Metoo, om Michel Houellebecq och om känslors förhållande till rationalitet, och mycket mer.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Några texter av Helena Granström
I podden pratar vi om nedanstående texter. Jag kan ha missat att länka någon. Det är förstås bara ett axplock, det finns mer att hämta för den som söker.
“Houellebecqs romantiska pornorgrafi är en tröst” (Expressen 26/7 -19)
“Så kan den kvinnliga orgasmen förklaras” (Expressen 3/1 -20)
“Varför vågar män inte skriva om sex?” (Expressen 16/2 -21)
“Genusdebatten gör mig skräckslagen” (Expressen 26/11 -21)
“Socialismen kommer inte rädda klimatet” (Expressen 30/8 -21)
“Lagförslaget innebär en helt ny definition av kön” (Expressen 16/11 -21)
“Det handlar inte om genus utan om kön” (Expressen 15/12 -21)
“Känslan har hamnat i centrum – och samtidigt förlorat sitt innehåll” (Sveriges Radio 24/4)
“Att nå fram till världen – om den smärtsamma längtan efter att få leva fullt ut” (Sveriges Radio 15/7)
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.
Ljud från: Sveriges Radio
-
Borde inte hatet och våldet mot HBTQI-personer minska i takt med att samhället förändras? Och varifrån kommer hatet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helgens pridefest i Oslo slutade i tragedi, när en ensam gärningsman gick till attack mot två krogar och ett gatukök. Hur ser brottsligheten mot HBTQ-personer ut, och hur har den förändrats över tid? Vi frågar Eva Tiby, professor emerita i kriminologi vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, som forskat på brott mot homosexuella sedan mitten av 90-talet.
Hur manifesteras hat, hot och våld mot HBTQ-personer i vardagen? Och vilka krafter i samhället är det som är i rörelse? Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL, berättar.
Pacifisten från KaliningradVi fördjupar oss ytterligare i Kaliningrad, tidigare Königsberg. Idag handlar det om filosofen och pacifisten Immanuel Kant. Hur präglades han av sin uppväxt i Königsberg, och hur relevanta är hans tankar om krig och fred idag? Vår gäst Rebecka Lettevall, professor i idéhistoria vid Malmö universitet, doktorerade på hans skrift Om den eviga freden: Ett filosofiskt utkast.
Kommer Sverige och Finland släppas in i Nato vid toppmötet i Madrid på onsdag? Magdalena Andersson har talat direkt med president Erdogan i telefon, och det pågår intensiva förhandlingar på flera nivåer in i det sista.
Det är värmebölja i världen. I Tokyo uppmanas man släcka ljuset så att strömmen ska räcka till luftkonditioneringen. Det som förr kändes härligt ger nu föraningar om domedagen. Och Louise oroar sig för att vattnet ska ta slut.
Dessutom startar vi serien sommarboktipset, där Thomas och Louise delar med sig av sina bästa lästips.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Hur kommer det sig att Ryssland har en exklav vid Östersjön som saknar landförbindelse med resten av staten? Och vad har gutefåren fått på halsen egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BudgetdramatikenRegeringen fick efter många turer igenom sin budget idag, och vann kanske även pensionärernas gunst. Lova Olsson, politikreporter på Ekot, rapporterar direkt från riksdagen om stämningen på Helgeandsholmen efter den turbulenta budgetomröstningen.
Krutdurken KaliningradTidigare hette Kaliningrad Königsberg och var Ostpreussens intellektuella centrum. Här utspelar sig operan Hoffmans äventyr, och här föddes den tyske filosofen Immanuel Kant. Men staden har med sitt strategiska läge också varit mål för såväl Karl X Gustavs, Hitlers och Stalins stormaktsambitioner. Vi frågar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, om vad som hände efter Sovjetunionens fall.
Idag är det här området fortfarande en krutdurk. Konflikten med Ryssland trappas upp, sedan Litauen stoppar transporter på landsförbindelsen till Kaliningrads närmare en miljon invånare. Den ryska enklaven ligger bara 30 mil från Sverige, så det är dags att vi lär oss mer om staden. Thomas Lundén, professor emeritus och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola, berättar.
Dessutom:Italienska Stones-fanatiker, Morgonpasset för boomers, och gutefårens nya virtuella gärdesgårdar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Sveriges överbefälhavare sedan fem år och ansvarig för landets säkerhet. Om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och om icke dömande ledarskap.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Det är hål i vingen- Det är många gånger som jag flugit ut över internationellt vatten, bort mot baltiska kusten och det som i dag är den ryska enklaven Kaliningrad, ensam i mitt flygplan. Det säger Överbefälhavare Micael Bydén i sitt Sommar.
Han minns nattliga flygningar under kalla kriget när han var spaningspilot i en Viggen.- Hade det hänt något där, ovanför Östersjöns mörka, kalla vatten hade räddningen varit långt borta.
Micael Bydén är Sveriges tolfte överbefälhavare och han sänder direkt från Radiohuset.
Han minns när en flygtekniker ringde och sa ”Du måste komma, det är ett hål i vingen på flygplanet”.- Jag kände med fingrarna. Kanterna var vassa. ”Lukta”, sa teknikern. Barrträd, doft av terpentin.
Micael Bydén säger att han och hans kollegor lärde sig mycket av hans misstag.
- Vi flög nog alla lägre än vad som var nödvändigt, och tillåtet. Det hade kunnat gå illa den gången. För mig personligen och flygplanet. Det hade också kunnat drabba tredje person.
Micael Bydén berättar att kring sekelskiftet - när neddragningarna i Försvarsmakten var som störst - funderade han på att lämna myndigheten. Han pratar också om sin uppväxt i Gnarp, om Karriären och familjen och om sin syn på ledarskap.
- Min bestämda uppfattning är att alla vill göra ett bra jobb - alla vill lyckas. Med den insikten vet jag att en arbetsmiljö som präglas av en ”icke-dömande kultur” vinner i alla lägen.Några månader innan Metoo briserade 2017 fick han ett mejl från en ung kvinna som berättade om nedvärderande kommentarer och sexuella anspelningar.
- Det gör mig besviken och arg när jag då och då hör talas om fortsatta övertramp. Men, jag har inte gett upp och kommer aldrig att ge mig.
När han sjöng med Fältartisterna under Prideparaden fanns det de som på fullt allvar tyckte att han skulle avgå för att han var alldeles för politiskt korrekt.
- Kring de här frågorna tycker jag inte det är fel att vara PK. Tvärtom.
Om Micael BydénÖverbefälhavare, 56 år. Född i Gnarp, bosatt i Södertälje. Debuterar som Sommarvärd.
Fyrstjärnig general som varit flygvapenchef, flygattaché i Washington och regional stabschef för Isaf-styrkan i Afghanistan, bland mycket annat.
Utbildad stridspilot med 1500 flygtimmar i bland annat Viggen. Flög en gång så lågt att hans Viggen-plan fick ett hål i ena vingen.
Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och har fått en rad utmärkelser, både svenska och internationella.
Är höjdrädd. Tycker själv att han aldrig varit bäst på något, mer än möjligen att stryka skjortor.Mitt program kommer handla om det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, när jag kände att världen kom till Gnarp och varför ett icke dömande och lärande ledarskap gör att en organisation når som längst.
Producent: Amanda Glans
