Mårten Arndtzén Podcasts
-
Bioaktuella ständigt bioaktuella! - skådespelaren Nicolas Cage förbryllar kulturredaktionens Joakim Silverdal. Är han bra eller dålig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vår filmkritiker nystar i det medvetna överspelets mysterium och tar hjälp av fyra recensentkollegor, en docent i scenisk framställning, en poet och psykolog samt en utforskare av internetfenomen. En exposé över en fyra decennier och drygt 100 filmer lång karriär som på sätt och vis också skildrar den amerikanska filmfabrikens skiftande fokus under samma tid.
KRITIKSAMTAL: "FÖRDOLT ÄR MINNET AV MÄNNISKAN"En av de franskspråkiga romaner som det talats mest om de senaste åren är Mohamed Mbougar Sarrs roman ”Fördolt är minnet om människan”. Kritikerna har hyllat den och kallat den både omskakande, underhållande och nyskapande. Den driver bland annat en hel del med det franska litteraturetablissemanget – samma etablissemang som 2021 gav honom den franska litteraturvärldens finaste utmärkelse Goncourtpriset för just den boken. Nu kommer den på svenska och kulturredaktionens Anna Tullberg har läst den.
KLASSIKERN: "FAUST" AV GOETHEI veckans klassiker går Dimitri Plach en rond med Djävulen i Goethes Faust, och de välkända citaten om att sälja sin odödliga själ till djävulen.
Programledare: Mårten Arndtzén
Producent: Estrid Holm -
I Ami-Ro Skölds nya film slåss samtidsmänniskan om mat och minuter. Men friheten hägrar bland de hemlösa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter skildringen av ärftligt våld i "Granny's Dancing on the Table" (2015) är Ami-Ro Sköld tillbaka med "Butiken" – en mörk samtidsskildring baserad på regissörens egna erfarenheter av både hemlöshet och löneslaveri. Våldet är minst lika närvarande den här gången, och precis som i förra filmen gestaltas delar av historien med leranimationer. Som vore verkligheten alltför brutal för att återges utan filter? Hör Ami-Ro Skölds egna tankar om samhället och filmkonsten i P1 Kultur.
ÖVERSÄTTAREN SOM OMÄRKLIGT GICK UR TIDEN"Sveriges bäste översättare död, ingen märkte det." Så löd rubriken i Norrbottenskuriren den 27 december 2022. Ingvar Björkeson hade översatt allt ifrån Homeros till Baudelaire, och det bättre än de flesta enligt många. Ändå skulle det dröja över ett halvår innan omgivningen, utanför den närmaste familjen, noterade hans frånvaro. Författaren och kritikern Lars Hermansson tecknar ett minnesporträtt över en betydande men skygg kulturpersonlighet.
VERKET SOM VÄRKER: "DREAMS" AV FLEETWOOD MACKI Verket som värker är det lyssnarna som bestämmer vilket verk vi ska lyfta fram. För Lena Hirvonen i Göteborg är det Stevie Nicks låt Dreams från 1977 som värker, och hon förklarar inte bara varför - utan bjuder också på ett eget framförande. Reporter: Jenny Teleman.
ESSÄ: ATT VARA DEN SISTA SOM MINNSLänge blir våra minnen fler, med tiden. Men någonstans vänder det och minnena blir istället färre men mer dyrbara. Vad är det egentligen vi minns? Och varför? Kulturredaktionens Katarina Wikars genomför en privatarkeologisk utgrävning av de inre arkiven i dagens essä.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Mårten Arndtzén -
Ivar Arosenius (1878-1909) är konstnären som gjorde sina allra bästa verk som småbarnsförälder. Hör den sorgkantade historien bakom en älskad barnbok.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1909 utkom den allra första upplagan av Kattresan - postumt. På nyårsdagen samma år föll dess upphovsman offer för sin medfödda blödarsjuka. Ivar Arosenius var då 30 år och hade just slagit igenom som konstnär. Efter en bohemisk tillvaro i förra sekelskiftets Göteborg, Stockholm och Paris slog han sig de sista åren till ro och fick ett nytt favoritmotiv: dottern Eva, även kallad Lillan. I Kattresan skickar han ut henne på ett farofyllt äventyr med lyckligt slut.
Med hjälp av radioarkivet och Mats Malm, litteraturhistoriker och ständig sekreterare i Svenska Akademien, placerar kulturredaktionens Mårten Arndtzén Kattresan i sitt konstnärliga och historiska sammanhang.
-
Lars Vilks rondellhund är kanske det tydligaste exemplet de senaste åren på konst som skapat upprördhet. Men den ifrågasättande och utmanande konsten har en lång historia, något som Fritte talar om med veckans gäst, konstkritikern och experten Mårten Arndtzén. Han är aktuell med boken "Konsten är vi" som bland annat diskuterar hur institutioner och museer tagit emot rondellhunden. Eller kanske snarare inte tagit emot.
