Malena Britz Podcasts
-
2022 går till historien som året då kriget återvände till Europa. Hör om hur Rysslands krig mot Ukraina förändrar vår del av världen och utmanar den europeiska sammanhållningen och identiteten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter pandemin fanns förhoppningar om ett lugnare år för Europa och världen, men när Vladimir Putin inledde sitt invasionskrig mot Ukraina fann sig Europa i stället i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad innebär denna nya verklighet? Med tre gäster i studion diskuteras året som har gått och hur Europa förändras av att återigen uppleva ett fullskaligt krig.
Hör historieprofessor Dick Harrison om var 2022 placerar sig i framtidens historieböcker, försvarsforskaren och Nato-experten Malena Britz om konsekvenserna för Europa när försvarsalliansen utvidgas, samt chefen för Centrum för Östeuropastudier och den tidigare diplomaten Fredrik Löjdquist om krigets konsekvenser för det europeiska projektet och vad som står på spel för Europa. Vi framåt för 2023 och diskuterar vilka beslut Europa kommer att behöva fatta och vilka förutsättningar som finns för att Putins krig ska ta slut.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge & Anna Roxvall
Tekniker: Elvira BjörnfotSamtalet är inspelat i december 2022.
-
Kodjo Akolor delar med sig av sitt trauma, David Druid har blivit utsatt för ett hatbrott och Margret Atladottir kommer med breaking news om den ständigt aktuelle Pete Davidsson. Vi pratar med Malena Britz, forskningschef på Försvarshögskolan om säkerhetspolitiken i Europa efter robotnedslaget i Polen. Effie Karabuda firar att Candy Crush firar 10 år och Linus Lindahl på P3 Krim har varit på rättegången mot Theodor Engström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir
-
Förhandlingarna om Sveriges och Finlands Natomedlemskap drar ut på tiden. Turkiet ställer hårda krav, medan andra länder är mer passiva. Hör statsvetare Malena Britz.
Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan
Programledare: Elias Wahlberg
Sändes i P1-morgon tisdagen 15 november.
-
Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.
Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.
Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.
Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.
Programledare: Bo Torbjörn Ek
Programledare: Ulrika Bergqvist
Producent: Carl-Johan Ulvenäs
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: AP, CNBC, SR, CNN
-
Medan världen förfasas över massakern av civila i Ukraina svarar EU med att skärpa sanktionerna mot Ryssland. Men varför kan inte EU göra mer än så?
Malena Britz vid Försvarshögskolan i Stockholm förklarar det här i Nyhetspodden. Med Jonna Nupponen.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO.
" Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång.
– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.
Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte.
Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp.
– Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han.
SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns.
– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om.
– På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan.
– Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand.
Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte.
– Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han.
Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri.
– Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians.
Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom.
– I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på."
Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel...
Ett riktigt moment 22 mao! :)
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO. " Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. – Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. – Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. – Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. – På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. – Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand. Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. – Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. – Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians. Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. – I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel... Ett riktigt moment 22 mao! :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Varför blev Sverige inte medlem i försvarsalliansen när Norge och Danmark blev det? Vi gör en historisk tillbakablick, och försöker överblicka dagsläget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ska Sverige vara med i Nato?Säkerhetspolitiken står högt på dagordningen i och med Folk och försvarskonferensen som drog igång idag. Ryssland ställer krav på ett stopp för Natos utvidgning, men Kristdemokraterna vill att Sverige går med. Malena Britz, docent i statsvetenskap med inriktning på säkerhetspolitik och strategi, gör oss sällskap från Försvarshögskolan, och pratar om svensk Nato-politik nu och förr.
Fritt fram att riva ner statyer?I Bristol blev en staty av en slavhandlare nerriven under Black lives matter-demonstrationerna sommaren 2020. Fyra personer greps och åtalades, men friades av en jury trots att de erkänt. Vi frågar oss om det är fritt fram att riva ner statyer nu i Storbritannien, och om en svensk domstol skulle kunna döma på samma sätt. Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, reder ut det.
Vilka drinkar ska du inte beställa i baren?Vi ska få veta vilken drink som bartendrarna avskyr mest, för att den kladdar ner bardisken och tar lång tid att göra. Och så kommer Lars Eriksson, universitetsadjunkt inom måltidskunskap på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, och berättar vad som kännetecknar en riktigt bra servitör.
Dessutom vankas det högläsning ur Fritiof Nilsson Piratens bok Bock i örtagård.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Jennie Sjöström
