Estland Podcasts
-
2023-05-03 #23 kartlägger svensk spionmedia och FOI svenska medborgare, Wallenberg och knugen i Estland, mordförsök på Putin och en sprattlande Carl Bildt. Christopher Cavoli är europeisk commander in chief för den amerikanska militären och Sverige?
Judge Napolitano och Phil Geraldi:
https://www.youtube.com/live/eywFJHxzJjk?feature=share
Martin Stensös tankar från havet:
https://youtu.be/Rn4G00-TiA0
Cornelia unfiltered-Episode 60 med Grewe Conny
https://rumble.com/v2lazj0-cornelia-unfiltered-episode-60-med-grewe-conny.html
Följ även Cornelia unfiltered på Youtube:https://youtube.com/@corneliaunfilteredofficial
Följ även Cornelia unfiltered på Rumble:https://rumble.com/c/Corneliaunfiltered
Följ Cornelia unfiltered på Telegram:https://t.me/corneliaunfiltered17
Vid förfrågningar kontakta mig på: [email protected]
Tack för gåvor på Swish: +46763055789
eller Paypal: paypal.me/CorneliaGustafzon
-
Andra avsnittet av våra inför eurovisionpoddar kommer här! I detta avsnitt pratar vi om dessa åtta länder och bidrag: Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Irland, Island och Israel.
-
Utrikeskrönika 6 februari 2023
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bryssel, måndag
Hur säger man ugnsbakad falukorv på engelska? Tänker jag medan jag sitter på en bakgrundsbriefing inför EUs toppmöte.
Varför i herrans namn sitter radiokorren och tänker på falukorv på arbetstid, tänker ni kanske?
Jag kommer till det om en liten stund.
Först får ni lyssna på det här:
Välkommen till Europaparlamentet!
Tack herr ordförande!
Jag delar den höga ambitionsnivån...
…ett fint samarbete…
De senaste veckorna har man kunnat höra ovanligt mycket svenska i EUs institutioner.
Det har så klart att göra med det svenska ordförandeskapet. Det är svenska politiker som leder ministermöten. Och otaliga svenska ministrar har nyligen frågats ut i Europaparlamentets olika utskott om vad Sverige vill uträtta fram till sommaren.
Som vi hörde i klippet har många av dem då pratat svenska. Vilket är helt i sin ordning. Det är därför EU har tusen tolkar.
Det har varit rätt kul att lyssna på. Där i parlamentets utfrågningslokaler har man direkt kunnat avgöra vilka i rummet som är svenskar eller som kan svenska för det är dem sitter utan hörlurar och inte behöver tolkning.
Det kan också bjuda på språkliga överraskningar. Som under utfrågningen med statsminister Ulf Kristersson där en estnisk ledamot, Jaak Madison, helt plötsligt ställde sig i talarstolen och pratade svenska.
Det svenska ordförandeskapet är väldigt viktigt…
Det visade sig att han hade pluggat i en stad i Estland där många pratar svenska och dessutom hade jobbat på en båt som gick mellan Estland och Sverige.
Men det är inte bara från politiker som det hörs mycket svenska just nu här i Bryssel utan också från tjänstemän som håller i bakgrundsbriefingar. Det vill säga träffar där de anonymt berättar vad som är på gång och vad man kan vänta sig inför politiska möten.
Det var på en sådan träff jag satt och tänkte på ugnsbakad falukorv.
Dragningen handlade om EUs kommande toppmöte senare i veckan där migration är en av huvudfrågorna.
Det ligger ju ett stort lagförslag på bordet sedan över två år tillbaka: EUs migrationspakt som innehåller flera olika lagförslag.
Den svenska tjänstemannen som höll i dragningen hade tidigare beskrivit detta just som en ugnsbakad falukorv. Där delarna är uppskurna men där allt sitter ihop i botten.
Jag ville fråga om det fortfarande var så, om allt fortfarande hängde ihop eller om EU-länderna skulle kunna klubba igenom någon enskild del separat.