Programledare: Fritte Fritzson
Producent: Ida Wahlström
Klippning: Marcus Tigerdraake
Signaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel Aldermark
Grafik: Jonas Pike
Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/
Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzson
Twitter: @frittefritzson
Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!
Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast
Foto Mårten Arndtzén: Mikael Lundblad
Organisationer som hjälper Ukraina
https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukraina
Ukrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)
https://www.defendukraine.org/donate
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Konstkritikern Blake Gopnik har skrivit en tusensidig biografi om fenomenet Andy Warhol. Ett reportage av P1 Kulturs Mårten Arndtzén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Andy Warhol är en av de där kulturpersonligheterna som aldrig tycks upphöra att fascinera oss – liksom hans konstverk aldrig tycks upphöra att sätta nya auktionsrekord.
Den nya biografi över Warhol som kommer på svenska i dagarna ska faktiskt vara den första fullständiga. Den är hursomhelst definitivt omfattande. Över elva hundra sidor har Peter Samuelssons svenska översättningen blivit. Men så har författaren Blake Gopnik ägnat åtta år åt att skriva "Warhol – Livet som konst".
Mårten Arndtzén har talat med bokens författare, den amerikanske konstkritikern Blake Gopnik via en länk från hans bostad i New York – och som av en slump råkar han bo på samma gata som Warhols berömda ateljé Silver Factory.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Nina Asarnoj -
Konstbråk i God Ton. Mårten Arndtzén är konstkritiker och kulturjournalist. Han arbetar på Sveriges Radios kulturredaktion sen 1995 och var under 00-talet konstredaktör på Expressen. Nu är han aktuell med boken Konsten är vi där Lars Vilks rondellhund stöps och blöts.
-
Konstkritikern Mårten Arndtzén har skrivit en bok om Lars Vilks, Moderna museet och Rondellhunden: "Kombinationen av rädsla och politisk motvilja höll Vilks effektivt ute från konstvärlden i 14 år", säger han i detta poddsamtal. "Vi ska inte glömma att motståndet mot Vilks också handlat om pur rädsla", säger Karin Olsson, bitr chefredaktör på Expressen. "Ärligt talat räcker det med att vara vit medelålders man för att att vara körd i konstvärlden - du behöver inte ens rita rondellhundar", konstaterar Johan Hakelius. Dessutom gör han en politisk spaning om hur det är med partierna på vänsterkanten - kommer C att fortsätta köra huvudet i väggen? Sitter Nooshi Dadgostar löst eller ej? Varför gillade ingen Mp i valrörelsen? Programledare: Nina Solomin
-
För ett år sedan dog Lars Vilks. Kända människor dör hela tiden och jag hade till skillnad mot flera kollegor ingen personlig relation till Vilks. Ändå påverkade det mig djupt. Det är något med hur lite hjälp han fick av polisen att träffa sin kvinna, hur kringskuret hans liv var – som ett rörligt fängelse – och att han samtidigt var persona non grata i de fina salonger där man dunkar sig själv i ryggen för att stå upp för yttrandefrihet och andra honnörsord. Att han aldrig fick upprättelse i livet är en skam för hela Sverige, men i synnerhet institutioner som Moderna Museet. Och jag skäms för att offentliga människor så insiktslöst raljerade över hans situation, uttalade sig så tvärsäkert pratade om hans avsikter och stängde alla dörrar i hans ansikte.
Hur kunde Lars Vilks framställas som en farlig, mäktig makthavare som sparkade nedåt, när det var han som föll offer för en mordisk islamism? När han blev lämnad ensam inför mordhoten, och hela det offentliga Sverige med alla sina vackra ord, vände honom ryggen?
Det är en skandal som jag inte kan släppa. Därför fortsätter jag att sörja Lars Vilks. Sveket mot honom var så totalt. Han förtjänade bättre från oss.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
I dagens podd pratar jag med den kanske viktigaste rösten angående Lars Vilks. Mårten Arndtzén är mångårig kulturjournalist och konstkritiker på Sveriges Radio. Han var med i podden för ett år sedan, när Vilks just dött. Nu har han skrivit en bok – Konsten är vi (Fri tanke) – där han sätter Vilks konstnärskap i sitt rätta sammanhang i konstvärlden. Han tillhörde den konsttradition som involverade omvärlden i konstverket – rondellhunden var en “social skulptur” som inbegrep alla reaktioner på det. Det var just den här sortens öppna konstverk, där slutresultatet inte var känt, där tolkningarna inte var stängda, som öppnade sig mot det okända, som Moderna Museet en gång gick i bräschen för. Varför har man då stängt dörren för Vilks? Det pratar vi om i dagens podd. Men en spoiler redan nu: Moderna Museets argumentation är inte särskilt trovärdig, enligt Mårten Arndtzén.