Men just denna dragning skedde på engelska och jag kom inte på någon lämplig översättning så där på rak arm.
Och även om jag hade kommit på det tror jag inte att någon av mina internationella korrekollegor hade förstått vad jag menat. Vad är det för oven baked falu sausage svensken jiddrar om skulle de nog ha tänkt.
Men tur då att vi svenska journalister just nu har ett övertag gentemot våra kollegor från andra EU-länder. Vi har enklare tillträde till de svenska tjänstemännen som rattar medlemsländernas politiska arbete. Så jag kunde ställa min fråga på svenska efter briefingen.
Och jodå, beskedet var att EUs migrationspakt fortfarande är en ugnsbakad falukorv. Alla de enskilda lagarna hör ihop och det blir ingen rätt om inte alla delar är klara.
Andreas Liljeheden, i Bryssel
[email protected] -
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.
Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.
Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.
Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.
Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.
Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.
Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.
I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.
Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.
Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:
Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän.
Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.
Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.
Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!
Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.
Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.
Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.
Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.
Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.
Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark – och lämnat det vidare till oss att förvalta.
På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma – kanske till och med tar för givet – bygger på en grund som andra har lagt.
I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.
Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ”Härlig är jorden” – en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.
”Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.”Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.
Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra – nu i jul och under året som kommer.
Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!
-
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
När Olivia hitta en tvestjärt i hennes invisalign, smyga in på ABBA-museet, Samuels traumatiska och omänskliga upplevelse i Estland och Vendelas dejt med ett stand-up komiker är bara några av grejerna som tas upp idag! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kevin har varit borta en vecka i Estland och Johan har tagit en tripp till Stockholm. Så efter en lång veckas uppehåll har båda mycket att ta igen, i detta fullspäckade och rysliga halloween avsnitt (innan halloween, men Johan recenserar Halloween Ends så... Det passar liksom, så whatever, don't at me). Det blir table reads av Zombieland och grabbarna testar att äta Twinkies och Snowballs i direktsänt audioformat (smart där, varning för smask) och sen hoppar de in i massor av nyheter och massor av recensioner. Det blir Super Mario Bros. The Movie reaktion, Good Time, Enola Holmes, någon spin-off på Bad Grandpa, Warewolf by Night och ett stort jävla bråk angående She-Hulk (throwback till Från Två Synvinklar) där killarna är väldigt oense. Ja och Johan äter Älg och Björnkött från Estland. PS. Visste du om att det kommer en film som heter Violent Night där David Harbour ska spela tomten? För till och med Johan vet om det nu, så skärp dig.
LÄNKAR:
NÖRDNYTTS: E-MAIL
NÖRDNYTTS: PATREON
NÖRDNYTTS: INSTAGRAM
NÖRDNYTTS: FACEBOOK
JOHANS INSTAGRAM: JUANITO
JOHANS TIKTOK: MCJAAYY
KEVINS INSTAGRAM: KFOGLARSSON
KEVINS TIKTOK: KFOGLARSSON
Båda finns även på deras gemensamma Youtube sida:
GOLDEN GOTLAND TV YOUTUBE
GOLDEN GOTLAND FACEBOOK
GOLDEN GOTLAND INSTAGRAM
GOLDEN GOTLAND TIKTOK
Nej men hallå! Du! Är du trött på reklam? Vill du bli av med skiten? Vill du samtidigt stötta oss så att vi kan köpa grejer till Podden? Kanske bättre utrustning, kanske energidryck så vi pallar podda, kanske bärs till våra fyllepoddar. Klicka på den här länken: https://plus.acast.com/s/fran-tva-synvinklar-med-johan-och-kevin.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hans familj som flytt från Estland ville att han skulle bli läkare eller ingenjör men efter 30 år har Kristian Luuks föräldrar nu accepterat att det inte blev mer än en programledare av honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Väldigt många reagerar så på flykt, det för med sig en viss plikt, säger Kristian Luuk.
Och under tiden han studerade på Handelshögskolan men helst av allt ville vara programledare i radio så var pressen jobbig.
– Det blir ju jobbigt när man sätter press på sig själv. Och får ont i magen och till och med svimningskänslor.
Nu har han sex gånger blivit utsedd till bästa TV-programledare, han har lett Melodifestivalen och haft egna talkshower. Om en månad ungefär sparkar han igång en ny säsong av "På Spåret".
Vart är du på väg nu, i livet?
– Det är lite av en brytpunkt nu. Jag går in i en ny fas som förälder, min son behöver mig inte lika mycket längre. Jag måste relatera till det på något sätt.
-
Kaliber granskar vad som hände spädbarnsmamman Anna. Om olyckan som fråntar henne det viktigaste i livet, och hur hon sedan blir alltmer isolerad. Del 1/3.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Anna var väldigt lätt att prata med. Hon pratar gärna, men hon är väldigt bra på att lyssna också. Man älskar att lyssna på henne, hon har alltid historier att berätta och hon berättar dem bra, en person som är rolig att lyssna på när hon berättar.
Det här berättar Maja. Hon och Anna lär känna varandra när de är barn, de umgås under gymnasietiden. Sen tappar de kontakten ett tag men börjar umgås igen när de precis har passerat 30 och båda bor i Malmö. De träffas och planerar för framtiden:
– Tre dagar innan olyckan så var vi och fikade på Möllevångstorget. Hon berättade bland annat om att hon funderade på att ta upp att skriva masteruppsats och på vad hon skulle skriva om. Och att hon då hade någon idé.
Det blir 11 februari 2015Den 11 februari 2015 hämtar Anna sin vän Ingrid, som bor i Estland, på tågstationen. Ingrid kommer för att se Annas barn för första gången. De kramar om varandra och promenerar genom stan med sonen i barnvagnen. De turas om att köra vagnen. Den här onsdagen är Anna lycklig säger Ingrid, för att en dröm har blivit verklig:
– She was so happy that she has found someone with whom they can actually live a nice, you know, family life together, säger Ingrid.
De går på trottoaren, längs Amiralsgatan. Nära ett beigefärgat tegelhus.
– We heard a big noise, like brakes or something. She was with the trolley next to her. I was just starting to look around what happened. Like, what is there? And I didn't see anything. But in the next second… I was laying down and next to my head was a big stone.
Ingrid hör ett kraftigt ljud. Hon vänder sig om, ser ingenting. I nästa ögonblick ligger hon på trottoaren. Intill hennes huvud är en stor sten.
Anna får en bil över sigStrax innan har polismannen Alen Tinjak i Malmö precis börjat prata med sin kollega om att ta en lunchpaus när de får se en bil framför polisbilen som de av olika skäl vill stanna. Men när poliserna markerar för bilen att stanna, gasar den istället. En biljakt inleds.
– Vi ligger efter och kollegan som kör bilen är en erfaren instruktör som utbildar poliser i utryckningskörning. Så det är en väldig bra förare och han förstår, eller båda två förstår: Vi ska inte hetsa dem. Kollegan väljer att ge dem lite avstånd så att vi är cirka 200 meter bakom dem… (…) Det är då jag ser ett vitt moln och jag meddelade, de har krockat. De har krockat, berättar Alen Tinjak.
Anna, som gått bredvid Ingrid, skadas svårt i olyckan. Hon får en bil över sig och svävar mellan liv och död. Hon överlever men förlorar det liv hon lever. Hon blir av med sitt hem, vårdnaden om sonen, sina vänner och förmågan att gå - och att tala.
Bit för bit blir Anna alltmer isolerad och ensam, kommer allt längre från det liv hon en gång levde, då hon var 33 och lyckligt nybliven mamma.