Nedanstående skrev jag som dödsruna, för ett år sedan.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Konstnären Einar Hylander (1913-1989) lämnade efter sig ett ovanligt konstverk. Hela hans lägenhet, i ett gårdshus på Östermalm i Stockholm, var en totalinstallation där allt var byggt för hand.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Einar Hylander föds 1913, in i en välbärgad göteborgsfamilj. Livet är utstakat, med en given plats i familjeföretaget. Men han vill något annat. När han till sist vågar följa sin dröm leder det till ett genomgripande uppbrott och långvarig isolering.
Först 1977 debuterar Einar Hylander som konstnär. Då ska han fylla 64 år, och har påbörjat det som ska bli hans livsverk: sitt miljöbygge, först på Kungsholmsgatan och sedan på Narvavägen i Stockholm.
Efter konstnärens död, under nästan 30 år, tog Moderna museet hand om - och visade ibland - detta verk. Men 2019 såldes lägenheten som bostad. Därmed försvann Einar Hylanders miljöbygge. Enskilda delar har bevarats, men helheten kunde inte räddas.
Som ett litet bidrag till bevarandet har kulturredaktionens Mårten Arndtzén gjort den här Klassikern om Einar Hylanders miljöbygge.
-
1967 målade Ulla Wiggen ett porträtt av en av de allra första, svenska datamaskinerna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TRASK - förkortning för "transistoriserad sekvenskalkylator" - var den tredje datorn som byggdes i Sverige. Den togs i bruk 1965 och ett par år senare fick den sitt porträtt målat av en 24-årig konstnär som då ännu inte debuterat, men som redan hunnit muta in ett nytt motiv för måleriet.
Kan framtiden rymmas i en målning? En Klassiker av Mårten Arndtzén.
-
Det är inte alla som har kapaciteten att ändra sig och dessutom erkänna det. I synnerhet är offentliga personer usla på att erkänna när de har haft fel, och kanske ännu sämre på att förklara varför de ändrat sig när de väl gör det.
Mårten Arndtzén är ett undantag. När Lars Vilks ritade sin rondellhund tyckte han att det var en platt provokation. Med tiden har han ändrat sig, och hans intellektuella resa i frågan är intressant att ta del av. Till skillnad från de som hyllat Lars Vilks efter hans död skrev Arndtzén dessutom en tvättäkta konstrecension av rondellhunden 2017 – tio år efter verkets tillkomst. När Vilks skulle nämna samtida konstrecensenter han respekterade var Arndtzén en av två.
Vårt samtal kretsar som sagt kring Lars Vilks, konstvärldens reaktion på hans verk, Moderna museets återkommande svek, om konstnärens roll och varför en staty av rondellhunden gjord av Chang Frick och Hanif Bali förmodligen inte skulle räknas som konst.
Ett par kommentarer…
Framöver kommer inte lika många poddavsnitt transkriberas. Det var ett försök att föra ut samtalens innehåll till fler, men är inte säker på att det har lyckats. Vad det verkar är inte intervjuer och samtal det ni främst vill läsa, men däremot något ni gärna lyssnar på. Ibland kommer det transkriberas, men främst när jag bedömer att innehållet har en sådan sprängkraft att det är angeläget att det även går att läsa. Om ni inte håller med om denna förändring får ni gärna höra av er.
Jag har också fått en del respons angående innehållet och ska framöver försöka lägga mer tid på granskningar/analyser, som den jag skrev om rapporten om diskriminering på arbetsmarknaden. Hör gärna av mer tips, kritik och respons. Det är med er hjälp den här publikationen kan bli bättre.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
I dag är det premiär för Daniel Alling som ordinarie programledare i Talkshow! I dagens program: Apropå Lars Vilks död - vilket ansvar har publicister för att på riktigt stå bakom yttrandefriheten, när det blir lite snårigt? Och varför gläds svenskarna när Storbritannien har det kämpigt med bensinbrist?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar mycket om om konstnären Lars Vilks död och debatten om hans konst. Har medierna tagit sitt ansvar? Är yttrandefriheten alltid värd priset? Vann islamisterna? Och hur kommer debatten att se ut nu? Daniel och Louise resonerar med Karin Olsson, kulturchef och biträdande chefredaktör på Expressen och SR kulturs Mårten Arndtzén.
Daniel Alling behöver bearbeta tiden i Storbritannien och prata lite om hur svårt det är att flytta hem till Sverige. Dessutom undrar han varför svenskarna är så skadeglada när det går dåligt för Storbritannien efter Brexit? Hur ser den svenska EU-opinionen ut nu, och vad krävs för att ett svenskt utträde ens ska börja diskuteras? James Savage, chefredaktör The Local och statsvetaren Markus Johansson reder ut.
Zlatan fyllde 40 år igår. Radiosportens Richard Henriksson berättade hur genomsnittsåldern på toppspelare har gått uppåt och att han faktiskt tror att Zlatan fortfarande kan vara en otrolig tillgång i landslaget.Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom.
Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum.
Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten ArndtzénProgrammet sändes första gången den 10 februari 2019
- Visa fler