-
Ryska män flyr Putins mobilisering. Men Estland, Lettland och Litauen håller gränsen stängd. Hör om hur säkerhetsfrågorna präglar det lettiska valet och hur Baltikum nu fått ett större erkännande i EU.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De baltiska länderna har varit pådrivande i EU för att få till stånd en hård linje mot Ryssland. Och många av de frågor som Europa nu brottas med, har man lång erfarenhet av i Baltikum. Till exempel har de baltiska länderna sedan tidigare jobbat hårt för att bli kvitt ett ryskt gasberoende. Hör om hur Estland, Lettland och Litauen nu, under kriget, fått ett större erkännande inom unionen. Vi borde ha lyssnat på er, sade till exempel kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora linjetal nyligen.
Så driver Baltikum på i EUEfter Putins storskaliga mobilisering diskuterar nu EU nya sanktioner mot Ryssland. Där är de baltiska länderna drivande. Likaså har man drivit på i frågan om att stänga gränserna för ryska medborgare. Hör om hur stort det faktiska inflytandet varit. Inför valet i Lettland den 1 oktober är säkerhetsfrågorna högst på agendan, följt av energi och de höga priserna i vardagen. I avsnittet följer vi även upp det italienska valet och valresultatet där.
Medverkande:
Susanne Palme, EU-kommentator.
Carina Holmberg, korrespondent som bevakar Baltikum.
Péteris F Timofejevs, statsvetare vid Umeå universitet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Plånboksval - då funkar detValet närmar sig, det är bara veckor kvar nu. Och vid sidan av regeringsfrågan och brottslighet pratas det också mycket om ekonomi.
Politikerna tycks tävla i att bjuda över varandra i förslag som ska förbättra väljarnas privatekonomi. Och både politiker och experter har lyft fram att det kommer att bli ett "plånboksval" den här gången.
Men är det en strategi som fungerar - att fylla väljarnas plånböcker?
Bär alla ryssar på en kollektiv skuld för kriget?I tisdags beslöt Finland att radikalt skära ner antalet turistvisum som beviljas ryska medborgare - och Estland har sen i onsdags dragit in även tidigare beviljade turistvisum för ryssar. Flera av länderna i Rysslands närhet kommer att driva frågan om ett totalt stopp för ryska turistvisum till Schengenområdet i höst.
Det här har satt fingret på frågan om vilket ansvar vanliga ryssar har för det som sker i Ukraina - ifall det finns något sånt som kollektivt ansvar.
Springsteen, Beoyncé eller Pavarotti - vem är världens bästa scenartist?I helgen har Håkan Hellström uppskjutna jubileumskonsert gått av stapeln på Ullevi i Göteborg. å under sommaren har folk äntligen fått njuta av livemusik igen efter att restriktionerna på grund av pandemin avskaffades. Men vad är det som gör en bra liveartist , hur skapar man bra scennärvaro och vilka bemästrar detta bäst?
Timme 1:
Samtal med statsvetaren Elin Naurin om frågorna som inte har hörts i valrörelsen
Hur slår de ryska sanktionerna?
Bär alla ryssar på ett kollektivt ansvar för kriget?
Marit Kapla - ny bok om kärlek på svenska
Krönikör Ulrika Knutson
Panelen
Timme 2:
Plånboksvalet - då funkar det
Energibesparingar och kolkraft ska rädda Tyskland i höst
Utkantssverige
Beyonce, Springsteen eller Pavarotti - vem är världens bästa scenartist?
Vad kommer att hända med Ukraina i höst?
Drakfestival i London ett år efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan
Kåsör Helena von Zweigbergk
-
Joakim Kusti Paasikivi, född 20 augusti 1960 i Stockholms finska församling, är en svensk överstelöjtnant. Han är (år 2022) lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm. Paasikivi blev en offentlig person 2022 då han ofta anlitades av media att som expert kommentera det ryska "angreppskriget" på Ukraina.
Paasikivi är av finländsk och estnisk härkomst och har både svenskt och finländskt medborgarskap. Åren 1979–1980 gjorde han värnpliktsutbildning vid Nylands brigad i Finland och på Norrlands dragonregemente i Arvidsjaurs garnison i Sverige. Under sin karriär har Paasikivi bland annat varit sektionschef och sedan chef för en underrättelse- och säkerhetsgrupp på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Tidigare har han varit lärare vid Baltic Defence College i Estland.
Han är sonsons son till Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi, och som tog över efter ingen mindre än Gustaf Mannerheim.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Joakim Kusti Paasikivi, född 20 augusti 1960 i Stockholms finska församling, är en svensk överstelöjtnant. Han är (år 2022) lärare i militär strategi på Försvarshögskolan i Stockholm. Paasikivi blev en offentlig person 2022 då han ofta anlitades av media att som expert kommentera det ryska "angreppskriget" på Ukraina. Paasikivi är av finländsk och estnisk härkomst och har både svenskt och finländskt medborgarskap. Åren 1979–1980 gjorde han värnpliktsutbildning vid Nylands brigad i Finland och på Norrlands dragonregemente i Arvidsjaurs garnison i Sverige. Under sin karriär har Paasikivi bland annat varit sektionschef och sedan chef för en underrättelse- och säkerhetsgrupp på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Tidigare har han varit lärare vid Baltic Defence College i Estland. Han är sonsons son till Finlands tidigare president Juho Kusti Paasikivi, och som tog över efter ingen mindre än Gustaf Mannerheim. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Utrikeskrönikan 20 juli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helsingfors, onsdag.
Det är strax dags att lämna över stafettpinnen. Under min månad här har jag förätit mig på lakrits, blivit snitsigare på att hantera ett bastuaggregat – och så har jag, förhoppningsvis, lärt mig ordentligt att använda ordet finländsk – istället för finsk – när jag talar om saker som är, ja, finländska.
Språk är viktigt – inte minst i tvåspråkiga länder. Det märker man särskilt de gånger man råkar trampa fel. Och språkundervisning är politik som ger konsekvenser på riktigt.
Den här sommaren är politikerna i både Estland och Lettland på väg att besluta om att ländernas förskolor helt ska gå över till majoritets-språket – ryskspråkiga förskolor ska inte längre vara ett alternativ. Det ska sedan följas av småskoleklasserna. I Estland som har kommit längst med planerna, räknar man med att flera tusen lärare kommer att behöver omskolas eller nyanställas.
Besluten motiveras bland annat med att ryskspråkiga elever behöver lära sig landets officiella språk bättre för att kunna ta sig vidare till högre studier. En ung, ryskspråkig man jag mötte i Riga håller inte med. Andra länder som har två språkgrupper ser dem som likvärdiga sa han, och jämförde med Belgien där han varit på besök. I Lettland är en tredjedel av befolkningen rysktalande, men lettiska är det enda officiella språket.
I bakgrunden spökar förstås historien och den sovjetiska ockupationen. Och kriget i Ukraina har lett till att politikerna ser ett behov av att minska de kvarvarande klyftorna mellan de ryskspråkiga invånarna och de andra. Det återstår att se hur det landar.
Här i Finland pågår också en språkdebatt i sommar, men bakgrunden är inte lika dramatisk. Svenskan har en stabil officiell ställning här, men sedan två decennier tillbaks är det inte obligatoriskt att skriva båda språken i studentskrivningarna. Det gör att finlandssvenska elever tenderar att bli sämre på finska, och finskspråkiga elever väljer bort svenskan. Regeringen gav besked tidigare i somras att man inte kommer återinföra språkkravet i studentexamen. Det har lett till en debatt, bland annat i svenskspråkiga Hufvudstadsbladet.
Själv har jag installerat som en liten mental elchocks-mekanism i hjärnan som slår till varje gång jag håller på att använda begreppet ”finsk”, alltså de gånger jag inte verkligen menar finsk – som i finskspråkig eller ett geografiskt namn som finska viken. Det har i stort sett fungerat. Jag är i alla fall betydligt mer konsekvent än vad en hel del finländare själva är, har jag noterat. Nina Benner, Helsingfors.
Nina Benner, Helsingfors
[email protected] - Visa fler
